12 februari 2021
”Estoniadomen bör överklagas” – professor Johan Schelin analyserar tingsrättens dom
Den 8 februari 2021 frikände Göteborgs tingsrätt de journalister som åtalats för att ha organiserat dykningar på vraket efter passagerarfärjan Estonia. Johan Schelin, professor i sjö- och transporträtt vid Stockholms universitet, menar att konsekvenserna kan bli allvarliga om den friande domen vinner laga kraft. ”Med tanke på det framtida skyddet av Estonia som gravplats talar starka såväl juridiska som etiska skäl för att domen bör överklagas och saken prövas i högre instans”, skriver han i sin analys.
Omständigheterna i målet var i korthet följande: Den 23–24 september 2019 lät ett team lett av journalisterna LA och HE sänka ned en dykrobot för att filma vraket under ytan. Framförallt filmades ett tidigare okänt hål i färjans skrov. Filmen användes sedan i produktionen av den tevesända dokumentären Estonia – fyndet som förändrar allt.
Trots att de båda journalisterna medgivit att de hade dykt inom det avlysta området friades dessa av tingsrätten. Det gällde även om det enligt ordalydelsen i 5 § lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia (Estonialagen) föreskrivs att den som bryter mot dykförbudet ska dömas till ansvar enligt svensk lag. Jurisdiktionen är enligt Estonialagen med andra ord universell till sin natur. Skälet till att lagstiftaren valt att utvidga lagens tillämpningsområde på det här sättet är intresset av att i största möjliga utsträckning skydda gravfriden trots att vraket ligger på internationellt vatten. Den svenska lagen bygger på en internationell överenskommelse mellan Estland, Finland och Sverige, till vilken även andra länder har anslutit sig.
Domstolen friade LA och HE med motiveringen att dykningarna hade företagits från en tyskflaggat fartyg och att Tyskland har valt att inte ansluta sig till den internationella överenskommelsen. Att tillämpa bestämmelsen i 5 § Estonialagen, och därigenom ta jurisdiktion över internationellt vatten och där utöva makt över fartyg flaggade i andra stater, skulle enligt domstolen strida mot folkrättens principer.
Har missförstått flaggstatsprincipen
Domstolen synes emellertid ha missförstått vad den så kallade flaggstatsprincipen såsom den kommer till uttryck i 1982 års havsrättskonvention innefattar. För det första utgår tingsrätten i domen från den felaktiga föreställningen att det fartyg som användes för dykningarna skulle utgöra tyskt territorium – närmast en flytande tysk ö – och att tyska rättsvårdande myndigheter av den anledningen skulle ha en exklusiv jurisdiktion över fartyget. Detta är emellertid en föreställning som sedan länge övergivits inom folkrätten. Exklusiviteten i fråga om jurisdiktion över fartyg som befinner sig på internationellt vatten är enligt det moderna synsättet begränsad till frågor som rör exempelvis fartygets konstruktion, besättningens rättsförhållanden och liknande.
En annan stat än flaggstaten kan alltså mycket väl ha straffrättslig jurisdiktion i fråga om handlingar som begås av dess medborgare ombord på ett främmande fartyg utan att detta på något sätt kommer i konflikt med flaggstatsprincipen.
Med tanke på det ovan nämnda framstår det också som anmärkningsvärt att domstolen i domskälen hänvisar till kravet på dubbel straffbarhet i 2 kap. 2 § andra stycket brottsbalken (BrB). I nämnda bestämmelse regleras att i fråga om brott som begåtts av svensk medborgare utomlands, döms inte till ansvar om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten. Det tyska fartyget kan emellertid inte betraktas som gärningsort i och med att fartyget inte utgör tyskt territorium.
Gärningsorten i det här fallet utgörs av istället internationellt vatten. Snarare gäller att utöver den särskilda regleringen i Estonialagen hade det i det nu aktuella fallet varit möjligt att direkt åberopa bestämmelsen i 2 kap. 2 § första stycket 1 BrB enligt vilken svenska medborgare som begår brott utom riket kan dömas enligt svensk lag. För brott begångna av svenska medborgare inom ett område som inte tillhör någon stat (här internationellt vatten) gäller visserligen begränsningen i 2 kap. 2 § andra stycket BrB att svensk domstol saknar jurisdiktion om påföljden endast kan bli böter, men det undantaget aktualiseras inte här eftersom brott mot Estonialagen är belagt med fängelse i upp till två år.
Risk för allvarliga konsekvenser
Konsekvenserna av om den friande domen vinner laga kraft kan också komma bli allvarliga. En lagakraftvunnen dom skulle öppna för dykningar från fartyg registrerade i länder som inte har anslutit sig till den internationella överenskommelsen även i de fall dykningarna företas i andra syften än rent journalistiska. I värsta fall kan det leda till att Estonia inte längre betraktas som en grav utan som vilket vrak som helst från vilket makabra ”souvenirer” kan hämtas upp. Med tanke på detta framstår det som förvånande att talespersoner för de anhöriga snabbt gick ut i media och lovprisade domen. Sannolikt har detta sin grund i att vissa anhöriga önskar bärga kvarlevorna efter sina anhöriga, men även sådana privata dykföretag kan ge upphov till svåra etiska överväganden. Det lär även finnas efterlevande som önskar att kvarlevorna efter deras omkomna släktingar ska få vila i frid utan att vraket genomsöks av andra på jakt efter kvarlevorna av en viss person. Det argument som framfördes av talespersonen för anhörigstiftelsen om att ”vi vet var offren finns” framstår inte som hållbart. Vi vet naturligtvis att kvarlevorna efter flertalet omkomna finns i vraket, men vi vet inte exakt var i vraket kvarlevorna efter en viss person finns.
Sammantaget framstår det som anmärkningsvärt, inte minst med tanke på konsekvenserna, att en tingsrätt väljer att på ett så öppet sätt döma i strid med ordalydelsen i svensk lag. Frågan uppkommer om domstolen ändå inte har låtit sig förledas av det vällovliga syftet bakom dykningarna, speciellt som staten aviserat att vraket bör undersökas ytterligare med anledning av vad som framkommit. Frågan är dock om domstolen hade resonerat på samma sätt om det hade varit fråga om regelrätt gravplundring. I linje med vad som förespråkades av den skiljaktige nämndemannen borde hänsyn till syftet med dykningen snarare ha tagits inom ramen för påföljdsbestämningen än i skuldfrågan. Med tanke på det framtida skyddet av Estonia som gravplats talar starka såväl juridiska som etiska skäl för att domen bör överklagas och saken prövas i högre instans.
Av: Johan Schelin, professor i sjö- och transporträtt och föreståndare för Sjörättsinstitutet, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet
Johan Schelin
hej : (BlogPost: {
"ab" : false,
"abStatus" : null,
"abTestId" : null,
"abVariation" : false,
"abVariationAutomated" : false,
"absoluteUrl" : "https://www.nj.se/nyheter/det-senaste-fran-eu-nytt-i-juno-toppmote-och-klimatmal",
"afterPostBody" : null,
"aifeatures" : null,
"allowedSlugConflict" : false,
"analytics" : null,
"analyticsPageId" : "38739824782",
"analyticsPageType" : "blog-post",
"approvalStatus" : null,
"archived" : false,
"archivedAt" : 0,
"archivedInDashboard" : false,
"areCommentsAllowed" : true,
"attachedStylesheets" : [ ],
"audienceAccess" : "PUBLIC",
"author" : null,
"authorName" : null,
"authorUsername" : null,
"blogAuthor" : {
"avatar" : "https://cdn2.hubspot.net/hubfs/1737441/Sweden/forfattare/Allgardh_Olof.png",
"bio" : "",
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"cosObjectType" : "BLOG_AUTHOR",
"created" : 1486038270199,
"deletedAt" : 0,
"displayName" : "Olof Allgårdh",
"email" : "olof.allgard@karnovgroup.com",
"facebook" : "",
"fullName" : "Olof Allgårdh",
"gravatarUrl" : "https://app-eu1.hubspot.com/settings/avatar/b440969a1adacfcd64d93b0c2ca188f5",
"hasSocialProfiles" : false,
"id" : 4790799327,
"label" : "Olof Allgårdh",
"language" : null,
"linkedin" : "",
"name" : "Olof Allgårdh",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "olof-allgårdh",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"twitter" : "",
"twitterUsername" : "",
"updated" : 1486038270199,
"userId" : null,
"username" : null,
"website" : ""
},
"blogAuthorId" : 4790799327,
"blogPostAuthor" : {
"avatar" : "https://cdn2.hubspot.net/hubfs/1737441/Sweden/forfattare/Allgardh_Olof.png",
"bio" : "",
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"cosObjectType" : "BLOG_AUTHOR",
"created" : 1486038270199,
"deletedAt" : 0,
"displayName" : "Olof Allgårdh",
"email" : "olof.allgard@karnovgroup.com",
"facebook" : "",
"fullName" : "Olof Allgårdh",
"gravatarUrl" : "https://app-eu1.hubspot.com/settings/avatar/b440969a1adacfcd64d93b0c2ca188f5",
"hasSocialProfiles" : false,
"id" : 4790799327,
"label" : "Olof Allgårdh",
"language" : null,
"linkedin" : "",
"name" : "Olof Allgårdh",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "olof-allgårdh",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"twitter" : "",
"twitterUsername" : "",
"updated" : 1486038270199,
"userId" : null,
"username" : null,
"website" : ""
},
"blogPostScheduleTaskUid" : null,
"blogPublishInstantEmailCampaignId" : null,
"blogPublishInstantEmailRetryCount" : 0,
"blogPublishInstantEmailTaskUid" : null,
"blogPublishToSocialMediaTask" : "DONE_NOT_SENT",
"blueprintTypeId" : 0,
"businessUnitId" : null,
"campaign" : "589b2cc6-75ce-4991-89b3-683a3ae0797f",
"campaignName" : "JUNO EU-initiativ",
"campaignUtm" : "JUNO%20EU-initiativ",
"category" : 3,
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"checkPostLevelAudienceAccessFirst" : true,
"clonedFrom" : 38734782893,
"composeBody" : null,
"compositionId" : 0,
"contentAccessRuleIds" : [ ],
"contentAccessRuleTypes" : [ ],
"contentGroup" : 5658996261,
"contentGroupId" : 5658996261,
"contentTypeCategory" : 3,
"contentTypeCategoryId" : 3,
"contentTypeId" : null,
"created" : 1607958389960,
"createdById" : 1987156,
"createdTime" : 1607958389960,
"crmObjectId" : null,
"css" : { },
"cssText" : "",
"ctaClicks" : null,
"ctaViews" : null,
"currentState" : "PUBLISHED",
"currentlyPublished" : true,
"deletedAt" : 0,
"deletedBy" : null,
"deletedByEmail" : null,
"deletedById" : null,
"domain" : "",
"dynamicPageDataSourceId" : null,
"dynamicPageDataSourceType" : null,
"dynamicPageHubDbTableId" : null,
"enableDomainStylesheets" : null,
"enableGoogleAmpOutputOverride" : false,
"enableLayoutStylesheets" : null,
"errors" : [ ],
"featuredImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/EU-initiativ/NJ-juno-eu-initiativ-some.jpg",
"featuredImageAltText" : "",
"featuredImageHeight" : 0,
"featuredImageLength" : 0,
"featuredImageWidth" : 0,
"flexAreas" : { },
"folderId" : null,
"footerHtml" : null,
"freezeDate" : 1607959802000,
"generateJsonLdEnabledOverride" : true,
"hasContentAccessRules" : false,
"hasUserChanges" : true,
"headHtml" : null,
"header" : null,
"htmlTitle" : "EU-toppmötet och klimatneutralitetsmålet för år 2050 – det senaste från EU-nytt i JUNO",
"id" : 38739824782,
"includeDefaultCustomCss" : null,
"isCaptchaRequired" : true,
"isCrawlableByBots" : false,
"isDraft" : false,
"isInstanceLayoutPage" : false,
"isInstantEmailEnabled" : true,
"isPublished" : true,
"isSocialPublishingEnabled" : false,
"keywords" : [ ],
"label" : "EU-toppmötet och klimatneutralitetsmålet för år 2050 – det senaste från EU-nytt i JUNO",
"language" : "sv",
"lastEditSessionId" : null,
"lastEditUpdateId" : null,
"layoutSections" : { },
"legacyBlogTabid" : null,
"legacyId" : null,
"legacyPostGuid" : "",
"linkRelCanonicalUrl" : null,
"listTemplate" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"liveDomain" : "www.nj.se",
"mab" : false,
"mabExperimentId" : null,
"mabMaster" : false,
"mabVariant" : false,
"meta" : {
"composition_id" : 0,
"author_email" : "anna.palmqvist@nj.se",
"author_username" : "anna.palmqvist@nj.se",
"author_user_id" : 1987156,
"attached_stylesheets" : [ ],
"post_summary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p>\n<p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p>\n<h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2>\n<p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p>\n<p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p>\n<p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p>\n<p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p>\n<h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2>\n<p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p>\n<h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2>\n<p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p>\n<p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p>\n</div>\n</div>\n",
"has_user_changes" : true,
"last_edit_session_id" : null,
"last_edit_update_id" : null,
"html_title" : null,
"tag_ids" : [ 4093578794, 9637165805, 27277817034 ],
"topic_ids" : [ 4093578794, 9637165805, 27277817034 ],
"post_body" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p>\n<p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p>\n<h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2>\n<p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p>\n<p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p>\n<p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p>\n<p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p>\n<h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2>\n<p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p>\n<h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2>\n<p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p>\n<p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<p> </p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><br><br></p>",
"page_redirected" : false,
"personas" : [ ],
"placement_guids" : [ ],
"public_access_rules" : [ ],
"public_access_rules_enabled" : false,
"tweet_immediately" : false,
"unpublished_at" : 0,
"use_featured_image" : true,
"campaign_name" : "JUNO EU-initiativ",
"campaign_utm" : "JUNO%20EU-initiativ",
"enable_google_amp_output_override" : false,
"featured_image" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/EU-initiativ/NJ-juno-eu-initiativ-some.jpg",
"featured_image_alt_text" : "",
"link_rel_canonical_url" : null,
"meta_description" : "Allt nytt från EU, författat och analyserat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt. ",
"publish_immediately" : true,
"published_by_id" : 5983055,
"published_at" : 1610481422202,
"rss_body" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p>\n<p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p>\n<h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2>\n<p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p>\n<p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p>\n<p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p>\n<p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p>\n<h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2>\n<p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p>\n<h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2>\n<p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p>\n<p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<p> </p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><br><br></p>",
"rss_summary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p>\n<p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p>\n<h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2>\n<p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p>\n<p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p>\n<p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p>\n<p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p>\n<h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2>\n<p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p>\n<h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2>\n<p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p>\n<p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p>\n</div>\n</div>\n",
"blog_publish_to_social_media_task" : "DONE_NOT_SENT",
"cloned_from" : 38734782893,
"page_expiry_enabled" : false,
"page_expiry_redirect_id" : null,
"page_expiry_redirect_url" : null,
"page_expiry_date" : null,
"legacy_post_guid" : "",
"legacy_blog_tabid" : null,
"blog_post_schedule_task_uid" : null,
"blog_publish_instant_email_task_uid" : null,
"blog_publish_instant_email_campaign_id" : null,
"blog_publish_instant_email_retry_count" : 0,
"layout_sections" : { },
"head_html" : null
},
"metaDescription" : "Allt nytt från EU, författat och analyserat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt. ",
"metaKeywords" : null,
"name" : "EU-toppmötet och klimatneutralitetsmålet för år 2050 – det senaste från EU-nytt i JUNO",
"nextPostFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/DIBKunnskap%20AB%20logo.jpg",
"nextPostFeaturedImageAltText" : "",
"nextPostName" : "Karnov Group förvärvar den marknadsledande norska leverantören av digitala arbetsflöden DIBkunnskap AS",
"nextPostSlug" : "nyheter/karnov-group-forvarvar-dibkunnskapas",
"pageExpiryDate" : null,
"pageExpiryEnabled" : false,
"pageExpiryRedirectId" : null,
"pageExpiryRedirectUrl" : null,
"pageRedirected" : false,
"pageTitle" : "EU-toppmötet och klimatneutralitetsmålet för år 2050 – det senaste från EU-nytt i JUNO",
"parentBlog" : {
"absoluteUrl" : "https://www.nj.se/nyheter",
"allowComments" : true,
"ampBodyColor" : "#404040",
"ampBodyFont" : "'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif",
"ampBodyFontSize" : "18",
"ampCustomCss" : "",
"ampHeaderBackgroundColor" : "#ffffff",
"ampHeaderColor" : "#1e1e1e",
"ampHeaderFont" : "'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif",
"ampHeaderFontSize" : "36",
"ampLinkColor" : "#416bb3",
"ampLogoAlt" : "",
"ampLogoHeight" : 0,
"ampLogoSrc" : "",
"ampLogoWidth" : 0,
"analyticsPageId" : 5658996261,
"attachedStylesheets" : [ ],
"audienceAccess" : "PUBLIC",
"businessUnitId" : null,
"captchaAfterDays" : 7,
"captchaAlways" : false,
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"closeCommentsOlder" : 0,
"commentDateFormat" : "medium",
"commentFormGuid" : "01a3d37b-ed5e-49ad-9f1b-8bbbcef0bc95",
"commentMaxThreadDepth" : 1,
"commentModeration" : false,
"commentNotificationEmails" : [ ],
"commentShouldCreateContact" : false,
"commentVerificationText" : "",
"cosObjectType" : "BLOG",
"created" : 1522054464714,
"createdDateTime" : 1522054464714,
"dailyNotificationEmailId" : "5659118646",
"dateFormattingLanguage" : "sv",
"defaultGroupStyleId" : "",
"defaultNotificationFromName" : "",
"defaultNotificationReplyTo" : "",
"deletedAt" : 0,
"description" : "Senaste nytt från Norstedts Juridik",
"domain" : "www.nj.se",
"domainWhenPublished" : "www.nj.se",
"emailApiSubscriptionId" : 4747327,
"enableGoogleAmpOutput" : false,
"enableSocialAutoPublishing" : false,
"generateJsonLdEnabled" : false,
"header" : null,
"htmlFooter" : "",
"htmlFooterIsShared" : true,
"htmlHead" : "",
"htmlHeadIsShared" : true,
"htmlKeywords" : [ ],
"htmlTitle" : "Nyheter | Norstedts Juridik",
"id" : 5658996261,
"ilsSubscriptionListsByType" : { },
"instantNotificationEmailId" : "5659118645",
"itemLayoutId" : null,
"itemTemplateIsShared" : true,
"itemTemplatePath" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"label" : "SENJ - Nyheter",
"language" : "sv",
"legacyGuid" : null,
"legacyModuleId" : null,
"legacyTabId" : null,
"listingLayoutId" : null,
"listingPageId" : 61446587524,
"listingTemplatePath" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"liveDomain" : "www.nj.se",
"monthFilterFormat" : "MMMM yyyy",
"monthlyNotificationEmailId" : "5658996282",
