”Pump and dump”, hemliga kodord och nya åtal – så bekämpas aktiefusket

Försök till marknadsmanipulation – aktiefusk – blir allt vanligare. Nya begrepp tillkommer i takt med att nya metoder tas till bruk för att vilseleda marknaden; såsom ”pump and dump”, momentum ignition, och ”enpetare”. Sociala medier har blivit ett av flera verktyg som används för att tjäna stora pengar, men oklara orsakssamband, börspsykologi och en naturligt volatil marknad gör att det kan vara svårt att bevisa brottslig kurspåverkan. Är det riskfritt att som småsparare ta rygg på "pump and dump"?  I Juridikens värld berättar Jonas Myrdal och Jan Leopoldson, åklagare vid ekobrottsmyndigheten, om upphaussade värderingar, "analytikermassage", problematiska blankarrapporter och framgångsrika åtal i kampen mot aktiefusket. 

Lyssna på poddavsnittet på Spotify, Poddtoppen eller Apple Podcasts

2018 fälldes två läkarstudenter för marknadsmanipulation efter att de i olika blogginlägg publicerat köprekommendationer för vissa aktier – för att därefter sälja av hela sitt innehav när aktiekurserna stack iväg uppåt. Det var första gången som ”pump-and-dump” – som metoden kallas – prövades i en svensk domstol. Jonas Myrdal, som då arbetade på Spotlight (numer Aktietorget), var den som först noterade oförklarliga kurshöjningar i mindre bolag och efter idogt grävande såg ett bedrägligt mönster – som det sedermera föll på åklagaren Jan Leopldsons lott att bevisa i domstol. 

Så korsades duons vägar första gången – startskottet för ett tätt samarbete med gemensamma föreläsningar, kurser och inte minst boken ”Aktiefusk – var går gränsen”. Efter att Jonas anslutit är de idag också åklagarkollegor vid ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare, som sedan drygt 10 år tillbaka är helt inriktade på börsbrott.

– Det är världens roligaste jobb att få vara med till ax och limpa och lägga pusslet, man gör ett detektivarbetete”, säger Jan i Juridikens värld.

De har båda "ett levande intresse" för aktier sedan lång tid tillbaka, som för Jans del även innefattar ångestfyllda minnen av "förskräckliga förluster” i samband med IT-kraschen i början av 2000-talet. Potentiella intressekonflikter gör att de naturligt nog är är rapporteringsskyldiga gällande allt sitt aktieinnehav. Ofta sitter de med insiderinformation gällande tillslag och misstänkta individer, vilket traditionsenligt kläs i kodnamn – som enligt Jan dock ofta är onödigt ”fantasilösa och tråkiga”.

En vanlig missuppfattning är att man får handla lite som man vill på aktiemarknaden, säger Jan, som betonar att det inte är "vilda västern". En hel del börshajar och småsparare tycks också tro att en fällande dom för marknadsmanipulation förutsätter att man dessförinnan gjort sig en hacka. Så är det inte – i värsta fall kan man alltså dömas trots att man är lika fattig som innan.

– Jobbet handlar inte primärt om att jaga och straffa personer utan att skydda marknaden, skydda investerare – för att man ska kunna lita på de kurser och volymer man ser. Gör man inte det så kommer det fullständigt balla ur och bli rena kasinot, betonar Jan.

Jan Leopoldson

Lagligt att ta rygg på dopade aktiekurser?

Aktiefusk kan grovt delas upp i manipulation genom informationsspridning å ena sidan och manipulation genom handel å den andra. ”Pump and dump”, som nämndes inledningsvis, är ett klassiskt exempel på det förstnämnda. Det finns en uppsjö av konton på sociala medier och i aktieforum där vissa, med en närmast sektliknande besatthet, höjer vissa aktier till skyarna. Men var går gränsen?

– Sprider man falsk information i syfte att lyfta kursen – och lyckas med det – så har man ju påverkat marknaden och begått ett brott. Sen är det gränsdragning: Vad är vilseledande? Hur ska man se på syftet? Yttrandefrihet? Men grundprincipen är tydlig: sprider man information ska man göra det för att upplysa och förmedla sin egen uppfattning gällande exempelvis en akties värdering, säger Jonas Myrdal i Juridikens värld.

Duon varken bekräftar eller dementerar att de snokar runt med mer eller mindre påhittiga alias på diverse forum i jakten på börsfuskare. 

– Har ett bolag inte kommit med några nyheter men ändå sticker kursen såinihelskotta får man titta runt i sociala medier. Det kan röra sig om olika grupperingar som försöker pumpa upp kursen. En grupp går ihop och vid ett visst klockslag handlar alla samtidigt och kursen trycks upp innan man säljer förklarar Jan.

