12 maj 2021
Yttrandefriheten på internet - i kläm mellan det offentliga och det privata
När Twitter i vintras stängde av Donald Trump från plattformen var det en tydlig signal om den förskjutning av makten över yttrandefriheten som skett på senare år. Inte ens världens mäktigaste person hade något att sätta emot när ett privat företag stängde hans konto. Yttrandefriheten på internet har hamnat i kläm mellan det offentliga och det privata menar Anni Carlsson, doktorand i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.
- Många länder har ett starkt skydd för yttrandefriheten mot det allmänna. Men nu har det dykt upp ett antal privata företag som de facto har makten över vår yttrandefrihet och som inte behöver bry sig om vad som står i grundlagen eftersom de inte är bundna av det konstitutionella regelverket, säger Anni Carlsson.
Det är i en artikel i Svensk Juristtidning (SvJT 2021 s. 169) som hon utvecklar en del av de slutsatser som hennes forskning på området hittills har gett. En forskning som så småningom ska mynna ut i en avhandling.
- När jag började var min avsikt att undersöka vad staten fick göra i förhållande till människors yttrandefrihet på internet men ganska snabbt insåg jag att den riktigt spännande, intressanta och svåra frågan är vilken roll som de privata företagen har, berättar Anni Carlsson.
- Man kan nog säga att den faktiska makten över människors yttrandefrihet på internet idag ligger hos de här privata företagen.
Anni Carlsson
Att kommunikationen mellan medborgarna i stor utsträckning flyttat ut på internet, och till stor del till forum som styrs av privata företag, ger upphov till nya typer av juridiska problem. USA:s före detta president Donald Trump kan illustrera två av dessa.
Han fick å ena sidan sitt Twitterkonto nedstängt den 8 januari i år men å andra sidan beslutade amerikanska domstolar under tiden det var igång att presidenten, med hänvisning till skyddet för yttrandefriheten, inte hade rätt blockera användare som skrivit kritiska kommentar på kontot.
Medan förhållandet mellan det allmänna och enskilda regleras i grundlagar och lagar, regleras förhållandet mellan sociala medier och deras användare i första hand i användaravtalen, vilka dessutom för exempelvis Facebook och Twitter innehåller förbehåll om att de kan ändras när som helst.
- Det som gör exemplet med Trump så intressant är att det är en privat aktör som tystat staten, när det normala är att staten inskränker de privata aktörernas yttrandefrihet, säger Anni Carlsson.
- I Sverige finns TF och YGL som ger ett väldigt starkt skydd för yttrandefrihet, men när det gäller sociala medier är de ganska irrelevanta. I svensk kontext får man titta mer på Regeringsformen och skyddet för yttrandefrihet där, både för användarnas och de sociala medieföretagens rättigheter.
Vad gäller att Donald Trump inte fick blocka kritiska användare håller Anni Carlsson inte för uteslutet att en rättslig prövning i Sverige skulle kunna sluta på ett liknande sätt.
- Om man tänker på att företrädare för det allmänna enligt Regeringsformen ska vara sakliga och opartiska, så skulle det vara intressant om något liknande fall kom upp i Sverige. Det är en speciell situation när offentliga aktörer använder sociala medier i sin verksamhet, och det är skillnad när en offentlig aktör gör något för att hindra någon att yttra sig mot när en privat gör det.
Inom EU börjar sociala medieplattformar utsättas för rättsliga krav både på att ta bort olagligt innehåll och att hänsyn ska tas till användarnas rätt till yttrandefrihet. I december 2020 presenterades förslagen till lagen om digitala tjänster och lagen om digitala marknader i form av förordningar i det s.k. ”Digital Services Act Package” som innebär en omfattande översyn av regleringen av sociala medier. I användarvillkoren ska de privata bolagen ta hänsyn till användarnas grundläggande rättigheter och enskilda ska få ökade möjligheter att göra sina yttrandefrihetsintressen gällande gentemot sociala medier.
Enligt Anni Carlsson finns det redan nu i praxis hos flera europeiska nationella domstolar tecken på en tendens att ge ökat genomslag för grundlagsskyddet för yttrandefriheten även i förhållande till privata sociala medieföretag. I exempelvis Tyskland har grundlagens yttrandefrihetsgarantier getts indirekt horisontell verkan i mål mellan enskilda och sociala medieföretag.
Antalet rättsligt oavgjorda frågor som är centrala för yttrandefrihetens framtid, och därmed även demokratins, är dock fortfarande lång och växer enligt henne ständigt.
- I min studie tittar jag främst på Sverige, USA och Tyskland, samt det europeiska ramverket. Min forskning är inte klar än så jag har inga bergsäkra slutsatser att dela med mig av. Men som jag skriver i artikeln, är det tydligt att det kommer behövas fler nya rättsliga regleringar inom området.
- Man måste tänka på båda sidorna. Det är så mycket som är bra med sociala medier som möjligheten att yttra sig och ta del av information, men det är samma egenskaper som gör det möjligt att sprida olagligt innehåll.
Hela Anni Carlssons artikel Tyst vår? – När Twitter och Facebook tystade en presidents kvitter och vad det innebär för yttrandefrihet på sociala medier går att läsa här.
hej : (BlogPost: {
"ab" : false,
"abStatus" : null,
"abTestId" : null,
"abVariation" : false,
"abVariationAutomated" : false,
"absoluteUrl" : "https://www.nj.se/nyheter/atalet-mot-aron-flam-en-svensk-tiger",
"afterPostBody" : null,
"aifeatures" : null,
"allowedSlugConflict" : false,
"analytics" : null,
"analyticsPageId" : "34707101036",
"analyticsPageType" : "blog-post",
"approvalStatus" : null,
"archived" : false,
"archivedAt" : 0,
"archivedInDashboard" : false,
"areCommentsAllowed" : true,
"attachedStylesheets" : [ ],
"audienceAccess" : "PUBLIC",
"author" : null,
"authorName" : null,
"authorUsername" : null,
"blogAuthor" : {
"avatar" : "https://cdn2.hubspot.net/hubfs/1737441/Petter_Svensson-Edit-943693-edited.jpg",
"bio" : "Petter Svensson är jurist och redaktionschef för JUNO nyheter.",
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"cosObjectType" : "BLOG_AUTHOR",
"created" : 1492697425161,
"deletedAt" : 0,
"displayName" : "Petter Svensson",
"email" : "petter.svensson@nj.se",
"facebook" : "",
"fullName" : "Petter Svensson",
"gravatarUrl" : "https://app-eu1.hubspot.com/settings/avatar/0f68aa1ff0763e570be5ec9ecdf2a1d3",
"hasSocialProfiles" : false,
"id" : 5030044753,
"label" : "Petter Svensson",
"language" : null,
"linkedin" : "",
"name" : "Petter Svensson",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "petter-svensson",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"twitter" : "",
"twitterUsername" : "",
"updated" : 1634302327326,
"userId" : null,
"username" : null,
"website" : ""
},
"blogAuthorId" : 5030044753,
"blogPostAuthor" : {
"avatar" : "https://cdn2.hubspot.net/hubfs/1737441/Petter_Svensson-Edit-943693-edited.jpg",
"bio" : "Petter Svensson är jurist och redaktionschef för JUNO nyheter.",
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"cosObjectType" : "BLOG_AUTHOR",
"created" : 1492697425161,
"deletedAt" : 0,
"displayName" : "Petter Svensson",
"email" : "petter.svensson@nj.se",
"facebook" : "",
"fullName" : "Petter Svensson",
"gravatarUrl" : "https://app-eu1.hubspot.com/settings/avatar/0f68aa1ff0763e570be5ec9ecdf2a1d3",
"hasSocialProfiles" : false,
"id" : 5030044753,
"label" : "Petter Svensson",
"language" : null,
"linkedin" : "",
"name" : "Petter Svensson",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "petter-svensson",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"twitter" : "",
"twitterUsername" : "",
"updated" : 1634302327326,
"userId" : null,
"username" : null,
"website" : ""
},
"blogPostScheduleTaskUid" : null,
"blogPublishInstantEmailCampaignId" : null,
"blogPublishInstantEmailRetryCount" : 0,
"blogPublishInstantEmailTaskUid" : null,
"blogPublishToSocialMediaTask" : "DONE_NOT_SENT",
"blueprintTypeId" : 0,
"businessUnitId" : null,
"campaign" : "eda3fe97-f977-4305-8d03-85a12db9d986",
"campaignName" : "SENJ - JUNO Nyheter",
"campaignUtm" : "SENJ%20-%20JUNO%20Nyheter",
"category" : 3,
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"checkPostLevelAudienceAccessFirst" : true,
"clonedFrom" : 33244071248,
"composeBody" : null,
"compositionId" : 0,
"contentAccessRuleIds" : [ ],
"contentAccessRuleTypes" : [ ],
"contentGroup" : 5658996261,
"contentGroupId" : 5658996261,
"contentTypeCategory" : 3,
"contentTypeCategoryId" : 3,
"contentTypeId" : null,
"created" : 1599572483435,
"createdById" : 1987156,
"createdTime" : 1599572483435,
"crmObjectId" : null,
"css" : { },
"cssText" : "",
"ctaClicks" : null,
"ctaViews" : null,
"currentState" : "PUBLISHED",
"currentlyPublished" : true,
"deletedAt" : 0,
"deletedBy" : null,
"deletedByEmail" : null,
"deletedById" : null,
"domain" : "",
"dynamicPageDataSourceId" : null,
"dynamicPageDataSourceType" : null,
"dynamicPageHubDbTableId" : null,
"enableDomainStylesheets" : null,
"enableGoogleAmpOutputOverride" : false,
"enableLayoutStylesheets" : null,
"errors" : [ ],
"featuredImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-en-svensk-tiger-some-sep2020.jpg",
"featuredImageAltText" : "",
"featuredImageHeight" : 0,
"featuredImageLength" : 0,
"featuredImageWidth" : 0,
"flexAreas" : { },
"folderId" : null,
"footerHtml" : null,
"freezeDate" : 1599653910000,
"generateJsonLdEnabledOverride" : true,
"hasContentAccessRules" : false,
"hasUserChanges" : true,
"headHtml" : null,
"header" : null,
"htmlTitle" : "Åtalet mot Aron Flam – ”Sätter fingret på gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt”",
"id" : 34707101036,
"includeDefaultCustomCss" : null,
"isCaptchaRequired" : true,
"isCrawlableByBots" : false,
"isDraft" : false,
"isInstanceLayoutPage" : false,
"isInstantEmailEnabled" : true,
"isPublished" : true,
"isSocialPublishingEnabled" : false,
"keywords" : [ ],
"label" : "Åtalet mot Aron Flam – ”Sätter fingret på gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt”",
"language" : "sv",
"lastEditSessionId" : null,
"lastEditUpdateId" : null,
"layoutSections" : { },
"legacyBlogTabid" : null,
"legacyId" : null,
"legacyPostGuid" : "",
"linkRelCanonicalUrl" : null,
"listTemplate" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"liveDomain" : "www.nj.se",
"mab" : false,
"mabExperimentId" : null,
"mabMaster" : false,
"mabVariant" : false,
"meta" : {
"composition_id" : 0,
"author_email" : "anna.palmqvist@nj.se",
"author_username" : "anna.palmqvist@nj.se",
"author_user_id" : 1987156,
"attached_stylesheets" : [ ],
"post_summary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p>\n</div>\n</div>\n",
"has_user_changes" : true,
"last_edit_session_id" : null,
"last_edit_update_id" : null,
"html_title" : null,
"tag_ids" : [ 9637165805, 26617706257, 34737135283, 61482768189 ],
"topic_ids" : [ 9637165805, 26617706257, 34737135283, 61482768189 ],
"post_body" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 20px;\">\n<div class=\"x-paragraph\">\n<p>Aron Flam har skrivit boken ”<a href=\"https://www.aronflam.com/merchandise/det-hr-r-en-svensk-tiger-av-aron-flam-1\" rel=\" noopener\">Det här är en svensk tiger</a>”, en vidräkning med Sveriges undfallenhet gentemot Nazityskland under andra världskriget. En modifierad version av Bertil Almqvists ”En svensk tiger” – som var symbolen för den informationskampanj som i statlig regi sjösattes krigsåret 1941 – pryder omslaget. Flams tiger har en svastika runt ett ben medan en annan lyfts i en nazistisk hälsning, samtidigt som tigern blinkar med ena ögat mot betraktaren och en lång skugga framträder i bakgrunden.<br><br>Aron Flam polisanmäldes av den nuvarande rättighetsinnehavaren, Beredskapsmuseet, för att ha gjort intrång i upphovsrätten till ”En svensk tiger”. Förutom bokomslaget handlar det påstådda intrånget om bilder (av den modifierade svenska tigern) som Flam lagt ut på nätet och tryckt på t-shirtar. I juni tog polisen över 2 000 böcker i beslag av den tredje upplagan. Patent- och marknadsöverdomstolen beslutade sedermera att upphäva beslaget.<br><br>Den 17 juli i år väcktes åtal mot Aron Flam – då det påstås att han med uppsåt eller grov oaktsamhet gjort intrång i verkets upphovsrätt. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är ett mål som ytterst handlar om den principiella konflikten mellan yttrandefrihet och upphovsrätt. Nu får domstolen göra den slutliga avvägningen mellan de motstående intressena i det här konkreta ärendet, sa kammaråklagare David Ludvigsson i det pressmeddelande som skickades ut.<br><br>Många kritiska röster har riktats mot beslutet att väcka åtal – men mindre har sagts gällande de juridiska förutsättningarna för att bedöma huruvida ett intrång i upphovsrätten har skett i detta fall.<br><br><strong>Finns likheter med ”Svenska syndabockar”</strong> <br>Högsta domstolens dom i NJA 2017 s. 75, som handlar om oljemålningen ”<a href=\"https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_syndabockar\" rel=\" noopener\">Svenska syndabockar</a>” av Markus Andersson, skulle möjligen kunna ge viss vägledning. I målningen, som ställdes ut på Moderna museet, framträder en barsk Christer Pettersson i förgrunden med en symbolmättad (synda-) bock strax bakom i ett för övrigt suggestivt ödelandskap. För att avbilda Pettersson använde konstnären ett foto av honom som var frekvent förekommande i media på 90-talet. Frågan i målet var gränsdragningen mellan en bearbetning i 4 § första stycket och en nyskapelse i 4 § andra stycket upphovsrättslagen (URL). I det senare fallet är det fråga om ett nytt och självständigt verk som inte är beroende av upphovsrätten till originalverket (i det här fallet fotografiet) medan man i det förra fallet behöver tillstånd för att göra bearbetningen tillgänglig.<br><br>”En helhetsbedömning ska göras med utgångspunkt i den subjektiva uppfattning som kan antas delad av flertalet” där det har betydelse ”om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild” skrev Högsta domstolen i en inte alltför klargörande formulering. Domstolen konstaterade vidare, inte utan en viss poetisk klang, att ”de dova färgerna, det karga landskapet och framför allt den symboliska syndabocken – men i viss mån också de konstnärliga ändringar som gjorts i bilden på C.P. – ger målningen en helt annan mening än den som fotografiet har”. Det rör sig enligt domstolen om en kommentar ”över samhället och tiden” – som antyder kritik av det massmediala behovet av syndabockar. Sammantaget ansåg domstolen alltså att oljemålningen gav uttryck för en annan mening än fotografiet och därmed var att betrakta som ett nytt och självständigt konstverk.<br><br>Det finns vissa likheter mellan Flams version av ”En svensk tiger” och ”Svenska syndabockar”. Dels handlar det om relativt små förändringar av två verk men där innebörden blir en helt annan – i Flams fall radikalt annorlunda och, milt uttryckt, ytterst kontroversiell. Dels för att syftet i det nu aktuella fallet är att kommentera Sveriges tvivelaktiga relationer med Nazityskland med hjälp av den tiger som mer än något annat symboliserar just den tiden – på motsvarande sätt som Markus Andersson i sin oljemålning använder Christer Pettersson som en samhällskommenterade symbol.