Du använder en utdaterad webbläsare. Detta medför att viss funktionalitet inte fungerar som tänkt. Var god byt webbläsare för en bättre upplevelse.
Till övergripande innehåll för webbplatsen
https://www.nj.se
  • Tjänster

      JUNO

      Juridisk information, utbildning och nyheter samlat på ett och samma ställe..

      • JUNO A-Ö
      • Systemkrav
      Logga in i JUNO

      JUNO för jurister

      • Läs mer om JUNO för jurister
      • Abonnemang

      JUNO för kommuner

      • Läs mer om JUNO för kommuner

      Tilläggstjänster

      • Rättsområdesanalyser
      • Avtalsguiden
      • Affärsinformation
      • E-utbildning
  • Publikationer

      Litteratur

      Juridisk utgivning sedan 1823

      • Titlar A-Ö
      • Sveriges Rikes Lag
      • Kurslitteratur
      • Tidskrifter

      Serier

      • Blå Biblioteket
      • Gula Biblioteket
      • Rödvita serien
      • Lexino
      • Svensk redovisning
      • Alla serier

      Offentliga publikationer

      Direkt från Sveriges myndigheter

      • Titlar A-Ö
      • Senaste nytt
      • Myndigheter
      • Läroplaner
      • Fritzes Kalendrar
  • Utbildning

      Kurser

      • Alla kurser
      • E-utbildning
      • Kursabonnemang

      Nyhetsdagar

      • Arbetsrätt 2022
      • IT-rättsdagen 2022
      • Konsumenträtt 2022
      • Miljörättsdagen 2022
      • Pensionsstiftelser 2022
      • Stiftelser 2022

      Användarutbildning

      • JUNO
      • Avtalsguiden
  • Nyheter
  • Om Oss

      Om oss

      • Vilka vi är
      • Arbeta hos oss

      Våra experter

      • Experter A-Ö
      • Expertportalen

      Ännu mer

      • Nyheter
  • Kontakt

      Kontakta oss

      Här hittar du information om hur du kommer i kontakt med oss på Norstedts Juridik.

      • Vår kontaktinformation

      Support

      Här får du hjälp med tekniska problem eller handhavande rörande våra produkter

      • JUNO
      • Lagboksappen
  • Logga in
      • JUNO
      • JUNO för kommuner
Cart
Search
Menu
https://www.nj.se
24 juni 2021
  • Entreprenad- och fastighetsrätt
  • Skola och utbildning
  • Fastighetsrätt, miljö och samhälle
  • Minskad lovplikt och större eget ansvar – bygglovsutredningen har presenterats

  • Entreprenad- och fastighetsrätt
  • Skola och utbildning
  • Fastighetsrätt, miljö och samhälle
  • Tidiga morgnar och sena kvällar. Ett oändligt antal samtal i händerna på nyckfulla teknikgudar – pandemin framtvingade något av en pionjärinsats. Till sist: omkring hundra sidor föreslagen lagtext. Efter 15 månaders intensivt arbete har nu bygglovsutredningen, med den särskilda utredaren Jesper Blomberg i spetsen, lämnat betänkandet Ett nytt regelverk för bygglov. Förenklade regler ska öka förutsebarheten och stimulera bostadsbyggandet.

    En klassisk sportfråga: Hur känns det?

    – Bra! Det känns väldigt skönt att utredningen nu är överlämnad. Det har varit mycket arbete, säger Jesper Blomberg på telefon från Kammarrätten i Jönköping, där han sedan i maj i år, arbetar som kammarrättsråd. Med en diger erfarenhet bakom sig var det förstås ingen slump att just han tillfrågades om att ta sig an utredningsuppdraget. Han är bland annat medförfattare till plan- och bygglagen i Lexino och håller kurs i plan- och byggrätt den 16 december.

    Utredningen har biståtts av en mängd sakkunniga och experter inom skilda områden. För att hantera plan- och bygglagen, med sin gränsöverskridande karaktär, krävs det mer än enbart juridisk kompetens.

