En fängelsedömd tv-personlighet tvingas betala mångmiljonbelopp, motstridiga domar mot poliser som åtalats för dataintrång, mildrade påföljder i Vetlandamålet, EU-domstolen ger Danmark rätt att frånta medborgarskap, och JO riktar kritik mot en lagman. Det är några av de ämnen som återfinns på listan av de 7 mest lästa artiklarna i JUNO Nyheter under oktober 2023.
1. Fängelsedömd tv-personlighet ska betala mångmiljonbelopp efter momsbedrägerihärva
Av utredningen framgår att den klagande, en man i 45-årsåldern, var ensam ordinarie styrelseledamot i det aktuella bolaget – som ingått i ett omfattande momsbedrägeri – när skatter förföll till betalning. Han hade även rätt att teckna bolagets firma, var registrerad som huvudman hos Bolagsverket och ägde bolagets samtliga aktier. Mot denna bakgrund anser kammarrätten, i likhet med förvaltningsrätten, att han var legal företrädare för bolaget. Mannen själv har uppgett att han inte har bedrivit någon näringsverksamhet och att han blev lurad att stå som ägare till bolaget och att använda sitt BankID när han blev tillsagd. I tingsrätten dömdes han till fem års fängelse för flera fall av grovt skattebrott, grov näringspenningtvätt och bokföringsbrott för sin inblandning i det aktuella momsbedrägeriet. Kammarrätten menar att mannen ifråga – som beskriver sig själv som en erfaren företagare och som därtill ansvarade för att skicka in bolagets momsdeklarationer – inte framstår som en typisk s.k. målvakt. Omständigheterna i målet talar istället starkt för, menar kammarrätten, att mannen kände till att bolaget användes för omfattande brottslig verksamhet. Han förpliktigas därför att, solidariskt med bolaget, betala cirka 379 miljoner kr till staten. Kammarrätten anser att det inte heller finns skäl att i någon mån befria honom från betalningsskyldigheten.
Kammarrätten i Stockholm 3338-23
2. "En helt egen tröskel för tillåtlighet" – motstridiga domar när poliser åtalas för dataintrång
Flera uppmärksammade domar mot polisanställda gällande dataintrång belyser en delvis motstridig praxis. I somras friades exempelvis en 33-årig polis efter att i sin roll som ”gängansvarig” ha gjort hundratals slagningar, där tolkningen av Polismyndighetens egna riktlinjer stod i centrum. ”Hovrätten har ställt upp en helt egen tröskel för tillåtligheten att göra sökningar i polisens system”, menar åklagaren Jim Westerberg – som även noterar en frekvent användning av ett förledande begrepp. Vad är det som gäller egentligen? ”Effektiviteten minskar om poliserna upplever en tveksamhet om vad de får göra slagningar om”, konstaterar Hans-Olof Sandén, jurist vid Polismyndigheten.
Här kan du läsa artikeln i sin helhet.
3. Tidsbestämt och friande från mord i Vetlandafallet
Den 16 oktober 2022 förvann en 21-årig kvinna efter en utekväll Vetlanda. Hennes kropp hittades en tid senare brandskadad i ett skogsområde, och det konstaterades att dödsorsaken varit strypning. Misstankarna för mord föll snabbt på två unga kvinnor – 18 och 20 år gamla – som hon gått hem till efter utekvällen för att reda ut ett bråk. De två åtalades för mord och grovt gravfridsbrott, och tingsrätten dömde dem båda i enlighet med åtalet. Påföljden bestämdes för båda till livstids fängelse. Hovrätten ändrar nu domen på så vis att 20-åringens straff tidsbestäms till 16 års fängelse och den yngre kvinnan frias från mord och fälls enbart för brott mot griftefrid, för vilket straffet på 1,5 års fängelse redan har avtjänats. Även hovrätten kommer fram till att huvudorsaken till den dödliga utgången var kvävning till följd av strypning, även om andra faktorer kan ha påskyndat dödsfallet. Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att det i huvudsak är 20-åringens uppgifter som ska läggas till grund för bedömningen. Det är enligt hovrätten bevisat att hon tagit ett kraftigt strypgrepp om offrets hals och tryckt till, att hon hållit kvar strypgreppet tills denne svimmade och att hon sedan aldrig återfick medvetandet, och att hon var likgiltig inför detta. Ett av de främsta skälen för att den yngre kvinnan frias från mord är att hovrätten anser att uppgifter från en medåtalad i allmänhet ska värderas med försiktighet, i synnerhet när det saknas teknisk bevisning, och att 20-åringens uppgifter i sig var påtagligt detaljfattiga när det gäller den yngre kvinnans agerande.