<br><img src=\"https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-johan-axham.jpg\" width=\"807\" style=\"width: 807px;\" alt=\"Johan Axhamn\"><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det finns betydande likheter mellan fallen. Det gäller särskilt Högsta domstolens uttalanden om att det vid bedömningen har betydelse om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild. Som Högsta domstolen framhåller måste en bedömning göras i varje enskilt fall, säger Johan Axhamn, jur. dr och verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Men Högsta domstolens uttalanden har också utsatts för kritik, bland annat i den juridiska litteraturen, och det är högst osäkert om dessa uttalanden är förenliga med den rättsutveckling som skett genom EU-domstolens rättspraxis, bland annat om vad som utgör ett ”verk”.<br><br>Det finns också väsentliga skillnader. Inte minst för att ”Svenska syndabockar” avsåg ett fotografi som omarbetats till en oljemålning medan det i detta fall rör sig om några pålagda – om än betydelsefulla – detaljer i en befintlig illustration. Högsta domstolen konstaterar också i ”Svenska syndabockar” att ”olika hänsyn kan göra sig gällande för olika litterära och konstnärliga uttrycksformer och tekniker”. Vidare uttrycker Högsta domstolen i syndabocksmålet att ”ju starkare originalverket är, desto svårare kan det vara att åstadkomma ett nytt verk med originalet som förebild – och att ”En svensk tiger” är ett starkt originalverk råder det knappast några tvivel om.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>De praktiska konsekvenserna av vad man kommer fram till är oerhört stor. För om domstolen anser att det är fråga om ett nytt och självständigt verk så har Aron Flam alltså rätt till att kommersialisera sin bild som han önskar – sälja T-shirts eller böcker – utan att behöva inhämta tillstånd från Beredskapsmuseet, säger Johan Axhamn.<br><br><strong>Parodier har ansetts utgöra självständiga verk</strong> <br>Parodier – eller det s.k. parodiundantaget – har något av en särställning i svensk upphovsrätt eftersom de enligt förarbetsuttalanden och rättspraxis har ansetts utgöra självständiga verk som omfattas av 4 § andra stycket URL. I förarbetena till upphovsrättslagen uttalades att det av gammal hävd har ansetts tillåtet att ett verk görs till föremål för parodi. Vidare uttalades att parodier, även om de är mycket närgångna förebilden, har ansetts vara självständiga verk och inte enbart bearbetningar. Avgörande för en sådan bedömning är enligt förarbetena att en parodi har ett helt annat syfte än en bearbetning och att en parodi, till skillnad från en bearbetning, vill uppnå något helt annat än förebilden.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Man kan se det som ett uttryck för yttrandefrihetens betydelse – var och en ska ha rätt att parodiera ett existerande verk utan att upphovsmannen ska kunna motsätta sig detta med stöd av sina ekonomiska eller ideella rättigheter, säger Johan Axhamn.<br><br>Praxis från Högsta domstolen bekräftar uttalandena i förarbetena att parodier har ansetts utgöra självständiga verk (enligt 4 § andra stycket URL), vilket illustreras av Alfons Åberg-målet (NJA 2005 s. 905). Det var då fråga om ett radioinslag med ett antal ordagrant återgivna repliker ur Alfonsböcker som hade vävts samman med droginfluerade repliker från den danska filmen Pusher. Högsta domstolen konstaterade i målet att ”även om det inte finns någon alldeles klar definition av begreppen travesti och parodi, är principen tillämplig i fall när ett känt verk förvrängs till form eller innehåll för att skapa en produkt som framstår som avsedd för att skapa en komisk effekt som är helt främmande för originalkonstverket”.<br><br>Det framstår som en definition som nog många menar passar väl in på Aron Flams bokomslag till ”Det här är en svensk tiger”: de nazistiska symbolerna sett i sammanhanget i kombination med tigerns (möjligen ironiska) blinkning, i förening med den ditlagda skuggan, understryker att det är en klassisk form av satir som alltså omfattas av parodiundantaget.<br><br>Men frågan är om synen på parodier som självständiga verk enligt traditionellt svenskt synsätt numer tillhör rättshistorien?<br><br><strong>Krock med EU-rätten?</strong><br>Parodiundantaget aktualiserades nämligen även i juli förra året när Patent- och marknadsöverdomstolen dömde i det s.k. Järnrörsmålet (PMT 1473-18) där den dåvarande riksdagsledamoten Kent Ekeroth (SD) krävt ersättning av SVT för att ha använt sig av hans mobilinspelning. Ekeroth vann i huvudsak – men SVT fick rätt i vissa delar då Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att den användning som skett i parodisyfte var tillåten.<br><br>Mer intressant än själva slutsatsen är hur Patent- och marknadsöverdomstolen förhöll sig till EU-rätten. Domstolen betonade att upphovsrättslagen, även i fråga om parodier, ska tolkas utifrån Infosocdirektivet (2001/29/EG). Domstolen refererade till praxis från EU-domstolen där det slås fast att parodier ska ges en enhetlig tolkning inom unionen. Här krockar två olika rättsliga konstruktioner: EU-domstolen sätter upp vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att det ska vara fråga om en parodi inom ramen för en tillåten inskränkning i det upphovsrättsliga skyddet till det första verket – i kontrast till svensk rätt där parodin ansetts vara ett nytt och självständigt verk. <br><br>Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats i ”Järnrörsmålet” är att det synsätt som funnits i svensk rätt avseende parodier som självständiga verk enligt 4 § andra stycket URL inte har stöd i EU-rätten.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Om man hävdar att det är en parodi och inget annat så måste man enligt Patent- och marknadsöverdomstolen uppfylla EU-direktivets krav och tillhörande rättspraxis från EU-domstolen. Det synsättet innebär en begränsning i förhållande till den mer generösa syn på parodier som hittills varit gällande i svensk rätt, säger Johan Axhamn.<br><br>Den svenska traditionella hållningen har alltså inneburit, till skillnad från vad EU-domstolen gett uttryck för, att det nya verket helt faller utanför skyddsomfånget för det första verket.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det gör det möjligt för upphovsmannen till det nya verket att kommersialisera sitt verk, exempelvis genom att framställa t-shirtar etc, i en utsträckning som det är tveksamt – eller i vart fall osäkert – om det EU-rättsliga synsättet tillåter. EU-rättens synsätt innebär att parodin är tillåten inom ramen för en inskränkning – det vill säga ett undantag från de ekonomiska rättigheterna.<br><br>Vilket i sig innebär strängare regler.<strong><br></strong><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Utöver att en inskränkning i sig inte innebär några rättigheter till det nya verket, så får användning av ett verk med stöd av en inskränkning inte ske på ett sätt som är oförenligt med den så kallade trestegsregeln som finns i såväl infosocdirektivet som i internationella konventioner på upphovsrättens område. Bland annat får användningen inte ske på ett sätt som strider mot det normala utnyttjandet av det första verket och inte heller inkräktar på rättighetshavarens legitima intressen. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är alltså framförallt för kommersialisering av den modifierade versionen av ”tigern” – i det här fallet Flams verk på exempelvis t-shirts – som skillnaden mellan traditionellt svenskt synsätt och EU-rättens synsätt får sin största betydelse.<br><br><strong>Vilken väg väljer domstolen?</strong><br>Och hur ser Högsta domstolen på saken? Det kan vi inte med säkerhet veta eftersom Högsta domstolen, som sedermera fastställde Patent- och marknadsöverdomstolens domslut i ”Järnrörsmålet” (HD T 4412-19), inte berör just parodifrågan.<br><br>Johan Axhamn betonar – vilket är intressant – att Högsta domstolen gällande oljemålningen ”Svenska syndabockar” inte hänvisade till EU-rätten eller till EU-domstolens avgöranden om vad som utgör ett verk.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det beror sannolikt på att frågan om vad som är en bearbetning enligt 4 § första stycket URL inte omfattas av EU-rätten eftersom det inte omfattas av EU-harmoniseringen, i alla fall inte uttryckligen – vilket också EU-domstolen har bekräftat i sin rättspraxis. Eftersom frågan om bearbetning inte är harmoniserad enligt EU-rätten skulle det kunna ligga nära till hands att anta att Högsta domstolen därmed anser att gränsen mellan bearbetning i 4 § första stycket och nytt och självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL inte heller omfattas av EU-harmoniseringen.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Samtidigt är den grundläggande frågan om vad som är ett verk fullharmoniserad inom EU och väl utvecklad i EU-domstolens praxis. Det framstår möjligen som lite märkligt att göra en bedömning av vad som i förhållande till ett befintligt verk utgör ett nytt och självständigt verk utan att åberopa denna harmonisering och praxis – och det är en anledning till att avgörandet har blivit kritiserat, säger han. <br><br>Vad innebär då detta för hur Flams version av En svensk tiger kommer att bedömas i första instans av Patent- och marknadsdomstolen?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Frågan är om man i bedömningen av Flams version av ”En svensk tiger” ska börja med att slå fast att det är en parodi och därefter följa EU-rättens praxis på området, det vill säga följa Patent- och marknadsöverdomstolens resonemang i ”Järnrörsmålet”. Eller ska man istället börja i andra änden och bedöma om det är ett nytt självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL, i enlighet med Högsta domstolens bedömning av ”Svenska syndabockar”?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Åtalet mot Aron Flam sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt. Rättsläget måste betecknas som oklart. Jag finner det troligt att någon instans kommer att begära förhandsavgörande från EU-domstolen, säger Johan Axhamn. <br><br><br><span style=\"font-weight: bold;\">Få tillgång till JUNO Nyheter</span><br>Nyheterna ingår i alla abonnemang på den juridiska informationstjänsten JUNO. Du som är intresserad av att teckna abonnemang kan nu prova tjänsten kostnadsfritt i 14 dagar.</p>\n</div>\n</div>\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 18px;\"><em>{{cta('ae4fc8c8-fac2-4b0f-be39-414b538298fd','justifycenter')}}</em></div>",
"page_redirected" : false,
"personas" : [ ],
"placement_guids" : [ ],
"public_access_rules" : [ ],
"public_access_rules_enabled" : false,
"tweet_immediately" : false,
"unpublished_at" : 0,
"use_featured_image" : true,
"campaign_name" : "SENJ - JUNO Nyheter",
"campaign_utm" : "SENJ%20-%20JUNO%20Nyheter",
"enable_google_amp_output_override" : false,
"featured_image" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-en-svensk-tiger-some-sep2020.jpg",
"featured_image_alt_text" : "",
"link_rel_canonical_url" : null,
"meta_description" : "Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? Läs artikeln, där Johan Axhamn, jur.dr och upphovsrättslig expert, analyserar det uppmärksammade målet.",
"publish_immediately" : true,
"published_by_id" : 5983055,
"published_at" : 1679046122935,
"rss_body" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 20px;\">\n<div class=\"x-paragraph\">\n<p>Aron Flam har skrivit boken ”<a href=\"https://www.aronflam.com/merchandise/det-hr-r-en-svensk-tiger-av-aron-flam-1\" rel=\" noopener\">Det här är en svensk tiger</a>”, en vidräkning med Sveriges undfallenhet gentemot Nazityskland under andra världskriget. En modifierad version av Bertil Almqvists ”En svensk tiger” – som var symbolen för den informationskampanj som i statlig regi sjösattes krigsåret 1941 – pryder omslaget. Flams tiger har en svastika runt ett ben medan en annan lyfts i en nazistisk hälsning, samtidigt som tigern blinkar med ena ögat mot betraktaren och en lång skugga framträder i bakgrunden.<br><br>Aron Flam polisanmäldes av den nuvarande rättighetsinnehavaren, Beredskapsmuseet, för att ha gjort intrång i upphovsrätten till ”En svensk tiger”. Förutom bokomslaget handlar det påstådda intrånget om bilder (av den modifierade svenska tigern) som Flam lagt ut på nätet och tryckt på t-shirtar. I juni tog polisen över 2 000 böcker i beslag av den tredje upplagan. Patent- och marknadsöverdomstolen beslutade sedermera att upphäva beslaget.<br><br>Den 17 juli i år väcktes åtal mot Aron Flam – då det påstås att han med uppsåt eller grov oaktsamhet gjort intrång i verkets upphovsrätt. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är ett mål som ytterst handlar om den principiella konflikten mellan yttrandefrihet och upphovsrätt. Nu får domstolen göra den slutliga avvägningen mellan de motstående intressena i det här konkreta ärendet, sa kammaråklagare David Ludvigsson i det pressmeddelande som skickades ut.<br><br>Många kritiska röster har riktats mot beslutet att väcka åtal – men mindre har sagts gällande de juridiska förutsättningarna för att bedöma huruvida ett intrång i upphovsrätten har skett i detta fall.<br><br><strong>Finns likheter med ”Svenska syndabockar”</strong> <br>Högsta domstolens dom i NJA 2017 s. 75, som handlar om oljemålningen ”<a href=\"https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_syndabockar\" rel=\" noopener\">Svenska syndabockar</a>” av Markus Andersson, skulle möjligen kunna ge viss vägledning. I målningen, som ställdes ut på Moderna museet, framträder en barsk Christer Pettersson i förgrunden med en symbolmättad (synda-) bock strax bakom i ett för övrigt suggestivt ödelandskap. För att avbilda Pettersson använde konstnären ett foto av honom som var frekvent förekommande i media på 90-talet. Frågan i målet var gränsdragningen mellan en bearbetning i 4 § första stycket och en nyskapelse i 4 § andra stycket upphovsrättslagen (URL). I det senare fallet är det fråga om ett nytt och självständigt verk som inte är beroende av upphovsrätten till originalverket (i det här fallet fotografiet) medan man i det förra fallet behöver tillstånd för att göra bearbetningen tillgänglig.<br><br>”En helhetsbedömning ska göras med utgångspunkt i den subjektiva uppfattning som kan antas delad av flertalet” där det har betydelse ”om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild” skrev Högsta domstolen i en inte alltför klargörande formulering. Domstolen konstaterade vidare, inte utan en viss poetisk klang, att ”de dova färgerna, det karga landskapet och framför allt den symboliska syndabocken – men i viss mån också de konstnärliga ändringar som gjorts i bilden på C.P. – ger målningen en helt annan mening än den som fotografiet har”. Det rör sig enligt domstolen om en kommentar ”över samhället och tiden” – som antyder kritik av det massmediala behovet av syndabockar. Sammantaget ansåg domstolen alltså att oljemålningen gav uttryck för en annan mening än fotografiet och därmed var att betrakta som ett nytt och självständigt konstverk.<br><br>Det finns vissa likheter mellan Flams version av ”En svensk tiger” och ”Svenska syndabockar”. Dels handlar det om relativt små förändringar av två verk men där innebörden blir en helt annan – i Flams fall radikalt annorlunda och, milt uttryckt, ytterst kontroversiell. Dels för att syftet i det nu aktuella fallet är att kommentera Sveriges tvivelaktiga relationer med Nazityskland med hjälp av den tiger som mer än något annat symboliserar just den tiden – på motsvarande sätt som Markus Andersson i sin oljemålning använder Christer Pettersson som en samhällskommenterade symbol.