Tidiga morgnar och sena kvällar. Ett oändligt antal samtal i händerna på nyckfulla teknikgudar – pandemin framtvingade något av en pionjärinsats. Till sist: omkring hundra sidor föreslagen lagtext. Efter 15 månaders intensivt arbete har nu bygglovsutredningen, med den särskilda utredaren Jesper Blomberg i spetsen, lämnat betänkandet Ett nytt regelverk för bygglov. Förenklade regler ska öka förutsebarheten och stimulera bostadsbyggandet.
En klassisk sportfråga: Hur känns det?
– Bra! Det känns väldigt skönt att utredningen nu är överlämnad. Det har varit mycket arbete, säger Jesper Blomberg på telefon från Kammarrätten i Jönköping, där han sedan i maj i år, arbetar som kammarrättsråd. Med en diger erfarenhet bakom sig var det förstås ingen slump att just han tillfrågades om att ta sig an utredningsuppdraget. Han är bland annat medförfattare till plan- och bygglagen i Lexino och håller kurs i plan- och byggrätt den 16 december.
Utredningen har biståtts av en mängd sakkunniga och experter inom skilda områden. För att hantera plan- och bygglagen, med sin gränsöverskridande karaktär, krävs det mer än enbart juridisk kompetens.
– Departementssekreteraren Ann-Kristin Kaplan Wikström är arkitekt i botten och har dragit ett extra tungt lass gällande tekniska och arkitekturmässiga frågor. Tillsammans med juristerna Camilla Adolfsson, huvudsekreterare, och Göran Sundberg, har vi haft ett utmärkt team, säger Jesper Blomberg.
Ett mer lättöverskådligt regelverk
Pandemin har framtvingat något som kan liknas vid en pionjärinsats i Utredningssverige: Bygglovsutredningen är en av de första statliga utredningar som i princip uteslutande arbetats fram på distans.
– I princip allt har skötts digitalt, såväl internt som externt. Alla samtal med experter, sakkunniga, referensgrupper har varit digitala – vilket i sig var en utmaning, konstaterar Jesper.
– En annan utmaning var att direktiven visade sig vara mer omfattande än vi var medvetna om från början. De rymde så många frågor – spännande frågor – men som var både juridiskt och tekniskt kluriga.
Regeringen ville se ett tydligare och mer lättöverskådligt regelverk
Av utredningsdirektiven framgår att regeringen ville se ett tydligare och mer lättöverskådligt regelverk. En större förutsebarhet – som man även hoppas kan bidra till ett ökat byggande.
– Regelverket idag är komplext och svårtolkat och ställer höga krav på den som ska avgöra om en åtgärd kräver lov eller anmälan, konstaterar Jesper.
Den s.k. lovplikten, dvs. kravet att söka bygglov för att få åtgärden prövad i förväg, ska enligt betänkandet ”bli mer områdesdifferentierad”. Vad innebär det i praktiken?
– Vi föreslår att lovplikten minskas generellt. Inom vissa utpekade områden ska det dock finnas en särskild eller utvidgad lovplikt: Om det finns en nära granne som berörs av åtgärden (benämns ”nära gräns” i utredningen), om det ligger inom totalförsvarets riksintresseområde eller om det berör särskilt värdefulla områden, kultur- och naturmiljömässigt.
– Det blir enklare och mer förutsebart. Idag finns det regler om undantag – och ibland finns det undantag på undantag. Det är oöverskådligt idag, det vill vi ändra på.
”Inget carte blanche att göra som man vill”
För den byggnadsglade – snickarglädjen runt om i landet visar inga tendenser till avmattning – ska det bli enklare att sätta igång utan att först kontakta kommunens byggnadsnämnd. Flera åtgärder ska enligt utredningen som huvudregel varken kräva lov eller anmälan, som exempelvis yttre utseendeförändringar, såsom fönsterbyten och byten av fasadbeklädnader. Samma sak gäller komplementbyggnader (som inte inrymmer bostäder) såsom garage, förråd, bodar och liknande. Enligt utredningens förslag ska man kunna bygga upp till 30 kvm inom ett område som omfattas av detaljplan och 50 kvm i områden när det inte finns en sådan plan.
– Utöver det får man enligt vårt förslag även bygga ytterligare 15 kvm, det vill säga en friggebod eller motsvarande. Den totala ”potten” blir alltså 45 kvm respektive 65 kvm beroende på om området omfattas av detaljplan eller inte, säger Jesper.
– Dessutom tillåts man att bygga till sin bostad med 30 kvm utan bygglov.
Totalt sett innebär det alltså en utvidgning av de möjligheter som attefallshus (totalt 30 kvm) medger idag – som efter införandet 2014 blivit ett populärt byggprojekt. I utredningen föreslås dock att krav på bygglov ska införas om man uppför en komplementbyggnad med bostad i (s.k. komplementbostadshus) – vilket alltså innebär en utökad lovplikt i förhållande till vad som gäller idag.
Det egna ansvaret blir ännu viktigare med de nya reglerna
Jesper Blomberg understryker att tanken inte är att de nya, generellt sett mer liberala reglerna ska uppmuntra till ett byggande helt efter eget skön och estetiskt godtycke – kort sagt får man inte heller i fortsättningen bygga hur ”fult” man vill. Han menar att det egna ansvaret blir ännu viktigare med de nya reglerna.
– Lovplikt ska man se som en förprövning, vissa åtgärder vill man pröva i förhand och vissa är det tillräckligt att pröva i efterhand genom tillsyn. Det är alltså inget ”carte blanche” att göra som man vill. Det är viktigt att förmedla.
Färre ärenden hos kommunens byggnadsnämnder
De mildrade kraven gällande lovplikt gör att man i utredningen uppskattar att ärendena hos kommunens byggnadsnämnder kommer att minska med 15-30 procent. Man räknar dock med att tillsynsärendena kommer att öka något – alla kommer kanske inte uppskatta grannens kreativa infall under garagebyggandet.
– Men vår bedömning är att dessa tillsynsärenden inte kommer att öka lika mycket som andra ärenden kommer att minska, säger Jesper.
Jesper Blomberg är förhoppningsfull om att utredningens förslag kommer att mottas positivt av de flesta, även om ”vissa delar säkert kommer att diskuteras”. Många utredare sitter som på nålar när remissvaren kommer in. Inte så konstigt kanske när ens egna utredning, som en färsk roman på landets kultursidor, plötsligt ska recenseras.
– Om utredningen skulle få en väldigt omfattande kritik, av framförallt juridisk karaktär, så kommer man såklart att ta åt sig av den.
– Men alla vi fyra i sekretariatet känner att ingen nog kan säga att vi inte har lagt ner tillräckligt med tid, möda och energi på detta. För det har vi verkligen gjort!
Till sist: Hur firade ni att utredningen blev klar?
- Vi i sekretariatet, som knappt träffat varandra utanför våra skärmar, åt en middag tillsammans på restaurang. En coronasäkrad sådan givetvis!
