Respekten för mänskliga rättigheter är en långsam process

Av: Petter Svensson Ämne: Juridisk litteratur, Folkrätt 2020-09-16

Den unge amerikanen David Fisher kom till Sverige för att studera – och blev kvar. Nu är han professor i internationell rätt och aktuell med en ny upplaga av boken Mänskliga rättigheter: en introduktion – som blivit en uppskattad lärobok på universitet och högskolor. Han är bekymrad över statusen för mänskliga rättigheter runt om i världen.
- Det löfte som uppstod efter det kalla kriget har övergått till en mer restriktiv fas som ifrågasätter en del av de rättigheter som tidigare betraktats som vunna, säger han.

Hösten 1982 hade Ronald Reagan varit USA:s president i knappt två år och i Sverige skulle snart Socialdemokraterna, med Olof Palme i spetsen, återerövra regeringsmakten efter sex års uppehåll. Samtidigt anlände den 25-årige amerikanen David Fisher till Stockholm för första gången, med en juristexamen i bagaget, för att fortsätta med sina studier. Han ville bort från det stökiga storstadslivet i New York, att det blev just Stockholm var närmast en slump.

-Jag längtade till Europa, och jag fick vetskap om att det fanns en utbildning på engelska för utländska jurister på Stockholms universitet, det var så det började.

Det har gått nästan 40 år sedan dess och han är fortfarande kvar. Efter ett års studier, då han samtidigt lärde sig svenska, började han doktorera och lade fram sin avhandling i rymdrätt några år därefter. Han blev forskningsassistent, sedan lektor, innan han 2005 blev professor i internationell rätt vid Stockholms universitet. Där har han sedan dess undervisat och forskat inom mänskliga rättigheter.

Hans erfarenheter från universitetsstudierna i New York skulle snabbt komma att prägla hans undervisningsstil.

-Juridiklärarna i USA var väldigt auktoritära, från och med den första terminen skulle man förstå att man skulle ut i en hård och krävande värld, som student tyckte jag att många lärare gick till överdrift. Istället för att få oss att utvecklas som jurister så övergick det ibland till någon form av kränkande behandling.

-I min undervisning har jag haft de lärarna i minnet och ansträngt mig för att inte bli en sådan själv. Jag hoppas att jag inte gått för långt åt andra hållet, lite mothugg ska studenterna tåla, säger han med ett leende.

Ny upplaga av Mänskliga rättigheter: en introduktion

manskligarattigheter-534x830

David Fisher har nyligen släppt den nionde upplagan av boken Mänskliga rättigheter: en introduktion (utgiven av Norstedts Juridik). Den första upplagan kom 2001 och boken har sedan dess använts på juristutbildningar runt om i landet, den har också utgjort kursunderlag på exempelvis polisutbildningen och på socionomprogrammet. Den som har för avsikt att borra ner sig på djupet inom mänskliga rättigheter – som i den allmänna debatten ibland tycks kunna syfta på i princip vad som helst – gör klokt i att först bekanta sig med ett översiktsverk för att få en grundläggande förståelse för ämnet.

-Jag tror att det är viktigt att man får ett lite bredare perspektiv på vad det handlar om, utan att man går vilse i detaljer. Det har varit en utmaning att för varje ny upplaga ta med den senaste rättsutvecklingen men utan att för den skull låta boken växa i omfång. Jag har alltså tvingat mig själv att ta bort vissa delar varje gång för att inte göra den alltför omfattande, säger David Fisher.

Boken konkretiserar mänskliga rättigheter och visar hur konventioner används i praktiken. Europakonventionen med dess artiklar och tillhörande praxis som utvecklats av Europadomstolen har, med tanke på dess betydelse för Sverige, en central del i boken. David Fisher har undervisat om Europakonventionen i över 20 år.

-Europakonventionen har, till stor del tack vare att den blev svensk lag 1995, blivit en självklar del av domstolarnas kompetens. Med Åke Green-fallet från 2005 slogs det slutligen fast att domstolarna ska göra en konventionskonform tolkning när så behövs.

Han konstaterar att andra konventioner som Sverige har anslutit sig till inte alls berörs med samma självklarhet av landets domstolar.

-Ta exempelvis konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som nästan hela världen har anslutit sig till, men som inte uppmärksammas särskilt ofta. Det kan bero på att företrädare till parterna i regel inte anser att det är någon idé då en sådan argumentation sällan får genomslag.

-Det återstår att se hur det blir med Barnkonventionen som nyligen blivit svensk lag.

”Mänskliga rättigheter befinner sig på tillbakagång”

Mänskliga rättigheter utmanas på bred front av stater – som exempelvis Ungern och Polen i Europa – som kontinuerligt försöker underminera eller relativisera dess värden. I Sverige och på andra håll finns politiska företrädare som pläderar för utvisningar till länder trots risk för dödsstraff eller tortyr, vilket förstås skulle strida med Europakonventionen och andra folkrättsliga förpliktelser. Konventioner som syftar till att värna mänskliga rättigheter kringgås också av stater som hänvisar till säkerhetsskäl – eller i förekommande fall till Covid-19 – som en förevändning för att införa restriktioner.

-Rent generellt har jag en känsla av att mänskliga rättigheter befinner sig på tillbakagång med de auktoritära ledare som finns i världen just nu. Det löfte som uppstod efter det kalla kriget; att nu skulle mänskliga rättigheter och demokrati äntligen få uppleva full blomstring – har övergått till en mer restriktiv fas som ifrågasätter en del av de rättigheter som tidigare betraktats som vunna, säger David Fisher.

-Personligen så tycker jag att en av de tråkigaste sakerna med den nuvarande utvecklingen är att domstolarnas självständiga ställning hotas i många länder, även i Europa, där rättsväsendets roll och förmåga att ta itu med kränkningar begränsas.

David Fisher v2David Fisher har en självklar utblick mot världen. Sedan 20 år tillbaka är han under ett par månader varje år stationerad vid ett universitet i Bangkok, Thailand, där han forskar om mänskliga rättigheter med fokus på länderna i Sydostasien. Problemen i regionen är betydande; den muslimska folkgruppen Rohingya utsätts för grym förföljelse i Burma, i Kambodja är mediefrihet satt på undantag, och enpartistater som Vietnam och Laos är fulla av politiska fångar – för att nämna några exempel.

-Det är en utveckling som kan tyckas motsägelsefull. I länder som Vietnam och Laos har kommersen växt och man har fått till stånd en viss ekonomisk utveckling, samtidigt som yttrandefrihet och mänskliga rättigheter är närmast okända begrepp. Ekonomiskt har man öppnat upp, medan tendensen är tvärtom när det gäller medborgerliga och politiska rättigheter.

-Just medborgerliga och politiska rättigheter ses ofta som ett västerländskt påfund som man påtvingats. Politiska företrädare säger ofta att de behöver tid på sig att utveckla sig ekonomiskt, och att man först därefter kan börja diskutera rättigheter. Det finns en hög grad av förakt mot västvärlden, som ofta villkorar sitt bistånd med att mänskliga rättigheter respekteras, säger han.

Trots den dystra tendensen väljer David Fisher att se på framtiden med tillförsikt.

-Det går alltid i cykler, det man måste inse är att respekten för mänskliga rättigheter är en långsam process där man hela tiden måste påminna om dess fundamentala vikt för varje samhälle.