<br><img src=\"https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-johan-axham.jpg\" width=\"807\" style=\"width: 807px;\" alt=\"Johan Axhamn\"><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det finns betydande likheter mellan fallen. Det gäller särskilt Högsta domstolens uttalanden om att det vid bedömningen har betydelse om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild. Som Högsta domstolen framhåller måste en bedömning göras i varje enskilt fall, säger Johan Axhamn, jur. dr och verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Men Högsta domstolens uttalanden har också utsatts för kritik, bland annat i den juridiska litteraturen, och det är högst osäkert om dessa uttalanden är förenliga med den rättsutveckling som skett genom EU-domstolens rättspraxis, bland annat om vad som utgör ett ”verk”.<br><br>Det finns också väsentliga skillnader. Inte minst för att ”Svenska syndabockar” avsåg ett fotografi som omarbetats till en oljemålning medan det i detta fall rör sig om några pålagda – om än betydelsefulla – detaljer i en befintlig illustration. Högsta domstolen konstaterar också i ”Svenska syndabockar” att ”olika hänsyn kan göra sig gällande för olika litterära och konstnärliga uttrycksformer och tekniker”. Vidare uttrycker Högsta domstolen i syndabocksmålet att ”ju starkare originalverket är, desto svårare kan det vara att åstadkomma ett nytt verk med originalet som förebild – och att ”En svensk tiger” är ett starkt originalverk råder det knappast några tvivel om.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>De praktiska konsekvenserna av vad man kommer fram till är oerhört stor. För om domstolen anser att det är fråga om ett nytt och självständigt verk så har Aron Flam alltså rätt till att kommersialisera sin bild som han önskar – sälja T-shirts eller böcker – utan att behöva inhämta tillstånd från Beredskapsmuseet, säger Johan Axhamn.<br><br><strong>Parodier har ansetts utgöra självständiga verk</strong> <br>Parodier – eller det s.k. parodiundantaget – har något av en särställning i svensk upphovsrätt eftersom de enligt förarbetsuttalanden och rättspraxis har ansetts utgöra självständiga verk som omfattas av 4 § andra stycket URL. I förarbetena till upphovsrättslagen uttalades att det av gammal hävd har ansetts tillåtet att ett verk görs till föremål för parodi. Vidare uttalades att parodier, även om de är mycket närgångna förebilden, har ansetts vara självständiga verk och inte enbart bearbetningar. Avgörande för en sådan bedömning är enligt förarbetena att en parodi har ett helt annat syfte än en bearbetning och att en parodi, till skillnad från en bearbetning, vill uppnå något helt annat än förebilden.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Man kan se det som ett uttryck för yttrandefrihetens betydelse – var och en ska ha rätt att parodiera ett existerande verk utan att upphovsmannen ska kunna motsätta sig detta med stöd av sina ekonomiska eller ideella rättigheter, säger Johan Axhamn.<br><br>Praxis från Högsta domstolen bekräftar uttalandena i förarbetena att parodier har ansetts utgöra självständiga verk (enligt 4 § andra stycket URL), vilket illustreras av Alfons Åberg-målet (NJA 2005 s. 905). Det var då fråga om ett radioinslag med ett antal ordagrant återgivna repliker ur Alfonsböcker som hade vävts samman med droginfluerade repliker från den danska filmen Pusher. Högsta domstolen konstaterade i målet att ”även om det inte finns någon alldeles klar definition av begreppen travesti och parodi, är principen tillämplig i fall när ett känt verk förvrängs till form eller innehåll för att skapa en produkt som framstår som avsedd för att skapa en komisk effekt som är helt främmande för originalkonstverket”.<br><br>Det framstår som en definition som nog många menar passar väl in på Aron Flams bokomslag till ”Det här är en svensk tiger”: de nazistiska symbolerna sett i sammanhanget i kombination med tigerns (möjligen ironiska) blinkning, i förening med den ditlagda skuggan, understryker att det är en klassisk form av satir som alltså omfattas av parodiundantaget.<br><br>Men frågan är om synen på parodier som självständiga verk enligt traditionellt svenskt synsätt numer tillhör rättshistorien?<br><br><strong>Krock med EU-rätten?</strong><br>Parodiundantaget aktualiserades nämligen även i juli förra året när Patent- och marknadsöverdomstolen dömde i det s.k. Järnrörsmålet (PMT 1473-18) där den dåvarande riksdagsledamoten Kent Ekeroth (SD) krävt ersättning av SVT för att ha använt sig av hans mobilinspelning. Ekeroth vann i huvudsak – men SVT fick rätt i vissa delar då Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att den användning som skett i parodisyfte var tillåten.<br><br>Mer intressant än själva slutsatsen är hur Patent- och marknadsöverdomstolen förhöll sig till EU-rätten. Domstolen betonade att upphovsrättslagen, även i fråga om parodier, ska tolkas utifrån Infosocdirektivet (2001/29/EG). Domstolen refererade till praxis från EU-domstolen där det slås fast att parodier ska ges en enhetlig tolkning inom unionen. Här krockar två olika rättsliga konstruktioner: EU-domstolen sätter upp vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att det ska vara fråga om en parodi inom ramen för en tillåten inskränkning i det upphovsrättsliga skyddet till det första verket – i kontrast till svensk rätt där parodin ansetts vara ett nytt och självständigt verk. <br><br>Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats i ”Järnrörsmålet” är att det synsätt som funnits i svensk rätt avseende parodier som självständiga verk enligt 4 § andra stycket URL inte har stöd i EU-rätten.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Om man hävdar att det är en parodi och inget annat så måste man enligt Patent- och marknadsöverdomstolen uppfylla EU-direktivets krav och tillhörande rättspraxis från EU-domstolen. Det synsättet innebär en begränsning i förhållande till den mer generösa syn på parodier som hittills varit gällande i svensk rätt, säger Johan Axhamn.<br><br>Den svenska traditionella hållningen har alltså inneburit, till skillnad från vad EU-domstolen gett uttryck för, att det nya verket helt faller utanför skyddsomfånget för det första verket.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det gör det möjligt för upphovsmannen till det nya verket att kommersialisera sitt verk, exempelvis genom att framställa t-shirtar etc, i en utsträckning som det är tveksamt – eller i vart fall osäkert – om det EU-rättsliga synsättet tillåter. EU-rättens synsätt innebär att parodin är tillåten inom ramen för en inskränkning – det vill säga ett undantag från de ekonomiska rättigheterna.<br><br>Vilket i sig innebär strängare regler.<strong><br></strong><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Utöver att en inskränkning i sig inte innebär några rättigheter till det nya verket, så får användning av ett verk med stöd av en inskränkning inte ske på ett sätt som är oförenligt med den så kallade trestegsregeln som finns i såväl infosocdirektivet som i internationella konventioner på upphovsrättens område. Bland annat får användningen inte ske på ett sätt som strider mot det normala utnyttjandet av det första verket och inte heller inkräktar på rättighetshavarens legitima intressen. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är alltså framförallt för kommersialisering av den modifierade versionen av ”tigern” – i det här fallet Flams verk på exempelvis t-shirts – som skillnaden mellan traditionellt svenskt synsätt och EU-rättens synsätt får sin största betydelse.<br><br><strong>Vilken väg väljer domstolen?</strong><br>Och hur ser Högsta domstolen på saken? Det kan vi inte med säkerhet veta eftersom Högsta domstolen, som sedermera fastställde Patent- och marknadsöverdomstolens domslut i ”Järnrörsmålet” (HD T 4412-19), inte berör just parodifrågan.<br><br>Johan Axhamn betonar – vilket är intressant – att Högsta domstolen gällande oljemålningen ”Svenska syndabockar” inte hänvisade till EU-rätten eller till EU-domstolens avgöranden om vad som utgör ett verk.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det beror sannolikt på att frågan om vad som är en bearbetning enligt 4 § första stycket URL inte omfattas av EU-rätten eftersom det inte omfattas av EU-harmoniseringen, i alla fall inte uttryckligen – vilket också EU-domstolen har bekräftat i sin rättspraxis. Eftersom frågan om bearbetning inte är harmoniserad enligt EU-rätten skulle det kunna ligga nära till hands att anta att Högsta domstolen därmed anser att gränsen mellan bearbetning i 4 § första stycket och nytt och självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL inte heller omfattas av EU-harmoniseringen.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Samtidigt är den grundläggande frågan om vad som är ett verk fullharmoniserad inom EU och väl utvecklad i EU-domstolens praxis. Det framstår möjligen som lite märkligt att göra en bedömning av vad som i förhållande till ett befintligt verk utgör ett nytt och självständigt verk utan att åberopa denna harmonisering och praxis – och det är en anledning till att avgörandet har blivit kritiserat, säger han. <br><br>Vad innebär då detta för hur Flams version av En svensk tiger kommer att bedömas i första instans av Patent- och marknadsdomstolen?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Frågan är om man i bedömningen av Flams version av ”En svensk tiger” ska börja med att slå fast att det är en parodi och därefter följa EU-rättens praxis på området, det vill säga följa Patent- och marknadsöverdomstolens resonemang i ”Järnrörsmålet”. Eller ska man istället börja i andra änden och bedöma om det är ett nytt självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL, i enlighet med Högsta domstolens bedömning av ”Svenska syndabockar”?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Åtalet mot Aron Flam sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt. Rättsläget måste betecknas som oklart. Jag finner det troligt att någon instans kommer att begära förhandsavgörande från EU-domstolen, säger Johan Axhamn. <br><br><br><span style=\"font-weight: bold;\">Få tillgång till JUNO Nyheter</span><br>Nyheterna ingår i alla abonnemang på den juridiska informationstjänsten JUNO. Du som är intresserad av att teckna abonnemang kan nu prova tjänsten kostnadsfritt i 14 dagar.</p>\n</div>\n</div>\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 18px;\"><em>{{cta('ae4fc8c8-fac2-4b0f-be39-414b538298fd','justifycenter')}}</em></div>",
"rss_summary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p>\n</div>\n</div>\n",
"blog_publish_to_social_media_task" : "DONE_NOT_SENT",
"cloned_from" : 33244071248,
"page_expiry_enabled" : false,
"page_expiry_redirect_id" : null,
"page_expiry_redirect_url" : null,
"page_expiry_date" : null,
"legacy_post_guid" : "",
"legacy_blog_tabid" : null,
"blog_post_schedule_task_uid" : null,
"blog_publish_instant_email_task_uid" : null,
"blog_publish_instant_email_campaign_id" : null,
"blog_publish_instant_email_retry_count" : 0,
"layout_sections" : { },
"head_html" : null,
"scheduled_update_date" : 0
},
"metaDescription" : "Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? Läs artikeln, där Johan Axhamn, jur.dr och upphovsrättslig expert, analyserar det uppmärksammade målet.",
"metaKeywords" : null,
"name" : "Åtalet mot Aron Flam – ”Sätter fingret på gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt”",
"nextPostFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/Fokus%20p%C3%A5%20nyhetsbrev/GettyImages-1124563104.jpg",
"nextPostFeaturedImageAltText" : "",
"nextPostName" : "Klimatpolitikens paradoxer",
"nextPostSlug" : "nyheter/klimatpolitikens-paradoxer-magnus-nilsson",
"pageExpiryDate" : null,
"pageExpiryEnabled" : false,
"pageExpiryRedirectId" : null,
"pageExpiryRedirectUrl" : null,
"pageRedirected" : false,
"pageTitle" : "Åtalet mot Aron Flam – ”Sätter fingret på gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt”",
"parentBlog" : {
"absoluteUrl" : "https://www.nj.se/nyheter",
"allowComments" : true,
"ampBodyColor" : "#404040",
"ampBodyFont" : "'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif",
"ampBodyFontSize" : "18",
"ampCustomCss" : "",
"ampHeaderBackgroundColor" : "#ffffff",
"ampHeaderColor" : "#1e1e1e",
"ampHeaderFont" : "'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif",
"ampHeaderFontSize" : "36",
"ampLinkColor" : "#416bb3",
"ampLogoAlt" : "",
"ampLogoHeight" : 0,
"ampLogoSrc" : "",
"ampLogoWidth" : 0,
"analyticsPageId" : 5658996261,
"attachedStylesheets" : [ ],
"audienceAccess" : "PUBLIC",
"businessUnitId" : null,
"captchaAfterDays" : 7,
"captchaAlways" : false,
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"closeCommentsOlder" : 0,
"commentDateFormat" : "medium",
"commentFormGuid" : "01a3d37b-ed5e-49ad-9f1b-8bbbcef0bc95",
"commentMaxThreadDepth" : 1,
"commentModeration" : false,
"commentNotificationEmails" : [ ],
"commentShouldCreateContact" : false,
"commentVerificationText" : "",
"cosObjectType" : "BLOG",
"created" : 1522054464714,
"createdDateTime" : 1522054464714,
"dailyNotificationEmailId" : "5659118646",
"dateFormattingLanguage" : "sv",
"defaultGroupStyleId" : "",
"defaultNotificationFromName" : "",
"defaultNotificationReplyTo" : "",
"deletedAt" : 0,
"description" : "Senaste nytt från Norstedts Juridik",
"domain" : "www.nj.se",
"domainWhenPublished" : "www.nj.se",
"emailApiSubscriptionId" : 4747327,
"enableGoogleAmpOutput" : false,
"enableSocialAutoPublishing" : false,
"generateJsonLdEnabled" : false,
"header" : null,
"htmlFooter" : "",
"htmlFooterIsShared" : true,
"htmlHead" : "",
"htmlHeadIsShared" : true,
"htmlKeywords" : [ ],
"htmlTitle" : "Nyheter | Norstedts Juridik",
"id" : 5658996261,
"ilsSubscriptionListsByType" : { },
"instantNotificationEmailId" : "5659118645",
"itemLayoutId" : null,
"itemTemplateIsShared" : true,
"itemTemplatePath" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"label" : "SENJ - Nyheter",
"language" : "sv",
"legacyGuid" : null,
"legacyModuleId" : null,
"legacyTabId" : null,
"listingLayoutId" : null,
"listingPageId" : 61446587524,
"listingTemplatePath" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"liveDomain" : "www.nj.se",
"monthFilterFormat" : "MMMM yyyy",
"monthlyNotificationEmailId" : "5658996282",
"name" : "SENJ - Nyheter",
"parentBlogUpdateTaskId" : null,
"portalId" : 1737441,
"postHtmlFooter" : "",
"postHtmlHead" : "",
"postsPerListingPage" : 17,
"postsPerRssFeed" : 10,
"publicAccessRules" : [ ],
"publicAccessRulesEnabled" : false,
"publicTitle" : "Nyheter",
"publishDateFormat" : "medium",
"resolvedDomain" : "www.nj.se",
"rootUrl" : "https://www.nj.se/nyheter",
"rssCustomFeed" : null,
"rssDescription" : null,
"rssItemFooter" : null,
"rssItemHeader" : null,
"settingsOverrides" : {
"itemLayoutId" : false,
"itemTemplatePath" : false,
"itemTemplateIsShared" : false,
"listingLayoutId" : false,
"listingTemplatePath" : false,
"postsPerListingPage" : false,
"showSummaryInListing" : false,
"useFeaturedImageInSummary" : false,
"htmlHead" : false,
"postHtmlHead" : false,
"htmlHeadIsShared" : false,
"htmlFooter" : false,
"listingPageHtmlFooter" : false,
"postHtmlFooter" : false,
"htmlFooterIsShared" : false,
"attachedStylesheets" : false,
"postsPerRssFeed" : false,
"showSummaryInRss" : false,
"showSummaryInEmails" : false,
"showSummariesInEmails" : false,
"allowComments" : false,
"commentShouldCreateContact" : false,
"commentModeration" : false,
"closeCommentsOlder" : false,
"commentNotificationEmails" : false,
"commentMaxThreadDepth" : false,
"commentVerificationText" : false,
"socialAccountTwitter" : false,
"showSocialLinkTwitter" : false,
"showSocialLinkLinkedin" : false,
"showSocialLinkFacebook" : false,
"enableGoogleAmpOutput" : false,
"ampLogoSrc" : false,
"ampLogoHeight" : false,
"ampLogoWidth" : false,