"name" : "SENJ - Nyheter",
"parentBlogUpdateTaskId" : null,
"portalId" : 1737441,
"postHtmlFooter" : "",
"postHtmlHead" : "",
"postsPerListingPage" : 17,
"postsPerRssFeed" : 10,
"publicAccessRules" : [ ],
"publicAccessRulesEnabled" : false,
"publicTitle" : "Nyheter",
"publishDateFormat" : "medium",
"resolvedDomain" : "www.nj.se",
"rootUrl" : "https://www.nj.se/nyheter",
"rssCustomFeed" : null,
"rssDescription" : null,
"rssItemFooter" : null,
"rssItemHeader" : null,
"settingsOverrides" : {
"itemLayoutId" : false,
"itemTemplatePath" : false,
"itemTemplateIsShared" : false,
"listingLayoutId" : false,
"listingTemplatePath" : false,
"postsPerListingPage" : false,
"showSummaryInListing" : false,
"useFeaturedImageInSummary" : false,
"htmlHead" : false,
"postHtmlHead" : false,
"htmlHeadIsShared" : false,
"htmlFooter" : false,
"listingPageHtmlFooter" : false,
"postHtmlFooter" : false,
"htmlFooterIsShared" : false,
"attachedStylesheets" : false,
"postsPerRssFeed" : false,
"showSummaryInRss" : false,
"showSummaryInEmails" : false,
"showSummariesInEmails" : false,
"allowComments" : false,
"commentShouldCreateContact" : false,
"commentModeration" : false,
"closeCommentsOlder" : false,
"commentNotificationEmails" : false,
"commentMaxThreadDepth" : false,
"commentVerificationText" : false,
"socialAccountTwitter" : false,
"showSocialLinkTwitter" : false,
"showSocialLinkLinkedin" : false,
"showSocialLinkFacebook" : false,
"enableGoogleAmpOutput" : false,
"ampLogoSrc" : false,
"ampLogoHeight" : false,
"ampLogoWidth" : false,
"ampLogoAlt" : false,
"ampHeaderFont" : false,
"ampHeaderFontSize" : false,
"ampHeaderColor" : false,
"ampHeaderBackgroundColor" : false,
"ampBodyFont" : false,
"ampBodyFontSize" : false,
"ampBodyColor" : false,
"ampLinkColor" : false,
"generateJsonLdEnabled" : false
},
"showSocialLinkFacebook" : false,
"showSocialLinkLinkedin" : false,
"showSocialLinkTwitter" : false,
"showSummaryInEmails" : true,
"showSummaryInListing" : true,
"showSummaryInRss" : true,
"siteId" : null,
"slug" : "nyheter",
"socialAccountTwitter" : "",
"state" : null,
"subscriptionContactsProperty" : "blog_senj_nyheter_5658996261_subscription",
"subscriptionEmailType" : null,
"subscriptionFormGuid" : "3affed35-0fdd-42c5-8ade-8abd3d89bf2c",
"subscriptionListsByType" : {
"daily" : 4692,
"instant" : 4691,
"monthly" : 4694,
"weekly" : 4693
},
"title" : null,
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1692633645107,
"updatedDateTime" : 1692633645107,
"urlBase" : "www.nj.se/nyheter",
"urlSegments" : {
"all" : "all",
"archive" : "archive",
"author" : "author",
"page" : "page",
"tag" : "tag"
},
"useFeaturedImageInSummary" : true,
"usesDefaultTemplate" : false,
"weeklyNotificationEmailId" : "5659118649"
},
"password" : null,
"pastMabExperimentIds" : [ ],
"performableGuid" : null,
"performableVariationLetter" : null,
"personas" : [ ],
"placementGuids" : [ ],
"portableKey" : null,
"portalId" : 1737441,
"position" : null,
"postBody" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p>\n<p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p>\n<h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2>\n<p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p>\n<p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p>\n<p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p>\n<p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p>\n<h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2>\n<p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p>\n<h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2>\n<p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p>\n<p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<p> </p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><br><br></p>",
"postBodyRss" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p>\n<p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p>\n<h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2>\n<p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p>\n<p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p>\n<p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p>\n<p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p>\n<h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2>\n<p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p>\n<h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2>\n<p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p>\n<p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<p> </p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><br><br></p>",
"postEmailContent" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\"> \n <p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p> \n <p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p> \n <h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2> \n <p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p> \n <p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p> \n <p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p> \n <p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p> \n <h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2> \n <p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p> \n <h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2> \n <p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p> \n <p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p> \n </div> \n</div>",
"postFeaturedImageIfEnabled" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/EU-initiativ/NJ-juno-eu-initiativ-some.jpg",
"postListContent" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\"> \n <p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p> \n <p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p> \n <h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2> \n <p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p> \n <p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p> \n <p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p> \n <p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p> \n <h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2> \n <p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p> \n <h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2> \n <p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p> \n <p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p> \n </div> \n</div>",
"postListSummaryFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/EU-initiativ/NJ-juno-eu-initiativ-some.jpg",
"postRssContent" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\"> \n <p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p> \n <p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p> \n <h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2> \n <p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p> \n <p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p> \n <p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p> \n <p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p> \n <h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2> \n <p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p> \n <h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2> \n <p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p> \n <p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p> \n </div> \n</div>",
"postRssSummaryFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/EU-initiativ/NJ-juno-eu-initiativ-some.jpg",
"postSummary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p>\n<p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p>\n<h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2>\n<p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p>\n<p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p>\n<p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p>\n<p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p>\n<h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2>\n<p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p>\n<h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2>\n<p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p>\n<p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p>\n</div>\n</div>\n",
"postSummaryRss" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\"> \n <p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p> \n <p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p> \n <h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2> \n <p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p> \n <p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p> \n <p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p> \n <p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p> \n <h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2> \n <p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p> \n <h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2> \n <p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p> \n <p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p> \n </div> \n</div>",
"postTemplate" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"previewImageSrc" : null,
"previewKey" : "iYeXVMCO",
"previousPostFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/Utgivning%20litteratur/gettyimages-1179395858-170667a.jpg",
"previousPostFeaturedImageAltText" : "",
"previousPostName" : "”Ett uttunnat skuldkrav” – så straffas psykiskt sjuka lagöverträdare",
"previousPostSlug" : "nyheter/ett-uttunnat-skuldkrav-sa-straffas-psykiskt-sjuka-lagovertradare",
"processingStatus" : "PUBLISHED",
"propertyForDynamicPageCanonicalUrl" : null,
"propertyForDynamicPageFeaturedImage" : null,
"propertyForDynamicPageMetaDescription" : null,
"propertyForDynamicPageSlug" : null,
"propertyForDynamicPageTitle" : null,
"publicAccessRules" : [ ],
"publicAccessRulesEnabled" : false,
"publishDate" : 1607959802000,
"publishDateLocalTime" : 1607959802000,
"publishDateLocalized" : {
"date" : 1607959802000,
"format" : "medium",
"language" : "sv"
},
"publishImmediately" : true,
"publishTimezoneOffset" : null,
"publishedAt" : 1610481422202,
"publishedByEmail" : null,
"publishedById" : 5983055,
"publishedByName" : null,
"publishedUrl" : "https://www.nj.se/nyheter/det-senaste-fran-eu-nytt-i-juno-toppmote-och-klimatmal",
"resolvedDomain" : "www.nj.se",
"resolvedLanguage" : null,
"rssBody" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p>\n<p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p>\n<h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2>\n<p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p>\n<p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p>\n<p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p>\n<p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p>\n<h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2>\n<p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p>\n<h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2>\n<p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p>\n<p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<p> </p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><br><br></p>",
"rssSummary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span>Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.</span></p>\n<p><span style=\"font-size: 1px; background-color: transparent;\">den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.</span></p>\n<h2><strong>EU-toppmötet</strong></h2>\n<p>Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om <strong>den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027</strong> och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.</p>\n<p>Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.</p>\n<p>För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.<br><br>Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.<br><br>Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?<br><br>Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut <strong>enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990</strong>. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.<br><br>För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.</p>\n<p>En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens <strong>hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19</strong>. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.<br><br>På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i <strong>kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism</strong>. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.<br><br>Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.<br><br>I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att <strong>Turkiet</strong> har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.</p>\n<h2><br><strong>Ingenting om Brexitförhandlingarna</strong></h2>\n<p>finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.<br><br>Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.<br><br>Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.<br><br></p>\n<h2 style=\"font-weight: bold;\">Övrigt</h2>\n<p>Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.<br><br><em>Denna artikel publiceras som innehåll i <a href=\"/juno/eu-initiativ\" rel=\"noopener\">JUNO EU-initiativ</a> 2020-12-15.<br></em></p>\n<p><span style=\"font-weight: normal;\">Av: Olof Allgårdh – </span>Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.<em> </em></p>\n</div>\n</div>\n",
"rssSummaryFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/EU-initiativ/NJ-juno-eu-initiativ-some.jpg",
"scheduledUpdateDate" : null,
"screenshotPreviewTakenAt" : 1610481427052,
"screenshotPreviewUrl" : "https://cdn2.hubspot.net/hubshot/21/01/12/81f69a96-8a35-400d-addb-995ddcb4d484.png",
"sections" : { },
"securityState" : "NONE",
"siteId" : null,
"slug" : "nyheter/det-senaste-fran-eu-nytt-i-juno-toppmote-och-klimatmal",
"stagedFrom" : null,
"state" : "PUBLISHED",
"stateWhenDeleted" : null,
"styleOverrideId" : null,
"subcategory" : "normal_blog_post",
"syncedWithBlogRoot" : true,
"tagIds" : [ 4093578794, 9637165805, 27277817034 ],
"tagList" : [ {
"categoryId" : 0,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1464072402417,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 4093578794,
"label" : "EU-rätt",
"language" : null,
"name" : "EU-rätt",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "eu-rätt",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1464072402418
}, {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1557823252635,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 9637165805,
"label" : "JUNO",
"language" : null,
"name" : "JUNO",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "juno",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1557823252635
}, {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1584608993357,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 27277817034,
"label" : "EU-initiativ",
"language" : null,
"name" : "EU-initiativ",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "eu-initiativ",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1584608993357
} ],
"tagNames" : [ "EU-rätt", "JUNO", "EU-initiativ" ],
"teamPerms" : [ ],
"templatePath" : "",
"templatePathForRender" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"textToAudioFileId" : null,
"textToAudioGenerationRequestId" : null,
"themePath" : null,
"themeSettingsValues" : null,
"title" : "EU-toppmötet och klimatneutralitetsmålet för år 2050 – det senaste från EU-nytt i JUNO",
"tmsId" : null,
"topicIds" : [ 4093578794, 9637165805, 27277817034 ],
"topicList" : [ {
"categoryId" : 0,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1464072402417,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 4093578794,
"label" : "EU-rätt",
"language" : null,
"name" : "EU-rätt",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "eu-rätt",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1464072402418
}, {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1557823252635,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 9637165805,
"label" : "JUNO",
"language" : null,
"name" : "JUNO",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "juno",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1557823252635
}, {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1584608993357,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 27277817034,
"label" : "EU-initiativ",
"language" : null,
"name" : "EU-initiativ",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "eu-initiativ",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1584608993357
} ],
"topicNames" : [ "EU-rätt", "JUNO", "EU-initiativ" ],
"topics" : [ 4093578794, 9637165805, 27277817034 ],
"translatedContent" : { },
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"tweet" : null,
"tweetAt" : null,
"tweetImmediately" : false,
"unpublishedAt" : 0,
"updated" : 1610481422211,
"updatedById" : 5983055,
"upsizeFeaturedImage" : false,
"url" : "https://www.nj.se/nyheter/det-senaste-fran-eu-nytt-i-juno-toppmote-och-klimatmal",
"useFeaturedImage" : true,
"userPerms" : [ ],
"views" : 0,
"visibleToAll" : null,
"widgetContainers" : { },
"widgetcontainers" : { },
"widgets" : {
"blog_post_settings" : {
"body" : {
"module_id" : 34970247323,
"side" : [ {
"card_type" : "cta",
"cta_description" : "Denna artikel är publicerad i JUNO – en informationstjänst som samlar allt juridiskt material du behöver på ett ställe. Nu kan du prova JUNO fritt i 14 dagar!",
"cta_headline" : "Testa JUNO kostnadsfritt!",
"cta_image" : {
"alt" : null,
"src" : ""
},
"cta_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "https://www.nj.se/juno/prova",
"type" : "EXTERNAL"
},
"cta_link_label" : "Läs mer",
"cta_theme" : "yellow",
"cta_with_image_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "",
"type" : "EXTERNAL"
},
"related_post_headline" : "Annan läsning",
"subscription_form_field" : {
"form_id" : "b2f2a2b1-c9f2-471a-a12c-b9f583f4a332",
"message" : "Thanks for submitting the form.",
"response_type" : "inline"
},
"subscription_gdpr" : "<p>Vi behandlar dina personuppgifter i enlighet med GDPR. Läs mer i vår <a href=\"#\">dataskyddspolicy.</a></p>",
"subscription_headline" : "Missa aldrig en nyhet",
"subscription_text" : "Reklam och marknadskommunikation samt användning av immateriella prestationer berör ofta en rad rättsområden, sammanlänkande men ändå vitt."
}, {
"book_data" : {
"auto_variant" : "false",
"book_source" : "tag",
"digital" : {
"link" : {
"content_id" : null,
"href" : "",
"type" : "EXTERNAL"
}
},
"image" : {
"alt" : null,
"src" : ""
}
},
"card_type" : "cta",
"cta_description" : "Med JUNO får du exempelvis en uppdaterad kartläggning över kommande EU-rättslig lagstiftning med analyserande kommentarer.",
"cta_headline" : "EU-initiativ i JUNO",
"cta_image" : {
"alt" : null,
"src" : ""
},
"cta_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "https://www.nj.se/juno/eu-initiativ",
"type" : "EXTERNAL"
},
"cta_link_label" : "Läs mer",
"cta_theme" : "blue",
"cta_with_image_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "",
"type" : "EXTERNAL"
},
"rel_post_data" : { },
"related_post_headline" : "Annan läsning",
"subscription_form_field" : {
"form_id" : "b2f2a2b1-c9f2-471a-a12c-b9f583f4a332",
"message" : "Thanks for submitting the form.",
"response_type" : "inline"
},
"subscription_headline" : "Missa aldrig en nyhet",
"subscription_text" : "Reklam och marknadskommunikation samt användning av immateriella prestationer berör ofta en rad rättsområden, sammanlänkande men ändå vitt."
