Myndigheter anses av många vara förändringsobenägna och långsamma när det gäller att ta till sig ny teknik eller nya sätt att arbeta. Men det finns exempel som också tyder på att de är i framkant, att de istället driver på utvecklingen. Ett exempel är Skatteverkets e-tjänst för deklaration, ett annat är innovationsarbetet som drivs på Domstolsverket. Hur arbetar svenska myndigheter med innovation och vem ansvarar? Hur kan myndigheter samarbeta för att effektivisera arbetet och dra nytta av varandra och finns det lärdomar som den privata sektorn kan dra nytta av?
I detta avsnitt av Juridikens värld pratar vi om innovation, AI, etik och rättvisa med John Lagström, affärsjurist, medlem i EU:s expertgrupp för AI och ny teknik inom rättsväsendet och IT-strateg och Innovationsledare på Domstolsverket.
Lyssna på avsnittet på Apple podcast.
Lyssna på avsnittet på Spotify.
Ordet innovation kommer av latinets innovare som betyder "att förnya" eller "åstadkomma något nytt". En vanlig definition på innovation är att "Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för samhälle, företag och individer. I avsnittet beskriver John Lagström hur svenska myndigheter arbetar med innovation, hur ansvaret ser ut och berättar varför han tycker det är så viktigt.
- Innovation är ett sätt att framtidsäkra sin verksamhet. Utveckling går så pass snabbt att det vi gör idag räcker inte till för att hänga med. Innovation är ett sätt att tidigt kunna identifiera möjligheter och risker för att sen kunna bli bättre på att utveckla sin egen verksamhet och ta de lite större stegen. Det utmärkande för innovation är att det finns en riskfaktor, annars är det inte innovation, då är det utveckling, säger John Lagström, Domstolsverket.
Rätt använd kan teknik bli ett verktyg för att öka rättssäkerheten i samhället och rätten till lika bedömning. Frågan är hur når man dit och hur bör man arbeta med AI och data för att stärka möjligheten till lika bedömning. John Lagström var en av talarna på Svensk Juriststämma i höstas och pratade då bland annat om detta.
- De idag som drar störst nytt av AI är de som har mycket pengar och makt. De använder AI i allt från hälsa till att få avkastning på sitt kapital. De som drar minst nytta av AI idag är de som har det sämst i samhället. Utifrån det perspektivet och också om man ser det utifrån ett rättsfilosofiskt perspektiv så har vi myndighet ett ansvar att använda tex AI för att erbjuda medborgerliga tjänster. Vi ska ha en effektiv stadsförvaltning, den ska vara rättssäker och den ska vara förtroendeingivande. Det kan vi bara uppnå genom att faktiskt använda den tekniken och låta medborgarna ta del av den när vi ger en medborgerlig service. Där är det ett tungt ansvar som vilar på myndigheter, att vi faktiskt använder AI i vår verksamhet för att effektivisera, för att öka förtroendet, för att öka rättssäkerheten. Det glöms ofta bort. Ofta stirrar man sig blind på att det går så här mycket fortare och vi sparade in så här mycket arbetskraft. Det är inte det som ska vara det övergripande, utan det ska vara det att den enskilde som vi ger service till faktiskt fick det bättre! säger John Lagström.
Lyssna på avsnittet med John Lagström, Innovation i fokus – om myndighetsdriven innovation och AI som demokratisk rättighet i podden Juridikens värld.