"ampLogoAlt" : false,
"ampHeaderFont" : false,
"ampHeaderFontSize" : false,
"ampHeaderColor" : false,
"ampHeaderBackgroundColor" : false,
"ampBodyFont" : false,
"ampBodyFontSize" : false,
"ampBodyColor" : false,
"ampLinkColor" : false,
"generateJsonLdEnabled" : false
},
"showSocialLinkFacebook" : false,
"showSocialLinkLinkedin" : false,
"showSocialLinkTwitter" : false,
"showSummaryInEmails" : true,
"showSummaryInListing" : true,
"showSummaryInRss" : true,
"siteId" : null,
"slug" : "nyheter",
"socialAccountTwitter" : "",
"state" : null,
"subscriptionContactsProperty" : "blog_senj_nyheter_5658996261_subscription",
"subscriptionEmailType" : null,
"subscriptionFormGuid" : "3affed35-0fdd-42c5-8ade-8abd3d89bf2c",
"subscriptionListsByType" : {
"daily" : 4692,
"instant" : 4691,
"monthly" : 4694,
"weekly" : 4693
},
"title" : null,
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1692633645107,
"updatedDateTime" : 1692633645107,
"urlBase" : "www.nj.se/nyheter",
"urlSegments" : {
"all" : "all",
"archive" : "archive",
"author" : "author",
"page" : "page",
"tag" : "tag"
},
"useFeaturedImageInSummary" : true,
"usesDefaultTemplate" : false,
"weeklyNotificationEmailId" : "5659118649"
},
"password" : null,
"pastMabExperimentIds" : [ ],
"performableGuid" : null,
"performableVariationLetter" : null,
"personas" : [ ],
"placementGuids" : [ ],
"portableKey" : null,
"portalId" : 1737441,
"position" : null,
"postBody" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 20px;\">\n<div class=\"x-paragraph\">\n<p>Aron Flam har skrivit boken ”<a href=\"https://www.aronflam.com/merchandise/det-hr-r-en-svensk-tiger-av-aron-flam-1\" rel=\" noopener\">Det här är en svensk tiger</a>”, en vidräkning med Sveriges undfallenhet gentemot Nazityskland under andra världskriget. En modifierad version av Bertil Almqvists ”En svensk tiger” – som var symbolen för den informationskampanj som i statlig regi sjösattes krigsåret 1941 – pryder omslaget. Flams tiger har en svastika runt ett ben medan en annan lyfts i en nazistisk hälsning, samtidigt som tigern blinkar med ena ögat mot betraktaren och en lång skugga framträder i bakgrunden.<br><br>Aron Flam polisanmäldes av den nuvarande rättighetsinnehavaren, Beredskapsmuseet, för att ha gjort intrång i upphovsrätten till ”En svensk tiger”. Förutom bokomslaget handlar det påstådda intrånget om bilder (av den modifierade svenska tigern) som Flam lagt ut på nätet och tryckt på t-shirtar. I juni tog polisen över 2 000 böcker i beslag av den tredje upplagan. Patent- och marknadsöverdomstolen beslutade sedermera att upphäva beslaget.<br><br>Den 17 juli i år väcktes åtal mot Aron Flam – då det påstås att han med uppsåt eller grov oaktsamhet gjort intrång i verkets upphovsrätt. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är ett mål som ytterst handlar om den principiella konflikten mellan yttrandefrihet och upphovsrätt. Nu får domstolen göra den slutliga avvägningen mellan de motstående intressena i det här konkreta ärendet, sa kammaråklagare David Ludvigsson i det pressmeddelande som skickades ut.<br><br>Många kritiska röster har riktats mot beslutet att väcka åtal – men mindre har sagts gällande de juridiska förutsättningarna för att bedöma huruvida ett intrång i upphovsrätten har skett i detta fall.<br><br><strong>Finns likheter med ”Svenska syndabockar”</strong> <br>Högsta domstolens dom i NJA 2017 s. 75, som handlar om oljemålningen ”<a href=\"https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_syndabockar\" rel=\" noopener\">Svenska syndabockar</a>” av Markus Andersson, skulle möjligen kunna ge viss vägledning. I målningen, som ställdes ut på Moderna museet, framträder en barsk Christer Pettersson i förgrunden med en symbolmättad (synda-) bock strax bakom i ett för övrigt suggestivt ödelandskap. För att avbilda Pettersson använde konstnären ett foto av honom som var frekvent förekommande i media på 90-talet. Frågan i målet var gränsdragningen mellan en bearbetning i 4 § första stycket och en nyskapelse i 4 § andra stycket upphovsrättslagen (URL). I det senare fallet är det fråga om ett nytt och självständigt verk som inte är beroende av upphovsrätten till originalverket (i det här fallet fotografiet) medan man i det förra fallet behöver tillstånd för att göra bearbetningen tillgänglig.<br><br>”En helhetsbedömning ska göras med utgångspunkt i den subjektiva uppfattning som kan antas delad av flertalet” där det har betydelse ”om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild” skrev Högsta domstolen i en inte alltför klargörande formulering. Domstolen konstaterade vidare, inte utan en viss poetisk klang, att ”de dova färgerna, det karga landskapet och framför allt den symboliska syndabocken – men i viss mån också de konstnärliga ändringar som gjorts i bilden på C.P. – ger målningen en helt annan mening än den som fotografiet har”. Det rör sig enligt domstolen om en kommentar ”över samhället och tiden” – som antyder kritik av det massmediala behovet av syndabockar. Sammantaget ansåg domstolen alltså att oljemålningen gav uttryck för en annan mening än fotografiet och därmed var att betrakta som ett nytt och självständigt konstverk.<br><br>Det finns vissa likheter mellan Flams version av ”En svensk tiger” och ”Svenska syndabockar”. Dels handlar det om relativt små förändringar av två verk men där innebörden blir en helt annan – i Flams fall radikalt annorlunda och, milt uttryckt, ytterst kontroversiell. Dels för att syftet i det nu aktuella fallet är att kommentera Sveriges tvivelaktiga relationer med Nazityskland med hjälp av den tiger som mer än något annat symboliserar just den tiden – på motsvarande sätt som Markus Andersson i sin oljemålning använder Christer Pettersson som en samhällskommenterade symbol.<br><img src=\"https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-johan-axham.jpg\" width=\"807\" style=\"width: 807px;\" alt=\"Johan Axhamn\"><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det finns betydande likheter mellan fallen. Det gäller särskilt Högsta domstolens uttalanden om att det vid bedömningen har betydelse om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild. Som Högsta domstolen framhåller måste en bedömning göras i varje enskilt fall, säger Johan Axhamn, jur. dr och verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Men Högsta domstolens uttalanden har också utsatts för kritik, bland annat i den juridiska litteraturen, och det är högst osäkert om dessa uttalanden är förenliga med den rättsutveckling som skett genom EU-domstolens rättspraxis, bland annat om vad som utgör ett ”verk”.<br><br>Det finns också väsentliga skillnader. Inte minst för att ”Svenska syndabockar” avsåg ett fotografi som omarbetats till en oljemålning medan det i detta fall rör sig om några pålagda – om än betydelsefulla – detaljer i en befintlig illustration. Högsta domstolen konstaterar också i ”Svenska syndabockar” att ”olika hänsyn kan göra sig gällande för olika litterära och konstnärliga uttrycksformer och tekniker”. Vidare uttrycker Högsta domstolen i syndabocksmålet att ”ju starkare originalverket är, desto svårare kan det vara att åstadkomma ett nytt verk med originalet som förebild – och att ”En svensk tiger” är ett starkt originalverk råder det knappast några tvivel om.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>De praktiska konsekvenserna av vad man kommer fram till är oerhört stor. För om domstolen anser att det är fråga om ett nytt och självständigt verk så har Aron Flam alltså rätt till att kommersialisera sin bild som han önskar – sälja T-shirts eller böcker – utan att behöva inhämta tillstånd från Beredskapsmuseet, säger Johan Axhamn.<br><br><strong>Parodier har ansetts utgöra självständiga verk</strong> <br>Parodier – eller det s.k. parodiundantaget – har något av en särställning i svensk upphovsrätt eftersom de enligt förarbetsuttalanden och rättspraxis har ansetts utgöra självständiga verk som omfattas av 4 § andra stycket URL. I förarbetena till upphovsrättslagen uttalades att det av gammal hävd har ansetts tillåtet att ett verk görs till föremål för parodi. Vidare uttalades att parodier, även om de är mycket närgångna förebilden, har ansetts vara självständiga verk och inte enbart bearbetningar. Avgörande för en sådan bedömning är enligt förarbetena att en parodi har ett helt annat syfte än en bearbetning och att en parodi, till skillnad från en bearbetning, vill uppnå något helt annat än förebilden.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Man kan se det som ett uttryck för yttrandefrihetens betydelse – var och en ska ha rätt att parodiera ett existerande verk utan att upphovsmannen ska kunna motsätta sig detta med stöd av sina ekonomiska eller ideella rättigheter, säger Johan Axhamn.<br><br>Praxis från Högsta domstolen bekräftar uttalandena i förarbetena att parodier har ansetts utgöra självständiga verk (enligt 4 § andra stycket URL), vilket illustreras av Alfons Åberg-målet (NJA 2005 s. 905). Det var då fråga om ett radioinslag med ett antal ordagrant återgivna repliker ur Alfonsböcker som hade vävts samman med droginfluerade repliker från den danska filmen Pusher. Högsta domstolen konstaterade i målet att ”även om det inte finns någon alldeles klar definition av begreppen travesti och parodi, är principen tillämplig i fall när ett känt verk förvrängs till form eller innehåll för att skapa en produkt som framstår som avsedd för att skapa en komisk effekt som är helt främmande för originalkonstverket”.<br><br>Det framstår som en definition som nog många menar passar väl in på Aron Flams bokomslag till ”Det här är en svensk tiger”: de nazistiska symbolerna sett i sammanhanget i kombination med tigerns (möjligen ironiska) blinkning, i förening med den ditlagda skuggan, understryker att det är en klassisk form av satir som alltså omfattas av parodiundantaget.<br><br>Men frågan är om synen på parodier som självständiga verk enligt traditionellt svenskt synsätt numer tillhör rättshistorien?<br><br><strong>Krock med EU-rätten?</strong><br>Parodiundantaget aktualiserades nämligen även i juli förra året när Patent- och marknadsöverdomstolen dömde i det s.k. Järnrörsmålet (PMT 1473-18) där den dåvarande riksdagsledamoten Kent Ekeroth (SD) krävt ersättning av SVT för att ha använt sig av hans mobilinspelning. Ekeroth vann i huvudsak – men SVT fick rätt i vissa delar då Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att den användning som skett i parodisyfte var tillåten.<br><br>Mer intressant än själva slutsatsen är hur Patent- och marknadsöverdomstolen förhöll sig till EU-rätten. Domstolen betonade att upphovsrättslagen, även i fråga om parodier, ska tolkas utifrån Infosocdirektivet (2001/29/EG). Domstolen refererade till praxis från EU-domstolen där det slås fast att parodier ska ges en enhetlig tolkning inom unionen. Här krockar två olika rättsliga konstruktioner: EU-domstolen sätter upp vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att det ska vara fråga om en parodi inom ramen för en tillåten inskränkning i det upphovsrättsliga skyddet till det första verket – i kontrast till svensk rätt där parodin ansetts vara ett nytt och självständigt verk. <br><br>Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats i ”Järnrörsmålet” är att det synsätt som funnits i svensk rätt avseende parodier som självständiga verk enligt 4 § andra stycket URL inte har stöd i EU-rätten.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Om man hävdar att det är en parodi och inget annat så måste man enligt Patent- och marknadsöverdomstolen uppfylla EU-direktivets krav och tillhörande rättspraxis från EU-domstolen. Det synsättet innebär en begränsning i förhållande till den mer generösa syn på parodier som hittills varit gällande i svensk rätt, säger Johan Axhamn.<br><br>Den svenska traditionella hållningen har alltså inneburit, till skillnad från vad EU-domstolen gett uttryck för, att det nya verket helt faller utanför skyddsomfånget för det första verket.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det gör det möjligt för upphovsmannen till det nya verket att kommersialisera sitt verk, exempelvis genom att framställa t-shirtar etc, i en utsträckning som det är tveksamt – eller i vart fall osäkert – om det EU-rättsliga synsättet tillåter. EU-rättens synsätt innebär att parodin är tillåten inom ramen för en inskränkning – det vill säga ett undantag från de ekonomiska rättigheterna.<br><br>Vilket i sig innebär strängare regler.<strong><br></strong><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Utöver att en inskränkning i sig inte innebär några rättigheter till det nya verket, så får användning av ett verk med stöd av en inskränkning inte ske på ett sätt som är oförenligt med den så kallade trestegsregeln som finns i såväl infosocdirektivet som i internationella konventioner på upphovsrättens område. Bland annat får användningen inte ske på ett sätt som strider mot det normala utnyttjandet av det första verket och inte heller inkräktar på rättighetshavarens legitima intressen. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är alltså framförallt för kommersialisering av den modifierade versionen av ”tigern” – i det här fallet Flams verk på exempelvis t-shirts – som skillnaden mellan traditionellt svenskt synsätt och EU-rättens synsätt får sin största betydelse.<br><br><strong>Vilken väg väljer domstolen?</strong><br>Och hur ser Högsta domstolen på saken? Det kan vi inte med säkerhet veta eftersom Högsta domstolen, som sedermera fastställde Patent- och marknadsöverdomstolens domslut i ”Järnrörsmålet” (HD T 4412-19), inte berör just parodifrågan.<br><br>Johan Axhamn betonar – vilket är intressant – att Högsta domstolen gällande oljemålningen ”Svenska syndabockar” inte hänvisade till EU-rätten eller till EU-domstolens avgöranden om vad som utgör ett verk.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det beror sannolikt på att frågan om vad som är en bearbetning enligt 4 § första stycket URL inte omfattas av EU-rätten eftersom det inte omfattas av EU-harmoniseringen, i alla fall inte uttryckligen – vilket också EU-domstolen har bekräftat i sin rättspraxis. Eftersom frågan om bearbetning inte är harmoniserad enligt EU-rätten skulle det kunna ligga nära till hands att anta att Högsta domstolen därmed anser att gränsen mellan bearbetning i 4 § första stycket och nytt och självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL inte heller omfattas av EU-harmoniseringen.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Samtidigt är den grundläggande frågan om vad som är ett verk fullharmoniserad inom EU och väl utvecklad i EU-domstolens praxis. Det framstår möjligen som lite märkligt att göra en bedömning av vad som i förhållande till ett befintligt verk utgör ett nytt och självständigt verk utan att åberopa denna harmonisering och praxis – och det är en anledning till att avgörandet har blivit kritiserat, säger han. <br><br>Vad innebär då detta för hur Flams version av En svensk tiger kommer att bedömas i första instans av Patent- och marknadsdomstolen?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Frågan är om man i bedömningen av Flams version av ”En svensk tiger” ska börja med att slå fast att det är en parodi och därefter följa EU-rättens praxis på området, det vill säga följa Patent- och marknadsöverdomstolens resonemang i ”Järnrörsmålet”. Eller ska man istället börja i andra änden och bedöma om det är ett nytt självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL, i enlighet med Högsta domstolens bedömning av ”Svenska syndabockar”?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Åtalet mot Aron Flam sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt. Rättsläget måste betecknas som oklart. Jag finner det troligt att någon instans kommer att begära förhandsavgörande från EU-domstolen, säger Johan Axhamn. <br><br><br><span style=\"font-weight: bold;\">Få tillgång till JUNO Nyheter</span><br>Nyheterna ingår i alla abonnemang på den juridiska informationstjänsten JUNO. Du som är intresserad av att teckna abonnemang kan nu prova tjänsten kostnadsfritt i 14 dagar.</p>\n</div>\n</div>\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 18px;\"><em>{{cta('ae4fc8c8-fac2-4b0f-be39-414b538298fd','justifycenter')}}</em></div>",