} ],
"widget_name" : "Settings"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"id" : "blog_post_settings",
"label" : "Blog post settings",
"module_id" : 34970247323,
"name" : "blog_post_settings",
"order" : 6,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "module"
},
"expertHeadline" : {
"body" : {
"value" : "Relaterade experter"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603699185437,
"id" : "expertHeadline",
"label" : "Experts - Block headline",
"name" : "expertHeadline",
"order" : 4,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "text"
},
"expertSlug" : {
"body" : {
"value" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603699185437,
"id" : "expertSlug",
"label" : "Experts - Slug",
"name" : "expertSlug",
"order" : 3,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "text"
},
"imageCover" : {
"body" : {
"src" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/EU-initiativ/senj-juno-euinitiativ-co2-1.jpg"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"id" : "imageCover",
"label" : "Cover image (leave empty to use featured image)",
"name" : "imageCover",
"order" : 4,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "image_src"
},
"listingImage" : {
"body" : {
"src" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/EU-initiativ/senj-juno-euinitiativ-co2.jpg"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"id" : "listingImage",
"label" : "Listing image (leave empty to use Cover image (if used) or featured image)",
"name" : "listingImage",
"order" : 5,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "image_src"
},
"module_15216377567961431" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"col_1" : "group",
"col_2" : "group",
"col_3" : "group",
"col_4" : "group",
"social_media_links" : "simplemenu",
"text_below_logotype" : "text"
},
"module_id" : 2727690,
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Global - Footer nav",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1567149890556,
"id" : "module_15216377567961431",
"label" : "SENJ - Global - Footer nav",
"module_id" : 2727690,
"name" : "module_15216377567961431",
"order" : 11,
"smart_type" : null,
"type" : "module"
},
"module_1522830413336156" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"main_menu_group" : "group",
"right_cta" : "group",
"top_menu" : "group"
},
"module_id" : 2729321,
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Global - Header nav",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1559043646491,
"id" : "module_1522830413336156",
"label" : "SENJ - Global - Header nav",
"module_id" : 2729321,
"name" : "module_1522830413336156",
"order" : 7,
"smart_type" : null,
"type" : "module"
},
"module_1558600025300126" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"login" : "group",
"main_menu_group" : "group",
"right_cta" : "group",
"top_menu" : "group"
},
"module_id" : 7744889,
"path" : "/Norstedts Juridik/modules/SENJ - Global - Header nav JC nav test",
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Global - Header nav 230519",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1567149890556,
"id" : "module_1558600025300126",
"label" : "SENJ - Global - Header nav 230519",
"module_id" : 7744889,
"name" : "module_1558600025300126",
"order" : 7,
"smart_type" : null,
"type" : "module"
},
"module_1571988079928138" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"background_image" : "image",
"blurb" : "richtext",
"brand_color" : "text",
"button_text" : "text",
"courses" : "group",
"headline" : "text",
"use_block" : "boolean"
},
"module_id" : 9811788,
"path" : "/Norstedts Juridik/modules/SENJ - Related courses",
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Related courses",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603699185437,
"id" : "module_1571988079928138",
"label" : "SENJ - Related courses",
"module_id" : 9811788,
"name" : "module_1571988079928138",
"order" : 10,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "module"
},
"name" : {
"body" : {
"title" : "EU-toppmötet och klimatneutralitetsmålet för år 2050 – det senaste från EU-nytt i JUNO"
},
"id" : "name",
"label" : "Title",
"name" : "name",
"type" : "text"
},
"post_body" : {
"body" : {
"html" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Hur fungerar egentligen vi som människor? Vi besitter fantastiska förmågor av olika slag men är samtidigt hämmade av nedärvda och inlärda begränsningar. Hur är det med våra möjligheter till, och beredskap för, att utvecklas som individer i gemenskap med andra? Denna artikel kretsar kring dessa frågor med ett avstamp i de tankar som presenterats av den amerikanske utvecklingspsykologen Robert Kegan.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 20px;\">\n<div class=\"x-paragraph\">\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\"><em>Detta är ursprungligen en artikel ur tidskriften Ny Juridik som finns tillgänglig digitalt i den juridiska <a href=\"/juno\" rel=\"noopener\">informationstjänsten JUNO</a>.<br></em></span><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\"><br></span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 24px;\"><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Kriser och hot i den moderna tiden</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\">Forskare och debattörer hörs ibland diskutera vilken kris som till slut kommer att försegla mänsklighetens öde: klimatkrisen, kärnvapenkrig, ett virus eller artificiell intelligens. I många länder anses tillsatta ledare ha misslyckats med att leda medborgare, myndigheter och organisationer i en samlad ansats för att begränsa coronapandemins verkningar på hälsa och ekonomi. I vissa fall har pandemin tagits som intäkt för att stärka sittande regeringars makt på bekostnad av den parlamentariska demokratin. Pandemin har fått länder att vända sig inåt, se till sina egna intressen på bekostnad av andra, snarare än samarbeta och samordna sina ansträngningar att minska spridningen av viruset. Inom länder har pandemin utlöst konflikter och polarisering. Synen på pandemin, och vilket förhållningssätt till densamma som är den rätta, har politiserats.<br><br>Demokratin pressas just nu tillbaka på många håll, både som ett resultat av att ledare svikit sina tidigare löften och utnyttjat sin makt för att tillskansa sig mer makt och av att väljare röstat fram ledare just för att de lovar inskränkningar av deras friheter. Avtal för att begränsa länders utveckling av kärnvapen rivs upp samtidigt som upprustningen av nya kärnvapen har tagit ny fart.<br><br>På många håll har emellertid ledare vidtagit både demokratiskt förankrade och framgångsrika åtgärder och pressat ned smittspridningen. Samma åtgärder har gett positiva effekter på miljön och klimatet. Före pandemin tycktes dessa åtgärder vara i det närmaste omöjliga. Vi verkar oförmögna att byta inriktning och plan om vi inte ställs inför omedelbara negativa konsekvenser.<br><br>Är vi vuxna nog att hantera hot av denna magnitud och komplexitet? Svaret på den frågan kan vara att mänskligheten jobbar på att producera tillräckligt många, tillräckligt vuxna människor för att vi som art ska lyckas. Mer om detta längre fram.<br><br></p>\n<p style=\"font-size: 24px;\"><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Vuxenutveckling enligt Robert Kegan</span></strong></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Utveckling av perspektiv</span></strong></p>\n<p><span style=\"color: #2f2f2b;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Inom psykologin finns teorier om livslång utveckling av identitet och former för meningsskapande. En framstående teoretiker inom området livslång utveckling är Robert Kegan, amerikansk utvecklingspsykolog, författare och organisationskonsult, tidigare professor i vuxnas lärande och professionella utveckling på Harvard Graduate School of Education där han undervisade i 40 år.<br></span><br><span style=\"color: #2f2f2b;\">Robert Kegan har utvecklat en teori (the subject - object theory) om hur människor utvecklas genom livet. Vi kanske tror att utveckling bara handlar om att lära sig mer och mer saker i bemärkelsen stoppa in mer och mer kunskap i den behållare som tänkandet utgör. Kegan ser det på ett annat sätt, han menar i stället att utveckling är att stöpa om behållaren, alltså tankemodellerna som vi stoppar nya kunskaper i. Detta sker genom att vi objektifierar delar av våra tankemodeller. Ordet ”objektifiera”, som kommer från latinet, betyder ursprungligen ”göra till något utkastat”. Vi kastar i symbolisk bemärkelse ut delar av våra tankemodeller när vi går ifrån att omedvetet se tillvaron och oss själva igenom det filter som tankemodellerna utgör till att se tankemodellerna som objekt, utanför oss själva, som vi kan förhålla oss till. Vi gör dem till något vi har (objekt) i stället för något vi är (subjekt) och är därmed friare ifrån dem. Vi kan då också med tiden integrera dem i en mognare och mer komplex identitet och världsbild. Utveckling är enligt detta sätt att se ett resultat av individens allt komplexare erfarenheter och integreringen av dessa erfarenheter i en allt rikare förståelse av världen. Existerande uppfattningar sätts på prov i en komplex omvärld och visar sig inte hålla. Nya insikter uppstår och integreras med de gamla.<br></span><br><span style=\"color: #2f2f2b;\">Kegan beskriver också hur detta sker i en förutsägbar ordning. Rörelsen går från att vara sina impulser, därefter sina behov, därefter sin grupptillhörighet och därefter sin ideologi till att ha dem och kunna ifrågasätta dem.<br></span><br><span style=\"color: #2f2f2b;\">De utvecklingssteg som vi, enligt Kegan, kan genomgå i vuxen ålder är följande.</span><br><br></span><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Det socialiserade självet/Traditionalism (från tonåren)</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Mellan sexårsåldern och tonåren, det vill säga innan man uppnått det socialiserade självet, står de egna behoven i centrum. Man är egocentrisk. Kegan illustrerar i en föreläsning detta stadium med att säga att föräldrar vet att deras barn älskar dem, men de vet också att barnen i denna ålder skulle sälja sina föräldrar för en kall lemonad en het sommardag.</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">När man uppnått det socialiserade självet kan man ställa sig utanför och förhålla sig till sina behov, och låta dem underordnas något större som exempelvis relationen till föräldrarna. Man förstår att också andra har behov och man kan låta andras behov komma före ens egna. Man identifierar sig med sina relationer. Man ser sig själv och tillvaron ur den sociala omgivningens perspektiv. Vad man tänker, tycker och känner beror i hög utsträckning på hur man uppfattar att andra ser på en. Man ser sitt värde som avhängigt de relationer man har och de grupper man tillhör. Det blir viktigt att uppfylla andras förväntningar och man säger det man tror andra vill höra. Några egna tydliga övertygelser har man ännu inte format. Idealet är att hitta rollen som pålitlig medlem och medborgare och lära sig att följa, passa in och bli ledd. Man antar som sina egna de värderingar som gäller i det sociala sammanhang som man befinner sig i. I detta stadium kan människor vara mottagliga för påverkan från auktoritära och fundamentalistiska rörelser som lovar gemenskap, ideal och vägledning i utbyte mot den valuta som dessa unga människor har i överflöd - följsamhet. Kegan kallar även denna ordning Traditionalism.</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Det autonoma självet/Modernism (från som tidigast ung vuxenhet)</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">I detta skede kan man ta ett steg tillbaka från det sociala sammanhanget och forma ett eget omdöme och en egen auktoritet som värderar och väljer. En egen uppsättning idéer och synsätt växer fram och formar ett förhållningssätt, en ideologi. Identiteten kommer inte längre ur ens grupptillhörighet utan skapas av individen själv, inifrån. Man litar på sitt eget tänkande, sina egna referensramar och egna lösningar på olika problem. Man har lärt sig att säga nej och att stå upp för sina värderingar även när de strider mot andras förväntningar. I denna ordning kan man agera i enlighet med överordnade principer. Stadiet präglas av målinriktning, fokus och uthållighet. Man kan lägga upp en plan och följa den och lära sig leda inte bara sig själv utan även andra.</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Om man i det socialiserade stadiet hittat en roll som medlem och medborgare förstår man i det autonoma stadiet att roller växlar med olika sammanhang och att man går in i och ut ur olika roller hela tiden. Detta stadium kallar Kegan även för Modernism.</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Det självtransformerande självet/Postmodernism (från 60-årsåldern)</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">De som har nått hit kan ta ett steg tillbaka från och reflektera över sina värderingar och sitt självständiga tänkande och inte minst deras begränsningar. De vet inte bara mer om sina egna tillkortakommanden, utan de accepterar dem också. Dessutom är de mer öppna för influenser från omgivningen och växlar mellan att påverka och låta sig påverkas. De principer de höll som viktiga i föregående stadium ses nu som tänkbara principer vid sidan av andra tänkbara principer. De prövas och utvärderas. Mål och planer ses som mer preliminära och beroende av vad som händer i omvärlden. I detta stadium kan man omfatta motstridiga ståndpunkter och stå ut med dissonans. Insikten om att man är del av en större helhet och ofullständig i sig själv infinner sig på detta stadium. Den helhet som man ser sig som en del av är hela mänskligheten. Man har här accepterat det ömsesidiga beroende som råder mellan människor. Det blir tydligt att de roller man har ingår i ett större system av sammankopplade roller och man förstår något av systemets funktion och dynamik. Om man på föregående stadium lärt sig leda, leder man här för att lära. Detta stadium kallar Kegan också för Postmodernism.</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Mellan stadier</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Vi befinner oss inte alltid på ett stadium utan i perioder är vi på väg mellan stadier. Övergångarna utmärks av att vi upplever att det som tidigare varit meningsfullt och viktigt för oss plötsligt inte längre är det. Vi får under en period söka efter ny mening. I övergångarna brottas vi med val. När vi går från det socialiserade och det autonoma självet gäller valet gemenskapen respektive ”det jag vet”. I ett visst läge visar det sig att det man har att välja på är att stödja sin grupps ståndpunkt och på så sätt säkra sin plats i gruppen, eller ge uttryck för det man håller för sant och riskera sin grupptillhörighet. Om och när man väljer det senare erövrar man sin autonomi och en tydligare identitet, men förlorar en värdegemenskap.</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Senare i livet kommer en del människor fram till att inte heller självständigt tänkande är det slutgiltiga målet. Känslan av självtillräcklighet som tidigare gett energi och riktning gör det inte längre. Mål och planer som fyllt livet med både mening och kanske också stress känns plötsligt mindre angelägna. Lösningar som tett sig fullständigt självklara verkar enögda. Större frågor uppstår som får människor att känna sig små och otillräckliga. Så infinner sig insikten om att svaren finns i alla människors samlade vetande och man hittar en ny väg: tillräcklighet tillsammans med andra.</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Större perspektiv, nya begränsningar</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Varje erövrat stadium innebär tillgången till ett vidare och djupare perspektiv. Samtidigt innebär det nya begränsningar av perspektivet. Det socialiserade självet har erövrat insikten om andras behov men saknar inre referensramar. Det autonoma stadiets begränsningar utgörs av svårigheter att se bortom de inre referensramarna. Sammanför ett antal autonoma individer i ett diskussionsforum och risken är att så kallade åsiktskorridorer uppstår.</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Individuella olikheter</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Kegan och hans kolleger har skapat en metod för att forska om vuxnas utveckling. Den utgörs av ett intervjuformat (the subject - object interview) som har använts i tusentals intervjuer, av Kegan och andra forskare, över hela världen. Med hjälp av detta intervjuformat kan forskarna komma fram till vilket av fem stadier (två stadier i barndomen respektive tre stadier i vuxen ålder) intervjupersoner befinner sig på. Kegan sammanfattar forskning med detta och liknande instrument med att: på varje nytt utvecklingssteg finns färre personer än på det föregående; bara ca 35 procent har kommit till det autonoma stadiet; 6-7 procent har lämnat det och är på väg till det själv-transformerande stadiet; endast <em>en</em> procent har kommit fullt ut till det själv-transformerande stadiet; de människor som utgör denna enda procent befinner sig alla i den senare halvan av livet. De personer som intervjuats är i högre utsträckning än befolkningen i allmänhet högutbildade och yrkesverksamma. Andelen autonoma och självtransformerande i befolkningen i stort kan antas vara ännu mindre. Forskare har också jämfört bedömningar av utvecklingsstadium för en population av chefer med bedömningar av deras chefsprestation. Resultaten av dessa jämförelser visar att de chefer som nått högre utvecklingsstadier också lyckas bättre som chefer.<br><br></span></p>\n<p style=\"font-size: 24px;\"><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Betydelsen av mognad i dagens värld</span></strong></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Den moderna tidens krav</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Kegan skriver i sin bok <em>In over our heads, the mental demands in modern day life</em> om den komplexitet som råder i dagens värld och de svårigheter som uppstår för människor som inte utvecklat motsvarande komplexitet i sitt tänkande. Vi lever i den moderna, eller t.o.m. postmoderna, eran, och, menar Kegan, en majoritet av världens vuxna befolkning har inte uppnått ett högre stadium än Traditionalism (det vill säga har utvecklat det socialiserade självet). Det är inte så länge sedan traditionalistens perspektiv på världen och tillvaron var fullt tillräckligt för ett gott liv och ett fullgott bidrag till samhället. Att respektera auktoriteter som kyrkan, skolan och brukspatron gav skydd, vägledning, försörjning och gemenskap i utbyte. Samarbete och lojalitet renderade aktning. Institutioner som livslånga äktenskap (mellan man och kvinna) och (kärn-)familj ifrågasattes inte utan sågs som självklara, av gud</span> <span style=\"color: #2f2f2b;\">givna och påbjudna. Avvikelser från normerna medförde kritik, utfrysning eller värre, och undveks för det mesta.