För tredje året i rad uppmärksammar vi, inför Internationella kvinnodagen, kvinnor som bidrar till att utveckla juridiken genom forskning, undervisning och praktisk rättstillämpning. Månadens två Möt Experten-porträtt belyser hur juridiken möter nya typer av risker och samhällsutmaningar – från global finansmarknad till teknologisk utveckling och miljöfrågor – och vilken roll jurister spelar i att forma framtidens rättsordning.
Sara Göthlin är juris doktor i civilrätt och föreståndare för Stockholm Centre for Commercial Law vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Hon har tidigare varit advokat och delägare vid en affärsjuridisk advokatbyrå och kombinerar i dag akademisk forskning med nära samverkan med praktiskt verksamma jurister. I sin forskning behandlar hon frågor om finansmarknad, sak- och insolvensrätt samt sustainable finance. med fokus på hur rättsliga ramar kan bidra till en stabil och effektiv finansiering av företag och ekonomiska aktiviteter.
Finansmarknaden påverkas ständigt av nya regleringar och globala händelser. Hur har det rättsliga landskapet förändrats under de senaste åren?
Finansmarknaden har påverkats väldigt mycket av omställningen till ett fossilfritt samhälle och behovet av att styra privat kapital till hållbara investeringar. Både EU, Sverige och globala aktörer har producerat ett stort antal regler och riktlinjer under det senaste decenniet för att kapital ska flöda till hållbara ekonomiska aktiviteter, men också för att finansmarknaden ska vara rustad att hantera klimatrisker. Klimatkrisen har medfört en förändrad syn på risk, och målet att motverka och hantera klimatfrågan har lagts till den traditionella synen på finansiell stabilitet och ekonomisk effektivitet.
De rättsliga förutsättningarna för finansiering påverkas också av EU:s ambition att harmonisera medlemsländernas regler, så att kapital ska kunna flöda lättare över gränserna. Marknaden, liksom de avtal och standarder som styr finansiering av företag, är också gränsöverskridande. De nordiska länderna är kraftigt påverkade av avtalspraxis och professionella relationer med större finansiella centra, särskilt i London och New York.
Så ena sidan har vi fortsatt att globaliseras och bli mer öppna och nära omvärlden. Men å andra sidan har vi på grund av geopolitiska rörelser sett en rad regler som backar utvecklingen och är till för att minska friheten. Den som funderar på regler för kreditgivning, till exempel, måste ha koll på sanktioner, penningtvätt, granskning av utländska direktinvesteringar och andra begränsningar av gränsöverskridande transaktioner.
Klimatkrisen har medfört en förändrad syn på risk, och målet att motverka och hantera klimatfrågan har lagts till den traditionella synen på finansiell stabilitet och ekonomisk effektivitet.
I finansieringsavtal arbetar man aktivt med att fördela risk innan något går fel. Hur ser den processen ut i praktiken, och på vilket sätt är det intressant att forska om kreditgivning?
Ett sätt att se på relationen mellan kreditgivare och företaget som lånar pengar är att risker hanteras på tre sätt: Avtalsklausuler, säkerheter och prissättning. Det är väldigt spännande, tycker jag, att undersöka de här olika aspekterna ur ett juridiskt perspektiv, hur de samverkar och kan förbättras i ljuset av de olika utvecklingslinjer som vi precis talade om.
I slutändan handlar det här om att ha bästa möjliga förutsättningar för entreprenörer och företag i realekonomin att få tillgång till finansiering, och att hela tiden förbättra rättssystemet så att ekonomin fungerar effektivt och säkert.
Du har erfarenhet både från advokatverksamhet och akademi. Hur påverkar den kombinationen ditt sätt att analysera och förklara juridiska risker? Hur kombinerar du akademisk analys med praktisk erfarenhet?
Jag arbetar egentligen med samma typ av frågor i akademin som jag gjorde som advokat, men från ett annat perspektiv. I stället för att driva en transaktion framåt och hjälpa mina klienter att förebygga och lösa problem, så försöker jag förstå rättssystemet bättre och bidra till mer kunskap och utveckling. Jag har en enorm glädje av min erfarenhet som advokat, eftersom jag vet hur reglerna fungerar i praktiken och dessutom har tillgång till ett stort och livaktigt kontaktnät av experter.
Advokatyrket är ju väldigt akademiskt – och mitt hem på universitetet - Stockholm Centre for Commercial Law – har en intensiv samverkan med praktiskt verksamma jurister. Samverkan ger impulser till viktig forskning. Vi får dessutom möjlighet att berätta om vår forskning i dialog med advokater, domare och myndighetsjurister, och att samarbeta i frågor som är komplexa och kräver kompetens från olika experter.
Det viktiga tror jag är att söka sig till områden och typer av jobb där man känner glädje och gemenskap, och där kulturen tillåter att man ber varandra om hjälp när man har svåra frågor och omöjliga deadlines.
Affärsjuridiken har länge varit en miljö med starka strukturer och höga prestationskrav. Hur ser du på möjligheterna för yngre jurister att ta plats och påverka utvecklingen?
Jag undervisar studenter i bank- och finansjuridik, och jag är lika imponerad av varje ny årgång. Det är naturligt att det finns höga prestationskrav när du vill bli befordrad snabbt och tjäna mycket pengar som betalas av aktörer på en fri marknad. Inom andra juristyrken kan prestationskraven också vara höga eftersom det är människors rättigheter och stora intressen som står på spel. Ett slags press finns nog alltid när arbetsuppgifterna är meningsfulla. Det viktiga tror jag är att söka sig till områden och typer av jobb där man känner glädje och gemenskap, och där kulturen tillåter att man ber varandra om hjälp när man har svåra frågor och omöjliga deadlines.
Vilket ansvar har juridiken i att forma – inte bara reagera på – framtidens samhälle?
Det är en jätteviktig fråga. En stark rättsstat är livsviktig för demokratin och upprätthållande av våra mänskliga rättigheter. Även vi som arbetar med kommersiell juridik kan behöva tänka mer på vad alternativet är till att låta samhället styras av lagar som gäller lika för alla, och där domare kan fatta beslut utan politiska påtryckningar. Som jurister har vi både tillgång till viktiga institutioner och en grundkunskap som för med sig ett särskilt stort ansvar. Varken sakrätt, bolagsrätt eller avtalsrätt kan fungera utan stabila demokratiska institutioner.
Fotograf: Andreas Lundberg