"postBodyRss" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 20px;\">\n<div class=\"x-paragraph\">\n<p>Aron Flam har skrivit boken ”<a href=\"https://www.aronflam.com/merchandise/det-hr-r-en-svensk-tiger-av-aron-flam-1\" rel=\" noopener\">Det här är en svensk tiger</a>”, en vidräkning med Sveriges undfallenhet gentemot Nazityskland under andra världskriget. En modifierad version av Bertil Almqvists ”En svensk tiger” – som var symbolen för den informationskampanj som i statlig regi sjösattes krigsåret 1941 – pryder omslaget. Flams tiger har en svastika runt ett ben medan en annan lyfts i en nazistisk hälsning, samtidigt som tigern blinkar med ena ögat mot betraktaren och en lång skugga framträder i bakgrunden.<br><br>Aron Flam polisanmäldes av den nuvarande rättighetsinnehavaren, Beredskapsmuseet, för att ha gjort intrång i upphovsrätten till ”En svensk tiger”. Förutom bokomslaget handlar det påstådda intrånget om bilder (av den modifierade svenska tigern) som Flam lagt ut på nätet och tryckt på t-shirtar. I juni tog polisen över 2 000 böcker i beslag av den tredje upplagan. Patent- och marknadsöverdomstolen beslutade sedermera att upphäva beslaget.<br><br>Den 17 juli i år väcktes åtal mot Aron Flam – då det påstås att han med uppsåt eller grov oaktsamhet gjort intrång i verkets upphovsrätt. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är ett mål som ytterst handlar om den principiella konflikten mellan yttrandefrihet och upphovsrätt. Nu får domstolen göra den slutliga avvägningen mellan de motstående intressena i det här konkreta ärendet, sa kammaråklagare David Ludvigsson i det pressmeddelande som skickades ut.<br><br>Många kritiska röster har riktats mot beslutet att väcka åtal – men mindre har sagts gällande de juridiska förutsättningarna för att bedöma huruvida ett intrång i upphovsrätten har skett i detta fall.<br><br><strong>Finns likheter med ”Svenska syndabockar”</strong> <br>Högsta domstolens dom i NJA 2017 s. 75, som handlar om oljemålningen ”<a href=\"https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_syndabockar\" rel=\" noopener\">Svenska syndabockar</a>” av Markus Andersson, skulle möjligen kunna ge viss vägledning. I målningen, som ställdes ut på Moderna museet, framträder en barsk Christer Pettersson i förgrunden med en symbolmättad (synda-) bock strax bakom i ett för övrigt suggestivt ödelandskap. För att avbilda Pettersson använde konstnären ett foto av honom som var frekvent förekommande i media på 90-talet. Frågan i målet var gränsdragningen mellan en bearbetning i 4 § första stycket och en nyskapelse i 4 § andra stycket upphovsrättslagen (URL). I det senare fallet är det fråga om ett nytt och självständigt verk som inte är beroende av upphovsrätten till originalverket (i det här fallet fotografiet) medan man i det förra fallet behöver tillstånd för att göra bearbetningen tillgänglig.<br><br>”En helhetsbedömning ska göras med utgångspunkt i den subjektiva uppfattning som kan antas delad av flertalet” där det har betydelse ”om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild” skrev Högsta domstolen i en inte alltför klargörande formulering. Domstolen konstaterade vidare, inte utan en viss poetisk klang, att ”de dova färgerna, det karga landskapet och framför allt den symboliska syndabocken – men i viss mån också de konstnärliga ändringar som gjorts i bilden på C.P. – ger målningen en helt annan mening än den som fotografiet har”. Det rör sig enligt domstolen om en kommentar ”över samhället och tiden” – som antyder kritik av det massmediala behovet av syndabockar. Sammantaget ansåg domstolen alltså att oljemålningen gav uttryck för en annan mening än fotografiet och därmed var att betrakta som ett nytt och självständigt konstverk.<br><br>Det finns vissa likheter mellan Flams version av ”En svensk tiger” och ”Svenska syndabockar”. Dels handlar det om relativt små förändringar av två verk men där innebörden blir en helt annan – i Flams fall radikalt annorlunda och, milt uttryckt, ytterst kontroversiell. Dels för att syftet i det nu aktuella fallet är att kommentera Sveriges tvivelaktiga relationer med Nazityskland med hjälp av den tiger som mer än något annat symboliserar just den tiden – på motsvarande sätt som Markus Andersson i sin oljemålning använder Christer Pettersson som en samhällskommenterade symbol.<br><img src=\"https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-johan-axham.jpg\" width=\"807\" style=\"width: 807px;\" alt=\"Johan Axhamn\"><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det finns betydande likheter mellan fallen. Det gäller särskilt Högsta domstolens uttalanden om att det vid bedömningen har betydelse om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild. Som Högsta domstolen framhåller måste en bedömning göras i varje enskilt fall, säger Johan Axhamn, jur. dr och verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Men Högsta domstolens uttalanden har också utsatts för kritik, bland annat i den juridiska litteraturen, och det är högst osäkert om dessa uttalanden är förenliga med den rättsutveckling som skett genom EU-domstolens rättspraxis, bland annat om vad som utgör ett ”verk”.<br><br>Det finns också väsentliga skillnader. Inte minst för att ”Svenska syndabockar” avsåg ett fotografi som omarbetats till en oljemålning medan det i detta fall rör sig om några pålagda – om än betydelsefulla – detaljer i en befintlig illustration. Högsta domstolen konstaterar också i ”Svenska syndabockar” att ”olika hänsyn kan göra sig gällande för olika litterära och konstnärliga uttrycksformer och tekniker”. Vidare uttrycker Högsta domstolen i syndabocksmålet att ”ju starkare originalverket är, desto svårare kan det vara att åstadkomma ett nytt verk med originalet som förebild – och att ”En svensk tiger” är ett starkt originalverk råder det knappast några tvivel om.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>De praktiska konsekvenserna av vad man kommer fram till är oerhört stor. För om domstolen anser att det är fråga om ett nytt och självständigt verk så har Aron Flam alltså rätt till att kommersialisera sin bild som han önskar – sälja T-shirts eller böcker – utan att behöva inhämta tillstånd från Beredskapsmuseet, säger Johan Axhamn.<br><br><strong>Parodier har ansetts utgöra självständiga verk</strong> <br>Parodier – eller det s.k. parodiundantaget – har något av en särställning i svensk upphovsrätt eftersom de enligt förarbetsuttalanden och rättspraxis har ansetts utgöra självständiga verk som omfattas av 4 § andra stycket URL. I förarbetena till upphovsrättslagen uttalades att det av gammal hävd har ansetts tillåtet att ett verk görs till föremål för parodi. Vidare uttalades att parodier, även om de är mycket närgångna förebilden, har ansetts vara självständiga verk och inte enbart bearbetningar. Avgörande för en sådan bedömning är enligt förarbetena att en parodi har ett helt annat syfte än en bearbetning och att en parodi, till skillnad från en bearbetning, vill uppnå något helt annat än förebilden.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Man kan se det som ett uttryck för yttrandefrihetens betydelse – var och en ska ha rätt att parodiera ett existerande verk utan att upphovsmannen ska kunna motsätta sig detta med stöd av sina ekonomiska eller ideella rättigheter, säger Johan Axhamn.<br><br>Praxis från Högsta domstolen bekräftar uttalandena i förarbetena att parodier har ansetts utgöra självständiga verk (enligt 4 § andra stycket URL), vilket illustreras av Alfons Åberg-målet (NJA 2005 s. 905). Det var då fråga om ett radioinslag med ett antal ordagrant återgivna repliker ur Alfonsböcker som hade vävts samman med droginfluerade repliker från den danska filmen Pusher. Högsta domstolen konstaterade i målet att ”även om det inte finns någon alldeles klar definition av begreppen travesti och parodi, är principen tillämplig i fall när ett känt verk förvrängs till form eller innehåll för att skapa en produkt som framstår som avsedd för att skapa en komisk effekt som är helt främmande för originalkonstverket”.<br><br>Det framstår som en definition som nog många menar passar väl in på Aron Flams bokomslag till ”Det här är en svensk tiger”: de nazistiska symbolerna sett i sammanhanget i kombination med tigerns (möjligen ironiska) blinkning, i förening med den ditlagda skuggan, understryker att det är en klassisk form av satir som alltså omfattas av parodiundantaget.<br><br>Men frågan är om synen på parodier som självständiga verk enligt traditionellt svenskt synsätt numer tillhör rättshistorien?<br><br><strong>Krock med EU-rätten?</strong><br>Parodiundantaget aktualiserades nämligen även i juli förra året när Patent- och marknadsöverdomstolen dömde i det s.k. Järnrörsmålet (PMT 1473-18) där den dåvarande riksdagsledamoten Kent Ekeroth (SD) krävt ersättning av SVT för att ha använt sig av hans mobilinspelning. Ekeroth vann i huvudsak – men SVT fick rätt i vissa delar då Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att den användning som skett i parodisyfte var tillåten.<br><br>Mer intressant än själva slutsatsen är hur Patent- och marknadsöverdomstolen förhöll sig till EU-rätten. Domstolen betonade att upphovsrättslagen, även i fråga om parodier, ska tolkas utifrån Infosocdirektivet (2001/29/EG). Domstolen refererade till praxis från EU-domstolen där det slås fast att parodier ska ges en enhetlig tolkning inom unionen. Här krockar två olika rättsliga konstruktioner: EU-domstolen sätter upp vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att det ska vara fråga om en parodi inom ramen för en tillåten inskränkning i det upphovsrättsliga skyddet till det första verket – i kontrast till svensk rätt där parodin ansetts vara ett nytt och självständigt verk. <br><br>Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats i ”Järnrörsmålet” är att det synsätt som funnits i svensk rätt avseende parodier som självständiga verk enligt 4 § andra stycket URL inte har stöd i EU-rätten.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Om man hävdar att det är en parodi och inget annat så måste man enligt Patent- och marknadsöverdomstolen uppfylla EU-direktivets krav och tillhörande rättspraxis från EU-domstolen. Det synsättet innebär en begränsning i förhållande till den mer generösa syn på parodier som hittills varit gällande i svensk rätt, säger Johan Axhamn.<br><br>Den svenska traditionella hållningen har alltså inneburit, till skillnad från vad EU-domstolen gett uttryck för, att det nya verket helt faller utanför skyddsomfånget för det första verket.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det gör det möjligt för upphovsmannen till det nya verket att kommersialisera sitt verk, exempelvis genom att framställa t-shirtar etc, i en utsträckning som det är tveksamt – eller i vart fall osäkert – om det EU-rättsliga synsättet tillåter. EU-rättens synsätt innebär att parodin är tillåten inom ramen för en inskränkning – det vill säga ett undantag från de ekonomiska rättigheterna.<br><br>Vilket i sig innebär strängare regler.<strong><br></strong><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Utöver att en inskränkning i sig inte innebär några rättigheter till det nya verket, så får användning av ett verk med stöd av en inskränkning inte ske på ett sätt som är oförenligt med den så kallade trestegsregeln som finns i såväl infosocdirektivet som i internationella konventioner på upphovsrättens område. Bland annat får användningen inte ske på ett sätt som strider mot det normala utnyttjandet av det första verket och inte heller inkräktar på rättighetshavarens legitima intressen. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är alltså framförallt för kommersialisering av den modifierade versionen av ”tigern” – i det här fallet Flams verk på exempelvis t-shirts – som skillnaden mellan traditionellt svenskt synsätt och EU-rättens synsätt får sin största betydelse.<br><br><strong>Vilken väg väljer domstolen?</strong><br>Och hur ser Högsta domstolen på saken? Det kan vi inte med säkerhet veta eftersom Högsta domstolen, som sedermera fastställde Patent- och marknadsöverdomstolens domslut i ”Järnrörsmålet” (HD T 4412-19), inte berör just parodifrågan.<br><br>Johan Axhamn betonar – vilket är intressant – att Högsta domstolen gällande oljemålningen ”Svenska syndabockar” inte hänvisade till EU-rätten eller till EU-domstolens avgöranden om vad som utgör ett verk.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det beror sannolikt på att frågan om vad som är en bearbetning enligt 4 § första stycket URL inte omfattas av EU-rätten eftersom det inte omfattas av EU-harmoniseringen, i alla fall inte uttryckligen – vilket också EU-domstolen har bekräftat i sin rättspraxis. Eftersom frågan om bearbetning inte är harmoniserad enligt EU-rätten skulle det kunna ligga nära till hands att anta att Högsta domstolen därmed anser att gränsen mellan bearbetning i 4 § första stycket och nytt och självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL inte heller omfattas av EU-harmoniseringen.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Samtidigt är den grundläggande frågan om vad som är ett verk fullharmoniserad inom EU och väl utvecklad i EU-domstolens praxis. Det framstår möjligen som lite märkligt att göra en bedömning av vad som i förhållande till ett befintligt verk utgör ett nytt och självständigt verk utan att åberopa denna harmonisering och praxis – och det är en anledning till att avgörandet har blivit kritiserat, säger han. <br><br>Vad innebär då detta för hur Flams version av En svensk tiger kommer att bedömas i första instans av Patent- och marknadsdomstolen?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Frågan är om man i bedömningen av Flams version av ”En svensk tiger” ska börja med att slå fast att det är en parodi och därefter följa EU-rättens praxis på området, det vill säga följa Patent- och marknadsöverdomstolens resonemang i ”Järnrörsmålet”. Eller ska man istället börja i andra änden och bedöma om det är ett nytt självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL, i enlighet med Högsta domstolens bedömning av ”Svenska syndabockar”?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Åtalet mot Aron Flam sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt. Rättsläget måste betecknas som oklart. Jag finner det troligt att någon instans kommer att begära förhandsavgörande från EU-domstolen, säger Johan Axhamn. <br><br><br><span style=\"font-weight: bold;\">Få tillgång till JUNO Nyheter</span><br>Nyheterna ingår i alla abonnemang på den juridiska informationstjänsten JUNO. Du som är intresserad av att teckna abonnemang kan nu prova tjänsten kostnadsfritt i 14 dagar.</p>\n</div>\n</div>\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 18px;\"><em>{{cta('ae4fc8c8-fac2-4b0f-be39-414b538298fd','justifycenter')}}</em></div>",