</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Idag räcker det inte lika långt. Människor förväntas leda sig själva, göra medvetna val och ständigt utvecklas. Världen och de sammanhang vi rör oss emellan såsom arbete, utbildning, äktenskap och föräldraskap förändras och utvecklas fortare än människorna i dem. Det krävs en viss mognad för att sätta gränser för barn och ungdomar i ett samhälle med en mångfald av normer liksom att få ett äktenskap att överleva efter förälskelsefasen (när det inte måste det). Det behövs en viss grad av komplexitet för att kunna skifta mellan alla de olika roller vi har i det moderna livet.</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Det krävande arbetslivet</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Enligt Kegan förväntas av människor i dagens arbetsliv att de själva utformar och ”äger” sitt arbete, tar initiativ och själva utvärderar och anpassar sitt arbete, vägleds av sina egna visioner av sitt arbete, tar ansvar för hur arbetet påverkar dem, bemästrar sina roller, uppgifter och karriärer, ser och förstår hela organisationen och sin egen relation till denna. För inte alltför länge sedan tog arbetsgivaren ansvar för att förklara arbetsuppgifterna för de anställda, identifierade problem, föreslog förändringar och utvärderade, formulerade visionerna och strategierna och vägledde de anställda som förväntades förstå sin del av organisationen snarare än organisationen som helhet.</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Det mesta av detta som organisationer enligt Kegan idag kräver av sina anställda går att känna igen från innehållet i många av de medarbetarutbildningar som är vanliga i Sverige idag. På dessa utbildningar predikas medarbetares eget ansvar, egna initiativ, egna visioner och förståelse för helheten. Världen är också begåvad med ett överflöd av självhjälpslitteratur. Något förenklat är målet för alla böcker och kurser i denna genre läsarens eller deltagarens utveckling av egen auktoritet, dvs. steget från det socialiserade självet till det autonoma självet. Allt detta drivet av att världen är så komplex och svårmanövrerad att de flesta av oss skulle behöva nå minst det autonoma stadiet för att kunna vara anställda. Fler av dem som leder oss skulle behöva nå det självtransformerande stadiet.</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Traditioner mot modernitet</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">De som utvecklat egen auktoritet, de moderna, är mer bekväma i den moderna tiden, och driver på den ökande komplexiteten. Att Kegan</span> <span style=\"color: #2f2f2b;\">också kallar dem som nått det socialiserade stadiet för traditionalister återspeglar att deras mentala komplexitet motsvarar den som karaktäriserade en mer eller mindre svunnen värld. För att koppla till en annan aktuell kategorisering påminner de autonoma eller moderna om ”varsomhelstare”, de som kan bo och finna sig tillrätta varsomhelst i världen. De som befinner sig på det socialiserade stadiet, traditionalisterna, är med denna kategorisering ”någonstansare”.</span> <span style=\"color: #2f2f2b;\">Varsomhelstare/moderna utan pass i ett EU-land ser sin livsstil hotad av Brexit medan någonstansare/traditionalister ser Brexit som något som ska rädda och bevara deras traditioner.</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">De fundamentalistiska (religiösa, politiska och andra) övertygelsernas framväxt kan ses som en reaktion på de starka strömningar av personligt oberoende och frigörelse från tidigare auktoriteter som länge haft medvind. Traditionalisterna ser den världsordning som de socialiserats in i som hotad liksom därmed även deras identitet. Kegan ser här en stor risk för en backlash i form av auktoritärt ledarskap, okritiskt följarskap och intolerans mot avvikelser från normen. De flesta auktoritära regimer i historien har inte behövt tilltvinga sig makt utan har fått den av medborgarna. Ett aktuellt exempel är en del länders motvilja mot internationella överenskommelser om att motverka våld mot kvinnor med motiveringen att det kränker och hotar traditionella värderingar och stödjer liberala tankesätt. På båda ytterligheterna av det politiska spektrumet lyfts grupptillhörighet (det viktigaste i det socialiserade stadiet) baserad på etnicitet, kön, sexuell läggning, fram som viktigare än friheten att själv skapa sin identitet (det autonoma självet).</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Kegans stora idé</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Kegan har en tanke om individuell mognads betydelse för mänsklighetens överlevnad och välmåga. Han kallar den för sin ”stora idé” (”Bob’s big idea”). Han har noterat att människan lever allt längre liv och att perioden efter att vi slutat förvärvsarbeta på heltid därmed blir allt längre. Av alla människor som någonsin har eller kommer att ha uppnått 65 års ålder eller mer, lever två tredjedelar nu. Ingen annan art lever heller så länge efter fertil ålder som människan. Finns något</span> <span style=\"color: #2f2f2b;\">skäl till detta? Kegan har också noterat att vår art är i fara (av alla de skäl som nämns i inledningen av denna artikel) och att vi vet om att vår art är i fara. Vi rör oss i hög fart mot såväl toppen som botten. Fler och fler människor på vår jord lyfter sig ur fattigdom och svält, vi lever inte bara längre utan är också friskare längre, vi hoppas inom en nära framtid besöka Mars och snart har vi kanske framställt ett vaccin på rekordtid. Samtidigt är vi den enda art som använder våra mest avancerade förmågor till att skapa omständigheter som kan leda till vår omedelbara eller mer långsamma utplåning såsom kärnvapenkrig respektive klimatförändring. Alla levande varelser har som första och mest grundläggande mål att överleva. Kan det vara så att människor lever allt längre så att allt fler ska nå en ålder vid vilken det är möjligt att utveckla ett självtransformerande perspektiv på sig själv, tillvaron och världen så att de kan lösa de problem som skapats av människor på tidigare stadier (grupptänkande respektive ideologisk övertygelse)? Problem som uppstått som en konsekvens av ett sätt att förstå världen kan inte lösas med hjälp av samma referensram. Vad vi behöver är den djupare förmåga att reflektera och den prestigelöshet som kommer med ålder, för att inte tala om den frigjorda tid som kommer med pensionen och som kan användas till välgörande insatser.<br><br></span></p>\n<p style=\"font-size: 24px;\"><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Vad främjar utveckling?</span></strong></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Arv och miljö</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">I denna komplexa värld, med alla kriser och problem vi har att lösa, vore det bra om vi kunde stödja och kanske t.o.m. skynda på personlig utveckling och mognad. Vad säger då forskningen om vad som kan tänkas gör det?</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Det finns individuella, medfödda, skillnader i benägenhet att utvecklas. Människor som är nyfikna och öppna för nya erfarenheter och söker intellektuell och emotionell stimulans utvecklas lättare. Personliga egenskaper är emellertid otillräckliga. Människor som befinner sig i miljöer som ger dem utmanande och berikande erfarenheter utvecklas mer än människor som befinner sig i mindre stimulerande miljöer. Att befinna sig i främmande kulturer har visat sig vara utvecklande. Situationer som ställer krav på en som man tidigare inte ställts inför driver oss att anta nya perspektiv. Något ska kännas obekvämt, okänt, svårlöst för att vi ska lyfta oss och försöka matcha problemets komplexitet och krav på nytänkande med en mental komplexitet vi</span> <span style=\"color: #2f2f2b;\">tidigare inte besuttit. Utöver utmaningar och nya intryck behöver vi stöd för att utvecklas. Vi behöver ställas inför nya utmaningar successivt och i lagom takt, mötas av tolerans för misstag och ha någon att reflektera över våra erfarenheter med för att kunna integrera dem i en allt komplexare världsbild. Konkret feedback av människor vars omdöme och välvilja vi litar på hjälper om den ger oss information om vad vi kan göra annorlunda för att lyckas med sådant som är viktigt för oss.</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Kegan beskriver som nämns ovan hur dagens värld ställer krav på mental komplexitet som de flesta av oss inte motsvarar. Det kan ge en känsla av att vara ”in over ones head”, ungefär av att ”ha tagit sig vatten över huvudet”, om gapet är för stort. En sådan känsla främjar <em>inte</em> utveckling utan leder till vanmakt. Balansen mellan utmaning och stöd är avgörande och gränsen mellan utvecklande och förlamande utmaning kan vara hårfin.</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Goda konflikter</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Enligt Kegan kan goda konflikter vara utvecklande. Kegans utgångspunkt är att vi i den mån vi har konflikter med andra, också har det med oss själva. Konflikter är en möjlighet att upprätta kontakt med de sidor hos en själv som man ännu inte känner till. För att en konflikt ska vara utvecklande gäller det att önskan om att få rätt mot den andra inte blir det överordnade målet. Om man ska kunna tillägna sig nya insikter och göra sin bild av världen större behöver man i en konflikt vara intresserad av den andra partens ståndpunkt.</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Kegan beskriver i en av sina böcker två äldre par som varit gifta i 25 år och ser tillbaka på sitt äktenskap och hur de hanterat sina konflikter. Det ena paret har lärt sig respektera varandras ställningstaganden och har slutat försöka göra om varandra. De strävar i konflikter efter att försöka se på frågan ur den andras synvinkel. De är fast övertygade om att den synvinkel som förs fram av den andra också <em>är</em> den andras synvinkel. De är identifierade med sina åsikter såsom man är i</span> <span style=\"color: #2f2f2b;\">det autonoma stadiet men också stolta över den respekt de känner och visar för den andras åsikt.</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Det andra paret har slutat tro att den andres ståndpunkt är bara den andres ståndpunkt, och har insett att de helt enkelt kommit att bära varsin av de två sidorna av en odelbar helhet. Den ståndpunkt som den ena kommit att inta är ofullständig utan den ståndpunkt som den andra kommit att inta. De är misstänksamma emot tanken att den andra åsikten är den andras. Ingen av dem vill längre ”bli ägd” av sin ståndpunkt. Ståndpunkter kan göras till objekt. Deras favoritkonflikter är de som de inte löser utan de som löser dem, det vill säga de konflikter som när de diskuterat och utforskat dem ger dem båda en mer fullständig bild av världen.</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Att identifiera sina begränsningar</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Samtidigt som varje erövrat stadium innebär en mer komplex bild av världen och tillvaron innebär den som sagts också nya begränsningar. De begränsningar som varje stadium innebär kan enligt Kegan utgöra hinder för oss när vi försöker genomföra viktiga förändringar i våra liv. Han beskriver det som en sorts immunitet mot förändring. Ibland sätter vi upp mål som verkligen är viktiga för oss och lovar oss själva att vi ska göra allt för att nå dem. Kegan tar ofta som exempel de människor han talat med som har svåra och kroniska sjukdomar men som inte tar sin medicin (ett förvånansvärt vanligt problem). De berättar själva att det medför livsfara att inte ta medicinen. Ändå gör de det inte. De tycks vara immuna mot förändring. Immuniteten beror enligt Kegan på att utöver våra förbättringsmål har vi andra, konkurrerande mål som strider emot våra uttalade mål. De är i sin tur kopplade till den världsbild som är förhärskande på det utvecklingsstadium på vilket man befinner sig. Tanken på att agera i strid med denna världsbild gör oss rädda och får oss att undvika att agera, även när det innebär att vi inte når uttalade mål.</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">En avdelningschef som nått det socialiserade självet och som har som mål att ägna mer tid åt att leda sina medarbetare finner att detta aldrig tycks bli möjligt. Att ägna mer tid åt medarbetarna skulle kräva att han klargjorde för sin chef att han inte längre kan delta i alla de möten som hon kräver att han ska delta i. Tanken på att säga nej till sin överordnade chef får avdelningschefen att rysa och svettas av oro. Han inser att han har ett konkurrerande mål som är att alltid vara sin överordnade chef till lags och att han bakom detta åtagande har en bild</span> <span style=\"color: #2f2f2b;\">av världen som säger att han bara då kommer att bli sedd som en god medarbetare och att det är nödvändigt att vara en god medarbetare.</span></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Om vi kan göra oss själva medvetna om våra djupt liggande, omedvetna grundantagande om oss själva och omvärlden och se dem utifrån (som objekt), kan vi på sikt göra oss friare från dem och se bredare och djupare. Det kanske inte nödvändigtvis är sant att en chef alltid måste vara sin chef till lags för att ses som en god medarbetare? Och kanske skulle den överordnade chefen se sin medarbetare som en bättre chef om han klargjorde hur han såg på sitt ledarskap? Ju fler omedvetna antaganden om världen vi kan medvetandegöra desto komplexare världsbild, desto mindre blind fläck.<br><br></span></p>\n<p style=\"font-size: 24px;\"><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Vägen framåt</span></strong></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Välj ledare med omsorg</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Är de isolationistiska och antidemokratiska strömningar vi ser ett utslag av att traditionalisterna är på väg att vinna en rond? Ska vi i så fall hoppas på att de moderna vinner nästa rond? Kanske bör vi i stället släppa tanken om att det är en tävling. Vägen framåt är i stället det perspektiv som <em>minskar</em> polariseringen, eller tävlingen, mellan dessa båda perspektiv. Det mindre reaktiva, mer empatiska förhållningssättet hos en mogen person som sett och kan minnas såväl sin egen traditionalism som sin modernism med distans och medkänsla. Insikten om att de två perspektiven är delar av en odelbar helhet är vad som behövs i en värld där de allt djupare motsättningarna mellan perspektiv hindrar oss från att lösa våra största problem. Vi bör välja ledare som enar och helar, inte väljer sida i denna strid.</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Fokusera på tankemodellerna i utvecklingssammanhang</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Utvecklingsbranschen, chefer och ledare bör skifta fokus för medarbetar- och ledarutveckling från teoretisk kunskap och beteendeförändring till utveckling av tankemodeller. Utbildningssektorn skulle vinna på att hålla ett öga på komplexitetsnivån på elevers meningsskapande och anpassa kunskapsförmedlingen efter den. Kegan menar ju att utveckling inte är att mer och mer kunskap stoppas in i våra tankemodeller utan att tankemodellerna blir alltmer komplexa. Skapa arbetsmiljöer och utbildningar som utmanar och stödjer reflektion över perspektiv</span> <span style=\"color: #2f2f2b;\">på världen. Hjälpa deltagare identifiera sina antaganden om tillvaron och sig själva och pröva sanningshalten i dem. Med större perspektiv följer andra sätt att förstå teoretisk kunskap och andra sätt att agera.</span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Reflektera, objektifiera och ha tillförsikt</span></strong></p>\n<p style=\"font-size: 18px;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Medan vi själva väntar på att vi ska bli äldre och mognare så vi kan rädda mänskligheten kan vi försöka sätta ord på våra antaganden om världen och på så sätt skapa något av ett mellanrum mellan oss och dessa antaganden. Att benämna och beskriva sin världsbild är att se den utifrån, som objekt. Vi kan också vara goda samtalspartners till andra som försöker utforska sina grundantaganden om världen. Vi kan försöka ha goda konflikter med våra närmaste och söka upp människor vi inte normalt träffar och föra resonerande samtal. Vi kan med andra ord formulera medvetna strategier för mognad. Slutligen kan vi se med större tillförsikt på framtiden när vi drabbas av episoder av tungsinne och tomhet. Kanske är vi i övergången mellan stadier i vuxenutveckling och det hela är helt normalt, till och med något att välkomna.<br></span></p>\n<p><strong><span style=\"color: #2f2f2b;\">Källor</span></strong></p>\n<ul>\n<li style=\"color: #2f2f2b;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Day, D.V., Harrison, M.M., & Halpin, S.M. (2009). An integrative approach to leader development: Connecting adult development, identity, and expertise. </span><span style=\"color: #2f2f2b;\">New York: Psychology Press.</span></li>\n<li style=\"color: #2f2f2b;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Kegan, R. (1994). In over our heads, the mental demands of modern life. </span><span style=\"color: #2f2f2b;\">Harvard University Press, Cambridge, MA.</span></li>\n<li style=\"color: #2f2f2b;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Kegan, R. & Lahey, L. (2010). Adult development and organizational leadership. I: N. Nohria, & R. Khurana (red.) Handbook of leadership theory and practice: A Harvard Business School centennial colloquium (kap. 26). </span><span style=\"color: #2f2f2b;\">Boston, MA.</span></li>\n<li style=\"color: #2f2f2b;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Kegan, R. & Lahey, L. (2009) Immunity to change, How to Overcome It and Unlock the Potential in Yourself and Your Organization. </span><span style=\"color: #2f2f2b;\">Harvard Business School Publishing. Boston, MA.</span></li>\n<li style=\"color: #2f2f2b;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">Vuxenutveckling är att bli allt mer mentalt flexibel, intervju med Robert Kegan av Agneta Lagerkranz i Svenska Dagbladet 2019-07-27.</span></li>\n<li style=\"color: #2f2f2b;\"><span style=\"color: #2f2f2b;\">https://www.youtube.com/watch?v=BoasM4cCHBc.</span></li>\n</ul>\n<p> </p>\n</div>\n</div>\n<p class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 18px;\"><em>Texten är ursprungligen publicerad i tidskriften Ny Juridik, #3:20, som finns tillgänglig i juridiska informationstjänsten JUNO. Nu kan du som är intresserad av att teckna abonnemang på JUNO först <a href=\"/juno/prova\" rel=\"noopener\">prova tjänsten kostnadsfritt i 14 dagar.</a></em></p>\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 18px;\"><em>{{cta('ae4fc8c8-fac2-4b0f-be39-414b538298fd','justifycenter')}}</em></div>"
},
"deleted_at" : 1603699185437,
"id" : "post_body",
"label" : "Blog Content",
"name" : "post_body",
"type" : "rich_text"
},
"showGallery" : {
"body" : {
"export_to_template_context" : true,
"tag" : "boolean",
"type" : "boolean",
"value" : false
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603699185437,
"id" : "showGallery",
"label" : "Show gallery block",
"name" : "showGallery",
"order" : 1,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "boolean"
},
