Juridik kan inte reduceras till data – juridik bygger på tolkning, metod och ansvar

AI-tjänster kan analysera data och formulera svar, men juridik är inte ett dataproblem.

När AI används för att besvara juridiska frågor uppstår därför en mer grundläggande fråga: vilken typ av kunskap är juridik egentligen?

AI är byggd för att identifiera mönster i stora mängder information och återge det som redan har uttryckts som den högst sannolika följden i mönstret. Juridik fungerar annorlunda. Den handlar om att tolka rättskällor, väga dem mot varandra och ta ansvar för hur rätten ska förstås och tillämpas.

Det innebär att AI-tjänster utgår från en modell av kunskap som inte fullt ut speglar hur juridiskt arbete faktiskt går till. Att förstå den skillnaden är avgörande för hur AI bör användas i juridiska sammanhang.

AI reproducerar – juristen tolkar
Som Michael Herbing, AI Content Lead på Norstedts Juridik och Karnov Group, uttrycker det:
- AI är i grunden ett verktyg som identifierar och reproducerar mönster i data. Det innebär att den kan återge hur rätten har beskrivits och tillämpats, men den ”förstår” inte rätten i juridisk mening. Juridisk förståelse handlar om att tolka rättskällor, väga dem mot varandra och sätta dem i ett sammanhang. Det kräver metod och omdöme, inte bara data.

Michael Herbing, AI Content Lead, Norstedts Juridik och Karnov Group. 

Detta pekar på en avgörande skillnad mellan hur AI fungerar och hur juridik faktiskt bedrivs.

Juridik är inte en fråga om att återge information. Det är en process där rättskällor identifieras, vägs mot varandra och tolkas i ett sammanhang. Den juridiska metoden är normativ och strukturerad. Den handlar inte om vad som är mest sannolikt, utan om vad som är rätt utifrån rättskälleläran.

Här uppstår en grundläggande krock.

AI bygger på datalogik, där mönster och sannolikhet står i centrum. Juridik bygger på metod, tolkning och ansvar. AI kan visa vad som är vanligt förekommande i materialet. Juristen måste avgöra vad som är rätt.

Därför kan AI inte bidra till rättsutveckling
Skillnaden blir särskilt tydlig i frågan om rättsutveckling.

AI är i grunden reproduktiv. Den utgår från det som redan finns och kan kombinera och formulera om befintligt material. Men den kan inte självständigt bidra till rättens utveckling.

- Att AI är reproduktiv innebär att den utgår från det som redan finns. Den kan kombinera och formulera om befintligt material, men den kan inte självständigt bidra till rättens utveckling. I juridiken är det problematiskt eftersom rättsutveckling ofta sker genom tolkning, nyansering och ibland genom att etablerade synsätt ifrågasätts, beskriver Michael Herbing.

Det är i dessa situationer som juridisk expertis blir avgörande. Att tolka rätten innebär att ta ställning och därmed också att ta ansvar.

Förändring sker sällan genom ett enskilt avgörande, utan genom en successiv förskjutning över tid. Ett konkret exempel är hur domstolar gradvis förändrar sina tolkningslinjer.

- Ett exempel är EU-domstolens rättspraxis, där man kan se en tendens till en förskjutning av balansen mellan EU och medlemsstaterna. När sådana tendenser ska inkluderas i beslutsfattandet i framtida frågor krävs det juridisk insikt och förståelse, vilket AI inte har, eftersom den bygger på befintliga källor och därför inte kan ta hänsyn till sådana nyanser, fortsätter Michael Herbing.

Rörelserna är ofta implicita och kontextberoende. De framgår inte alltid tydligt i enskilda domar, utan måste tolkas i ett större sammanhang. Juristen måste se riktningen.

Här har AI en tydlig begränsning.

- AI har svårt att fånga rörelser i rättsutvecklingen, särskilt när de inte är explicit formulerade i enskilda avgöranden. Det kräver juridisk insikt och förståelse som en AI inte har, eftersom den bygger på befintliga källor och inte kan inkludera dessa nyanser, säger Michael Herbing.

”Det som går förlorat är i praktiken det som är kärnan i juridiken”
Problemet är därför inte bara att AI saknar juridisk metod. Problemet är att den bygger på en modell av kunskap som inte stämmer med hur juridik fungerar.

När juridik behandlas som ett dataproblem riskerar komplexa bedömningar att reduceras till något som framstår som objektiva svar. Osäkerheter, avvägningar och alternativa tolkningar försvinner ur bilden. Det klassiska uttrycket, ”Det beror på” används ibland skämtsamt mellan jurister men det vilar på en viktig aspekt av juridisk metod.

- Det som går förlorat är i praktiken det som är kärnan i juridiken: ansvar, transparens i resonemanget och möjligheten att granska och ifrågasätta en bedömning. På lång sikt kan detta leda till en rättssituation som inte är förenlig med vad som demokratiskt beslutats, eftersom rättstillämpningen och utvecklingen reduceras till en sannolikhetsberäkning, konstaterar Michael Herbing.

I förlängningen handlar det därför om rättssäkerhet. Juridiska bedömningar är inte bara tekniska svar, utan ställningstaganden som måste kunna motiveras, granskas, ifrågasättas och bäras av någon.

Juridiska experter blir ännu viktigare med AI
Innebär det att AI saknar värde i juridiska sammanhang? Tvärtom.

AI fungerar mycket väl som ett stöd i juridiskt arbete. AI kan snabbt identifiera relevant material, ge en översikt över ett rättsområde och effektivisera analysen.

Men för att AI-tjänster ska bli användbara i kvalificerade juridiska bedömningar krävs något mer.

- Om AI ska kunna bli verkligt användbart i juridiska sammanhang krävs att AI-tjänsten bygger på kvalitetssäkrat, expertförfattat innehåll och är utformad med juridisk metod som grund. Det handlar inte bara om tillgång till information, utan om hur den struktureras, tolkas och vägs i enlighet med rättskälleläran, förklarar Michael Herbing.

Om AI inte bygger på expertförfattat material, inklusive grundläggande rättsinformation, finns det en tydlig risk att svaren saknar juridisk förankring. Den kan då återge information, men inte sätta den i ett rättsligt sammanhang eller väga olika rättskällor mot varandra på ett metodologiskt korrekt sätt.

- I praktiken innebär det att svaren blir fragmenterade och saknar koppling till juridisk metod och rättskällelära. De kan framstå som övertygande, men saknar den struktur och det ansvar som krävs för att kunna användas i verkliga juridiska bedömningar, avslutar Michael Herbing.

Slutsatsen är tydlig. Juridik är inte ett dataproblem. Det är ett tolknings- och ansvarssystem. Och det är först när AI utvecklas med den utgångspunkten som den kan bidra till att skapa verkligt juridiskt värde.

Läs mer om JUNO AI.
Ladda ner vår AI rapport, AI i juridiken - möjligheter risker och vägen framåt.