"postEmailContent" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\"> \n <p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p> \n </div> \n</div>",
"postFeaturedImageIfEnabled" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-en-svensk-tiger-some-sep2020.jpg",
"postListContent" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\"> \n <p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p> \n </div> \n</div>",
"postListSummaryFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-en-svensk-tiger-some-sep2020.jpg",
"postRssContent" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\"> \n <p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p> \n </div> \n</div>",
"postRssSummaryFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-en-svensk-tiger-some-sep2020.jpg",
"postSummary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p>\n</div>\n</div>\n",
"postSummaryRss" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\"> \n <div class=\"sv-text-portlet-content\"> \n <p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p> \n </div> \n</div>",
"postTemplate" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"previewImageSrc" : null,
"previewKey" : "BfppISrK",
"previousPostFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/Fokus%20p%C3%A5%20nyhetsbrev/GettyImages-491598918.jpg",
"previousPostFeaturedImageAltText" : "",
"previousPostName" : "När orosanmälan börjar användas som hot och påföljd",
"previousPostSlug" : "nyheter/nar-orosanmalan-borjar-anvandas-som-hot-och-pafoljd",
"processingStatus" : "PUBLISHED",
"propertyForDynamicPageCanonicalUrl" : null,
"propertyForDynamicPageFeaturedImage" : null,
"propertyForDynamicPageMetaDescription" : null,
"propertyForDynamicPageSlug" : null,
"propertyForDynamicPageTitle" : null,
"publicAccessRules" : [ ],
"publicAccessRulesEnabled" : false,
"publishDate" : 1599653910000,
"publishDateLocalTime" : 1599653910000,
"publishDateLocalized" : {
"date" : 1599653910000,
"format" : "medium",
"language" : "sv"
},
"publishImmediately" : true,
"publishTimezoneOffset" : null,
"publishedAt" : 1679046122935,
"publishedByEmail" : null,
"publishedById" : 5983055,
"publishedByName" : null,
"publishedUrl" : "https://www.nj.se/nyheter/atalet-mot-aron-flam-en-svensk-tiger",
"resolvedDomain" : "www.nj.se",
"resolvedLanguage" : null,
"rssBody" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 20px;\">\n<div class=\"x-paragraph\">\n<p>Aron Flam har skrivit boken ”<a href=\"https://www.aronflam.com/merchandise/det-hr-r-en-svensk-tiger-av-aron-flam-1\" rel=\" noopener\">Det här är en svensk tiger</a>”, en vidräkning med Sveriges undfallenhet gentemot Nazityskland under andra världskriget. En modifierad version av Bertil Almqvists ”En svensk tiger” – som var symbolen för den informationskampanj som i statlig regi sjösattes krigsåret 1941 – pryder omslaget. Flams tiger har en svastika runt ett ben medan en annan lyfts i en nazistisk hälsning, samtidigt som tigern blinkar med ena ögat mot betraktaren och en lång skugga framträder i bakgrunden.<br><br>Aron Flam polisanmäldes av den nuvarande rättighetsinnehavaren, Beredskapsmuseet, för att ha gjort intrång i upphovsrätten till ”En svensk tiger”. Förutom bokomslaget handlar det påstådda intrånget om bilder (av den modifierade svenska tigern) som Flam lagt ut på nätet och tryckt på t-shirtar. I juni tog polisen över 2 000 böcker i beslag av den tredje upplagan. Patent- och marknadsöverdomstolen beslutade sedermera att upphäva beslaget.<br><br>Den 17 juli i år väcktes åtal mot Aron Flam – då det påstås att han med uppsåt eller grov oaktsamhet gjort intrång i verkets upphovsrätt. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är ett mål som ytterst handlar om den principiella konflikten mellan yttrandefrihet och upphovsrätt. Nu får domstolen göra den slutliga avvägningen mellan de motstående intressena i det här konkreta ärendet, sa kammaråklagare David Ludvigsson i det pressmeddelande som skickades ut.<br><br>Många kritiska röster har riktats mot beslutet att väcka åtal – men mindre har sagts gällande de juridiska förutsättningarna för att bedöma huruvida ett intrång i upphovsrätten har skett i detta fall.<br><br><strong>Finns likheter med ”Svenska syndabockar”</strong> <br>Högsta domstolens dom i NJA 2017 s. 75, som handlar om oljemålningen ”<a href=\"https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_syndabockar\" rel=\" noopener\">Svenska syndabockar</a>” av Markus Andersson, skulle möjligen kunna ge viss vägledning. I målningen, som ställdes ut på Moderna museet, framträder en barsk Christer Pettersson i förgrunden med en symbolmättad (synda-) bock strax bakom i ett för övrigt suggestivt ödelandskap. För att avbilda Pettersson använde konstnären ett foto av honom som var frekvent förekommande i media på 90-talet. Frågan i målet var gränsdragningen mellan en bearbetning i 4 § första stycket och en nyskapelse i 4 § andra stycket upphovsrättslagen (URL). I det senare fallet är det fråga om ett nytt och självständigt verk som inte är beroende av upphovsrätten till originalverket (i det här fallet fotografiet) medan man i det förra fallet behöver tillstånd för att göra bearbetningen tillgänglig.<br><br>”En helhetsbedömning ska göras med utgångspunkt i den subjektiva uppfattning som kan antas delad av flertalet” där det har betydelse ”om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild” skrev Högsta domstolen i en inte alltför klargörande formulering. Domstolen konstaterade vidare, inte utan en viss poetisk klang, att ”de dova färgerna, det karga landskapet och framför allt den symboliska syndabocken – men i viss mån också de konstnärliga ändringar som gjorts i bilden på C.P. – ger målningen en helt annan mening än den som fotografiet har”. Det rör sig enligt domstolen om en kommentar ”över samhället och tiden” – som antyder kritik av det massmediala behovet av syndabockar. Sammantaget ansåg domstolen alltså att oljemålningen gav uttryck för en annan mening än fotografiet och därmed var att betrakta som ett nytt och självständigt konstverk.<br><br>Det finns vissa likheter mellan Flams version av ”En svensk tiger” och ”Svenska syndabockar”. Dels handlar det om relativt små förändringar av två verk men där innebörden blir en helt annan – i Flams fall radikalt annorlunda och, milt uttryckt, ytterst kontroversiell. Dels för att syftet i det nu aktuella fallet är att kommentera Sveriges tvivelaktiga relationer med Nazityskland med hjälp av den tiger som mer än något annat symboliserar just den tiden – på motsvarande sätt som Markus Andersson i sin oljemålning använder Christer Pettersson som en samhällskommenterade symbol.<br><img src=\"https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-johan-axham.jpg\" width=\"807\" style=\"width: 807px;\" alt=\"Johan Axhamn\"><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det finns betydande likheter mellan fallen. Det gäller särskilt Högsta domstolens uttalanden om att det vid bedömningen har betydelse om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild. Som Högsta domstolen framhåller måste en bedömning göras i varje enskilt fall, säger Johan Axhamn, jur. dr och verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Men Högsta domstolens uttalanden har också utsatts för kritik, bland annat i den juridiska litteraturen, och det är högst osäkert om dessa uttalanden är förenliga med den rättsutveckling som skett genom EU-domstolens rättspraxis, bland annat om vad som utgör ett ”verk”.<br><br>Det finns också väsentliga skillnader. Inte minst för att ”Svenska syndabockar” avsåg ett fotografi som omarbetats till en oljemålning medan det i detta fall rör sig om några pålagda – om än betydelsefulla – detaljer i en befintlig illustration. Högsta domstolen konstaterar också i ”Svenska syndabockar” att ”olika hänsyn kan göra sig gällande för olika litterära och konstnärliga uttrycksformer och tekniker”. Vidare uttrycker Högsta domstolen i syndabocksmålet att ”ju starkare originalverket är, desto svårare kan det vara att åstadkomma ett nytt verk med originalet som förebild – och att ”En svensk tiger” är ett starkt originalverk råder det knappast några tvivel om.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>De praktiska konsekvenserna av vad man kommer fram till är oerhört stor. För om domstolen anser att det är fråga om ett nytt och självständigt verk så har Aron Flam alltså rätt till att kommersialisera sin bild som han önskar – sälja T-shirts eller böcker – utan att behöva inhämta tillstånd från Beredskapsmuseet, säger Johan Axhamn.<br><br><strong>Parodier har ansetts utgöra självständiga verk</strong> <br>Parodier – eller det s.k. parodiundantaget – har något av en särställning i svensk upphovsrätt eftersom de enligt förarbetsuttalanden och rättspraxis har ansetts utgöra självständiga verk som omfattas av 4 § andra stycket URL. I förarbetena till upphovsrättslagen uttalades att det av gammal hävd har ansetts tillåtet att ett verk görs till föremål för parodi. Vidare uttalades att parodier, även om de är mycket närgångna förebilden, har ansetts vara självständiga verk och inte enbart bearbetningar. Avgörande för en sådan bedömning är enligt förarbetena att en parodi har ett helt annat syfte än en bearbetning och att en parodi, till skillnad från en bearbetning, vill uppnå något helt annat än förebilden.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Man kan se det som ett uttryck för yttrandefrihetens betydelse – var och en ska ha rätt att parodiera ett existerande verk utan att upphovsmannen ska kunna motsätta sig detta med stöd av sina ekonomiska eller ideella rättigheter, säger Johan Axhamn.<br><br>Praxis från Högsta domstolen bekräftar uttalandena i förarbetena att parodier har ansetts utgöra självständiga verk (enligt 4 § andra stycket URL), vilket illustreras av Alfons Åberg-målet (NJA 2005 s. 905). Det var då fråga om ett radioinslag med ett antal ordagrant återgivna repliker ur Alfonsböcker som hade vävts samman med droginfluerade repliker från den danska filmen Pusher. Högsta domstolen konstaterade i målet att ”även om det inte finns någon alldeles klar definition av begreppen travesti och parodi, är principen tillämplig i fall när ett känt verk förvrängs till form eller innehåll för att skapa en produkt som framstår som avsedd för att skapa en komisk effekt som är helt främmande för originalkonstverket”.<br><br>Det framstår som en definition som nog många menar passar väl in på Aron Flams bokomslag till ”Det här är en svensk tiger”: de nazistiska symbolerna sett i sammanhanget i kombination med tigerns (möjligen ironiska) blinkning, i förening med den ditlagda skuggan, understryker att det är en klassisk form av satir som alltså omfattas av parodiundantaget.<br><br>Men frågan är om synen på parodier som självständiga verk enligt traditionellt svenskt synsätt numer tillhör rättshistorien?<br><br><strong>Krock med EU-rätten?</strong><br>Parodiundantaget aktualiserades nämligen även i juli förra året när Patent- och marknadsöverdomstolen dömde i det s.k. Järnrörsmålet (PMT 1473-18) där den dåvarande riksdagsledamoten Kent Ekeroth (SD) krävt ersättning av SVT för att ha använt sig av hans mobilinspelning. Ekeroth vann i huvudsak – men SVT fick rätt i vissa delar då Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att den användning som skett i parodisyfte var tillåten.<br><br>Mer intressant än själva slutsatsen är hur Patent- och marknadsöverdomstolen förhöll sig till EU-rätten. Domstolen betonade att upphovsrättslagen, även i fråga om parodier, ska tolkas utifrån Infosocdirektivet (2001/29/EG). Domstolen refererade till praxis från EU-domstolen där det slås fast att parodier ska ges en enhetlig tolkning inom unionen. Här krockar två olika rättsliga konstruktioner: EU-domstolen sätter upp vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att det ska vara fråga om en parodi inom ramen för en tillåten inskränkning i det upphovsrättsliga skyddet till det första verket – i kontrast till svensk rätt där parodin ansetts vara ett nytt och självständigt verk. <br><br>Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats i ”Järnrörsmålet” är att det synsätt som funnits i svensk rätt avseende parodier som självständiga verk enligt 4 § andra stycket URL inte har stöd i EU-rätten.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Om man hävdar att det är en parodi och inget annat så måste man enligt Patent- och marknadsöverdomstolen uppfylla EU-direktivets krav och tillhörande rättspraxis från EU-domstolen. Det synsättet innebär en begränsning i förhållande till den mer generösa syn på parodier som hittills varit gällande i svensk rätt, säger Johan Axhamn.<br><br>Den svenska traditionella hållningen har alltså inneburit, till skillnad från vad EU-domstolen gett uttryck för, att det nya verket helt faller utanför skyddsomfånget för det första verket.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det gör det möjligt för upphovsmannen till det nya verket att kommersialisera sitt verk, exempelvis genom att framställa t-shirtar etc, i en utsträckning som det är tveksamt – eller i vart fall osäkert – om det EU-rättsliga synsättet tillåter. EU-rättens synsätt innebär att parodin är tillåten inom ramen för en inskränkning – det vill säga ett undantag från de ekonomiska rättigheterna.<br><br>Vilket i sig innebär strängare regler.<strong><br></strong><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Utöver att en inskränkning i sig inte innebär några rättigheter till det nya verket, så får användning av ett verk med stöd av en inskränkning inte ske på ett sätt som är oförenligt med den så kallade trestegsregeln som finns i såväl infosocdirektivet som i internationella konventioner på upphovsrättens område. Bland annat får användningen inte ske på ett sätt som strider mot det normala utnyttjandet av det första verket och inte heller inkräktar på rättighetshavarens legitima intressen. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är alltså framförallt för kommersialisering av den modifierade versionen av ”tigern” – i det här fallet Flams verk på exempelvis t-shirts – som skillnaden mellan traditionellt svenskt synsätt och EU-rättens synsätt får sin största betydelse.<br><br><strong>Vilken väg väljer domstolen?</strong><br>Och hur ser Högsta domstolen på saken? Det kan vi inte med säkerhet veta eftersom Högsta domstolen, som sedermera fastställde Patent- och marknadsöverdomstolens domslut i ”Järnrörsmålet” (HD T 4412-19), inte berör just parodifrågan.<br><br>Johan Axhamn betonar – vilket är intressant – att Högsta domstolen gällande oljemålningen ”Svenska syndabockar” inte hänvisade till EU-rätten eller till EU-domstolens avgöranden om vad som utgör ett verk.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det beror sannolikt på att frågan om vad som är en bearbetning enligt 4 § första stycket URL inte omfattas av EU-rätten eftersom det inte omfattas av EU-harmoniseringen, i alla fall inte uttryckligen – vilket också EU-domstolen har bekräftat i sin rättspraxis. Eftersom frågan om bearbetning inte är harmoniserad enligt EU-rätten skulle det kunna ligga nära till hands att anta att Högsta domstolen därmed anser att gränsen mellan bearbetning i 4 § första stycket och nytt och självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL inte heller omfattas av EU-harmoniseringen.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Samtidigt är den grundläggande frågan om vad som är ett verk fullharmoniserad inom EU och väl utvecklad i EU-domstolens praxis. Det framstår möjligen som lite märkligt att göra en bedömning av vad som i förhållande till ett befintligt verk utgör ett nytt och självständigt verk utan att åberopa denna harmonisering och praxis – och det är en anledning till att avgörandet har blivit kritiserat, säger han. <br><br>Vad innebär då detta för hur Flams version av En svensk tiger kommer att bedömas i första instans av Patent- och marknadsdomstolen?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Frågan är om man i bedömningen av Flams version av ”En svensk tiger” ska börja med att slå fast att det är en parodi och därefter följa EU-rättens praxis på området, det vill säga följa Patent- och marknadsöverdomstolens resonemang i ”Järnrörsmålet”. Eller ska man istället börja i andra änden och bedöma om det är ett nytt självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL, i enlighet med Högsta domstolens bedömning av ”Svenska syndabockar”?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Åtalet mot Aron Flam sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt. Rättsläget måste betecknas som oklart. Jag finner det troligt att någon instans kommer att begära förhandsavgörande från EU-domstolen, säger Johan Axhamn. <br><br><br><span style=\"font-weight: bold;\">Få tillgång till JUNO Nyheter</span><br>Nyheterna ingår i alla abonnemang på den juridiska informationstjänsten JUNO. Du som är intresserad av att teckna abonnemang kan nu prova tjänsten kostnadsfritt i 14 dagar.</p>\n</div>\n</div>\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 18px;\"><em>{{cta('ae4fc8c8-fac2-4b0f-be39-414b538298fd','justifycenter')}}</em></div>",
