Laddar...

Till övergripande innehåll för webbplatsen

Kyrkorätt

Kyrkorätt

Kyrkorätt handlar om statens förordningar med avseende på (kristen) religion och kyrkliga samfund, medan kyrkornas interna regleringar av trosfrågor, inre arbete och organisation räknas till den kanoniska rätten.

Om kyrkorätt

Kyrkorätt är dels en kyrkas rättsordning som offentligrättsligt reglerar verksamhet, organisation, författning och relationen till staten, dels ett vetenskapsområde inom såväl teologisk fakultet (praktisk teologi respektive kyrko- och samfundsvetenskap) som juridisk fakultet (förvaltningsrätt).

Läran om kyrkogemenskap handlar om formell kyrko­gemenskap men också om frågor som gäller nattvards-, böne- och predikstolsgemenskap.

Den svenska kyrkorätten reglerades först i landskapslagarnas kyrkobalkar, kompletterade av 1571 års kyrkoordning. När kyrkoordningen senare utökades med särskilda stiftsordningar, förlorades enhetligheten, och man insåg behovet av en ny kyrklig lagstiftning. En sådan kom till stånd genom 1686 års kyrkolag. Den kompletterades från och med 1982 av ett internt kyrkligt regelverk, Svenska Kyrkans Författningssamling, som antogs av Ombudsmötet. Kyrkolagen 1686 ersattes 1993 av en ny kyrkolag.

De viktigaste lagarna på området är

  • Kyrkoordningen
  • Lag om svenska kyrkan
  • Lag om trossamfund