AI förändrar hur jurister arbetar, men också vad som krävs av dem. Nya arbetssätt ställer andra krav på kunskap, kontroll och ansvar – och påverkar därmed både prestation, lärande och hur arbetet upplevs.
Henrik Wallin har i över 20 år arbetat med att utveckla hållbar prestation hos högpresterande ledare och specialister. I sitt arbete med seniora jurister och advokater möter han nu allt oftare frågor om hur AI påverkar arbetsvardagen.
I artikeln Den mänskliga paradoxen med AI – när kontroll blir viktigare än produktivitet beskriver Henrik Wallin hur AI inte bara förändrar själva arbetet, utan också juristers upplevelse av kontroll, ansvar och prestation.
Hans slutsats är att AI:s påverkan på medarbetares arbetsliv i hög grad beror på hur organisationer väljer att använda den.
Henrik Wallin, Affärs PT, coach, mental tränare, utbildare, Force Studio.
– Det är lätt att tro att AI ska lösa produktivitetsutmaningar. Men tekniken förändrar inte automatiskt hur människor arbetar eller mår. Det gör organisationens arbetssätt, förklarar Henrik Wallin.
Många verksamheter befinner sig fortfarande i ett experimenterande skede. Medarbetare testar olika AI-verktyg, utvecklar egna arbetssätt och bygger individuell erfarenhet. På sikt behövs dock gemensamma ramar. Ju tydligare det är vad AI ska användas till, hur resultat ska kontrolleras och vilket ansvar som ligger kvar hos människan, desto mindre behöver varje individ själv försöka navigera i osäkerheten.
Henrik Wallins 5 råd för ett hållbart arbetsliv med AI.
1. Bestäm vad AI ska användas till – och vad det inte ska användas till
Det första steget är att skapa tydlighet kring vilken roll AI faktiskt ska ha i arbetet. Henrik rekommenderar organisationer att göra en tydlig uppdelning av:
- vilka uppgifter AI ska utföra
- vilka typer av information som får eller måste matas in
- när AI får användas, exempelvis för sökning, sammanställning och utkast
- vilka moment som alltid ska kräva mänsklig juridisk kontroll
- vilka beslut som får tas utifrån ett AI-genererat underlag.
Tydliga riktlinjer kan minska stressen hos individen och samtidigt underlätta den strategiska planeringen.
Poängen är inte att begränsa människor, utan att skapa trygghet. När det är tydligt vad AI ska användas till – och när den inte ska användas – behöver varje individ inte själv uppfinna sina egna rutiner.
2. Skapa en gemensam standard för kontroll och kvalitetssäkring
Det räcker inte att säga att AI-svar ska kontrolleras. Organisationen behöver definiera vad kontroll faktiskt innebär.
Bestäm exempelvis:
- vilka källor som ska verifieras
- hur rättsfall, hänvisningar och citat ska granskas
- hur fel och brister ska dokumenteras
- hur mycket kontrollarbete som är rimligt i förhållande till uppgiften.
Henrik menar också att organisationen behöver följa upp om användningen av AI verkligen minskar arbetstiden. Om juristen måste granska varje detalj manuellt kan kontrollarbetet bli större än den ursprungliga tidsvinsten. Då behöver användningen förändras, avgränsas eller avslutas för just den uppgiften.
3. Låt juniora och seniora jurister lära tillsammans
En junior jurist kan vara mer van vid AI-verktyget, medan en senior jurist har större erfarenhet av att formulera rätt frågor, bedöma rimlighet och upptäcka små men avgörande fel.
I stället för att låta skillnaden bli ett problem rekommenderar Henrik organisationer att skapa gemensamma arbetstillfällen där juniora och seniora jurister:
- går igenom verkliga AI-resultat tillsammans
- diskuterar vilka frågor som borde ha ställts
- identifierar fel, luckor och tveksamma antaganden
- jämför AI-svar med den juridiska bedömningen
- tydliggör vad som ska lämnas vidare till den som är beslutsansvarig.
Det förändrar också den traditionella mentorsrollen. Tidigare har den seniora juristen framför allt varit den som förmedlat kunskap och erfarenhet till den juniora. Med AI kan lärandet i högre grad gå åt båda håll.
Henrik betonar att mentorskapet ska vara givande och belönande för båda parter. Då är det en fördel att seniora och juniora jurister kan kommunicera om användningen av verktyget på samma nivå.
4. Bestäm vad den frigjorda tiden ska användas till
Utgå inte från att tidsbesparing automatiskt skapar ett bättre arbetsliv. Om den frigjorda tiden bara fylls med fler uppgifter, fler ärenden och fler beslut har organisationen främst höjt arbetstempot. Henrik menar därför att organisationer behöver diskutera vad tidsvinsten ska användas till.
Det kan exempelvis vara:
- fördjupad juridisk analys
- klientkontakt och rådgivning
- handledning och kompetensöverföring
- strategiskt arbete
- återhämtning och minskat kvällsarbete.
Frågan om vad som händer med den frigjorda tiden är central för Henrik. AI kan skapa utrymme för annat, men det kräver ett medvetet val. Om tiden automatiskt fylls med mer arbete riskerar tekniken i stället att förstärka en redan hög arbetstakt.
Därför bör organisationer inte bara mäta hur snabbt en uppgift blir klar. De behöver också följa upp om AI leder till bättre kvalitet, lägre belastning och ett mer hållbart arbetssätt.
5. Gör AI-lärandet planerat och avgränsat
AI utvecklas snabbt och det är lätt att känna att man ständigt behöver hålla sig uppdaterad. Henriks råd är att inte försöka följa varje ny funktion eller utveckling löpande. Det riskerar att skapa en ständig känsla av att organisationen – och individen – ligger efter.
Avsätt och avgränsa i stället tid för att:
- utvärdera hur AI används
- samla erfarenheter från medarbetarna
- identifiera återkommande felaktigheter
- ta fram interna riktlinjer
- bedöma vilka nya funktioner som faktiskt är relevanta
- besluta vilken utbildning som behövs.
Det gör AI-lärandet till en del av organisationens arbetssätt i stället för ett ansvar som varje individ förväntas hantera kontinuerligt på egen hand.
Henriks fem råd har en gemensam nämnare: tydlighet.
Tydlighet kring när AI ska användas. Tydlighet kring vad som behöver kontrolleras. Tydlighet kring ansvar, lärande och vad organisationen faktiskt vill uppnå med den tid som tekniken frigör.
Målet är inte att varje jurist ska bli expert på varje ny AI-funktion. Det handlar snarare om att skapa gemensamma arbetssätt där människor vet vad som förväntas av dem, vilket stöd som finns och vad de kan lita på.
Läs intervjun med Henrik Wallin: Den mänskliga paradoxen med AI – när kontroll blir viktigare än produktivitet
Följ med när vi tar juridiskt arbete till nästa nivå! Upptäck JUNO Flow – utvecklad för att minska verifieringsbördan och stärka förtroendet genom hela arbetsflödet.
Läs mer