"rssSummary" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p>\n</div>\n</div>\n",
"rssSummaryFeaturedImage" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-en-svensk-tiger-some-sep2020.jpg",
"scheduledUpdateDate" : 0,
"screenshotPreviewTakenAt" : 1707730921653,
"screenshotPreviewUrl" : "https://cdn1.hubspotusercontent-eu1.net/hubshotv3/prod/e/0/1fc14846-9b8b-4120-afcc-97555fa97459.png",
"sections" : { },
"securityState" : "NONE",
"siteId" : null,
"slug" : "nyheter/atalet-mot-aron-flam-en-svensk-tiger",
"stagedFrom" : null,
"state" : "PUBLISHED",
"stateWhenDeleted" : null,
"styleOverrideId" : null,
"subcategory" : "normal_blog_post",
"syncedWithBlogRoot" : true,
"tagIds" : [ 9637165805, 26617706257, 34737135283, 61482768189 ],
"tagList" : [ {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1557823252635,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 9637165805,
"label" : "JUNO",
"language" : null,
"name" : "JUNO",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "juno",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1557823252635
}, {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1583233454914,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 26617706257,
"label" : "JUNO Nyheter",
"language" : null,
"name" : "JUNO Nyheter",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "juno-nyheter",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1583233454914
}, {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1599634147504,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 34737135283,
"label" : "Immaterialrätt",
"language" : "sv",
"name" : "Immaterialrätt",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "immaterialrätt",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1599634147504
}, {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1638978913876,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 61482768189,
"label" : "Immaterial- och marknadsrätt",
"language" : "sv",
"name" : "Immaterial- och marknadsrätt",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "immaterial-och-marknadsrätt",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1638978913876
} ],
"tagNames" : [ "JUNO", "JUNO Nyheter", "Immaterialrätt", "Immaterial- och marknadsrätt" ],
"teamPerms" : [ ],
"templatePath" : "",
"templatePathForRender" : "Norstedts Juridik/templates/blog.html",
"textToAudioFileId" : null,
"textToAudioGenerationRequestId" : null,
"themePath" : null,
"themeSettingsValues" : null,
"title" : "Åtalet mot Aron Flam – ”Sätter fingret på gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt”",
"tmsId" : null,
"topicIds" : [ 9637165805, 26617706257, 34737135283, 61482768189 ],
"topicList" : [ {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1557823252635,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 9637165805,
"label" : "JUNO",
"language" : null,
"name" : "JUNO",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "juno",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1557823252635
}, {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1583233454914,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 26617706257,
"label" : "JUNO Nyheter",
"language" : null,
"name" : "JUNO Nyheter",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "juno-nyheter",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1583233454914
}, {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1599634147504,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 34737135283,
"label" : "Immaterialrätt",
"language" : "sv",
"name" : "Immaterialrätt",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "immaterialrätt",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1599634147504
}, {
"categoryId" : 3,
"cdnPurgeEmbargoTime" : null,
"contentIds" : [ ],
"cosObjectType" : "TAG",
"created" : 1638978913876,
"deletedAt" : 0,
"description" : "",
"id" : 61482768189,
"label" : "Immaterial- och marknadsrätt",
"language" : "sv",
"name" : "Immaterial- och marknadsrätt",
"portalId" : 1737441,
"slug" : "immaterial-och-marknadsrätt",
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"updated" : 1638978913876
} ],
"topicNames" : [ "JUNO", "JUNO Nyheter", "Immaterialrätt", "Immaterial- och marknadsrätt" ],
"topics" : [ 9637165805, 26617706257, 34737135283, 61482768189 ],
"translatedContent" : { },
"translatedFromId" : null,
"translations" : { },
"tweet" : null,
"tweetAt" : null,
"tweetImmediately" : false,
"unpublishedAt" : 0,
"updated" : 1679046122944,
"updatedById" : 5983055,
"upsizeFeaturedImage" : false,
"url" : "https://www.nj.se/nyheter/atalet-mot-aron-flam-en-svensk-tiger",
"useFeaturedImage" : true,
"userPerms" : [ ],
"views" : 0,
"visibleToAll" : null,
"widgetContainers" : { },
"widgetcontainers" : { },
"widgets" : {
"blog_post_settings" : {
"body" : {
"module_id" : 34970247323,
"side" : [ {
"book_data" : {
"auto_variant" : "false",
"book_source" : "tag",
"digital" : {
"link" : {
"content_id" : null,
"href" : "",
"type" : "EXTERNAL"
}
},
"image" : {
"alt" : null,
"src" : ""
}
},
"card_type" : "cta",
"cta_description" : "Välkommen den 26 april till en heldag med aktuell lagstiftning och praxis inom upphovsrätt, marknadsrätt, varumärkesrätt och patenträtt under en och samma tidseffektiva dag.",
"cta_headline" : "Uppdateras om aktuella frågor om digital upphovsrätt m.m. på Immaterialrättsdagen 2023!",
"cta_image" : {
"alt" : null,
"src" : ""
},
"cta_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "https://www.nj.se/nyhetsdag/immaterialrattsdagen?utm_campaign=utb-immaterialrattsdagen&utm_medium=native&utm_source=nj",
"type" : "EXTERNAL"
},
"cta_link_label" : "Läs mer eller boka",
"cta_theme" : "blue",
"cta_with_image_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "",
"type" : "EXTERNAL"
},
"rel_post_data" : { },
"related_post_headline" : "Annan läsning",
"schedule" : { },
"subscription_form_field" : {
"form_id" : "b2f2a2b1-c9f2-471a-a12c-b9f583f4a332",
"message" : "Thanks for submitting the form.",
"response_type" : "inline"
},
"subscription_headline" : "Missa aldrig en nyhet",
"subscription_text" : "Reklam och marknadskommunikation samt användning av immateriella prestationer berör ofta en rad rättsområden, sammanlänkande men ändå vitt."
}, {
"card_type" : "cta",
"cta_description" : "Ta del av exempelvis nyheter, rättsfall, författningar och myndighetsinformation. Prova Sveriges största juridiska informationstjänst fritt i två veckor",
"cta_headline" : "Testa JUNO kostnadsfritt!",
"cta_image" : {
"alt" : null,
"src" : ""
},
"cta_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "https://www.nj.se/juno/prova",
"type" : "EXTERNAL"
},
"cta_link_label" : "Läs mer",
"cta_theme" : "yellow",
"cta_with_image_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "",
"type" : "EXTERNAL"
},
"related_post_headline" : "Annan läsning",
"subscription_form_field" : {
"form_id" : "b2f2a2b1-c9f2-471a-a12c-b9f583f4a332",
"message" : "Thanks for submitting the form.",
"response_type" : "inline"
},
"subscription_gdpr" : "<p>Vi behandlar dina personuppgifter i enlighet med GDPR. Läs mer i vår <a href=\"#\">dataskyddspolicy.</a></p>",
"subscription_headline" : "Missa aldrig en nyhet",
"subscription_text" : "Reklam och marknadskommunikation samt användning av immateriella prestationer berör ofta en rad rättsområden, sammanlänkande men ändå vitt."
}, {
"book_data" : {
"auto_variant" : "false",
"book_source" : "tag",
"digital" : {
"link" : {
"content_id" : null,
"href" : "",
"type" : "EXTERNAL"
}
},
"image" : {
"alt" : null,
"src" : ""
}
},
"card_type" : "related_post",
"cta_image" : {
"alt" : null,
"src" : ""
},
"cta_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "",
"type" : "EXTERNAL"
},
"cta_with_image_link" : {
"content_id" : null,
"href" : "",
"type" : "EXTERNAL"
},
"rel_post_data" : {
"related_post_source" : "auto"
},
"related_post_headline" : "Annan läsning",
"schedule" : { },
"subscription_form_field" : {
"form_id" : "b2f2a2b1-c9f2-471a-a12c-b9f583f4a332",
"message" : "Thanks for submitting the form.",
"response_type" : "inline"
},
"subscription_headline" : "Missa aldrig en nyhet",
"subscription_text" : "Reklam och marknadskommunikation samt användning av immateriella prestationer berör ofta en rad rättsområden, sammanlänkande men ändå vitt."
} ],
"widget_name" : "Settings"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"id" : "blog_post_settings",
"label" : "Blog post settings",
"module_id" : 34970247323,
"name" : "blog_post_settings",
"order" : 6,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "module"
},
"expertHeadline" : {
"body" : {
"value" : "Relaterade experter"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603700347365,
"id" : "expertHeadline",
"label" : "Experts - Block headline",
"name" : "expertHeadline",
"order" : 4,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "text"
},
"expertSlug" : {
"body" : {
"value" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603700347365,
"id" : "expertSlug",
"label" : "Experts - Slug",
"name" : "expertSlug",
"order" : 3,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "text"
},
"imageCover" : {
"body" : {
"src" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-en-svensk-tiger-wider.jpg"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"id" : "imageCover",
"label" : "Cover image (leave empty to use featured image)",
"name" : "imageCover",
"order" : 4,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "image_src"
},
"listingImage" : {
"body" : {
"src" : "https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-en-svensk-tiger-tile.jpg"
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"id" : "listingImage",
"label" : "Listing image (leave empty to use Cover image (if used) or featured image)",
"name" : "listingImage",
"order" : 5,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "image_src"
},
"module_15216377567961431" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"col_1" : "group",
"col_2" : "group",
"col_3" : "group",
"col_4" : "group",
"social_media_links" : "simplemenu",
"text_below_logotype" : "text"
},
"module_id" : 2727690,
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Global - Footer nav",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1567149890556,
"id" : "module_15216377567961431",
"label" : "SENJ - Global - Footer nav",
"module_id" : 2727690,
"name" : "module_15216377567961431",
"order" : 11,
"smart_type" : null,
"type" : "module"
},
"module_1522830413336156" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"main_menu_group" : "group",
"right_cta" : "group",
"top_menu" : "group"
},
"module_id" : 2729321,
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Global - Header nav",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1559043646491,
"id" : "module_1522830413336156",
"label" : "SENJ - Global - Header nav",
"module_id" : 2729321,
"name" : "module_1522830413336156",
"order" : 7,
"smart_type" : null,
"type" : "module"
},
"module_1558600025300126" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"login" : "group",
"main_menu_group" : "group",
"right_cta" : "group",
"top_menu" : "group"
},
"module_id" : 7744889,
"path" : "/Norstedts Juridik/modules/SENJ - Global - Header nav JC nav test",
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Global - Header nav 230519",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1567149890556,
"id" : "module_1558600025300126",
"label" : "SENJ - Global - Header nav 230519",
"module_id" : 7744889,
"name" : "module_1558600025300126",
"order" : 7,
"smart_type" : null,
"type" : "module"
},
"module_1571988079928138" : {
"body" : {
"definition_id" : null,
"field_types" : {
"background_image" : "image",
"blurb" : "richtext",
"brand_color" : "text",
"button_text" : "text",
"courses" : "group",
"headline" : "text",
"use_block" : "boolean"
},
"module_id" : 9811788,
"path" : "/Norstedts Juridik/modules/SENJ - Related courses",
"per_widget_wrapper_html" : "",
"smart_objects" : null,
"smart_type" : "NOT_SMART",
"tag" : "module",
"type" : "module",
"widget_name" : "SENJ - Related courses",
"wrap_field_tag" : "div",
"wrapping_html" : ""
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603700347365,
"id" : "module_1571988079928138",
"label" : "SENJ - Related courses",
"module_id" : 9811788,
"name" : "module_1571988079928138",
"order" : 10,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "module"
},
"name" : {
"body" : {
"title" : "Åtalet mot Aron Flam – ”Sätter fingret på gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt”"
},
"id" : "name",
"label" : "Title",
"name" : "name",
"type" : "text"
},
"post_body" : {
"body" : {