"showProductsBlock" : {
"body" : {
"export_to_template_context" : true,
"tag" : "boolean",
"type" : "boolean",
"value" : false
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603699185437,
"id" : "showProductsBlock",
"label" : "Show product block",
"name" : "showProductsBlock",
"order" : 0,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "boolean"
},
"showSubscribe" : {
"body" : {
"export_to_template_context" : true,
"tag" : "boolean",
"type" : "boolean",
"value" : false
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603699185437,
"id" : "showSubscribe",
"label" : "Show subscribe block",
"name" : "showSubscribe",
"order" : 2,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "boolean"
}
}
})
EU-toppmötet och klimatneutralitetsmålet för år 2050
Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt. den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med hej : (BlogPost: {
"ab" : false,
"abStatus" : null,
"abTestId" : null,
"abVariation" : false,
"abVariationAutomated" : false,
"absoluteUrl" : "https://www.nj.se/nyheter/upphandlingsaret-2020-pandemins-effekter-ger-det-nya-normala",
"afterPostBody" : null,
"aifeatures" : null,
"allowedSlugConflict" : false,
"analytics" : null,
"analyticsPageId" : "38937108425",
"analyticsPageType" : "blog-post",
"approvalStatus" : null,
"archived" : false,
"archivedAt" : 0,
"archivedInDashboard" : false,
"areCommentsAllowed" : true,
"attachedStylesheets" : [ ],
"audienceAccess" : "PUBLIC",
"author" : null,
"authorName" : null,
"authorUsername" : null,
"blogAuthor" : {
"avatar" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Ulf-Widlund.jpeg",
"bio" : "Ulf är jurist och nyhetsredaktör för JUNO nyheter.",
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"cosObjectType" : "BLOG_AUTHOR",
"created" : 1525857451804,
"deletedAt" : 0,
"displayName" : "Ulf Widlund",
"email" : "ulf.widlund@nj.se",
"facebook" : "",
"fullName" : "Ulf Widlund",
"gravatarUrl" : "https://app-eu1.hubspot.com/settings/avatar/725af62873a5de1ee15defa243970566",
"hasSocialProfiles" : false,
"id" : 5766603514,
"label" : "Ulf Widlund",
"language" : null,
"linkedin" : "",
"name" : "Ulf Widlund",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "ulf-widlund",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"twitter" : "",
"twitterUsername" : "",
"updated" : 1603889957406,
"userId" : null,
"username" : null,
"website" : ""
},
"blogAuthorId" : 5766603514,
"blogPostAuthor" : {
"avatar" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Ulf-Widlund.jpeg",
"bio" : "Ulf är jurist och nyhetsredaktör för JUNO nyheter.",
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"cosObjectType" : "BLOG_AUTHOR",
"created" : 1525857451804,
"deletedAt" : 0,
"displayName" : "Ulf Widlund",
"email" : "ulf.widlund@nj.se",
"facebook" : "",
"fullName" : "Ulf Widlund",
"gravatarUrl" : "https://app-eu1.hubspot.com/settings/avatar/725af62873a5de1ee15defa243970566",
"hasSocialProfiles" : false,
"id" : 5766603514,
"label" : "Ulf Widlund",
"language" : null,
"linkedin" : "",
"name" : "Ulf Widlund",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "ulf-widlund",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"twitter" : "",
"twitterUsername" : "",
"updated" : 1603889957406,
"userId" : null,
"username" : null,
"website" : ""
},
"blogPostScheduleTaskUid" : null,
"blogPublishInstantEmailCampaignId" : null,
"blogPublishInstantEmailRetryCount" : 0,
"blogPublishInstantEmailTaskUid" : null,
"blogPublishToSocialMediaTask" : "DONE_NOT_SENT",
"blueprintTypeId" : 0,
"businessUnitId" : null,
"campaign" : "713d1418-f820-4295-91a5-7ad33d925aee",
"campaignName" : "SENJ - Fokus på Offentlig upphandling",
"campaignUtm" : "SENJ%20-%20Fokus%20p%C3%A5%20Offentlig%20upphandling",
"category" : 3,
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"checkPostLevelAudienceAccessFirst" : true,
"clonedFrom" : 37894242858,
"composeBody" : null,
"compositionId" : 0,
"contentAccessRuleIds" : [ ],
"contentAccessRuleTypes" : [ ],
"contentGroup" : 5658996261,
"contentGroupId" : 5658996261,
"contentTypeCategory" : 3,
"contentTypeCategoryId" : 3,
"contentTypeId" : null,
"created" : 1608278744775,
"createdById" : 5286101,
"createdTime" : 1608278744775,
"crmObjectId" : null,
"css" : { },
"cssText" : "",
"ctaClicks" : null,
"ctaViews" : null,
"currentState" : "PUBLISHED",
"currentlyPublished" : true,
"deletedAt" : 0,
"deletedBy" : null,
"deletedByEmail" : null,
"deletedById" : null,
"domain" : "",
"dynamicPageDataSourceId" : null,
"dynamicPageDataSourceType" : null,
"dynamicPageHubDbTableId" : null,
"enableDomainStylesheets" : null,
"enableGoogleAmpOutputOverride" : false,
"enableLayoutStylesheets" : null,
"errors" : [ ],
"featuredImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/Kommuner/MP_ny.png",
"featuredImageAltText" : "",
"featuredImageHeight" : 0,
"featuredImageLength" : 0,
"featuredImageWidth" : 0,
"flexAreas" : { },
"folderId" : null,
"footerHtml" : null,
"freezeDate" : 1608279851000,
"generateJsonLdEnabledOverride" : true,
"hasContentAccessRules" : false,
"hasUserChanges" : true,
"headHtml" : null,
"header" : null,
"htmlTitle" : "Upphandlingsåret 2020 – pandemins effekter ger det nya normala",
"id" : 38937108425,
"includeDefaultCustomCss" : null,
"isCaptchaRequired" : true,
"isCrawlableByBots" : false,
"isDraft" : false,
"isInstanceLayoutPage" : false,
"isInstantEmailEnabled" : true,
"isPublished" : true,
"isSocialPublishingEnabled" : false,
"keywords" : [ ],
"label" : "Upphandlingsåret 2020 – pandemins effekter ger det nya normala",
"language" : "sv",
"lastEditSessionId" : null,
"lastEditUpdateId" : null,
"layoutSections" : { },
"legacyBlogTabid" : null,
"legacyId" : null,
"legacyPostGuid" : "",
"linkRelCanonicalUrl" : null,
"listTemplate" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"liveDomain" : "www.nj.se",
"mab" : false,
"mabExperimentId" : null,
"mabMaster" : false,
"mabVariant" : false,
"meta" : {
"composition_id" : 0,
"author_email" : "anna.palmqvist@nj.se",
"author_username" : "anna.palmqvist@nj.se",
"author_user_id" : 1987156,
"attached_stylesheets" : [ ],
"post_summary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\">\n<p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p>\n</div>\n</div>\n",
"has_user_changes" : true,
"last_edit_session_id" : null,
"last_edit_update_id" : null,
"html_title" : null,
"tag_ids" : [ 5089399182 ],
"topic_ids" : [ 5089399182 ],
"post_body" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\">\n<p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<p>Enligt Pernilla Norman, advokat vid Advokatfirman LexIT, är det <a href=\"/nyheter/eu-domstolen-sager-konkurrens-kammarratterna-har-annat-fokus\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">EU-domstolens avgörande i Coopservice-domen (C-216/17 Coopservice)</a> från december 2018 som gjort störst avtryck i rättstillämpningen på upphandlingsområdet i år. <a href=\"/nyheter/eu-domstolen-sager-konkurrens-kammarratterna-har-annat-fokus\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\"><em>Läs mer här. </em></a></p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det har kommit en mängd domar under hösten som påverkats av den och det har märkts en ovilja hos de svenska domstolarna att ta till sig EU-domstolens grundläggande konkurrensperspektiv, säger hon. (länk - se Pernilla Normans analys av rättsläget)</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">-Coopservice-domen utgår så tydligt från konkurrens, medan svenska domstolar kommer in på andra resonemang utifrån små skillnader som egentligen inte skiljer ut målen på ett avgörande sätt.</p>\n<h2><span style=\"font-size: 24px;\">Vad mer har gjort intryck på dig under 2020? </span></h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">-Det andra som sticker ut är att svenska domstolar nästan rutinmässigt, efter långa resonemang om vilka fel beställaren gjort, ändå kommer fram till att leverantörer inte lidit någon skada. Vilket de grundar på Ekerö-målet (HFD 2013 ref. 53).</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- I de nyare domarna går domstolarna inte ens igenom vad det är som skulle brista i skaderekvisitet, utan de säger bara att leverantören inte lidit någon skada. Den tillämpningen av domen i Ekerö-målet kan starkt ifrågasättas eftersom omständigheterna i det målet som ledde till slutsatsen att leverantören inte lidit någon skada, var väldigt speciella.</p>\n<p>För Magnus Josephson, som driver egen konsultverksamhet, har årets coronapandemi ännu inte gjort så stort avtryck på upphandlingarna som man skulle kunna tro. Visserligen har olika verksamheter fått lov att direktupphandla utifrån det läge som råder, exempelvis till sjukvården, men nu börjar det bli rätt mycket ”business as usual” igen, säger han.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Offentlig sektor har fortfarande pengar att handla för och det som upphandlas i år och nästa år är det redan planerat och budgeterat för sedan ett par år tillbaka.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Om kanske ett eller två år kan vi nog se större effekter. Att det inte finns pengar eller att man måste omprioritera till andra saker. Planerar gör man nog som vanligt men det ska ju finansieras också, och ingen vet ännu den ekonomiska effekten av pandemin i Sverige och Europa.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Att det inte fanns sjukvårdsprodukter att köpa när pandemin slog till, vad säger du om det?</h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Inom regeringen var det känt att det var brist på produkter för sjukvården. I november 2019, alltså innan pandemin, beslöts det om stärkt stöd för upphandling till samhällsviktig verksamhet på grund av uteblivna leveranser av sjukvårdsmateriel. Upphandlingsmyndigheten fick då i uppdrag att se över krisberedskapen.</p>\n<p>Digitalisering och IT-säkerhet är också områden som enligt Pernilla Norman och Magnus Josephson har kommit att hamna i fokus under året.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- I och med pandemin surfade samhället rakt in i den digitaliseringen som redan fanns utan ha mognaden för det, säger Pernilla Norman.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Vi har sett att cyberattacker har ökat under coronan, nu senast mot Västra Götalandsregionen. Ur ett upphandlingsperspektiv är det många som inte riktigt förmår att klara kravställningen kring IT-säkerhet, GDPR och det informationssäkerhetsarbete som beställarna måste göra.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ser man hur det ser ut i de upphandlingar som görs idag så finns det helt klart en utvecklingspotential.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Har inte Sverige ändå varit ganska förskonat från IT-attacker mot samhället?</h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Nu ser vi riktiga cyberattacker samtidigt som sjukvården upphandlar jättestora journalsystem och andra databaser med känslig information, säger Magnus Josephson.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Säkerhetstänkandet har länge behövts höjas inom offentlig sektor, och det behöver förändras för det går fort med de ökade hoten. Det här är året då digitaliseringen slår igenom på riktigt och man inser att även säkerhetstänkandet måste höjas avsevärt, något man sett ganska lätt på tidigare.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det här handlar om all form av IT, fyller Pernilla Norman i.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Vi har kommit till ett skifte där IT idag utgör en del av kärnverksamheten inom det offentliga. Man kan exempelvis inte hålla igång ett sjukhus utan röntgen, och röntgen är helt IT-fierad idag.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Allvarliga säkerhetsbrister efter skolupphandling i Stockholm</h2>\n<p>Under hösten offentliggjorde Datainspektionen (DI) en granskning av Stockholms stads IT-plattform för den kommunala skolan – Skolplattformen – som innehåller personuppgifter för en halv miljon elever, föräldrar och personal. Kritiken från DI var svidande och en sanktionsavgift på fyra miljoner kr bestämdes. Bland annat har det via sökningar på Google varit möjligt komma över inloggnings-uppgifter. Väl inne i systemet har man kunnat komma åt uppgifter om exempelvis lärare med skyddad identitet.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Någonstans har upphandlingen brustit, något annat går inte att säga, säger Pernilla Norman.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- När pandemin är över kommer det nya normala att vara något helt annat än det var 2019, och där är digitaliseringen en jättestor del. Tekniken fanns innan men mognaden saknades.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Jag tror att man blivit tagna på sängen. Ansvariga myndigheter har varit naiva, men det funkar inte att säga så längre, säger Magnus Josephson som bland annat har en bakgrund inom försvaret.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det handlar om ett sätt att tänka om vad som ska vara hemligt och hur en myndighet ska jobba i kris. Se på frågan om 5G-nätet där både SÄPO och MUST sa ifrån om Huawei. Kanske är det ett tecken på höjd säkerhetsnivå.</p>\n<h2><span style=\"font-size: 24px;\">Partnerskap är framtiden inom upphandling</span></h2>\n<p>Både Magnus och Pernilla tror att upphandlingar som leder till längre partnerskap är något vi kommer att se mer av i framtiden. Framför allt inom infrastrukturprojekt som järnväg och elnät.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Både köpare och leverantörer måste ha en mycket mer långsiktig hållning, förklarar Magnus Josephson.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det blir nödvändigt att gå ifrån avtal som innebär att man lappar och lagar, till samarbetsavtal som är mycket mer utvecklande, annars räcker inte pengarna.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ta Stockholms tunnelbana som exempel. Där är avtalstiden på 14 år, eftersom det är stora investeringar som man måste få tillbaka, även Gotlandstrafiken har långt avtal.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det finns en föreställning om att det inte går att ha långa samarbeten, men det är fel, säger Pernilla Norman. Ramavtal kan som huvudregel endast vara fyraåriga, men det finns andra sätt att upphandla som ger helt andra möjligheter.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Jag hoppas också att det blir mer fokus på konkurrens i upphandlingar. Att upphandling inte bara ses som myndighetsutövning utan mer som ett förtroende som man får från väljarna att ta hand om skattepengar på bästa sätt.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ja, upphandling som är resultatstyrd kan verkligen lösa alla typer av problem, bara mål och syftet är det rätta. Tänk bara på säkerhet i alla led och ha fokus på konkurrens och på partnerskap, avslutar Magnus Josephson.<br><br></p>\n<p><em>Både Pernilla och Magnus svarar på dina frågor kring offentlig upphandling i JUNO för kommuner. Fråga experten är en kostnadsfri tjänst som ingår i JUNO för kommuner. <a href=\"/fraga-experten-juno-kommuner-norstedts-juridik\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Läs mer här. </a></em></p>",
"page_redirected" : false,
"personas" : [ ],
"placement_guids" : [ ],
"public_access_rules" : [ ],
"public_access_rules_enabled" : false,
"tweet_immediately" : false,
"unpublished_at" : 0,
"use_featured_image" : true,
"campaign_name" : "SENJ - Fokus på Offentlig upphandling",
"campaign_utm" : "SENJ%20-%20Fokus%20p%C3%A5%20Offentlig%20upphandling",
"enable_google_amp_output_override" : false,
"featured_image" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/Kommuner/MP_ny.png",
"featured_image_alt_text" : "",
"link_rel_canonical_url" : null,
"meta_description" : "Ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap....",
"publish_immediately" : true,
"published_by_id" : 2746782,
"published_at" : 1697180345637,
"rss_body" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\">\n<p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<p>Enligt Pernilla Norman, advokat vid Advokatfirman LexIT, är det <a href=\"/nyheter/eu-domstolen-sager-konkurrens-kammarratterna-har-annat-fokus\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">EU-domstolens avgörande i Coopservice-domen (C-216/17 Coopservice)</a> från december 2018 som gjort störst avtryck i rättstillämpningen på upphandlingsområdet i år. <a href=\"/nyheter/eu-domstolen-sager-konkurrens-kammarratterna-har-annat-fokus\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\"><em>Läs mer här. </em></a></p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det har kommit en mängd domar under hösten som påverkats av den och det har märkts en ovilja hos de svenska domstolarna att ta till sig EU-domstolens grundläggande konkurrensperspektiv, säger hon. (länk - se Pernilla Normans analys av rättsläget)</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">-Coopservice-domen utgår så tydligt från konkurrens, medan svenska domstolar kommer in på andra resonemang utifrån små skillnader som egentligen inte skiljer ut målen på ett avgörande sätt.</p>\n<h2><span style=\"font-size: 24px;\">Vad mer har gjort intryck på dig under 2020? </span></h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">-Det andra som sticker ut är att svenska domstolar nästan rutinmässigt, efter långa resonemang om vilka fel beställaren gjort, ändå kommer fram till att leverantörer inte lidit någon skada. Vilket de grundar på Ekerö-målet (HFD 2013 ref. 53).</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- I de nyare domarna går domstolarna inte ens igenom vad det är som skulle brista i skaderekvisitet, utan de säger bara att leverantören inte lidit någon skada. Den tillämpningen av domen i Ekerö-målet kan starkt ifrågasättas eftersom omständigheterna i det målet som ledde till slutsatsen att leverantören inte lidit någon skada, var väldigt speciella.</p>\n<p>För Magnus Josephson, som driver egen konsultverksamhet, har årets coronapandemi ännu inte gjort så stort avtryck på upphandlingarna som man skulle kunna tro. Visserligen har olika verksamheter fått lov att direktupphandla utifrån det läge som råder, exempelvis till sjukvården, men nu börjar det bli rätt mycket ”business as usual” igen, säger han.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Offentlig sektor har fortfarande pengar att handla för och det som upphandlas i år och nästa år är det redan planerat och budgeterat för sedan ett par år tillbaka.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Om kanske ett eller två år kan vi nog se större effekter. Att det inte finns pengar eller att man måste omprioritera till andra saker. Planerar gör man nog som vanligt men det ska ju finansieras också, och ingen vet ännu den ekonomiska effekten av pandemin i Sverige och Europa.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Att det inte fanns sjukvårdsprodukter att köpa när pandemin slog till, vad säger du om det?