Du använder en utdaterad webbläsare. Detta medför att viss funktionalitet inte fungerar som tänkt. Var god byt webbläsare för en bättre upplevelse.
Till övergripande innehåll för webbplatsen
https://www.nj.se
  • Tjänster

      JUNO

      Juridisk information, utbildning och nyheter samlat på ett och samma ställe..

      • JUNO A-Ö
      • Systemkrav
      Logga in i JUNO

      JUNO för jurister

      • Läs mer om JUNO för jurister
      • Abonnemang

      JUNO för kommuner

      • Läs mer om JUNO för kommuner

      Tilläggstjänster

      • Rättsområdesanalyser
      • Avtalsguiden
      • Affärsinformation
      • E-utbildning
  • Publikationer

      Litteratur

      Juridisk utgivning sedan 1823

      • Titlar A-Ö
      • Sveriges Rikes Lag
      • Kurslitteratur
      • Tidskrifter

      Serier

      • Blå Biblioteket
      • Gula Biblioteket
      • Rödvita serien
      • Lexino
      • Svensk redovisning
      • Alla serier

      Offentliga publikationer

      Direkt från Sveriges myndigheter

      • Titlar A-Ö
      • Senaste nytt
      • Myndigheter
      • Läroplaner
      • Fritzes Kalendrar
  • Utbildning

      Kurser

      • Alla kurser
      • E-utbildning
      • Kursabonnemang

      Nyhetsdagar

      • Arbetsrätt 2022
      • IT-rättsdagen 2022
      • Konsumenträtt 2022
      • Miljörättsdagen 2022
      • Pensionsstiftelser 2022
      • Stiftelser 2022

      Användarutbildning

      • JUNO
      • Avtalsguiden
  • Nyheter
  • Om Oss

      Om oss

      • Vilka vi är
      • Arbeta hos oss

      Våra experter

      • Experter A-Ö
      • Expertportalen

      Ännu mer

      • Nyheter
  • Kontakt

      Kontakta oss

      Här hittar du information om hur du kommer i kontakt med oss på Norstedts Juridik.

      • Vår kontaktinformation

      Support

      Här får du hjälp med tekniska problem eller handhavande rörande våra produkter

      • JUNO
      • Lagboksappen
  • Logga in
      • JUNO
      • JUNO för kommuner
Cart
Search
Menu
https://www.nj.se
04 mars 2022
  • Krönika
  • Arbetsrätt och arbetsliv
  • Analys
  • Återgång till kontoret - går det att säga nej?

  • Krönika
  • Arbetsrätt och arbetsliv
  • Analys
  • ”Coronan” och vad som gäller ”postcorona”, när man ska försöka återgå till något slags normaltillstånd, skyms i dessa dagar helt av utrikesnyheterna. Ändå måste vi ta hand om våra inhemska aktuella problem för att få vardagen att fungera. En vardag som i vissa avseenden är annorlunda än den vi hade före pandemin.

    Hemarbete förekom även före coronan, men då gällde det mer begränsade grupper. I huvudsak var det en förmån för den anställde att få göra jobbet hemma, när det fanns personliga skäl som gjorde det svårt att vara på kontoret.

    Under pandemin arbetade de flesta som kunde hemma på grund av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Många, t.ex. inom vården, kunde inte lämna sin arbetsplats, men för väldigt många blev det till att lämna arbetsgemenskapen på kontoret och isolera sig i en improviserad hemarbetsmiljö. Kontakten med kollegor och arbetskamrater inskränktes ofta till digitala möten, ofta hårt strukturerade utan möjlighet till avslappat samtal.

    Eftersom hemarbetet skedde på grund av myndighetsingripande fanns det inte så mycket tid att diskutera frågor om ansvar för arbetsmiljö och arbetsutrustning, det viktiga var att följa rekommendationerna.

    Just nu befinner sig många i ett ganska yrvaket tillstånd. Vad gäller när rekommendationerna har hävts? Kan arbetsgivaren ensidigt bestämma att anställda som vant sig vid att arbeta hemma ska komma tillbaka till kontoret? Kan en arbetsgivare som sagt upp sina arbetslokaler – helt eller delvis – kräva att anställda ska fortsätta arbeta hemma även om arbetsmiljön i hemmet är usel?

    Andra frågor gäller arbetsmiljön. Hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar? Vilka arbetsmiljöfrågor är viktiga att fokusera på? Finns det särskilda regler om hur arbetsmiljöfrågorna ska hanteras? Hur ska samverkan med fack och skyddsombud ske? Dessa frågor ska behandlas i en senare artikel.

    Kan arbetsgivaren ensidigt bestämma om återgång till kontoret?