Göta hovrätt B 1735-23
4. 20-årig flygvärdinna från Ryan Air fälls för grovt flygfylleri
En 20-årig tidigare ostraffad flygvärdinna från Ryan Air dömdes i tingsrätten för grovt flygfylleri gällande en flygning mellan Stockholm och Riga. Enligt utredningen uppgick alkoholkoncentrationen i hennes utandningsluft under eller efter fullgörandet till 0,59 mg/l. Tingsrätten noterade att grovt flygfylleri i vissa fall har bedöms som ett artbrott, till exempel när brottets begåtts av en pilot, men fann att det inte var fråga om artbrott i det aktuella fallet. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att brottets straffmätningsvärde, även med beaktande av flygvärdinnans ålder, motsvarar en månads fängelse. Straffmätningsvärdet halveras dock i ljuset av att det bedöms sannolikt att kvinnan, som förlorat sitt arbete som en följd av händelsen, inte heller kommer få anställning som flygvärdinna hos något annat flygbolag. Hovrätten ändrar domen endast på så vis att antalet dagsböter minskas och botbeloppet sänks.
Svea hovrätt B 11359-23
5. EU-domstolen: Danmark har rätt att frånta medborgarskap – "svensk lagstiftning måste ändras"
EU-domstolen fastslår i ett färskt avgörande att det i princip inte strider mot unionsrätten att en medlemsstat, med hänvisning till allmänintresset, föreskriver att medborgarskapet kan förloras i avsaknad av verklig anknytning till landet – även om det medför att personen ifråga också förlorar sin ställning som unionsmedborgare. Proportionalitetsprincipen kräver dock, framhåller domstolen, att det finns utrymme för en individuell bedömning utifrån ett unionsrättsligt perspektiv. EU-domstolen betonar också att berörda individer måste informeras om att de riskerar att förlora sitt medborgarskap. EU-domstolens avgörande medför även krav på konkreta förändringar. ”Sverige måste ändra sin lagstiftning för att göra det möjligt för personer som har förlorat sitt medborgarskap att söka inom en rimlig tid efter att de fyllt 22 år”, skriver Marios Iacovides i en analys.
Här kan du läsa artikeln i sin helhet.
6. Skärpt straff för läkare som utsatt två unga patienter för sexuella övergrepp
Läkaren åtalades för sexuella övergrepp mot två unga kvinnor i samband med deras besök på vårdcentralen där han arbetade. Dels ska han ha smekt den ena kvinnans bröst och gnidit sin hand mot hennes underliv, dels ska han ha fört sin hand under den andra kvinnans byxor utanpå hennes trosor och tagit ett grepp om hennes underliv. Tingsrätten fann mot bakgrund av kvinnornas egna berättelser, vittnesmål från personer, samt läkarens kontaktförsök med den ena kvinnan, att åtalet var styrkt och dömde honom till 9 månaders fängelse för två fall av sexuellt övergrepp. Hovrätten skärper nu straffet till 1 års fängelse. Skärpningen motiveras av att den tilltalade har missbrukat sitt förtroende som läkare på ett så allvarligt sätt att straffvärdet anses högre än vad tingsrätten kom fram till.
Hovrätten över Skåne och Blekinge 232-23
7. Kritik mot lagman som lät make läsa domen i förväg
Justitieombudsmannen (JO) riktar kritik mot lagmannen vid förvaltningsrätten i Stockholm sedan hon låtit sin make läsa delar av utkastet till en dom. Det var i april i år som lagmannen tog med sig ett utskrivet utkast hem för genomgång och eventuella justeringar. Lagmannen lät maken läsa reciten och bröt därmed mot en sekretessbestämmelse i OSL. Att de delar i domen som röjdes enbart innehöll uppgifter som redan var kända saknar betydelse, menar JO. Vid bedömningen av allvaret i det inträffade beaktas dock att det utifrån innehållet i de röjda delarna av domsutkastet inte går att dra några slutsatser om domslutet eller domstolens bedömningar. Uppgifterna spreds heller inte till någon annan än maken och risken för ytterligare spridning framstår enligt JO som mycket liten.
Riksdagens ombudsmän (JO) 4023-2023