Du använder en utdaterad webbläsare. Detta medför att viss funktionalitet inte fungerar som tänkt. Var god byt webbläsare för en bättre upplevelse.
Till övergripande innehåll för webbplatsen
https://www.nj.se
  • Tjänster

      JUNO

      Juridisk information, utbildning och nyheter samlat på ett och samma ställe..

      • JUNO A-Ö
      • Systemkrav
      Logga in i JUNO

      JUNO för jurister

      • Läs mer om JUNO för jurister
      • Abonnemang

      JUNO för kommuner

      • Läs mer om JUNO för kommuner

      Tilläggstjänster

      • Rättsområdesanalyser
      • Avtalsguiden
      • Affärsinformation
      • E-utbildning
  • Publikationer

      Litteratur

      Juridisk utgivning sedan 1823

      • Titlar A-Ö
      • Sveriges Rikes Lag
      • Kurslitteratur
      • Tidskrifter

      Serier

      • Blå Biblioteket
      • Gula Biblioteket
      • Rödvita serien
      • Lexino
      • Svensk redovisning
      • Alla serier

      Offentliga publikationer

      Direkt från Sveriges myndigheter

      • Titlar A-Ö
      • Senaste nytt
      • Myndigheter
      • Läroplaner
      • Fritzes Kalendrar
  • Utbildning

      Kurser

      • Alla kurser
      • E-utbildning
      • Kursabonnemang

      Nyhetsdagar

      • Arbetsrätt 2022
      • IT-rättsdagen 2022
      • Konsumenträtt 2022
      • Miljörättsdagen 2022
      • Pensionsstiftelser 2022
      • Stiftelser 2022

      Användarutbildning

      • JUNO
      • Avtalsguiden
  • Nyheter
  • Om Oss

      Om oss

      • Vilka vi är
      • Arbeta hos oss

      Våra experter

      • Experter A-Ö
      • Expertportalen

      Ännu mer

      • Nyheter
  • Kontakt

      Kontakta oss

      Här hittar du information om hur du kommer i kontakt med oss på Norstedts Juridik.

      • Vår kontaktinformation

      Support

      Här får du hjälp med tekniska problem eller handhavande rörande våra produkter

      • JUNO
      • Lagboksappen
  • Logga in
      • JUNO
      • JUNO för kommuner
Cart
Search
Menu
https://www.nj.se
19 januari 2022
  • Straffrätt
  • Debatt
  • "Balans är nyckeln i framtidens rättsväsende"

  • Straffrätt
  • Debatt
  • Homeostas är en av biologins grundläggande lagar. Förenklat innebär det variation inom ett spann med ett kontrollsystem för att driva tillbaka en överdriven förändring till ett normalvärde. Det finns skäl till att det finns i allt levande på jorden – det fungerar och bidrar till långsiktig stabilitet. Daniel Larson, åklagare vid Ekobrottsmyndigheten, påminner om att den kriminalpolitiska debatten i grunden vilar på en balansgång mellan olika viktiga samhällsintressen: "I en tid då brottsbekämpningen flyttar fram sina positioner krävs att detta balanseras med ett starkare processuellt skydd för enskilda", skriver han och föreslår vissa konkreta åtgärder. 

    Fler verktyg och hårdare straff behöver kombineras med starkare skyddsmekanismer för att systemet som helhet ska fungera. Rättsväsendets förtroende bygger inte bara på att brott klaras upp. Det bygger även på att enskilda inte i onödan utsätts för frihetsbegränsningar och att oskyldiga inte riskerar att dömas. Därför behöver förstärkta skydds- och granskningsmekanismer övervägas. Följande åtgärder är exempel på balanserande motvikter.

    1. Stärk den misstänktes rätt till ett effektivt försvar och principen om "equality of arms" - likställdhet i processen.

    Det bör framgå uttryckligen av förundersökningskungörelsen att den misstänkte ska underrättas om en misstanke innehållande tänkbara rättsliga rubriceringar och en gärningsbeskrivning som – med beaktande av utredningsintresset – ska vara så utförlig som är möjligt utifrån känd information vid förhörstillfället. Vidare bör misstänkta som grips underrättas om sina grundläggande rättigheter - idag sker detta först när det formella misstankeförhöret inleds. Det förekommer idag att uppgifter som den misstänkte lämnat innan förhöret dokumenteras av polis för att senare användas som bevis mot den misstänkte.

    Vidare bör det införas en möjlighet för den misstänkte att i första hand av staten få ersatt vissa utredningskostnader, men med återbetalningsskyldighet vid fällande dom. Om den misstänkte har godtagbara skäl att inhämta yttrande från en egen sakkunnig ska den misstänkte kunna ansöka till rätten att få godkänt statlig kostnadsersättning för detta, oavsett om försvaret kommer åberopa den framtagna utredningen eller inte. I en del brottsutredningar är experters utlåtande närmast avgörande för skuldfrågan och den misstänkte bör oberoende av ekonomiska möjligheter kunna anlita egen expertis vid behov. Ett exempel är skakvåld mot barn där experter uttalat att vissa kombinationer av symtom visade på sådant våld, vilket låg till grund för fällande domar. Senare framkom att detta inte hade det vetenskapliga stöd som man tidigare trott.

    2. Det bör även inrättas en särskild titel med seniora försvarsadvokater som utses vid allvarliga brott om den misstänkte inte har särskilt önskemål eller om den misstänktes önskemål inte bedöms tillräckligt erfaren.