</h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Inom regeringen var det känt att det var brist på produkter för sjukvården. I november 2019, alltså innan pandemin, beslöts det om stärkt stöd för upphandling till samhällsviktig verksamhet på grund av uteblivna leveranser av sjukvårdsmateriel. Upphandlingsmyndigheten fick då i uppdrag att se över krisberedskapen.</p>\n<p>Digitalisering och IT-säkerhet är också områden som enligt Pernilla Norman och Magnus Josephson har kommit att hamna i fokus under året.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- I och med pandemin surfade samhället rakt in i den digitaliseringen som redan fanns utan ha mognaden för det, säger Pernilla Norman.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Vi har sett att cyberattacker har ökat under coronan, nu senast mot Västra Götalandsregionen. Ur ett upphandlingsperspektiv är det många som inte riktigt förmår att klara kravställningen kring IT-säkerhet, GDPR och det informationssäkerhetsarbete som beställarna måste göra.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ser man hur det ser ut i de upphandlingar som görs idag så finns det helt klart en utvecklingspotential.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Har inte Sverige ändå varit ganska förskonat från IT-attacker mot samhället?</h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Nu ser vi riktiga cyberattacker samtidigt som sjukvården upphandlar jättestora journalsystem och andra databaser med känslig information, säger Magnus Josephson.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Säkerhetstänkandet har länge behövts höjas inom offentlig sektor, och det behöver förändras för det går fort med de ökade hoten. Det här är året då digitaliseringen slår igenom på riktigt och man inser att även säkerhetstänkandet måste höjas avsevärt, något man sett ganska lätt på tidigare.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det här handlar om all form av IT, fyller Pernilla Norman i.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Vi har kommit till ett skifte där IT idag utgör en del av kärnverksamheten inom det offentliga. Man kan exempelvis inte hålla igång ett sjukhus utan röntgen, och röntgen är helt IT-fierad idag.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Allvarliga säkerhetsbrister efter skolupphandling i Stockholm</h2>\n<p>Under hösten offentliggjorde Datainspektionen (DI) en granskning av Stockholms stads IT-plattform för den kommunala skolan – Skolplattformen – som innehåller personuppgifter för en halv miljon elever, föräldrar och personal. Kritiken från DI var svidande och en sanktionsavgift på fyra miljoner kr bestämdes. Bland annat har det via sökningar på Google varit möjligt komma över inloggnings-uppgifter. Väl inne i systemet har man kunnat komma åt uppgifter om exempelvis lärare med skyddad identitet.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Någonstans har upphandlingen brustit, något annat går inte att säga, säger Pernilla Norman.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- När pandemin är över kommer det nya normala att vara något helt annat än det var 2019, och där är digitaliseringen en jättestor del. Tekniken fanns innan men mognaden saknades.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Jag tror att man blivit tagna på sängen. Ansvariga myndigheter har varit naiva, men det funkar inte att säga så längre, säger Magnus Josephson som bland annat har en bakgrund inom försvaret.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det handlar om ett sätt att tänka om vad som ska vara hemligt och hur en myndighet ska jobba i kris. Se på frågan om 5G-nätet där både SÄPO och MUST sa ifrån om Huawei. Kanske är det ett tecken på höjd säkerhetsnivå.</p>\n<h2><span style=\"font-size: 24px;\">Partnerskap är framtiden inom upphandling</span></h2>\n<p>Både Magnus och Pernilla tror att upphandlingar som leder till längre partnerskap är något vi kommer att se mer av i framtiden. Framför allt inom infrastrukturprojekt som järnväg och elnät.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Både köpare och leverantörer måste ha en mycket mer långsiktig hållning, förklarar Magnus Josephson.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det blir nödvändigt att gå ifrån avtal som innebär att man lappar och lagar, till samarbetsavtal som är mycket mer utvecklande, annars räcker inte pengarna.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ta Stockholms tunnelbana som exempel. Där är avtalstiden på 14 år, eftersom det är stora investeringar som man måste få tillbaka, även Gotlandstrafiken har långt avtal.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det finns en föreställning om att det inte går att ha långa samarbeten, men det är fel, säger Pernilla Norman. Ramavtal kan som huvudregel endast vara fyraåriga, men det finns andra sätt att upphandla som ger helt andra möjligheter.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Jag hoppas också att det blir mer fokus på konkurrens i upphandlingar. Att upphandling inte bara ses som myndighetsutövning utan mer som ett förtroende som man får från väljarna att ta hand om skattepengar på bästa sätt.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ja, upphandling som är resultatstyrd kan verkligen lösa alla typer av problem, bara mål och syftet är det rätta. Tänk bara på säkerhet i alla led och ha fokus på konkurrens och på partnerskap, avslutar Magnus Josephson.<br><br></p>\n<p><em>Både Pernilla och Magnus svarar på dina frågor kring offentlig upphandling i JUNO för kommuner. Fråga experten är en kostnadsfri tjänst som ingår i JUNO för kommuner. <a href=\"/fraga-experten-juno-kommuner-norstedts-juridik\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Läs mer här. </a></em></p>",
"rss_summary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\">\n<p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p>\n</div>\n</div>\n",
"blog_publish_to_social_media_task" : "DONE_NOT_SENT",
"cloned_from" : 37894242858,
"page_expiry_enabled" : false,
"page_expiry_redirect_id" : null,
"page_expiry_redirect_url" : null,
"page_expiry_date" : null,
"legacy_post_guid" : "",
"legacy_blog_tabid" : null,
"blog_post_schedule_task_uid" : null,
"blog_publish_instant_email_task_uid" : null,
"blog_publish_instant_email_campaign_id" : null,
"blog_publish_instant_email_retry_count" : 0,
"layout_sections" : { },
"head_html" : null,
"scheduled_update_date" : 0
},
"metaDescription" : "Ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap....",
"metaKeywords" : null,
"name" : "Upphandlingsåret 2020 – pandemins effekter ger det nya normala",
"nextPostFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/Fokus%20p%C3%A5%20nyhetsbrev/GettyImages-1165541300.jpg",
"nextPostFeaturedImageAltText" : "",
"nextPostName" : "Diskriminerande skallkrav? - ”Lita på er magkänsla”",
"nextPostSlug" : "nyheter/diskriminerande-skallkrav-lita-pa-er-magkansla",
"pageExpiryDate" : null,
"pageExpiryEnabled" : false,
"pageExpiryRedirectId" : null,
"pageExpiryRedirectUrl" : null,
"pageRedirected" : false,
"pageTitle" : "Upphandlingsåret 2020 – pandemins effekter ger det nya normala",
"parentBlog" : {
"absoluteUrl" : "https://www.nj.se/nyheter",
"allowComments" : true,
"ampBodyColor" : "#404040",
"ampBodyFont" : "'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif",
"ampBodyFontSize" : "18",
"ampCustomCss" : "",
"ampHeaderBackgroundColor" : "#ffffff",
"ampHeaderColor" : "#1e1e1e",
"ampHeaderFont" : "'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif",
"ampHeaderFontSize" : "36",
"ampLinkColor" : "#416bb3",
"ampLogoAlt" : "",
"ampLogoHeight" : 0,
"ampLogoSrc" : "",
"ampLogoWidth" : 0,
"analyticsPageId" : 5658996261,
"attachedStylesheets" : [ ],
"audienceAccess" : "PUBLIC",
"businessUnitId" : null,
"captchaAfterDays" : 7,
"captchaAlways" : false,
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"closeCommentsOlder" : 0,
"commentDateFormat" : "medium",
"commentFormGuid" : "01a3d37b-ed5e-49ad-9f1b-8bbbcef0bc95",
"commentMaxThreadDepth" : 1,
"commentModeration" : false,
"commentNotificationEmails" : [ ],
"commentShouldCreateContact" : false,
"commentVerificationText" : "",
"cosObjectType" : "BLOG",
"created" : 1522054464714,
"createdDateTime" : 1522054464714,
"dailyNotificationEmailId" : "5659118646",
"dateFormattingLanguage" : "sv",
"defaultGroupStyleId" : "",
"defaultNotificationFromName" : "",
"defaultNotificationReplyTo" : "",
"deletedAt" : 0,
"description" : "Senaste nytt från Norstedts Juridik",
"domain" : "www.nj.se",
"domainWhenPublished" : "www.nj.se",
"emailApiSubscriptionId" : 4747327,
"enableGoogleAmpOutput" : false,
"enableSocialAutoPublishing" : false,
"generateJsonLdEnabled" : false,
"header" : null,
"htmlFooter" : "",
"htmlFooterIsShared" : true,
"htmlHead" : "",
"htmlHeadIsShared" : true,
"htmlKeywords" : [ ],
"htmlTitle" : "Nyheter | Norstedts Juridik",
"id" : 5658996261,
"ilsSubscriptionListsByType" : { },
"instantNotificationEmailId" : "5659118645",
"itemLayoutId" : null,
"itemTemplateIsShared" : true,
"itemTemplatePath" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"label" : "SENJ - Nyheter",
"language" : "sv",
"legacyGuid" : null,
"legacyModuleId" : null,
"legacyTabId" : null,
"listingLayoutId" : null,
"listingPageId" : 61446587524,
"listingTemplatePath" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"liveDomain" : "www.nj.se",
"monthFilterFormat" : "MMMM yyyy",
"monthlyNotificationEmailId" : "5658996282",
"name" : "SENJ - Nyheter",
"parentBlogUpdateTaskId" : null,
"portalId" : 1737441,
"postHtmlFooter" : "",
"postHtmlHead" : "",
"postsPerListingPage" : 17,
"postsPerRssFeed" : 10,
"publicAccessRules" : [ ],
"publicAccessRulesEnabled" : false,
"publicTitle" : "Nyheter",
"publishDateFormat" : "medium",
"resolvedDomain" : "www.nj.se",
"rootUrl" : "https://www.nj.se/nyheter",
"rssCustomFeed" : null,
"rssDescription" : null,
"rssItemFooter" : null,
"rssItemHeader" : null,
"settingsOverrides" : {
"itemLayoutId" : false,
"itemTemplatePath" : false,
"itemTemplateIsShared" : false,
"listingLayoutId" : false,
"listingTemplatePath" : false,
"postsPerListingPage" : false,
"showSummaryInListing" : false,
"useFeaturedImageInSummary" : false,
"htmlHead" : false,
"postHtmlHead" : false,
"htmlHeadIsShared" : false,
"htmlFooter" : false,
"listingPageHtmlFooter" : false,
"postHtmlFooter" : false,
"htmlFooterIsShared" : false,
"attachedStylesheets" : false,
"postsPerRssFeed" : false,
"showSummaryInRss" : false,
"showSummaryInEmails" : false,
"showSummariesInEmails" : false,
"allowComments" : false,
"commentShouldCreateContact" : false,
"commentModeration" : false,
"closeCommentsOlder" : false,
"commentNotificationEmails" : false,
"commentMaxThreadDepth" : false,
"commentVerificationText" : false,
"socialAccountTwitter" : false,
"showSocialLinkTwitter" : false,
"showSocialLinkLinkedin" : false,
"showSocialLinkFacebook" : false,
"enableGoogleAmpOutput" : false,
"ampLogoSrc" : false,
"ampLogoHeight" : false,
"ampLogoWidth" : false,
"ampLogoAlt" : false,
"ampHeaderFont" : false,
"ampHeaderFontSize" : false,
"ampHeaderColor" : false,
"ampHeaderBackgroundColor" : false,
"ampBodyFont" : false,
"ampBodyFontSize" : false,
"ampBodyColor" : false,
"ampLinkColor" : false,
"generateJsonLdEnabled" : false
},
"showSocialLinkFacebook" : false,
"showSocialLinkLinkedin" : false,
"showSocialLinkTwitter" : false,
"showSummaryInEmails" : true,
"showSummaryInListing" : true,
"showSummaryInRss" : true,
"siteId" : null,
"slug" : "nyheter",
"socialAccountTwitter" : "",
"state" : null,
"subscriptionContactsProperty" : "blog_senj_nyheter_5658996261_subscription",
"subscriptionEmailType" : null,
"subscriptionFormGuid" : "3affed35-0fdd-42c5-8ade-8abd3d89bf2c",
"subscriptionListsByType" : {
"daily" : 4692,
"instant" : 4691,
"monthly" : 4694,
"weekly" : 4693
},
"title" : null,
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1692633645107,
"updatedDateTime" : 1692633645107,
"urlBase" : "www.nj.se/nyheter",
"urlSegments" : {
"all" : "all",
"archive" : "archive",
"author" : "author",
"page" : "page",
"tag" : "tag"
},
"useFeaturedImageInSummary" : true,
"usesDefaultTemplate" : false,
"weeklyNotificationEmailId" : "5659118649"
},
"password" : null,
"pastMabExperimentIds" : [ ],
"performableGuid" : null,
"performableVariationLetter" : null,
"personas" : [ ],
"placementGuids" : [ ],
"portableKey" : null,
"portalId" : 1737441,
"position" : null,
"postBody" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\">\n<p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<p>Enligt Pernilla Norman, advokat vid Advokatfirman LexIT, är det <a href=\"/nyheter/eu-domstolen-sager-konkurrens-kammarratterna-har-annat-fokus\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">EU-domstolens avgörande i Coopservice-domen (C-216/17 Coopservice)</a> från december 2018 som gjort störst avtryck i rättstillämpningen på upphandlingsområdet i år. <a href=\"/nyheter/eu-domstolen-sager-konkurrens-kammarratterna-har-annat-fokus\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\"><em>Läs mer här. </em></a></p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det har kommit en mängd domar under hösten som påverkats av den och det har märkts en ovilja hos de svenska domstolarna att ta till sig EU-domstolens grundläggande konkurrensperspektiv, säger hon. (länk - se Pernilla Normans analys av rättsläget)</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">-Coopservice-domen utgår så tydligt från konkurrens, medan svenska domstolar kommer in på andra resonemang utifrån små skillnader som egentligen inte skiljer ut målen på ett avgörande sätt.</p>\n<h2><span style=\"font-size: 24px;\">Vad mer har gjort intryck på dig under 2020? </span></h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">-Det andra som sticker ut är att svenska domstolar nästan rutinmässigt, efter långa resonemang om vilka fel beställaren gjort, ändå kommer fram till att leverantörer inte lidit någon skada. Vilket de grundar på Ekerö-målet (HFD 2013 ref. 53).</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- I de nyare domarna går domstolarna inte ens igenom vad det är som skulle brista i skaderekvisitet, utan de säger bara att leverantören inte lidit någon skada. Den tillämpningen av domen i Ekerö-målet kan starkt ifrågasättas eftersom omständigheterna i det målet som ledde till slutsatsen att leverantören inte lidit någon skada, var väldigt speciella.</p>\n<p>För Magnus Josephson, som driver egen konsultverksamhet, har årets coronapandemi ännu inte gjort så stort avtryck på upphandlingarna som man skulle kunna tro. Visserligen har olika verksamheter fått lov att direktupphandla utifrån det läge som råder, exempelvis till sjukvården, men nu börjar det bli rätt mycket ”business as usual” igen, säger han.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Offentlig sektor har fortfarande pengar att handla för och det som upphandlas i år och nästa år är det redan planerat och budgeterat för sedan ett par år tillbaka.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Om kanske ett eller två år kan vi nog se större effekter. Att det inte finns pengar eller att man måste omprioritera till andra saker. Planerar gör man nog som vanligt men det ska ju finansieras också, och ingen vet ännu den ekonomiska effekten av pandemin i Sverige och Europa.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Att det inte fanns sjukvårdsprodukter att köpa när pandemin slog till, vad säger du om det?</h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Inom regeringen var det känt att det var brist på produkter för sjukvården. I november 2019, alltså innan pandemin, beslöts det om stärkt stöd för upphandling till samhällsviktig verksamhet på grund av uteblivna leveranser av sjukvårdsmateriel. Upphandlingsmyndigheten fick då i uppdrag att se över krisberedskapen.</p>\n<p>Digitalisering och IT-säkerhet är också områden som enligt Pernilla Norman och Magnus Josephson har kommit att hamna i fokus under året.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- I och med pandemin surfade samhället rakt in i den digitaliseringen som redan fanns utan ha mognaden för det, säger Pernilla Norman.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Vi har sett att cyberattacker har ökat under coronan, nu senast mot Västra Götalandsregionen. Ur ett upphandlingsperspektiv är det många som inte riktigt förmår att klara kravställningen kring IT-säkerhet, GDPR och det informationssäkerhetsarbete som beställarna måste göra.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ser man hur det ser ut i de upphandlingar som görs idag så finns det helt klart en utvecklingspotential.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Har inte Sverige ändå varit ganska förskonat från IT-attacker mot samhället?</h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Nu ser vi riktiga cyberattacker samtidigt som sjukvården upphandlar jättestora journalsystem och andra databaser med känslig information, säger Magnus Josephson.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Säkerhetstänkandet har länge behövts höjas inom offentlig sektor, och det behöver förändras för det går fort med de ökade hoten. Det här är året då digitaliseringen slår igenom på riktigt och man inser att även säkerhetstänkandet måste höjas avsevärt, något man sett ganska lätt på tidigare.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det här handlar om all form av IT, fyller Pernilla Norman i.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Vi har kommit till ett skifte där IT idag utgör en del av kärnverksamheten inom det offentliga. Man kan exempelvis inte hålla igång ett sjukhus utan röntgen, och röntgen är helt IT-fierad idag.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Allvarliga säkerhetsbrister efter skolupphandling i Stockholm</h2>\n<p>Under hösten offentliggjorde Datainspektionen (DI) en granskning av Stockholms stads IT-plattform för den kommunala skolan – Skolplattformen – som innehåller personuppgifter för en halv miljon elever, föräldrar och personal. Kritiken från DI var svidande och en sanktionsavgift på fyra miljoner kr bestämdes. Bland annat har det via sökningar på Google varit möjligt komma över inloggnings-uppgifter. Väl inne i systemet har man kunnat komma åt uppgifter om exempelvis lärare med skyddad identitet.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Någonstans har upphandlingen brustit, något annat går inte att säga, säger Pernilla Norman.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- När pandemin är över kommer det nya normala att vara något helt annat än det var 2019, och där är digitaliseringen en jättestor del. Tekniken fanns innan men mognaden saknades.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Jag tror att man blivit tagna på sängen. Ansvariga myndigheter har varit naiva, men det funkar inte att säga så längre, säger Magnus Josephson som bland annat har en bakgrund inom försvaret.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det handlar om ett sätt att tänka om vad som ska vara hemligt och hur en myndighet ska jobba i kris. Se på frågan om 5G-nätet där både SÄPO och MUST sa ifrån om Huawei. Kanske är det ett tecken på höjd säkerhetsnivå.</p>\n<h2><span style=\"font-size: 24px;\">Partnerskap är framtiden inom upphandling</span></h2>\n<p>Både Magnus och Pernilla tror att upphandlingar som leder till längre partnerskap är något vi kommer att se mer av i framtiden. Framför allt inom infrastrukturprojekt som järnväg och elnät.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Både köpare och leverantörer måste ha en mycket mer långsiktig hållning, förklarar Magnus Josephson.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det blir nödvändigt att gå ifrån avtal som innebär att man lappar och lagar, till samarbetsavtal som är mycket mer utvecklande, annars räcker inte pengarna.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ta Stockholms tunnelbana som exempel. Där är avtalstiden på 14 år, eftersom det är stora investeringar som man måste få tillbaka, även Gotlandstrafiken har långt avtal.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det finns en föreställning om att det inte går att ha långa samarbeten, men det är fel, säger Pernilla Norman. Ramavtal kan som huvudregel endast vara fyraåriga, men det finns andra sätt att upphandla som ger helt andra möjligheter.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Jag hoppas också att det blir mer fokus på konkurrens i upphandlingar. Att upphandling inte bara ses som myndighetsutövning utan mer som ett förtroende som man får från väljarna att ta hand om skattepengar på bästa sätt.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ja, upphandling som är resultatstyrd kan verkligen lösa alla typer av problem, bara mål och syftet är det rätta. Tänk bara på säkerhet i alla led och ha fokus på konkurrens och på partnerskap, avslutar Magnus Josephson.<br><br></p>\n<p><em>Både Pernilla och Magnus svarar på dina frågor kring offentlig upphandling i JUNO för kommuner. Fråga experten är en kostnadsfri tjänst som ingår i JUNO för kommuner. <a href=\"/fraga-experten-juno-kommuner-norstedts-juridik\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Läs mer här. </a></em></p>",
