Samhället förändras ständigt och med det växer också kraven på socialtjänsten. För att möta nya utmaningar och ge rätt stöd i rätt tid krävs en modernisering som inte bara handlar om flexibilitet och tillgänglighet, utan också om att bygga en verksamhet som är kunskapsbaserad och förankrad i forskning. I månadens Möt Experten har vi pratat med två experter, Lars Lundgren och Per-Anders Sunesson, som i över 10 år skrivit Nya sociallagarna, en kommentar till lagarna på socialtjänstens område.
Vad är nytt i lagkommentaren för 2024 års lagändringar?
Sedan föregående upplaga har ett flertal ändringar gjorts i den lagstiftning som reglerar socialtjänsten. Här ska nämnas bland annat följande:
- Skyddat boende har reglerats i SoL som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser. Saknas samtycke från den vårdnadshavare som barnet inte placeras tillsammans med, kan socialnämnden bevilja barnet en insats i form av skyddat boende med stöd av en ny lag.
- Vidare har SoL förtydligats när det gäller möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller boende i särskilda boendeformer för äldre, t.ex. trygghetslarm med gps-funktion och kamera för tillsyn i bostaden.
- För att stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem har det klargjorts under vilka förutsättningar vårdnaden ska flyttas över till familjehemsföräldrarna, och det krävs inte längre att det är uppenbart att en vårdnadsöverflyttning är bäst för barnet.
- Utreseförbudet för barn i LVU har utvidgats och kan nu beslutas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands eller lämnar Sverige och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan föranleda vård enligt LVU.
- Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. Möjligheterna att vidta olika trygghets- och säkerhetshöjande åtgärder i verksamheten på hemmen har också utvidgats.
Att kommentera socialtjänstlagen är ett uppdrag som Lars Lundgren och Per-Anders Sunesson har axlat i många år. Deras verk, Nya sociallagarna, har blivit en central referenspunkt inom socialtjänsträtten och har hittills utkommit i 38 upplagor. Traditionen fortsätter – efter sommaren släpps den 39:e utgåvan, som kommer att ge vägledning kring den nya socialtjänstlagen, som förväntas träda i kraft den 1 juli 2025.
Från vänster: Lars Lundgren och Per-Anders Sunesson
Den nya socialtjänstlagen 2025 – vad händer framåt?
Lars Lundgren beskriver den kommande lagändringen som en milstolpe för svensk socialtjänst:
- Det är ett stort steg framåt: Syftet är att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, jämställd och lättillgänglig än idag: att sänka trösklarna, nå invånare tidigt, innan problemen växt sig stora. Socialtjänsten ska också bli mer kunskapsbaserad och vila på forskning och beprövad erfarenhet.
Den nya socialtjänstlagen behåller sin karaktär som en målinriktad ramlag, vilket både öppnar upp för kommunal anpassning och skapar vissa utmaningar.
- Den nya lagen är fortsatt en målinriktad ramlag, vilket innebär att den ger övergripande regler, ramar och principer, men kommunerna kan anpassa lösningar efter behov och lokala förutsättningar, säger Per-Anders Sunesson.
De som påverkas mest av den nya lagen
En av lagens viktigaste förändringar är möjligheten att erbjuda insatser utan individuell behovsprövning. Sunesson betonar vilken betydelse detta kan få för utsatta grupper:
- Socialtjänsten ges möjlighet att erbjuda insatser utan individuell behovsprövning. Det innebär att den som har problem ska kunna gå direkt till en utförare och få hjälp. Tanken är att det ska göra det lättare för exempelvis barn och unga som utsätts för våld och hedersförtryck, kvinnor som utsätts för mäns våld, män som slår kvinnor och personer med missbruk eller kriminell livsstil att söka och få hjälp snabbt.
Utmaningar med implementering
Författarna identifierar flera utmaningar för kommunerna när den nya lagen ska bli verklighet.
- Kommunerna måste arbeta mer förebyggande: Nå ut till människor innan problem uppstår eller växer. Erbjuda snabbare och enklare insatser utan behovsprövning. Bedriva verksamheten i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet: Den hjälp som erbjuds ska baseras på bästa tillgängliga kunskap om vad som kan göra mesta möjliga nytta för individen. Systematisk och löpande uppföljning behöver bli tydligare och gälla för samtliga av socialtjänstens verksamhetsområden, säger Lundgren.
Behov av ytterligare reformer
Trots den nya lagen finns det områden som kräver fortsatt reformarbete. Lundgren lyfter några av de mest akuta frågorna:
- Kommunerna måste också lösa utmaningarna med personal- och kompetensförsörjning, en ansträngd ekonomi, desinformation och unga som dras in i kriminalitet.
Kunskapsbaserad vägledning för framtiden
För att säkerställa att socialtjänsten fungerar optimalt under den nya lagen krävs också omfattande insatser för att sprida kunskap om lagstiftningen. Sunesson betonar vikten av att arbeta kontinuerligt med detta:
- Det behövs gedigna informationsinsatser om lagstiftningen i sig och därutöver viktigt med återkommande diskussioner på arbetsplatsen om hur man arbetar med lagstiftningen.
Med sina lagkommentarer ser Lundgren och Sunesson till att ge både vägledning och stöd för att säkerställa att socialtjänsten kan leva upp till sina ambitioner.
- Den nya socialtjänstlagen är inte bara ett dokument, utan en vägledning för hur vi kan möta samhällets utmaningar med rätt kombination av flexibilitet och vetenskap. Den nya socialtjänstlagen träder i kraft den 1 juli, och vi arbetar intensivt för att säkerställa att vår utgåva av lagkommentaren blir tillgänglig så snart som möjligt efter detta, avslutar Sunesson.
