Fråga experten

I JUNO har du möjlighet att ställa frågor till våra experter - helt kostnadsfritt. Du får svar på din fråga inom 7 dagar och alla svar och frågor publiceras anonymt i tjänsten. Här nedan kan du ta del av besvarade frågor som finns publicerade i tjänsten.

JUNO för offentlig verksamhet Se våra experter

SOCIALTJÄNSTEN
Publicerad digitalt: 2023-06-05

Fråga:
Är föräldrarna försörjningsskyldiga för gymnasieelev som flyttat hemifrån?

Om ett barn som fyllt 18 år och läser på gymnasiet väljer att flytta hemifrån, är man som förälder försörjningsskyldig då?

Finn Kronsporre svarar:

Vanligen ska en ungdom under den tid som han eller hon går i gymnasieskola – längst till dess att han eller hon fyller 21 år – försörjas av sina föräldrar (7 kap. 1 § föräldrabalken). Utgångspunkten är alltså att bistånd kan nekas. Om det emellertid finns särskilda skäl för ungdomen att flytta hemifrån för att uppnå en skälig levnadsnivå, framför allt stora personliga motsättningar mellan ungdomen och föräldrarna, kan bistånd komma i fråga (se RÅ 1997 ref. 79, undantaget som bekräftar regeln). Finns det inga särskilda ömmande omständigheter bör ansökan avslås.

Läs om Finn Kronsporre här


SKOLA OCH UTBILDNING
Publicerad digitalt: 2023-11-28

Fråga:
Hur vet man att en fullmakt från en vårdnadshavare till den andra fortfarande är giltig?

En skola har fått en fullmakt från en vårdnadshavare som lämnat fullmakt till den andra vårdnadshavaren i alla beslut rörande barnet inom skola så som resor, skolval, skolfrågor etc. Fullmakten omfattar även annat som att öppna bankkonto m.m. Fullmakten är stämplad av tingsrätten. Hur kan verksamheten veta om denna fullmakt återkallas?

Jan Melander svarar:

Frågan kan besvaras från två principiella plan.

Först det strikt rättsliga. En skriftlig fullmakt kan återkallas genom att handlingen återtas eller förstörs, jfr 16 § avtalslagen. Så länge den vårdnadshavare som åberopar fullmakten kan visa upp denna har skolan därför normalt rätt att utgå från att den är gällande. Ett praktiskt perspektiv är emellertid möjligheten att vid osäkerhet kontakta tingsrätten som stämplat fullmakten och uppge målnumret, som jag antar finns på tingsrättens stämpel. Då bör man även kunna få besked om fullmakten i detta mål alltjämt är gällande. (I vissa ovanliga fall sker även kungörelser av skriftliga fullmakter i Post- och inrikes tidningar i ett förfarande för att förklara dem kraftlösa, se 17 § avtalslagen.)

Normalt kan jag ändå inte se annat än att skolan bör kunna utgå från att fullmakten är gällande så länge den kan visas upp. Någon plikt att kontakta tingsrätten bör inte anses föreligga.

Läs om Jan Melander här


SOCIALTJÄNSTEN
Publicerad digitalt: 2023-02-01

Fråga:
Kan man ansöka om omsorgsboende med stöd av anhörigbehörighet?


Kan en make ansöka om vård och omsorgsboende för sin maka, som inte kan föra sin egen talan på grund av demens? I förarbetena till 17 kap. föräldrabalken (prop. 2016/17:30 s. 88) anges: ”Även en ansökan om en förmån enligt socialförsäkringsbalken, t.ex. bostadsbidrag, eller bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453), t.ex. hemtjänst, liksom att för den enskildes räkning lämna inkomstdeklaration är grundläggande för den dagliga livsföringen och bör därför ingå i anhörigbehörigheten.” I förarbetena sägs ingenting om boende, men kan man ändå tolka uttalandet så att en anhörig kan göra en ansökan, eftersom vård- och omsorgsboende omfattas i bistånd enligt socialtjänstlagen?

Eva von Schéele svarar:

Dessvärre går det inte att ge ett tydligt och enkelt svar på denna fråga. Under utredningsarbetet (som utmynnade i betänkandet SOU 2004:112) fanns en samstämmighet bland sakkunniga och experter att en ansökan om behov av ett omsorgsboende för den enskilde, som inte själv kunde ansöka om det hos socialnämnden, skulle ingå i anhörigbehörigheten, och detta kom till uttryck i prop. 2016/17:30 s. 88 genom hänvisningen till bistånd enligt socialtjänstlagen.

Dock har Socialstyrelsen i en vägledning till socialtjänsten angett att boende är en sådan personlig angelägenhet om vilken en ansökan måste komma från den enskilde själv. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och den enskilde måste därför själv ansöka. Enligt Socialstyrelsen har anhörig därför inte behörighet att ansöka.

Den anhörige kan begära ett formellt beslut (avslag eller avvisning) för att få möjlighet att överklaga. Socialtjänsten har dock möjlighet att avskriva ärendet och då finns ingen möjlighet till överklagande.

Det vore av stort värde om man i någon kommun kan få till ett formellt beslut så att frågan efter överklagande kan prövas i domstol och att man därigenom kan få vägledning för tolkningen av lagstiftningen.

Läs mer om Eva von Schéele här