"postBodyRss" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\">\n<p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<p>Enligt Pernilla Norman, advokat vid Advokatfirman LexIT, är det <a href=\"/nyheter/eu-domstolen-sager-konkurrens-kammarratterna-har-annat-fokus\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">EU-domstolens avgörande i Coopservice-domen (C-216/17 Coopservice)</a> från december 2018 som gjort störst avtryck i rättstillämpningen på upphandlingsområdet i år. <a href=\"/nyheter/eu-domstolen-sager-konkurrens-kammarratterna-har-annat-fokus\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\"><em>Läs mer här. </em></a></p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det har kommit en mängd domar under hösten som påverkats av den och det har märkts en ovilja hos de svenska domstolarna att ta till sig EU-domstolens grundläggande konkurrensperspektiv, säger hon. (länk - se Pernilla Normans analys av rättsläget)</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">-Coopservice-domen utgår så tydligt från konkurrens, medan svenska domstolar kommer in på andra resonemang utifrån små skillnader som egentligen inte skiljer ut målen på ett avgörande sätt.</p>\n<h2><span style=\"font-size: 24px;\">Vad mer har gjort intryck på dig under 2020? </span></h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">-Det andra som sticker ut är att svenska domstolar nästan rutinmässigt, efter långa resonemang om vilka fel beställaren gjort, ändå kommer fram till att leverantörer inte lidit någon skada. Vilket de grundar på Ekerö-målet (HFD 2013 ref. 53).</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- I de nyare domarna går domstolarna inte ens igenom vad det är som skulle brista i skaderekvisitet, utan de säger bara att leverantören inte lidit någon skada. Den tillämpningen av domen i Ekerö-målet kan starkt ifrågasättas eftersom omständigheterna i det målet som ledde till slutsatsen att leverantören inte lidit någon skada, var väldigt speciella.</p>\n<p>För Magnus Josephson, som driver egen konsultverksamhet, har årets coronapandemi ännu inte gjort så stort avtryck på upphandlingarna som man skulle kunna tro. Visserligen har olika verksamheter fått lov att direktupphandla utifrån det läge som råder, exempelvis till sjukvården, men nu börjar det bli rätt mycket ”business as usual” igen, säger han.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Offentlig sektor har fortfarande pengar att handla för och det som upphandlas i år och nästa år är det redan planerat och budgeterat för sedan ett par år tillbaka.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Om kanske ett eller två år kan vi nog se större effekter. Att det inte finns pengar eller att man måste omprioritera till andra saker. Planerar gör man nog som vanligt men det ska ju finansieras också, och ingen vet ännu den ekonomiska effekten av pandemin i Sverige och Europa.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Att det inte fanns sjukvårdsprodukter att köpa när pandemin slog till, vad säger du om det?</h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Inom regeringen var det känt att det var brist på produkter för sjukvården. I november 2019, alltså innan pandemin, beslöts det om stärkt stöd för upphandling till samhällsviktig verksamhet på grund av uteblivna leveranser av sjukvårdsmateriel. Upphandlingsmyndigheten fick då i uppdrag att se över krisberedskapen.</p>\n<p>Digitalisering och IT-säkerhet är också områden som enligt Pernilla Norman och Magnus Josephson har kommit att hamna i fokus under året.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- I och med pandemin surfade samhället rakt in i den digitaliseringen som redan fanns utan ha mognaden för det, säger Pernilla Norman.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Vi har sett att cyberattacker har ökat under coronan, nu senast mot Västra Götalandsregionen. Ur ett upphandlingsperspektiv är det många som inte riktigt förmår att klara kravställningen kring IT-säkerhet, GDPR och det informationssäkerhetsarbete som beställarna måste göra.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ser man hur det ser ut i de upphandlingar som görs idag så finns det helt klart en utvecklingspotential.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Har inte Sverige ändå varit ganska förskonat från IT-attacker mot samhället?</h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Nu ser vi riktiga cyberattacker samtidigt som sjukvården upphandlar jättestora journalsystem och andra databaser med känslig information, säger Magnus Josephson.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Säkerhetstänkandet har länge behövts höjas inom offentlig sektor, och det behöver förändras för det går fort med de ökade hoten. Det här är året då digitaliseringen slår igenom på riktigt och man inser att även säkerhetstänkandet måste höjas avsevärt, något man sett ganska lätt på tidigare.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det här handlar om all form av IT, fyller Pernilla Norman i.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Vi har kommit till ett skifte där IT idag utgör en del av kärnverksamheten inom det offentliga. Man kan exempelvis inte hålla igång ett sjukhus utan röntgen, och röntgen är helt IT-fierad idag.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Allvarliga säkerhetsbrister efter skolupphandling i Stockholm</h2>\n<p>Under hösten offentliggjorde Datainspektionen (DI) en granskning av Stockholms stads IT-plattform för den kommunala skolan – Skolplattformen – som innehåller personuppgifter för en halv miljon elever, föräldrar och personal. Kritiken från DI var svidande och en sanktionsavgift på fyra miljoner kr bestämdes. Bland annat har det via sökningar på Google varit möjligt komma över inloggnings-uppgifter. Väl inne i systemet har man kunnat komma åt uppgifter om exempelvis lärare med skyddad identitet.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Någonstans har upphandlingen brustit, något annat går inte att säga, säger Pernilla Norman.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- När pandemin är över kommer det nya normala att vara något helt annat än det var 2019, och där är digitaliseringen en jättestor del. Tekniken fanns innan men mognaden saknades.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Jag tror att man blivit tagna på sängen. Ansvariga myndigheter har varit naiva, men det funkar inte att säga så längre, säger Magnus Josephson som bland annat har en bakgrund inom försvaret.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det handlar om ett sätt att tänka om vad som ska vara hemligt och hur en myndighet ska jobba i kris. Se på frågan om 5G-nätet där både SÄPO och MUST sa ifrån om Huawei. Kanske är det ett tecken på höjd säkerhetsnivå.</p>\n<h2><span style=\"font-size: 24px;\">Partnerskap är framtiden inom upphandling</span></h2>\n<p>Både Magnus och Pernilla tror att upphandlingar som leder till längre partnerskap är något vi kommer att se mer av i framtiden. Framför allt inom infrastrukturprojekt som järnväg och elnät.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Både köpare och leverantörer måste ha en mycket mer långsiktig hållning, förklarar Magnus Josephson.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det blir nödvändigt att gå ifrån avtal som innebär att man lappar och lagar, till samarbetsavtal som är mycket mer utvecklande, annars räcker inte pengarna.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ta Stockholms tunnelbana som exempel. Där är avtalstiden på 14 år, eftersom det är stora investeringar som man måste få tillbaka, även Gotlandstrafiken har långt avtal.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det finns en föreställning om att det inte går att ha långa samarbeten, men det är fel, säger Pernilla Norman. Ramavtal kan som huvudregel endast vara fyraåriga, men det finns andra sätt att upphandla som ger helt andra möjligheter.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Jag hoppas också att det blir mer fokus på konkurrens i upphandlingar. Att upphandling inte bara ses som myndighetsutövning utan mer som ett förtroende som man får från väljarna att ta hand om skattepengar på bästa sätt.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ja, upphandling som är resultatstyrd kan verkligen lösa alla typer av problem, bara mål och syftet är det rätta. Tänk bara på säkerhet i alla led och ha fokus på konkurrens och på partnerskap, avslutar Magnus Josephson.<br><br></p>\n<p><em>Både Pernilla och Magnus svarar på dina frågor kring offentlig upphandling i JUNO för kommuner. Fråga experten är en kostnadsfri tjänst som ingår i JUNO för kommuner. <a href=\"/fraga-experten-juno-kommuner-norstedts-juridik\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Läs mer här. </a></em></p>",
"postEmailContent" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\"> \n <p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p> \n </div> \n</div>",
"postFeaturedImageIfEnabled" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/Kommuner/MP_ny.png",
"postListContent" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\"> \n <p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p> \n </div> \n</div>",
"postListSummaryFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/Kommuner/MP_ny.png",
"postRssContent" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\"> \n <p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p> \n </div> \n</div>",
"postRssSummaryFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/Kommuner/MP_ny.png",
"postSummary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\">\n<p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p>\n</div>\n</div>\n",
"postSummaryRss" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\"> \n <p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p> \n </div> \n</div>",
"postTemplate" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"previewImageSrc" : null,
"previewKey" : "MGVCtDwq",
"previousPostFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/Fokus%20p%C3%A5%20nyhetsbrev/GettyImages-1221787905.jpg",
"previousPostFeaturedImageAltText" : "",
"previousPostName" : "”Olagliga besöksförbud kan få långtgående konsekvenser för staten”",
"previousPostSlug" : "nyheter/olagliga-besoksforbud-kan-fa-langtgaende-konsekvenser-for-staten",
"processingStatus" : "PUBLISHED",
"propertyForDynamicPageCanonicalUrl" : null,
"propertyForDynamicPageFeaturedImage" : null,
"propertyForDynamicPageMetaDescription" : null,
"propertyForDynamicPageSlug" : null,
"propertyForDynamicPageTitle" : null,
"publicAccessRules" : [ ],
"publicAccessRulesEnabled" : false,
"publishDate" : 1608279851000,
"publishDateLocalTime" : 1608279851000,
"publishDateLocalized" : {
"date" : 1608279851000,
"format" : "medium",
"language" : "sv"
},
"publishImmediately" : true,
"publishTimezoneOffset" : null,
"publishedAt" : 1697180345637,
"publishedByEmail" : null,
"publishedById" : 2746782,
"publishedByName" : null,
"publishedUrl" : "https://www.nj.se/nyheter/upphandlingsaret-2020-pandemins-effekter-ger-det-nya-normala",
"resolvedDomain" : "www.nj.se",
"resolvedLanguage" : null,
"rssBody" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\">\n<p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<p>Enligt Pernilla Norman, advokat vid Advokatfirman LexIT, är det <a href=\"/nyheter/eu-domstolen-sager-konkurrens-kammarratterna-har-annat-fokus\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">EU-domstolens avgörande i Coopservice-domen (C-216/17 Coopservice)</a> från december 2018 som gjort störst avtryck i rättstillämpningen på upphandlingsområdet i år. <a href=\"/nyheter/eu-domstolen-sager-konkurrens-kammarratterna-har-annat-fokus\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\"><em>Läs mer här. </em></a></p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det har kommit en mängd domar under hösten som påverkats av den och det har märkts en ovilja hos de svenska domstolarna att ta till sig EU-domstolens grundläggande konkurrensperspektiv, säger hon. (länk - se Pernilla Normans analys av rättsläget)</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">-Coopservice-domen utgår så tydligt från konkurrens, medan svenska domstolar kommer in på andra resonemang utifrån små skillnader som egentligen inte skiljer ut målen på ett avgörande sätt.</p>\n<h2><span style=\"font-size: 24px;\">Vad mer har gjort intryck på dig under 2020? </span></h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">-Det andra som sticker ut är att svenska domstolar nästan rutinmässigt, efter långa resonemang om vilka fel beställaren gjort, ändå kommer fram till att leverantörer inte lidit någon skada. Vilket de grundar på Ekerö-målet (HFD 2013 ref. 53).</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- I de nyare domarna går domstolarna inte ens igenom vad det är som skulle brista i skaderekvisitet, utan de säger bara att leverantören inte lidit någon skada. Den tillämpningen av domen i Ekerö-målet kan starkt ifrågasättas eftersom omständigheterna i det målet som ledde till slutsatsen att leverantören inte lidit någon skada, var väldigt speciella.</p>\n<p>För Magnus Josephson, som driver egen konsultverksamhet, har årets coronapandemi ännu inte gjort så stort avtryck på upphandlingarna som man skulle kunna tro. Visserligen har olika verksamheter fått lov att direktupphandla utifrån det läge som råder, exempelvis till sjukvården, men nu börjar det bli rätt mycket ”business as usual” igen, säger han.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Offentlig sektor har fortfarande pengar att handla för och det som upphandlas i år och nästa år är det redan planerat och budgeterat för sedan ett par år tillbaka.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Om kanske ett eller två år kan vi nog se större effekter. Att det inte finns pengar eller att man måste omprioritera till andra saker. Planerar gör man nog som vanligt men det ska ju finansieras också, och ingen vet ännu den ekonomiska effekten av pandemin i Sverige och Europa.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Att det inte fanns sjukvårdsprodukter att köpa när pandemin slog till, vad säger du om det?</h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Inom regeringen var det känt att det var brist på produkter för sjukvården. I november 2019, alltså innan pandemin, beslöts det om stärkt stöd för upphandling till samhällsviktig verksamhet på grund av uteblivna leveranser av sjukvårdsmateriel. Upphandlingsmyndigheten fick då i uppdrag att se över krisberedskapen.</p>\n<p>Digitalisering och IT-säkerhet är också områden som enligt Pernilla Norman och Magnus Josephson har kommit att hamna i fokus under året.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- I och med pandemin surfade samhället rakt in i den digitaliseringen som redan fanns utan ha mognaden för det, säger Pernilla Norman.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Vi har sett att cyberattacker har ökat under coronan, nu senast mot Västra Götalandsregionen. Ur ett upphandlingsperspektiv är det många som inte riktigt förmår att klara kravställningen kring IT-säkerhet, GDPR och det informationssäkerhetsarbete som beställarna måste göra.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ser man hur det ser ut i de upphandlingar som görs idag så finns det helt klart en utvecklingspotential.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Har inte Sverige ändå varit ganska förskonat från IT-attacker mot samhället?</h2>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Nu ser vi riktiga cyberattacker samtidigt som sjukvården upphandlar jättestora journalsystem och andra databaser med känslig information, säger Magnus Josephson.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Säkerhetstänkandet har länge behövts höjas inom offentlig sektor, och det behöver förändras för det går fort med de ökade hoten. Det här är året då digitaliseringen slår igenom på riktigt och man inser att även säkerhetstänkandet måste höjas avsevärt, något man sett ganska lätt på tidigare.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det här handlar om all form av IT, fyller Pernilla Norman i.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Vi har kommit till ett skifte där IT idag utgör en del av kärnverksamheten inom det offentliga. Man kan exempelvis inte hålla igång ett sjukhus utan röntgen, och röntgen är helt IT-fierad idag.</p>\n<h2 style=\"font-size: 24px;\">Allvarliga säkerhetsbrister efter skolupphandling i Stockholm</h2>\n<p>Under hösten offentliggjorde Datainspektionen (DI) en granskning av Stockholms stads IT-plattform för den kommunala skolan – Skolplattformen – som innehåller personuppgifter för en halv miljon elever, föräldrar och personal. Kritiken från DI var svidande och en sanktionsavgift på fyra miljoner kr bestämdes. Bland annat har det via sökningar på Google varit möjligt komma över inloggnings-uppgifter. Väl inne i systemet har man kunnat komma åt uppgifter om exempelvis lärare med skyddad identitet.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Någonstans har upphandlingen brustit, något annat går inte att säga, säger Pernilla Norman.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- När pandemin är över kommer det nya normala att vara något helt annat än det var 2019, och där är digitaliseringen en jättestor del. Tekniken fanns innan men mognaden saknades.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Jag tror att man blivit tagna på sängen. Ansvariga myndigheter har varit naiva, men det funkar inte att säga så längre, säger Magnus Josephson som bland annat har en bakgrund inom försvaret.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det handlar om ett sätt att tänka om vad som ska vara hemligt och hur en myndighet ska jobba i kris. Se på frågan om 5G-nätet där både SÄPO och MUST sa ifrån om Huawei. Kanske är det ett tecken på höjd säkerhetsnivå.</p>\n<h2><span style=\"font-size: 24px;\">Partnerskap är framtiden inom upphandling</span></h2>\n<p>Både Magnus och Pernilla tror att upphandlingar som leder till längre partnerskap är något vi kommer att se mer av i framtiden. Framför allt inom infrastrukturprojekt som järnväg och elnät.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Både köpare och leverantörer måste ha en mycket mer långsiktig hållning, förklarar Magnus Josephson.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det blir nödvändigt att gå ifrån avtal som innebär att man lappar och lagar, till samarbetsavtal som är mycket mer utvecklande, annars räcker inte pengarna.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ta Stockholms tunnelbana som exempel. Där är avtalstiden på 14 år, eftersom det är stora investeringar som man måste få tillbaka, även Gotlandstrafiken har långt avtal.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Det finns en föreställning om att det inte går att ha långa samarbeten, men det är fel, säger Pernilla Norman. Ramavtal kan som huvudregel endast vara fyraåriga, men det finns andra sätt att upphandla som ger helt andra möjligheter.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Jag hoppas också att det blir mer fokus på konkurrens i upphandlingar. Att upphandling inte bara ses som myndighetsutövning utan mer som ett förtroende som man får från väljarna att ta hand om skattepengar på bästa sätt.</p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">- Ja, upphandling som är resultatstyrd kan verkligen lösa alla typer av problem, bara mål och syftet är det rätta. Tänk bara på säkerhet i alla led och ha fokus på konkurrens och på partnerskap, avslutar Magnus Josephson.<br><br></p>\n<p><em>Både Pernilla och Magnus svarar på dina frågor kring offentlig upphandling i JUNO för kommuner. Fråga experten är en kostnadsfri tjänst som ingår i JUNO för kommuner. <a href=\"/fraga-experten-juno-kommuner-norstedts-juridik\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Läs mer här. </a></em></p>",
