1. Näringslivsprofil förlorar miljonstrid mot Skatteverket
Bolaget är en av delägarna i Proventus Capital Partners III KB (PCP KB) som under våren 2015 lånade ut 90 miljoner brittiska pund till ett brittiskt bolag. Den huvudsakliga tvistefrågan är huruvida det aktuella bolaget ska medges avdrag för PCP KB:s förlust med 70 procent enligt huvudregeln eller med 100 procent enligt undantagsregeln. Kammarrätten konstaterar inledningsvis att fordran är en kapitaltillgång och att förlusten hänförlig till denna således ska behandlas som en kapitalförlust. Med beaktande av bland annat syftet med den verksamhet som de inblandade bolagen bedriver bedömer kammarrätten vidare att innehavet av lånefordran i ett skatterättsligt hänseende ska betraktas som ”värdepapper eller liknande tillgång” i den mening som avses i 2 kap. 24 § IL. Detta gäller oaktat bolagets invändning att de enkla skuldebreven är illa lämpade för att användas i rena kapitalplaceringssyften. I likhet med underinstanserna menar kammarrätten att den aktuella lånefordran är ett värdepapper eller liknande tillgång som inte betingas av rörelse enligt 48 kap. 27 § tredje stycket IL. Undantagsbestämmelsen är alltså inte tillämplig varför kapitalförlusten hänförlig till lånefordran inte får dras av i sin helhet. Överklagandet avslås.
Kammarrätten i Stockholm 3110-22
2. Livstidsdömd fälls för hot mot JK
En livstidsdömd man åtalades för hot mot tjänsteman efter att i ett 100 sidor långt brev till JO bland annat ha nämnt Justitiekanslern Mari Heidenborg i en kontext där han skriver om ”osunda element i den svenska regimens ämbetsmannakår elimineras”, och att hon och en psykiatriker var att ”betrakta såsom legitima militära mål”. Heidenborg tog del av brevet och det stod i hennes ögon klart att han uttryckte missnöje med handläggningen av ett ärende hos JK, och att ”legitimt mål” anspelade på henne själv i rollen som JK och att det var allvarligt menat. Även om mannen nekade fann tingsrätten, bland annat mot bakgrund av att mannen dömts för mord och mordförsök på tjänstemän i deras myndighetsutövning, åtalet styrkt, och att hans tidigare utdömda livstidsstraff skulle därmed även omfatta det aktuella brottet. Hovrätten fastställer nu tingsrättens dom.
Svea hovrätt B 6293-23
3. Per Holknekt förlorar skadeståndstvist mot spelbolag – ska betala 2 miljoner kr
Odd Molly-grundaren och entreprenören Per Holknekt anser att spelbolaget Unibet genom aggressiv marknadsföring uppmuntrat honom till fortsatt spelande trots att det var uppenbart att han led av ett svårt spelberoende; hans nettoförlust från 2011 fram till 2019 uppgick till drygt 10,2 miljoner kr. Mot den bakgrunden stämde han 2022 speljätten Kindred, Unibets ägare, på tio miljoner kronor. Enligt tingsrätten hade han emellertid aldrig något avtal med bolaget ifråga – utan endast med deras dotterbolag, Unibet, som inte är part i målet. Det är enligt tingsrätten inte visat att Kindred har gjort någon obehörig vinst. Och även om man skulle anse att kärandens "allmänt hållna uppgifter" skulle kunna medföra att spelavtalet med Unibet bedöms vara oskäligt saknas det stöd i avtalslagen, konstaterar tingsrätten, för att ett annat bolag – det vill säga säga Kindred – skulle träda in i dess ställe. Vidare finner tingsrätten att det är oklart om moderbolaget Kindred, som är ett utländskt bolag, överhuvudtaget träffas av svenska aktiebolagsrättsliga regler. I ljuset av detta förlorar Holknekt målet och förpliktigas att betala totalt två miljoner kronor för speljättens rättegångskostnader.