"html" : "<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_430f8b0b145ac911ed61d81\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p><strong>Komikern Aron Flam står åtalad för upphovsrättsintrång till det ikoniska verket ”En svensk tiger”. Är det traditionella svenska synsättet på satir och parodier som självständiga verk numer rättshistoria – och vad innebär det i så fall i praktiken? <br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Den praxis som finns är splittrad. Åtalet sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt, säger Johan Axhamn, jur. dr och upphovsrättslig expert, verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen, Lunds universitet.</strong></p>\n</div>\n</div>\n<!--more-->\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 20px;\">\n<div class=\"x-paragraph\">\n<p>Aron Flam har skrivit boken ”<a href=\"https://www.aronflam.com/merchandise/det-hr-r-en-svensk-tiger-av-aron-flam-1\" rel=\" noopener\">Det här är en svensk tiger</a>”, en vidräkning med Sveriges undfallenhet gentemot Nazityskland under andra världskriget. En modifierad version av Bertil Almqvists ”En svensk tiger” – som var symbolen för den informationskampanj som i statlig regi sjösattes krigsåret 1941 – pryder omslaget. Flams tiger har en svastika runt ett ben medan en annan lyfts i en nazistisk hälsning, samtidigt som tigern blinkar med ena ögat mot betraktaren och en lång skugga framträder i bakgrunden.<br><br>Aron Flam polisanmäldes av den nuvarande rättighetsinnehavaren, Beredskapsmuseet, för att ha gjort intrång i upphovsrätten till ”En svensk tiger”. Förutom bokomslaget handlar det påstådda intrånget om bilder (av den modifierade svenska tigern) som Flam lagt ut på nätet och tryckt på t-shirtar. I juni tog polisen över 2 000 böcker i beslag av den tredje upplagan. Patent- och marknadsöverdomstolen beslutade sedermera att upphäva beslaget.<br><br>Den 17 juli i år väcktes åtal mot Aron Flam – då det påstås att han med uppsåt eller grov oaktsamhet gjort intrång i verkets upphovsrätt. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är ett mål som ytterst handlar om den principiella konflikten mellan yttrandefrihet och upphovsrätt. Nu får domstolen göra den slutliga avvägningen mellan de motstående intressena i det här konkreta ärendet, sa kammaråklagare David Ludvigsson i det pressmeddelande som skickades ut.<br><br>Många kritiska röster har riktats mot beslutet att väcka åtal – men mindre har sagts gällande de juridiska förutsättningarna för att bedöma huruvida ett intrång i upphovsrätten har skett i detta fall.<br><br><strong>Finns likheter med ”Svenska syndabockar”</strong> <br>Högsta domstolens dom i NJA 2017 s. 75, som handlar om oljemålningen ”<a href=\"https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_syndabockar\" rel=\" noopener\">Svenska syndabockar</a>” av Markus Andersson, skulle möjligen kunna ge viss vägledning. I målningen, som ställdes ut på Moderna museet, framträder en barsk Christer Pettersson i förgrunden med en symbolmättad (synda-) bock strax bakom i ett för övrigt suggestivt ödelandskap. För att avbilda Pettersson använde konstnären ett foto av honom som var frekvent förekommande i media på 90-talet. Frågan i målet var gränsdragningen mellan en bearbetning i 4 § första stycket och en nyskapelse i 4 § andra stycket upphovsrättslagen (URL). I det senare fallet är det fråga om ett nytt och självständigt verk som inte är beroende av upphovsrätten till originalverket (i det här fallet fotografiet) medan man i det förra fallet behöver tillstånd för att göra bearbetningen tillgänglig.<br><br>”En helhetsbedömning ska göras med utgångspunkt i den subjektiva uppfattning som kan antas delad av flertalet” där det har betydelse ”om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild” skrev Högsta domstolen i en inte alltför klargörande formulering. Domstolen konstaterade vidare, inte utan en viss poetisk klang, att ”de dova färgerna, det karga landskapet och framför allt den symboliska syndabocken – men i viss mån också de konstnärliga ändringar som gjorts i bilden på C.P. – ger målningen en helt annan mening än den som fotografiet har”. Det rör sig enligt domstolen om en kommentar ”över samhället och tiden” – som antyder kritik av det massmediala behovet av syndabockar. Sammantaget ansåg domstolen alltså att oljemålningen gav uttryck för en annan mening än fotografiet och därmed var att betrakta som ett nytt och självständigt konstverk.<br><br>Det finns vissa likheter mellan Flams version av ”En svensk tiger” och ”Svenska syndabockar”. Dels handlar det om relativt små förändringar av två verk men där innebörden blir en helt annan – i Flams fall radikalt annorlunda och, milt uttryckt, ytterst kontroversiell. Dels för att syftet i det nu aktuella fallet är att kommentera Sveriges tvivelaktiga relationer med Nazityskland med hjälp av den tiger som mer än något annat symboliserar just den tiden – på motsvarande sätt som Markus Andersson i sin oljemålning använder Christer Pettersson som en samhällskommenterade symbol.<br><img src=\"https://f.hubspotusercontent40.net/hubfs/1737441/Norstedts-Juridik/JUNO/JUNO%20Nyheter/senj-juno-nyheter-johan-axham.jpg\" width=\"807\" style=\"width: 807px;\" alt=\"Johan Axhamn\"><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det finns betydande likheter mellan fallen. Det gäller särskilt Högsta domstolens uttalanden om att det vid bedömningen har betydelse om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild. Som Högsta domstolen framhåller måste en bedömning göras i varje enskilt fall, säger Johan Axhamn, jur. dr och verksam som universitetslektor vid den handelsrättsliga institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Men Högsta domstolens uttalanden har också utsatts för kritik, bland annat i den juridiska litteraturen, och det är högst osäkert om dessa uttalanden är förenliga med den rättsutveckling som skett genom EU-domstolens rättspraxis, bland annat om vad som utgör ett ”verk”.<br><br>Det finns också väsentliga skillnader. Inte minst för att ”Svenska syndabockar” avsåg ett fotografi som omarbetats till en oljemålning medan det i detta fall rör sig om några pålagda – om än betydelsefulla – detaljer i en befintlig illustration. Högsta domstolen konstaterar också i ”Svenska syndabockar” att ”olika hänsyn kan göra sig gällande för olika litterära och konstnärliga uttrycksformer och tekniker”. Vidare uttrycker Högsta domstolen i syndabocksmålet att ”ju starkare originalverket är, desto svårare kan det vara att åstadkomma ett nytt verk med originalet som förebild – och att ”En svensk tiger” är ett starkt originalverk råder det knappast några tvivel om.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>De praktiska konsekvenserna av vad man kommer fram till är oerhört stor. För om domstolen anser att det är fråga om ett nytt och självständigt verk så har Aron Flam alltså rätt till att kommersialisera sin bild som han önskar – sälja T-shirts eller böcker – utan att behöva inhämta tillstånd från Beredskapsmuseet, säger Johan Axhamn.<br><br><strong>Parodier har ansetts utgöra självständiga verk</strong> <br>Parodier – eller det s.k. parodiundantaget – har något av en särställning i svensk upphovsrätt eftersom de enligt förarbetsuttalanden och rättspraxis har ansetts utgöra självständiga verk som omfattas av 4 § andra stycket URL. I förarbetena till upphovsrättslagen uttalades att det av gammal hävd har ansetts tillåtet att ett verk görs till föremål för parodi. Vidare uttalades att parodier, även om de är mycket närgångna förebilden, har ansetts vara självständiga verk och inte enbart bearbetningar. Avgörande för en sådan bedömning är enligt förarbetena att en parodi har ett helt annat syfte än en bearbetning och att en parodi, till skillnad från en bearbetning, vill uppnå något helt annat än förebilden.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Man kan se det som ett uttryck för yttrandefrihetens betydelse – var och en ska ha rätt att parodiera ett existerande verk utan att upphovsmannen ska kunna motsätta sig detta med stöd av sina ekonomiska eller ideella rättigheter, säger Johan Axhamn.<br><br>Praxis från Högsta domstolen bekräftar uttalandena i förarbetena att parodier har ansetts utgöra självständiga verk (enligt 4 § andra stycket URL), vilket illustreras av Alfons Åberg-målet (NJA 2005 s. 905). Det var då fråga om ett radioinslag med ett antal ordagrant återgivna repliker ur Alfonsböcker som hade vävts samman med droginfluerade repliker från den danska filmen Pusher. Högsta domstolen konstaterade i målet att ”även om det inte finns någon alldeles klar definition av begreppen travesti och parodi, är principen tillämplig i fall när ett känt verk förvrängs till form eller innehåll för att skapa en produkt som framstår som avsedd för att skapa en komisk effekt som är helt främmande för originalkonstverket”.<br><br>Det framstår som en definition som nog många menar passar väl in på Aron Flams bokomslag till ”Det här är en svensk tiger”: de nazistiska symbolerna sett i sammanhanget i kombination med tigerns (möjligen ironiska) blinkning, i förening med den ditlagda skuggan, understryker att det är en klassisk form av satir som alltså omfattas av parodiundantaget.<br><br>Men frågan är om synen på parodier som självständiga verk enligt traditionellt svenskt synsätt numer tillhör rättshistorien?<br><br><strong>Krock med EU-rätten?</strong><br>Parodiundantaget aktualiserades nämligen även i juli förra året när Patent- och marknadsöverdomstolen dömde i det s.k. Järnrörsmålet (PMT 1473-18) där den dåvarande riksdagsledamoten Kent Ekeroth (SD) krävt ersättning av SVT för att ha använt sig av hans mobilinspelning. Ekeroth vann i huvudsak – men SVT fick rätt i vissa delar då Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att den användning som skett i parodisyfte var tillåten.<br><br>Mer intressant än själva slutsatsen är hur Patent- och marknadsöverdomstolen förhöll sig till EU-rätten. Domstolen betonade att upphovsrättslagen, även i fråga om parodier, ska tolkas utifrån Infosocdirektivet (2001/29/EG). Domstolen refererade till praxis från EU-domstolen där det slås fast att parodier ska ges en enhetlig tolkning inom unionen. Här krockar två olika rättsliga konstruktioner: EU-domstolen sätter upp vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att det ska vara fråga om en parodi inom ramen för en tillåten inskränkning i det upphovsrättsliga skyddet till det första verket – i kontrast till svensk rätt där parodin ansetts vara ett nytt och självständigt verk. <br><br>Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats i ”Järnrörsmålet” är att det synsätt som funnits i svensk rätt avseende parodier som självständiga verk enligt 4 § andra stycket URL inte har stöd i EU-rätten.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Om man hävdar att det är en parodi och inget annat så måste man enligt Patent- och marknadsöverdomstolen uppfylla EU-direktivets krav och tillhörande rättspraxis från EU-domstolen. Det synsättet innebär en begränsning i förhållande till den mer generösa syn på parodier som hittills varit gällande i svensk rätt, säger Johan Axhamn.<br><br>Den svenska traditionella hållningen har alltså inneburit, till skillnad från vad EU-domstolen gett uttryck för, att det nya verket helt faller utanför skyddsomfånget för det första verket.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det gör det möjligt för upphovsmannen till det nya verket att kommersialisera sitt verk, exempelvis genom att framställa t-shirtar etc, i en utsträckning som det är tveksamt – eller i vart fall osäkert – om det EU-rättsliga synsättet tillåter. EU-rättens synsätt innebär att parodin är tillåten inom ramen för en inskränkning – det vill säga ett undantag från de ekonomiska rättigheterna.<br><br>Vilket i sig innebär strängare regler.<strong><br></strong><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Utöver att en inskränkning i sig inte innebär några rättigheter till det nya verket, så får användning av ett verk med stöd av en inskränkning inte ske på ett sätt som är oförenligt med den så kallade trestegsregeln som finns i såväl infosocdirektivet som i internationella konventioner på upphovsrättens område. Bland annat får användningen inte ske på ett sätt som strider mot det normala utnyttjandet av det första verket och inte heller inkräktar på rättighetshavarens legitima intressen. <br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det är alltså framförallt för kommersialisering av den modifierade versionen av ”tigern” – i det här fallet Flams verk på exempelvis t-shirts – som skillnaden mellan traditionellt svenskt synsätt och EU-rättens synsätt får sin största betydelse.<br><br><strong>Vilken väg väljer domstolen?</strong><br>Och hur ser Högsta domstolen på saken? Det kan vi inte med säkerhet veta eftersom Högsta domstolen, som sedermera fastställde Patent- och marknadsöverdomstolens domslut i ”Järnrörsmålet” (HD T 4412-19), inte berör just parodifrågan.<br><br>Johan Axhamn betonar – vilket är intressant – att Högsta domstolen gällande oljemålningen ”Svenska syndabockar” inte hänvisade till EU-rätten eller till EU-domstolens avgöranden om vad som utgör ett verk.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Det beror sannolikt på att frågan om vad som är en bearbetning enligt 4 § första stycket URL inte omfattas av EU-rätten eftersom det inte omfattas av EU-harmoniseringen, i alla fall inte uttryckligen – vilket också EU-domstolen har bekräftat i sin rättspraxis. Eftersom frågan om bearbetning inte är harmoniserad enligt EU-rätten skulle det kunna ligga nära till hands att anta att Högsta domstolen därmed anser att gränsen mellan bearbetning i 4 § första stycket och nytt och självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL inte heller omfattas av EU-harmoniseringen.<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Samtidigt är den grundläggande frågan om vad som är ett verk fullharmoniserad inom EU och väl utvecklad i EU-domstolens praxis. Det framstår möjligen som lite märkligt att göra en bedömning av vad som i förhållande till ett befintligt verk utgör ett nytt och självständigt verk utan att åberopa denna harmonisering och praxis – och det är en anledning till att avgörandet har blivit kritiserat, säger han. <br><br>Vad innebär då detta för hur Flams version av En svensk tiger kommer att bedömas i första instans av Patent- och marknadsdomstolen?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Frågan är om man i bedömningen av Flams version av ”En svensk tiger” ska börja med att slå fast att det är en parodi och därefter följa EU-rättens praxis på området, det vill säga följa Patent- och marknadsöverdomstolens resonemang i ”Järnrörsmålet”. Eller ska man istället börja i andra änden och bedöma om det är ett nytt självständigt verk enligt 4 § andra stycket URL, i enlighet med Högsta domstolens bedömning av ”Svenska syndabockar”?<br><br><span style=\"font-size: 12.0pt; color: #212529;\">– </span>Åtalet mot Aron Flam sätter fingret på frågor om gränserna för EU-harmoniseringen inom central upphovsrätt. Rättsläget måste betecknas som oklart. Jag finner det troligt att någon instans kommer att begära förhandsavgörande från EU-domstolen, säger Johan Axhamn. <br><br><br><span style=\"font-weight: bold;\">Få tillgång till JUNO Nyheter</span><br>Nyheterna ingår i alla abonnemang på den juridiska informationstjänsten JUNO. Du som är intresserad av att teckna abonnemang kan nu prova tjänsten kostnadsfritt i 14 dagar.</p>\n</div>\n</div>\n<div class=\"x-paragraph\" style=\"font-size: 18px;\"><em>{{cta('ae4fc8c8-fac2-4b0f-be39-414b538298fd','justifycenter')}}</em></div>"
},
"deleted_at" : 1603700347365,
"id" : "post_body",
"label" : "Blog Content",
"name" : "post_body",
"type" : "rich_text"
},
"showGallery" : {
"body" : {
"export_to_template_context" : true,
"tag" : "boolean",
"type" : "boolean",
"value" : false
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603700347365,
"id" : "showGallery",
"label" : "Show gallery block",
"name" : "showGallery",
"order" : 1,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "boolean"
},
"showProductsBlock" : {
"body" : {
"export_to_template_context" : true,
"tag" : "boolean",
"type" : "boolean",
"value" : false
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603700347365,
"id" : "showProductsBlock",
"label" : "Show product block",
"name" : "showProductsBlock",
"order" : 0,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "boolean"
},
"showSubscribe" : {
"body" : {
"export_to_template_context" : true,
"tag" : "boolean",
"type" : "boolean",
"value" : false
},
"child_css" : { },
"css" : { },
"deleted_at" : 1603700347365,
"id" : "showSubscribe",
"label" : "Show subscribe block",
"name" : "showSubscribe",
"order" : 2,
"smart_type" : null,
"styles" : { },
"type" : "boolean"
}
}
})