    Det är särskilt viktigt att den misstänkte tillförsäkras en kompetent och erfaren försvarare när denne riskerar ett långt fängelsestraff. Det är stor skillnad i erfarenhet och kunskapsnivå mellan landets brottmålsadvokater. Senaste åren har vissa unga advokater gjort raketkarriär på att bli önskade av grovt kriminella som förekommit i stora mål rörande allvarliga brott. Vissa av dem har fråntagits advokattiteln på grund av etiska övertramp. I mål med allvarliga brott är det särskilt viktigt med advokater som håller hög etisk standard, eftersom risken samhällsskada är större i dessa mål. Det är förebyggande att advokaten har erfarenhet, t.ex. för att kunna hantera olika situationer såsom otillbörlig press från en klient eller dennes intressesfär med krav på förbjudna extratjänster. Det är mer frestande för en oetablerad advokat att ta genvägar för att vinna konkurrensfördelar.

    3. Ersättningssystemet för rättsliga biträden bör ses över.

    Det finns en risk att advokater som arbetar hårt för att tillvarata sina klienters intressen inte kommer få betalt för det i framtiden, vilket skapar snedvridna incitament till nackdel för brottsutsatta och misstänkta. Det kan medföra att många skickliga advokater väljer att arbeta med affärsjuridik istället för brottmål. Bakgrunden är att kostnaden för rättsliga biträden ökat markant senaste åren. Det finns en tendens att domstolar dels ställer högre krav på när behov av biträde föreligger och dels är mer aktiva när det gäller att sätta ned ersättningen. Kostnadskontroll är naturligtvis av godo och ibland lägger vissa biträden ner oskäligt mycket arbete i ett ärende, men en utveckling mot ökat ifrågasättande av ersättningen kan riskera att snedvrida förhållandena till fördel för staten och till nackdel för den enskilde. Om polis och åklagare ges mer resurser samtidigt som försvararkostnaderna ska tryckas tillbaka finns en uppenbar risk att det på ett övergripande plan påverkar balansen mellan parterna.

    4. Stärk dokumentation och kvaliteten vid förhör. Förhör borde spelas in med ljud och bild när det är möjligt vid utredning om brott med en straffskala på minst sex månaders fängelse. Förhörspersonen ska alltid få läsa igenom förhörsutsagan och ges möjlighet att godkänna denna skriftligt, alltså genom undertecknande intyga att förhörsutsagan är korrekt dokumenterad.

    5. Stärk rätten till målsägandebiträde. Biträde borde alltid utses när brott mot person med fängelse med minst ett år i straffskalan utreds. Vidare bör rätten till biträde gälla oinskränkt under hela processen, även i hovrätten.

    6. Ge Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) utökade befogenheter och resurser. Ge SIN i uppdrag att inte bara granska användningen av hemliga tvångsmedel, utan även all form av insamling och lagring av integritetskänslig information såsom filmer från övervakningskameror, hanteringen av beslagtagen elektronisk utrustning etc. Detta som motvikt till att mer integritetskänslig information ska kunna inhämtas och lagras i framtiden. Insamlade och lagrade uppgifter bör heller inte kunna användas i utredning om mindre allvarliga brott. Det bör alltid finnas proportionalitet mellan integritetsintrånget vid informationsinsamlingen och dess senare användning.

    7. Inför ett bevisförbud för information som inhämtats i strid med lag. Det kommer skapa ett starkt incitament för brottsbekämpande myndigheter att använda de nya verktyg som de kommer ges på ett korrekt sätt. 

    Mitt budskap är att våga ge brottsbekämpande myndigheter effektivare verktyg för att bekämpa den grövsta brottsligheten – men samtidigt våga stärka skydds- och granskningsmekanismer. Här har lagstiftare och jurister en pedagogisk uppgift att förklara varför vi inte bara kan införa fler verktyg och hårdare tag utan att balansera detta med ett stärkt skydd. En effektivare brottsbekämpning och skarpare påföljdssystem kräver inte att vi gör avkall på rättsstatens skydds- och granskningsfunktioner, tvärtom är det ett skäl att stärka dessa funktioner. Annorlunda uttryckt, mer muskler till staten behöver kombineras med mer muskler för de enskilda - annars riskerar balansen att rubbas.

    Ytterst är det en förtroendefråga. En tuffare kriminalpolitik med balanserande motvikter är nyckeln till framtidens rättsväsende som förtjänar allmänhetens förtroende.

    Daniel Larson


    Fler artiklar

    Se alla artiklar
    19 maj 2022

    Frågan om koranbränning saknar svar från domstol

    • Offentlig rätt
    • Straffrätt
    18 maj 2022

    Urban explorers döms för intrång i Musköbasen

    • Straffrätt
    • Försvar
    17 maj 2022

    Förmildrande när funktionshindrad mördades

    • Straffrätt
    https://www.nj.se

    Copyright © 2022 Norstedts Juridik

    Tjänster och produkter
    • JUNO
    • Avtalsguiden
    • Litteratur
    • Offentliga publikationer
    • Utbildning
    • Sveriges Rikes Lag
    Användbara länkar
    • Support
    • Vår webbshop
    • Försäljningsvillkor
    • Privacy center
    • Dataskyddspolicy
    Norstedts Juridik
    • Vilka vi är
    • Kontakta oss
    • Karriär
    • Vårt expertnätverk
    Ämnesområden
    • Arbetsrätt och arbetsliv
    • Associationsrätt
    • Bank- och finansmarknadsrätt
    • Ersättningsrätt
    • Familjerätt
    • Fastighetsrätt
    • Förmögenhetsrätt
    • Miljörätt
    • Immaterialrätt
    • Marknadsrätt
    • Offentlig rätt
    • Processrätt
    • Skatterätt
    • Socialrätt
    • Straffrätt