    Många arbetsgivare har valt en strategi med vad som ofta kallas hybridarbete, d.v.s. att man delar arbetsveckan mellan hem och kontor. Det är naturligtvis viktigt att den lösning man väljer är anpassad just till den egna verksamheten och i någon mån till den individ som det gäller.

    En vanlig fråga är om arbetsgivaren kan beordra anställda tillbaka till kontoret. Det enkla svaret är ja. Det är ingen rättighet att arbeta hemma, i varje fall inte om det inte finns ett tydligt och klart avtal som säger att arbetet ska ske hemma. Att man arbetat hemma under pandemin kan inte skapa något slags praxis som kan likställas med ett avtal.

    Har någon arbetat regelmässigt hemma före pandemin kan det diskuteras vad som är avtalat. Men man måste då ta hänsyn till den frivillighetsprincip som gäller enligt EU:s distansarbetsavtal från 2002 och de svenska arbetsmarknadsparternas riktlinjer från 2003. Innebörden av detta är att det ska ska presumeras att hemarbetet är frivilligt för både arbetstagare och arbetsgivare, dvs. att båda kan avsluta hemarbetet när de vill.

    Möjligen kan det diskuteras om det finns en rätt till en kortare övergångstid för att arbetstagare respektive arbetsgivare ska hinna anpassa sig praktiskt till en ny situation.  

    Kan arbetsgivaren bestämma att de anställda ska fortsätta att arbeta hemma?

    Om situationen är den omvända, att arbetsgivare sagt upp hela eller delar av kontoret och kräver att de anställda jobbar hemma, är det också frivillighetsprincipen som gäller. Man måste utgå från att hemarbetet är frivilligt för båda parter, såvida det inte tydligt följer av avtal att arbetet ska ske hemma.

    En knepig situation kan uppstå om en arbetsgivare säger upp de anställda och erbjuder nya anställningar där anställningsavtalet säger att arbetet ska ske hemma. Utan att gå in alltför mycket i detalj kan det konstateras att det inte är självklart att ett sådant upplägg håller rättsligt.

    Det skulle kunna hävdas att det är ett sätt att försöka kringgå frivillighetsprincipen. Man måste också ta hänsyn till regeln i 7§ andra stycket i lagen om anställningsskydd (LAS) som ställer höga krav på arbetsgivaren att hitta en lösning innan man säger upp någon.

    En rad rättsfall från arbetsdomstolen (t.ex. AD 2015 nr 49) visar att man kan kräva att arbetsgivaren vidtar ganska långtgående organisations- och andra förändringar för att lösa situationen och undvika en uppsägning.

    Om en anställd inte anser sig kunna arbeta hemma t.ex. för att det är för trångt eller att det inte går att arbeta ostörd skulle det kunna vara aktuellt att kräva att arbetsgivaren ordnar en arbetsplats i ett s.k. kontorshotell eller på annat sätt.

     

    Lars von Ehrenheim

    Lars är expert på arbetmiljörätt. Han har en lång karriär på Arbetarskyddsstyrelen och Arbetsmarknadsdepartementet där han medverkat som expert i ett stort antal utredningar om arbetsmiljölagstiftningen.


    Fler artiklar

    Se alla artiklar
    11 maj 2022

    Borrning efter bergvärme omfattas av strikt skadeståndsansvar – ny dom från HD

    • Fastighetsrätt, miljö och samhälle
    • Analys
    10 maj 2022

    Rådighetsansvar - tänkbar lösning på de nya arbetsmiljöproblemen

    • Krönika
    • Arbetsmiljö
    • Arbetsrätt och arbetsliv
    27 april 2022

    Dolda säljmöten gjorde ”säkerhetsexperter” till tjänstemän

    • Arbetsrätt och arbetsliv
    https://www.nj.se

    Copyright © 2022 Norstedts Juridik

    Tjänster och produkter
    • JUNO
    • Avtalsguiden
    • Litteratur
    • Offentliga publikationer
    • Utbildning
    • Sveriges Rikes Lag
    Användbara länkar
    • Support
    • Vår webbshop
    • Försäljningsvillkor
    • Privacy center
    • Dataskyddspolicy
    Norstedts Juridik
    • Vilka vi är
    • Kontakta oss
    • Karriär
    • Vårt expertnätverk
    Ämnesområden
    • Arbetsrätt och arbetsliv
    • Associationsrätt
    • Bank- och finansmarknadsrätt
    • Ersättningsrätt
    • Familjerätt
    • Fastighetsrätt
    • Förmögenhetsrätt
    • Miljörätt
    • Immaterialrätt
    • Marknadsrätt
    • Offentlig rätt
    • Processrätt
    • Skatterätt
    • Socialrätt
    • Straffrätt