Stockholm tingsrätt T 10962-22
4. Högskoleprovsfusk är även momspliktigt – dömd 26-åring beskattas i spåren av HP-hjälpen
Den 26-åriga mannen har dömts för medhjälp till osann försäkran, grovt brott, och grovt skattebrott avseende den verksamhet som bedrivits under namnet HP-hjälpen – en tjänst som möjliggjort omfattande fusk vid högskoleprovet. Den nu aktuella frågan är huruvida han ska beskattas för de inkomster som är ett resultat av den brottsliga verksamheten. Utredningen visar att den klagande, efter att vissa kostnader räknats av, i huvudsak delat resultatet med de andra två huvudmännen. Drygt 1,6 miljoner kr har påträffats som direkt kan kopplas till 26-åringens andel av överskottet. I hans bostad har man även funnit räkenskaper och andra för verksamheten kritiska uppgifter. Detta talar enligt kammarrätten med viss styrka för att han haft en central ställning vid sidan av de båda andra huvudmännen.. Kammarrätten finner därför att överskottet från den brottsliga verksamheten ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I ljuset av att konkurrens mellan laglig och olaglig sektor inte kan anses utesluten i sammanhanget bedömer vidare kammarrätten – till skillnad från förvaltningsrätten – att verksamheten även är momspliktig.
Kammarrätten i Göteborg 1054-23
5. 18 års fängelse och livstids utvisning för mord och grovt gravfridsbrott i Taberg
Mannen och kvinnan möttes till synes av en slump på en tågstation i januari 2023 och började hålla kontakten med varandra. En månad senare träffades de igen, och strax därpå hittades kvinnan misshandlad, strypt till döds och delvis nedgrävd i ett skogsområde. Mannen, som var asylsökande, åtalades för mord, grovt gravfridsbrott och hot mot tjänsteman. Tingsrätten finner nu åtalet styrkt och dömer mannen till 18 års fängelse och livstids utvisning. Efter åklagarens yrkande om livstids fängelse finner tingsrätten vid en samlad bedömning av omständigheterna, varav flera försvårande, inte att de är så kvalificerat försvårande att ett livstidsstraff ska dömas ut.
Jönköpings tingsrätt B 1290-23
6. Pojken får heta Barrikad – föräldrarna vinner namnstrid mot Skatteverket
Skatteverket gjorde gällande att Barrikad är olämpligt som förnamn med hänvisning till att det är ett substantiv som "inte är förenligt med svenskt namnskick". Föräldrarnas önskade namn för sin nyfödda son nekades således. Förvaltningsrätten menade att namnet ifråga visserligen uppfyller de formella kraven varför Skatteverket saknade fog att avslå ansökan på denna grund, men avslog likväl föräldrarnas överklagande då de ansåg att namnet kunde leda till obehag för pojken. Med hänsyn till den omfattande valfrihet som bör ges den enskilde vid val av förnamn betonar emellertid kammarrätten, med hänvisning till HFD 2019 ref. 57, att det ska finnas tungt vägande skäl för att begränsa denna valfrihet. Domstolen finner att Barrikad inte förefaller vara så apart, eller på annat vis belastat eller olämpligt, "att risken för att bäraren ska uppleva obehag skulle vara särskilt framträdande". I ljuset av detta bedömer alltså kammarrätten, i enlighet med föräldrarnas vilja, att det inte finns några hinder mot att att låta pojken heta Barrikad.
Kammarrätten i Stockholm 6052-23
7. "Helt oacceptabelt" – Kumlaanstalten avlyssnade samtal mellan intagen och JO
En handläggare hos JO försökte kontakta en intagen i anstalten Kumla per telefon med anledning av vissa uppgifter i en anmälan. Efter att den intagne begärt att få ringa tillbaka nekades han först av anstalten, som sedermera ändrade uppfattning och tillät detsamma. Det följande telefonsamtalet mellan JO och den intagne avlyssnades av kriminalvårdspersonal. JO konstaterar att anstalten till en början inskränkte JO:s möjligheter att samtala med en frihetsberövad och menar att "det framstår som självklart att JO inom ramen för sitt tillsynsuppdrag ska få föra enskilda samtal med frihetsberövade". Vidare framhåller JO att utrymmet för att avlyssna telefonsamtal mellan JO och frihetsberövade i princip är obefintligt och att det är orimligt att den myndighet som står under granskning kontrollerar samtal som kan beröra dess eventuella tillkortakommanden. JO menar att det inträffade är "helt oacceptabelt" och riktar allvarlig kritik.
Riksdagens ombudsmän (JO) 7834-22