    – Departementssekreteraren Ann-Kristin Kaplan Wikström är arkitekt i botten och har dragit ett extra tungt lass gällande tekniska och arkitekturmässiga frågor. Tillsammans med juristerna Camilla Adolfsson, huvudsekreterare, och Göran Sundberg, har vi haft ett utmärkt team, säger Jesper Blomberg.

    Ett mer lättöverskådligt regelverk

    Pandemin har framtvingat något som kan liknas vid en pionjärinsats i Utredningssverige: Bygglovsutredningen är en av de första statliga utredningar som i princip uteslutande arbetats fram på distans.

    – I princip allt har skötts digitalt, såväl internt som externt. Alla samtal med experter, sakkunniga, referensgrupper har varit digitala – vilket i sig var en utmaning, konstaterar Jesper.

    – En annan utmaning var att direktiven visade sig vara mer omfattande än vi var medvetna om från början. De rymde så många frågor – spännande frågor – men som var både juridiskt och tekniskt kluriga.

    Regeringen ville se ett tydligare och mer lättöverskådligt regelverk

    Av utredningsdirektiven framgår att regeringen ville se ett tydligare och mer lättöverskådligt regelverk. En större förutsebarhet – som man även hoppas kan bidra till ett ökat byggande.

    – Regelverket idag är komplext och svårtolkat och ställer höga krav på den som ska avgöra om en åtgärd kräver lov eller anmälan, konstaterar Jesper.

    Den s.k. lovplikten, dvs. kravet att söka bygglov för att få åtgärden prövad i förväg, ska enligt betänkandet ”bli mer områdesdifferentierad”. Vad innebär det i praktiken?

    – Vi föreslår att lovplikten minskas generellt. Inom vissa utpekade områden ska det dock finnas en särskild eller utvidgad lovplikt: Om det finns en nära granne som berörs av åtgärden (benämns ”nära gräns” i utredningen), om det ligger inom totalförsvarets riksintresseområde eller om det berör särskilt värdefulla områden, kultur- och naturmiljömässigt.

    – Det blir enklare och mer förutsebart. Idag finns det regler om undantag – och ibland finns det undantag på undantag. Det är oöverskådligt idag, det vill vi ändra på.

    ”Inget carte blanche att göra som man vill”

    För den byggnadsglade – snickarglädjen runt om i landet visar inga tendenser till avmattning – ska det bli enklare att sätta igång utan att först kontakta kommunens byggnadsnämnd. Flera åtgärder ska enligt utredningen som huvudregel varken kräva lov eller anmälan, som exempelvis yttre utseendeförändringar, såsom fönsterbyten och byten av fasadbeklädnader. Samma sak gäller komplementbyggnader (som inte inrymmer bostäder) såsom garage, förråd, bodar och liknande. Enligt utredningens förslag ska man kunna bygga upp till 30 kvm inom ett område som omfattas av detaljplan och 50 kvm i områden när det inte finns en sådan plan.

    – Utöver det får man enligt vårt förslag även bygga ytterligare 15 kvm, det vill säga en friggebod eller motsvarande. Den totala ”potten” blir alltså 45 kvm respektive 65 kvm beroende på om området omfattas av detaljplan eller inte, säger Jesper.

    – Dessutom tillåts man att bygga till sin bostad med 30 kvm utan bygglov.

    Totalt sett innebär det alltså en utvidgning av de möjligheter som attefallshus (totalt 30 kvm) medger idag – som efter införandet 2014 blivit ett populärt byggprojekt. I utredningen föreslås dock att krav på bygglov ska införas om man uppför en komplementbyggnad med bostad i (s.k. komplementbostadshus) – vilket alltså innebär en utökad lovplikt i förhållande till vad som gäller idag.

