Potentialen med AI i juridiskt arbete beskrivs ofta i termer av produktivitet. Snabbare research. Snabbare utkast. Snabbare svar.
Men i den juridiska professionen, där jurister måste kunna stå bakom varje råd och varje beslut, är snabbhet inte det främsta måttet på värde. Det är förtroende.
Enligt Iga Kurowska, AI Product Excellence Lead på Norstedts Juridik och Karnov Group, präglas mycket av dagens AI-debatt av ett alltför snävt fokus på produktivitet. När AI främst betraktas som ett produktivitetsverktyg uppstår ett grundläggande missförstånd.
Iga Kurowska, AI Product Excellence Lead på Norstedts Juridik och Karnov Group.
- Missförståndet är att anta att snabbare output automatiskt innebär produktivitetsvinster och därmed värde. Att mer data och mer omfattande svar är bättre. I juridiskt arbete spelar snabbhet bara roll om det inte sker på bekostnad av tillförlitlighet. Om AI producerar resultat som kräver omfattande verifiering försvinner produktivitetsvinsten, förklarar Iga Kurowska.
Med andra ord, effektivitet är skört. Om jurister måste dubbelkontrollera varje påstående, verifiera varje källa och återskapa varje argument innan de kan förlita sig på resultatet, försvinner den tid som sparades i början i slutet av processen.
Det som ser effektivt ut kan i praktiken skapa mer arbete.
The Verification-Value Paradox
Spänningen mellan effektivitet och ansvarstagande inom juridisk AI har också uppmärksammats i akademisk forskning. Joshua Yuvaraj använder begreppet Verification-Value Paradox (verifierings-värde-paradoxen) för att beskriva hur de förväntade effektivitetsvinsterna med AI i juridiskt arbete kan motverkas av ett ökat behov av manuell verifiering av resultaten.* Joshua Yuvaraj argumenterar att juristers professionella ansvar – som att agera ärligt och inte vilseleda domstolen – gör att kraven på kontroll snarare ökar när AI används, inte minskar.
I juridiskt arbete spelar snabbhet bara roll om de inte sker på bekostnad
av tillförlitlighet. Om AI producerar resultat som kräver
omfattande verifiering försvinner produktivitetsvinsten. Iga Kurowska
Paradoxen belyser något ekonomiskt viktigt: om varje AI-genererat resultat måste granskas innan det kan användas, ökar verifieringskostnaden i takt med automatiseringen. Det som vid första anblick verkar minska arbetsbördan kan i själva verket bara omfördela arbetet, samtidigt som riskerna kvarstår och marginalerna pressas.
Denna dynamik stämmer väl överens med det Iga Kurowska ser i praktiken.
- The Verification-Value Paradox eller verifieringsparadoxen beskriver motsättningen mellan AI:s löfte om effektivitet och den ökade arbetsbörda som uppstår när användaren inte kan lita på resultatet och därför måste verifiera att resultatet är tillförlitligt. När verifieringen blir alltför omfattande upphör AI att vara ett produktivitetsverktyg, säger Iga Kurowska.
Paradoxen blir särskilt tydlig i juridiska kärnuppgifter som rättsutredningar, granskning och dokumentframtagning.
- Många centrala juridiska användningsområdena, såsom juridisk research, granskning eller dokumentutkast, innebär hög risk. Om jurister måste dubbelkontrollera varje påstående gör de i praktiken om arbetet, fortsätter Iga Kurowska.
I dessa situationer minskar AI inte arbetsinsatsen. Den omfördelar den. I stället för att minska den professionella belastningen flyttas verifieringsbördan tillbaka till juristen.
När insatserna är höga blir AI:s begränsningar tydliga
Verifieringsproblemet är inte jämnt fördelat mellan olika användningsområden. Det blir som mest synligt där insatserna är som högst.
- Ju högre insatserna är, desto mindre får felmarginalen vara. I processer, tvister eller komplexa transaktioner är förtroende inte valfritt, det är en förutsättning, säger Iga Kurowska.
Det är här skillnaden mellan vad AI kan generera och vad jurister faktiskt kan förlita sig på blir tydlig. När riskerna är höga räcker det inte att ett svar verkar rimligt eller övertygande. Jurister behöver förstå vilka källor som ligger bakom slutsatsen, hur resonemanget har byggts upp och om det håller om det granskas eller ifrågasätts.
- Många AI-tjänster kan producera flytande och juridiskt klingande text. Men få tjänster kan bygga sina svar på auktoritativa juridiska källor, placera dem i rätt juridiskt sammanhang och samtidigt tydligt visa hur svaret har genererats, konstaterar Iga Kurowska.
Välformulerade svar kan ge sken av säkerhet och kompetens. Men utan förankring i källor och transparens ökar juridisk AI osäkerheten snarare än minskar den.
AI som skapar värde stödjer varje steg i det juridiska resonemanget. Den tillför kontext,
källhänvisningar och transparens kring hur en slutsats har nåtts. Iga Kurowska
Imponerande AI är inte detsamma som värdeskapande AI
För jurister är skillnaden mellan imponerande AI och värdeskapande AI avgörande.
- AI som skapar värde stödjer varje steg i det juridiska resonemanget. Den tillför kontext, källhänvisningar och transparens kring hur en slutsats har nåtts. Ett välformulerat och övertygande svar kan verka imponerande, men utan förankring går det inte att förlita sig på det i en juridisk kontext, fortsätter Iga Kurowska.
Om juristen måste återskapa resonemanget för att kunna lita på resultatet faller produktivitetsargumentet samman. Den verkliga ekonomiska frågan är inte hur snabbt AI kan generera text, utan om användaren kan lita tillräckligt mycket på resultatet för att kunna använda det, snarare än att behöva göra om arbetet från grunden.
När den tröskeln passeras förändras arbetssättet. Jurister går från att se AI:s svar som råmaterial till att betrakta dem som en kvalificerad utgångspunkt som de kan stå bakom professionellt. Det är först då AI börjar skapa verkligt affärsvärde:
-
Lägre kostnader för verifiering
-
Minskad professionell risk
-
Mer effektiv användning av juridisk kompetens
Fram till dess förblir de utlovade effektivitetsvinsterna i stor utsträckning endast teoretiska.
Förtroende avgör AI:s affärsnytta
I reglerade professioner går värde och ansvar hand i hand. AI kan därför inte bedömas enbart utifrån snabbhet eller förmågan att generera övertygande svar. Om förtroendet saknas ökar verifieringsbehovet. Om verifieringsbehovet ökar minskar produktiviteten. Och när produktiviteten minskar försvagas affärsnyttan.
Verifieringsparadoxen visar därför något djupare: inom juridiskt arbete är förtroende inte en funktion i AI. Det är en förutsättning för att AI över huvud taget ska kunna skapa verkligt ekonomiskt värde.
Referens
*Yuvaraj, Joshua, The Verification-Value Paradox: A Normative Critique of Gen AI Use in Legal Practice (October 18, 2025). (2026) 52 Monash University Law Review (forthcoming), The University of Auckland Faculty of Law Research Paper Series 2026, Tillgänglig via SSRN: https://ssrn.com/abstract=5621550 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.5621550
Följ med när vi tar juridiskt arbete till nästa nivå! Upptäck JUNO Flow – utvecklad för att minska verifieringsbördan och stärka förtroendet genom hela arbetsflödet.
Läs mer