"rssSummary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\" style=\"font-size: 20px;\">\n<p><strong>2020 är snart till ända. JUNO kommuns upphandlingsexperter Magnus Josephson och Pernilla Norman ser tillbaka på ett år som förutom coronaviruset präglats både av en ovilja från svenska domstolar att anlägga ett konkurrensperspektiv på upphandlingar och ett uppvaknande vad gäller säkerhetstänkandet kring upphandlingar och IT. I framtiden kommer upphandlingar handla om partnerskap och fördjupade samarbeten på ett helt annat sätt än idag, spår de.</strong></p>\n</div>\n</div>\n",
"rssSummaryFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/Kommuner/MP_ny.png",
"scheduledUpdateDate" : 0,
"screenshotPreviewTakenAt" : 1711522745604,
"screenshotPreviewUrl" : "https://cdn1.hubspotusercontent-eu1.net/hubshotv3/prod/e/0/02433b5a-e82d-4bd6-af8e-3bf4c6f49efa.png",
"sections" : { },
"securityState" : "NONE",
"siteId" : null,
"slug" : "nyheter/upphandlingsaret-2020-pandemins-effekter-ger-det-nya-normala",
"stagedFrom" : null,
"state" : "PUBLISHED",
"stateWhenDeleted" : null,
"styleOverrideId" : null,
"subcategory" : "normal_blog_post",
"syncedWithBlogRoot" : true,
"tagIds" : [ 5089399182 ],
"tagList" : [ {
"categoryId" : 0,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1494416850102,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 5089399182,
"label" : "Offentlig upphandling",
"language" : null,
"name" : "Offentlig upphandling",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "offentlig-upphandling",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1555059657568
} ],
"tagNames" : [ "Offentlig upphandling" ],
"teamPerms" : [ ],
"templatePath" : "",
"templatePathForRender" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"textToAudioFileId" : null,
"textToAudioGenerationRequestId" : null,
"themePath" : null,
"themeSettingsValues" : null,
"title" : "Upphandlingsåret 2020 – pandemins effekter ger det nya normala",
"tmsId" : null,
"topicIds" : [ 5089399182 ],
"topicList" : [ {
"categoryId" : 0,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1494416850102,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 5089399182,
"label" : "Offentlig upphandling",
"language" : null,
"name" : "Offentlig upphandling",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "offentlig-upphandling",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1555059657568
} ],
"topicNames" : [ "Offentlig upphandling" ],
"topics" : [ 5089399182 ],
"translatedContent" : { },
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"tweet" : null,
"tweetAt" : null,
"tweetImmediately" : false,
"unpublishedAt" : 0,
"updated" : 1697180345644,
"updatedById" : 2746782,
"upsizeFeaturedImage" : false,
"url" : "https://www.nj.se/nyheter/upphandlingsaret-2020-pandemins-effekter-ger-det-nya-normala",
"useFeaturedImage" : true,
"userPerms" : [ ],
"views" : 0,
"visibleToAll" : null,
"widgetContainers" : { },
"widgetcontainers" : { },
"widgets" : {
"blog_post_settings" : {
"body" : {
"module_id" : 34970247323,
"side" : [ {
"book_data" : {
"book_source" : "tag",
"image" : {
"alt" : null,
"src" : ""
}
},
"card_type" : "related_post",
"cta_image" : {
"alt" : null,
"src" : ""
},
"cta_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "",
"type" : "EXTERNAL"
},
"cta_with_image_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "",
"type" : "EXTERNAL"
},
"rel_post_data" : {
"post" : 37893310170,
"related_post_source" : "manual"
},
"related_post_headline" : "Så skapar du laget som lyckas med upphandlingen",
"subscription_form_field" : {
"form_id" : "b2f2a2b1-c9f2-471a-a12c-b9f583f4a332",
"message" : "Thanks for submitting the form.",
"response_type" : "inline"
},
"subscription_gdpr" : "<p>Vi behandlar dina personuppgifter i enlighet med GDPR. Läs mer i vår <a href=\"#\">dataskyddspolicy.</a></p>",
"subscription_headline" : "Missa aldrig en nyhet",
"subscription_text" : "Reklam och marknadskommunikation samt användning av immateriella prestationer berör ofta en rad rättsområden, sammanlänkande men ändå vitt."
} ],
"widget_name" : "Settings"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"id" : "blog_post_settings",
"label" : "Blog post settings",
"module_id" : 34970247323,
"name" : "blog_post_settings",
"order" : 6,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "module"
},
"expertHeadline" : {
"body" : {
"value" : "Relaterade experter"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603723131460,
"id" : "expertHeadline",
"label" : "Experts - Block headline",
"name" : "expertHeadline",
"order" : 4,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "text"
},
"expertSlug" : {
"body" : {
"value" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603723131460,
"id" : "expertSlug",
"label" : "Experts - Slug",
"name" : "expertSlug",
"order" : 3,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "text"
},
"imageCover" : {
"body" : {
"src" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/Fokus%20p%C3%A5%20nyhetsbrev/Soffa_.png"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"id" : "imageCover",
"label" : "Cover image (leave empty to use featured image)",
"name" : "imageCover",
"order" : 3,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "image_src"
},
"listingImage" : {
"body" : {
"src" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/Kommuner/MP.png"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"id" : "listingImage",
"label" : "Listing image (leave empty to use Cover image (if used) or featured image)",
"name" : "listingImage",
"order" : 4,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "image_src"
},
"module_15216377567961431" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"col_1" : "group",
"col_2" : "group",
"col_3" : "group",
"col_4" : "group",
"social_media_links" : "simplemenu",
"text_below_logotype" : "text"
},
"module_id" : 2727690,
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Global - Footer nav",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1567149890556,
"id" : "module_15216377567961431",
"label" : "SENJ - Global - Footer nav",
"module_id" : 2727690,
"name" : "module_15216377567961431",
"order" : 11,
"smart_type" : null,
"type" : "module"
},
"module_1522830413336156" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"main_menu_group" : "group",
"right_cta" : "group",
"top_menu" : "group"
},
"module_id" : 2729321,
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Global - Header nav",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1559043646491,
"id" : "module_1522830413336156",
"label" : "SENJ - Global - Header nav",
"module_id" : 2729321,
"name" : "module_1522830413336156",
"order" : 7,
"smart_type" : null,
"type" : "module"
},
"module_1558600025300126" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"login" : "group",
"main_menu_group" : "group",
"right_cta" : "group",
"top_menu" : "group"
},
"module_id" : 7744889,
"path" : "/Norstedts Juridik/modules/SENJ - Global - Header nav JC nav test",
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Global - Header nav 230519",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1567149890556,
"id" : "module_1558600025300126",
"label" : "SENJ - Global - Header nav 230519",
"module_id" : 7744889,
"name" : "module_1558600025300126",
"order" : 7,
"smart_type" : null,
"type" : "module"
},
"module_1571988079928138" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"background_image" : "image",
"blurb" : "richtext",
"brand_color" : "text",
"button_text" : "text",
"courses" : "group",
"headline" : "text",
"use_block" : "boolean"
},
"module_id" : 9811788,
"path" : "/Norstedts Juridik/modules/SENJ - Related courses",
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Related courses",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603723131460,
"id" : "module_1571988079928138",
"label" : "SENJ - Related courses",
"module_id" : 9811788,
"name" : "module_1571988079928138",
"order" : 10,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "module"
},
"name" : {
"body" : {
"title" : "Upphandlingsåret 2020 – pandemins effekter ger det nya normala"
},
"id" : "name",
"label" : "Title",
"name" : "name",
"type" : "text"
},
"post_body" : {
"body" : {
"html" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Tak- och golvpriser har varit aktuella ämnen inom offentlig upphandling under senare år. Trots en mängd domar från EU-domstolen har Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) ett styvt arbete med att hålla en rak linje i frågan. Det visar en genomgång av praxis som Robert Ågren gjort, vilken nyligen publicerades i det senaste numret av Upphandlingsrättslig tidskrift.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 20px;\">\n<p style=\"text-align: start; font-weight: 400; margin: 0px 0px 1.44rem;\">{{cta('8ef34e80-0f75-4399-9bdf-83b141e9acaf','justifycenter')}}</p>\n<p>- Jag fick inte rättsfallen HFD 2018 ref. 50 och 2020 ref. 24 att gå ihop riktigt. Framför allt det senare tyckte jag varken stämde överens med tidigare HFD-praxis eller EU-rätten. Det gjorde att jag ville nysta i vad rättspraxis egentligen säger om framförallt golvpriser, förklarar Robert Ågren om bakgrunden till sin artikel.<br>- Jag vill lyfta det här till debatt, och finns det andra åsikter än mina är det bra att det vädras tänker jag.</p>\n<p>Robert Ågren är doktorand i offentlig upphandling vid Lunds universitet/LTH. Han har arbetat med offentlig upphandling sedan år 2006 och forskar i ämnet med inriktning mot byggentreprenader, offentlig-privat samverkan och innovationsupphandling, både inom svensk lagstiftning och EU-lagstiftning.</p>\n<p>I det första av de två mål som Robert Ågren fördjupat sig i (HFD 2018 ref. 50) fanns det ett krav på att ett timpris för målare inte fick understiga 350 kr/tim (golvpris). Det målet prövades enligt bestämmelsen om onormalt låga anbud i LOU. HFD:s slutsats var att ett golvpris förhindrar leverantören från att konkurrera med priset eftersom anbud under golvpriset automatiskt utesluts. En mer priseffektiv leverantör hindrades att konkurrera med en mindre effektiv leverantör, och att olika leverantörer på det sättet inte behandlades lika.</p>\n<p>HFD 2020 ref. 24 avsåg asfaltsarbete med mera där ett den upphandlande myndigheten hade delat upp upphandlingen i olika mängdintervall med ett obligatoriskt krav om att priset för ett större mängdintervall inte fick överstiga priset för ett mindre mängdintervall. Till skillnad från det första målet prövades inte detta enligt regleringen av onormalt låga anbud. Något som Robert Ågren ifrågasätter och problematiserar i sin artikel.<br>- HFD:s resonemang i domskälen är mycket mer gediget i 2018 ref. 50 än i 2020 ref. 24. I det första tar HFD avstamp i EU-rätten och värker fram ett domslut från den rättspraxis som finns. I det senare hänvisar HFD lite kort till sin egen praxis man inte alls till EU-rätten.</p>\n<p>Robert Ågrens bedömning är att utgången i 2020 ref. 24 antagligen står i strid med EU-rätten, och att det kan bero på att HFD inte har uppfattat det som ska prövas på rätt sätt. Vid en första anblick framstår det som om den upphandlande myndigheten satt att takpris för upphandlingen, som inte hindrar leverantörerna från att konkurrera med sina priser. Men i sin artikel påvisar Robert Ågren att det är precis vad som skett.</p>\n<p>- Det som till synes verkar vara ett takpris är inte det, utan det är egentligen är ett golvpris, förklarar han.</p>\n<p>Rättsligt hade det varit en stor skillnad om målet prövats enligt bestämmelserna om onormalt låga anbud istället för som det blev, en prövning av ett obligatoriskt krav (skallkrav). <br>- Min poäng är att det här med skallkrav är ett begrepp som inte riktigt finns inom upphandlingsrätten. Det finns inte i lagen, det används inte av EU-domstolen och så vitt jag vet används det inte i andra jurisdiktioner runt om i Europa. Naturligtvis används skallkrav hela tiden i upphandlingar, men det är inte ett juridiskt begrepp och kan inte behandlas annorlunda än andra tilldelningskriterier. <br>- I andra mål har man kommit snett då man bedömt skallkrav som om de skulle falla utanför övriga regler för tilldelningskriterier. Det är något som har växt fram framför allt i underrättspraxis men nu även i HFD. Det är problematiskt och måste redas ut.</p>\n<p>Enligt Robert Ågren verkar den upphandlande myndigheten i 2020 ref. 24 vara osäker på sin egen utvärderingsmodell och har därför velat skydda sig mot ett missvisande resultat av densamma. Ett något tveksamt incitament menar han eftersom det uppställda skallkravet därmed inte kan vara ägnat att fastställa det mest ekonomiska anbudet. HFD har dock accepterat argumentationen utan att rättsligt förklara varför, konstaterar han. <br>- Jag kan inte se vilka tankegångar HFD har haft eftersom de inte förklarar hur de resonerat och det blir konstigt när en domstol inte motiverar hur den kommer till sina slutsatser.<br>- HFD kommer med några påståenden och sedan dammar de av frågan trots att de kommer till en slutsats som inte följer praxisen från EU-domstolen. Jag har försökt att hitta vad det är som skiljer målet från den praxis som redan finns men jag har inte hittat det.</p>\n<p>Det kan vara så att HFD hamnade fel redan när uppsläppandemeningen formulerades i samband med beslutet om prövningstillstånd. I den uttalades att det var ett obligatoriskt krav som skulle prövas. Snarare borde målet, trots att kravet formulerats som ett takpris, ha prövats enligt reglerna för onormalt låga anbud.<br>- EU-domstolen har varit klar med att om ett krav i tilldelnings- eller utvärderingsstadiet är konkurrensbegränsande så ska man tillämpa reglerna om onormalt låga anbud, säger Robert Ågren.</p>\n<p>En annan brist med 2020 ref. 24 som han pekar på är att HFD verkar ha frånfallit kravet på ett kontradiktoriskt förfarande. Något som ska upprätthållas när fråga är om att utesluta ett anbud.</p>\n<p><br>- Även om bestämmelsen om onormalt låga anbud inte skulle vara tillämplig är man ändå skyldig att tillämpa ett kontradiktoriskt förfarande, annars följer man inte likabehandlingsprincipen. Gäller det uteslutning av anbud måste man ha det. Har man inget sådant förfarande får man skapa ett.</p>\n<p>Robert Ågren har sin uppfattning klar över hur HFD borde ha förfarit.</p>\n<p><br>- Jag tycker att de borde ha begärt in ett förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom jag inte har hittat någon rättspraxis som stöder HFD:s syn på målet. Ska HFD gå emot den etablerade praxisen från EU-domstolen, eller tycker sig ha hittat speciella förhållanden som inte täcks att tidigare avgöranden, då finns det en skyldighet att begära in ett förhandsavgörande, men det har man inte gjort.</p>\n<p><em>Hela Robert Ågrens artikel ”Golv- och takpriser i offentlig upphandling” finns att läsa i <a href=\"https://juno.nj.se/b/documents/3349722\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\">Upphandlingsrättslig tidskrift nr 2/2020, som går att hitta i JUNO <u>här</u></a>.</em></p>\n</div>\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 18px;\"><em>{{cta('61ea2586-bb9c-4004-956f-dfc597367c9c','justifycenter')}}</em></div>"
},
"deleted_at" : 1603723131460,
"id" : "post_body",
"label" : "Blog Content",
"name" : "post_body",
"type" : "rich_text"
},
"showGallery" : {
"body" : {
"export_to_template_context" : true,
"tag" : "boolean",
"type" : "boolean",
"value" : false
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603723131460,
"id" : "showGallery",
"label" : "Show gallery block",
"name" : "showGallery",
"order" : 1,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "boolean"
},
"showProductsBlock" : {
"body" : {
"export_to_template_context" : true,
"tag" : "boolean",
"type" : "boolean",
"value" : false
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603723131460,
"id" : "showProductsBlock",
"label" : "Show product block",
"name" : "showProductsBlock",
"order" : 0,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "boolean"
},
"showSubscribe" : {
"body" : {
"export_to_template_context" : true,
"tag" : "boolean",
"type" : "boolean",
"value" : false
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603723131460,
"id" : "showSubscribe",
"label" : "Show subscribe block",
"name" : "showSubscribe",
"order" : 2,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "boolean"
}
}
})