Just det var modus operandi i det s.k. Discord-målet där aktiepriset pressades upp via slutna chattgrupper – med 300-400 medlemmar – som slutade med att två män i 20-årsåldern dömdes för marknadsmanipulation i februari år.

– Discord-caset visar hur viktigt det är med samarbete. När vi, Finansinspektionen, marknadsplatserna och även bankerna går ihop – fan vad effektiva vi blir! säger Jan lyriskt.

Eventuella ideologiska motiv – som vid det amerikanska spelbolaget Gamestop:s dramatiska kursuppgång för ett par år sedan efter att börsrebeller snackat ihop sig på sajten Reddit – är ingen ursäktande omständighet i straffrättsligt hänseende.

– Syftet med att handla är att det ska finnas en affärsmässig logik, ett kommersiellt syfte – de uppgivna ideologiska skälen har ett annat syfte. Den som handlar på marknaden utgår från att alla andra handlar utifrån ekonomiska bevekelsegrunder, menar Jonas.

Är det riskfritt att som småsparare ta rygg på ”pump and dump” om man anar en kursuppgång?

– Det är inte prövat, jag skulle inte ta gift på att det är lagligt eftersom man vet att man handlar på felaktiga premisser, det är inget normalt affärsmässigt beslut, säger Jonas.

Jonas Myrdal

”Analytikermassage”

Etablerade affärstidningar kommer ständigt med nya analyser och riktkurser gällande bolag – som inte sällan uttrycks aningen tillspetsat för att få genomslag. Det kan vara problematiskt.

– Skulle vi få klart för oss att en journalist har spridit en väldigt positiv investeringsrekommendation som var fejk – som inte motsvarade vad journalisten egentligen tycker – så är det förmodligen en manipulation. Förmodligen finns det insiderinformation i ett sådant fall och att man hakat på handeln i förväg, säger Jonas.

Praxis visar att bevisvärdet är starkt när personer handlar tvärtemot sina egna rekommendationer. Till skillnad mot när det inte går att hitta något handlingsmönster som går stick och stäv med den lämnade informationen.

– Vi har sett att analyser har en väldig kurspåverkan, och nu när aktieintresset ökat samtidigt som allt går så mycket snabbare är det allt färre som sätter sig in i det på djupet, menar Jan. 

När det gäller uppdragsanalyser – det vill säga köpta analyser – så kan det av naturliga skäl vara lätt att hamna i ett gränsland.

– Det är bara att hoppas att analytikerna kan stå för det men det finns ju en stark intressekonflikt, konstaterar Jonas. 

En annan fråga är det Jan benämner som ”analytikermassage”. När tangerar själva informationshämtandet insiderbrott – och när riskerar en analytiker att bli jävig och tappa sin objektivitet?

– Det uppstår ofta debatter om upphaussade värderingar eller bondfångeri – men om inget är objektivt sett är felaktigt kan det inte vara manipulation. Men man ska släppa information i syfte att upplysa,  inte för att påverka kursen, säger Jonas.

Blankarrapporter inför rätta?

Rapporter och aktieanalyser ska alltså bottna i en objektiv verklighet – men s.k. blankarrapporter kan sägas syfta till att påverka marknaden i en viss riktning. Hur förhåller sig detta till regelverket?

– Det gäller att man verkligen har på fötterna när man skriver en sån rapport och uttrycker sig sakligt och balanserat för annars kan det vara vilseledande signaler man skickar, konstaterar Jan.

– Är det är rimligt att man får sprida information enbart i syfte att påverka kursen? Kan man slå fast att det är syftet måste man ställa sig frågan om det är manipulation även om innehållet inte är direkt felaktigt, och trots att man redogjort för intressekonflikten, menar Jonas.

Föga förvånande gör aktörerna diametralt skilda tolkningar av samma utfall. Stockholmsbörsens mest blankade bolag, SBB, menar att det är osakliga blankarrapporter som leder till bolagets kursras – medan blankarbolagen ser kursfallen som ett kvitto på att de har rätt i sak.

– Det kan vara en fråga för Finansinspektionen hur man ska se på de här rapporterna – är det rimligt att man får släppa dem? Ska det krävas mer information, ska man vara ännu tydligare med den intressekonflikt som finns, frågar sig Jonas.

– Jag utesluter inte alls att det kan komma en blankarrapport som är värd att titta närmare på, säger Jan Leopoldson.

En närbesläktad manipulationsteknik till "pump and dump" är  "momentum ignition",  och en annan metod går under beteckningen "enpetare". Vad innebär metoderna och vilken är det allra vanligaste sättet för att försöka lura aktiemarknaden? Vilken typ av aktiefusk tror Jan Leopoldson och Jonas Myrdal kommer öka i framtiden och hur ska man undvika att själv bli lurad? Och vilket fusk kan man som småsparare göra sig skyldig till åtminstone en gång utan att riskera straff?

Lyssna på avsnittet i Juridikens värld.