Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd gällande en dom som riksåklagaren överklagat. Det rör ett mål där en man, som i tingsrätten dömdes till livstids fängelse, friades för mord. Riksåklagaren hoppas på ett vägledande avgörande gällande vilka krav som kan ställas på indiciebevisning för att den ska räcka för fällande dom. Enligt Simon Andersson, lektor i processrätt, är det ovanligt att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd i frågor som rör bevisprövning.
Mitt på dagen den 2 oktober 2020 sköts en man till döds vid en busshållplats i Märsta. Flera personer bevittnade mordet, men ingen av dem såg gärningsmannens ansikte. Efter flera månader greps en misstänkt gärningsman. I hans bostad påträffades bl.a. en jacka på vilken det gjordes DNA-fynd från både offret och den misstänkte. På tomhylsor från mordplatsen återfanns den misstänktes DNA.
Mannen dömdes i tingsrätten till livstids fängelse för mord. Hovrätten gjorde emellertid en helt annan bedömning och beslutade att frikänna mannen. Hovrätten framhöll bland annat att den åtalade saknade känt motiv, att jackan kan ha lämnats i lägenheten av någon annan än den åtalade samt att den åtalade kan ha hanterat den ammunition som användes utan att vara gärningsmannen. Domstolen ansåg därför att en alternativ gärningsman inte kunde uteslutas.
Efter att ha prövat målet bedömde riksåklagaren det vara ställt utom rimligt tvivel att det var den nu frikände mannen som utförde mordet. Eftersom det inte finns något nutida klargörande uttalande rörande värdering av modern kriminalteknisk bevisning i mål där muntlig bevisning saknas beslutade riksåklagaren att överklaga målet till Högsta domstolen, som alltså nu har meddelat prövningstillstånd.
Enligt Simon Andersson, lektor i processrätt vid Stockholms universitet, är det ovanligt att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd i frågor som rör bevisprövning.
— Hur man ska lägga ihop värdet av olika bevis är en svår fråga som ingen i den juridiska forskningen lyckats besvara på ett tillfredställande vis. Frågan blir om Högsta domstolen kan meddela ett tillräckligt klart prejudikat här, och så fall hur vägledande det kan bli, menar han.
— Generellt anses nämligen till följd av den fria bevisvärderingen Högsta domstolens avgöranden om bevisvärdering vara mindre auktoritativa än domstolens avgöranden av rena rättsfrågor.
Se tidigare artikel.