    Det egna ansvaret blir ännu viktigare med de nya reglerna

    Jesper Blomberg understryker att tanken inte är att de nya, generellt sett mer liberala reglerna ska uppmuntra till ett byggande helt efter eget skön och estetiskt godtycke – kort sagt får man inte heller i fortsättningen bygga hur ”fult” man vill. Han menar att det egna ansvaret blir ännu viktigare med de nya reglerna.

    – Lovplikt ska man se som en förprövning, vissa åtgärder vill man pröva i förhand och vissa är det tillräckligt att pröva i efterhand genom tillsyn. Det är alltså inget ”carte blanche” att göra som man vill. Det är viktigt att förmedla.

    Färre ärenden hos kommunens byggnadsnämnder

    De mildrade kraven gällande lovplikt gör att man i utredningen uppskattar att ärendena hos kommunens byggnadsnämnder kommer att minska med 15-30 procent. Man räknar dock med att tillsynsärendena kommer att öka något – alla kommer kanske inte uppskatta grannens kreativa infall under garagebyggandet.

    – Men vår bedömning är att dessa tillsynsärenden inte kommer att öka lika mycket som andra ärenden kommer att minska, säger Jesper.

    Jesper Blomberg är förhoppningsfull om att utredningens förslag kommer att mottas positivt av de flesta, även om ”vissa delar säkert kommer att diskuteras”. Många utredare sitter som på nålar när remissvaren kommer in. Inte så konstigt kanske när ens egna utredning, som en färsk roman på landets kultursidor, plötsligt ska recenseras.

    – Om utredningen skulle få en väldigt omfattande kritik, av framförallt juridisk karaktär, så kommer man såklart att ta åt sig av den.

    – Men alla vi fyra i sekretariatet känner att ingen nog kan säga att vi inte har lagt ner tillräckligt med tid, möda och energi på detta. För det har vi verkligen gjort!

    Till sist: Hur firade ni att utredningen blev klar?

    - Vi i sekretariatet, som knappt träffat varandra utanför våra skärmar, åt en middag tillsammans på restaurang. En coronasäkrad sådan givetvis!

     

    Petter Svensson

    Petter Svensson är jurist och redaktionschef för JUNO nyheter.

    petter.svensson@nj.se

    Gå kursen i plan- och byggrätt med Jesper Blomberg!

    Bild på Jesper Blomberg

    Gå kursen i plan- och byggrätt med Jesper Blomberg!

    Läs mer

    Fler artiklar

    Se alla artiklar
    11 maj 2022

    Borrning efter bergvärme omfattas av strikt skadeståndsansvar – ny dom från HD

    • Fastighetsrätt, miljö och samhälle
    • Analys
    05 april 2022

    Ny lagrådsremiss avseende det kommunala vetot – några steg framåt för vindkraften

    • Fastighetsrätt, miljö och samhälle
    • Analys
    04 april 2022

    MÖD: Gammal verksamhet måste undersökas

    • Fastighetsrätt, miljö och samhälle
    • Analys
    https://www.nj.se

    Copyright © 2022 Norstedts Juridik

    Tjänster och produkter
    • JUNO
    • Avtalsguiden
    • Litteratur
    • Offentliga publikationer
    • Utbildning
    • Sveriges Rikes Lag
    Användbara länkar
    • Support
    • Vår webbshop
    • Försäljningsvillkor
    • Privacy center
    • Dataskyddspolicy
    Norstedts Juridik
    • Vilka vi är
    • Kontakta oss
    • Karriär
    • Vårt expertnätverk
    Ämnesområden
    • Arbetsrätt och arbetsliv
    • Associationsrätt
    • Bank- och finansmarknadsrätt
    • Ersättningsrätt
    • Familjerätt
    • Fastighetsrätt
    • Förmögenhetsrätt
    • Miljörätt
    • Immaterialrätt
    • Marknadsrätt
    • Offentlig rätt
    • Processrätt
    • Skatterätt
    • Socialrätt
    • Straffrätt