Henrik Wallin, Affärs PT, coach, mental tränare och utbildare på Force Studio, kommenterar branschrapporten Inside the legal Mind.
Henrik Wallin, Affärs PT, coach, mental tränare och utbildare, Force Studio
När jag läser rapporten Inside the Legal Mind tycker jag mig se en tydlig paradox. Jurister pekar ut juridiskt resonemang, anpassningsförmåga och strategisk problemlösning som några av framtidens viktigaste kompetenser. Samtidigt möter jag i mitt arbete många jurister som länge har haft svårt att hitta tid för lärande, reflektion och fördjupning.
AI skapar ett behov att förstärka mänskliga förmågor ytterligare, samtidigt som omställningen riskerar att minska utrymmet för att utveckla och använda dem. Frågan är därför inte bara vilka kompetenser AI-eran kräver – utan vilka förutsättningar som krävs för att människor faktiskt ska kunna utveckla dem.
Juridiskt resonemang blir viktigare - inte mindre viktigt
Respondenterna i Inside the Legal Mind rankar juridiskt resonemang som den viktigaste framtida kompetensen. Därefter följer anpassningsförmåga och kontinuerligt lärande samt strategisk och kreativ problemlösning. Teknisk kompetens kommer först därefter.
Källa: Inside the Legal Mind, The European Legal Professional Survey, 2026
Det stämmer väl överens med min tolkning. AI minskar inte behovet av juridisk kompetens – snarare tvärtom. Ju mer material och fler svar tekniken kan generera, desto viktigare blir juristens förmåga att bedöma, ifrågasätta och värdera resultatet.
Det blir särskilt tydligt i respondenternas fritextsvar. Där återkommer kritiskt tänkande, självständigt omdöme, källverifiering och förmågan att upptäcka fel eller hallucinationer i AI-genererade svar. Respondenterna lyfter också behovet av djup juridisk kunskap för att över huvud taget kunna avgöra när AI har fel.
För mig är detta ett ämne som återkommer när jag träffar mina klienter: Hur ska människan behålla och utveckla den kompetens som krävs för den avslutande kontrollen, när hon inte längre tränar det lika mycket under själva arbetsprocessen?
Kontinuerligt lärande kräver tid
Att anpassningsförmåga och kontinuerligt lärande rankas högt förvånar mig inte. AI-utvecklingen går snabbt och det vi lär oss i dag kommer att behöva kompletteras i morgon.
Utmaningen är tiden.
Många advokater jag möter uppger att de redan har svårt att hitta tid för kompetensutveckling. De ser behovet av att lära sig, men när det ska ske är en annan fråga.
Det är lätt att lägga ansvaret på individen. Rapporten visar också att juristerna själva tillskrivs ett stort ansvar för att säkerställa rätt kompetens för framtiden - 80 procent anger juristerna själva som ansvariga. Men ansvaret är bredare än så. Utbildningsinstitutionerna ligger nästan lika högt, 76 procent, medan 58 procent pekar på arbetsgivarna.
För mig blir slutsatsen att kontinuerligt lärande inte kan vara något som ska pressas in vid sidan av det ordinarie arbetet. Om organisationer vill ha medarbetare som kan anpassa sig till en snabb teknisk utveckling behöver de också skapa utrymme för det.
När mer material kräver mer kontroll
Rapportens respondenter uttrycker samtidigt oro för felaktiga eller påhittade AI-svar, övertro på tekniken och en gradvis försvagning av det kritiska omdömet.
Mer AI-användning kan därmed också skapa ett större behov av verifiering. Det brukar beskrivas som The Verification Value Paradox: när den tid AI sparar riskerar att ätas upp av den tid som krävs för att kontrollera resultatet. Jag tycker att studien visar på samma mönster på institutionell nivå, där AI:s förmåga att billigt producera stora mängder text redan bidrar till mer brus i ärenden och ett växande tryck på domstolar och myndigheter att sortera, granska och korrigera AI-producerad information.
För mig blir det särskilt intressant i relation till rapportens resultat om framtidens kompetenser.
Strategisk och kreativ problemlösning lyfts fram som en av de förmågor som blir viktigare. Samtidigt är min erfarenhet att en ökad mängd material som behöver kontrolleras riskerar att ta både tid och mental kapacitet från just den typen av arbete.
När AI frigör människan från delar av arbetet – använder vi då utrymmet till att utveckla den kompetens som blir ännu viktigare, eller fyller vi det bara med mer arbete?
Teknisk kompetens handlar också om självtillit
Det finns ytterligare en dimension som rapporten inte undersöker direkt, men som jag möter i mitt arbete. En nyare form av teknikstress.
Människor går in i den tekniska förändringen med väldigt olika förutsättningar. Vissa tycker att det är stimulerande att lära sig nya verktyg. Andra tvivlar på sin egen förmåga att lära sig tillräckligt snabbt eller känner sig osäkra på om de använder tekniken på rätt sätt.
Det handlar alltså inte bara om faktisk teknisk kompetens, utan också om tilliten till den egna förmågan. Tror jag att jag kan lära mig det här? Förstår jag när jag använder verktyget rätt? Och känner jag mig trygg i min egen bedömning när tekniken ger mig ett svar?
Att ge människor tillgång till AI är inte samma sak som att ge dem förutsättningar att känna sig trygga med tekniken.
Vi behöver skapa förutsättningarna
För mig är det här kärnan i AI:s kompetensparadox: ju bättre AI blir, desto viktigare kan mänskliga förmågor som juridiskt omdöme, kritiskt tänkande, anpassningsförmåga och strategisk problemlösning bli.
Men då måste vi också skapa förutsättningarna för dem.
AI-omställningen kan inte bara handla om vilka nya verktyg människor ska lära sig. Den behöver också handla om tid för lärande, utrymme för reflektion, tydliga ramar och möjlighet att behålla kontrollen över kvaliteten i det egna arbetet.
Annars riskerar vi en ond cirkel: ju mer tid som går åt till att kontrollera AI:s resultat, desto mindre tid blir det över för att bygga just den kompetens som kontrollen kräver.
Läs hela rapporten här: Inside the Legal Mind
Läs om verification value paradox.
Om Henrik Wallin
Henrik Wallin är affärs-PT, mental tränare, coach och föreläsare på Force Studio. Han har över 20 års erfarenhet av att träna högpresterande personer med fokus på resiliens, hållbar prestation och utveckling. Henrik har en kandidatexamen i hälsovetenskap, har studerat ledarskap på masternivå och är medlem i International Coaching Federation (ICF).
Upptäck JUNO Flow – utvecklad för att minska verifieringsbördan och stärka förtroendet genom hela arbetsflödet.
Läs mer
