Sedan den 1 juni i år är gårdsförsäljning tillåten i Sverige. De nya bestämmelserna innebär att småskaliga producenter under vissa förutsättningar kan beviljas tillstånd att sälja begränsade mängder av egentillverkade alkoholdrycker direkt till konsumenter. Reformen markerar en historisk förändring i svensk alkoholpolitik och har mötts av både jubel och kritik. I månadens Möt Experten pratar vi med Stefan Lundin, författare av Alkohollagen och expert i den statliga Gårdsförsäljningsutredningen, som delar med sig av sina perspektiv på vad förändringen faktiskt innebär.
De nya reglerna innebär volymgränser och att försäljning bara får ske vid betalda besöksarrangemang hos producenten. Hur kommer detta att märkas för mindre producenter i praktiken? Vad räknas egentligen som ett godkänt besöksarrangemang?
Gårdsförsäljning av alkoholdrycker får endast ske till konsumenter som på plats deltar i ett besöksarrangemang med kunskapshöjande inslag. Arrangemanget ska anordnas av tillverkaren mot betalning och ha anknytning till den aktuella alkoholdrycken. Folkhälsomyndigheten har dessutom föreskrivit att besöksarrangemang ska pågå i minst 30 minuter och ledas av en eller flera fysiska personer. Det får alltså inte vara helt digitalt – vilket kan kännas omodernt i dessa tider. När det gäller vad som är att betrakta som ett besöksarrangemang nämns i lagens förarbeten studiebesök på tillverknings- eller odlingsstället, en föreläsning om hur alkoholdryckerna framställs, dryckernas historia och utveckling över tid eller en måltidsupplevelse med ett föreläsande inslag där man får lära sig och prova på att kombinera mat och dryck. Även kurser av olika slag om till exempel vintillverkning, lagring av den aktuella drycken, ölbryggning, kryddning och liknande anges uppfylla kraven – liksom en dryckesprovning som inkluderar ett föreläsande inslag med anknytning till de provade produkterna. Enbart servering av de aktuella alkoholdryckerna, med eller utan mat, är däremot inte tillräckligt.
Stefan Lundin, chefsjurist vid bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita samt författare av Alkohollagen.
Balansgången mellan näringsliv och folkhälsa är central i alkohollagen. Tycker du att de nya reglerna hittat rätt nivå?
Folkhälsoperspektivet är förstås alltid viktigt att beakta när alkohollagstiftningen ses över. När det gäller gårdsförsäljningen handlar det om högst marginella effekter på folkhälsan som kan förväntas. Totalt sett och jämfört med andra försäljningskanaler kommer ju försäljningsmängderna att vara mycket små och köpen förutsätter deltagande i ett besöksarrangemang och så vidare, det är verkligen inte bara att gå in till en tillverkare, handla sina drycker och gå därifrån.
”Begränsningarna har införts bland annat i syfte att särskilja gårdsförsäljning från den detaljhandel som Systembolaget bedriver för att Systembolagets monopol inte ska utmanas. Det syftet tycker jag uppfylls med råge – i själva verket anser jag alltså att vissa av begränsningarna är onödigt stränga.”
Systembolagets monopol påverkas indirekt av reglerna. Hur ser samspelet ut idag, och kan modellen förändras efter prövotiden?
Jag skulle snarare säga att Systembolagets detaljhandelsmonopol inte påverkas av reglerna om gårdsförsäljning. Jag delar den bedömning som Gårdsförsäljningsutredningen och regeringen har gjort att det är förenligt med EU-rätten att införa de här förutsättningarna för gårdsförsäljning samtidigt som detaljhandelsmonopolet bibehålls. Det har som sagt införts en hel del restriktioner kring gårdsförsäljningen. Bland dessa kan nämnas kravet på att alkoholdryckerna är egentillverkade, att enbart småskaliga oberoende tillverkare få meddelas gårdsförsäljningstillstånd, att gårdsförsäljning endast får ske till konsumenter som deltar i ett kunskapshöjande besöksarrangemang som anordnats av tillverkaren och att försäljningen till varje enskild konsument inte får överstiga 0,7 liter spritdrycker, tre liter vin, tre liter starköl och tre liter andra jästa alkoholdrycker vid samma besökstillfälle. Begränsningarna har införts bland annat i syfte att särskilja gårdsförsäljning från den detaljhandel som Systembolaget bedriver för att Systembolagets monopol inte ska utmanas. Det syftet tycker jag uppfylls med råge – i själva verket anser jag alltså att vissa av begränsningarna är onödigt stränga. Lite väl mycket ”hängslen och livrem” kan man säga.
Du följer rättspraxis noggrant. Vilka trender ser du just nu? Kan du nämna ett avgörande som särskilt påverkat restaurang- eller besöksnäringen?
När det gäller tillämpningen av alkohollagen är det på serveringsområdet fortsatt en utmaning att våra 290 kommuner i flera avseenden tolkar och tillämpar den så olika. Det är då särskilt viktigt att överinstanserna genom rättspraxis bidrar till enhetlighet i tillämpningen och klargör tolkningsfrågor. Det finns ett antal frågor som jag tycker att överinstanserna skulle behöva meddela prövningstillstånd för och ta ställning till men där så ännu inte har skett. Det vore önskvärt att få upp fler frågor rörande serveringstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolens prövning. Det är svårt att peka ut enskilda trender bland alla de olika frågor som bedöms, men på området serveringstillstånd är det tydligt att ett stort fokus från kommunerna och domstolarna ligger på lämplighetsfrågorna. Det vill säga kravet på att tillståndshavaren ska vara lämplig utifrån sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt.
När det gäller enskilda avgörandens betydelse kan exempelvis HFD 2011 ref. 44 och HFD 2019 ref. 26 nämnas. Två viktiga avgöranden som belyser frågor om tillämpningen av alkohollagens påföljdssystem. Avgörandena klargör bland annat att valet av åtgärd ska ske efter en helhetsbedömning av hur aktuella brister påverkar tillståndshavarens lämplighet, att ingripanden mot serveringstillstånd är framåtsyftande och ska säkerställa att regelsystemet följs i framtiden och att även åtgärder som en tillståndshavare har vidtagit först efter det att omprövningsärendet inletts för att komma till rätta med de missförhållanden som föranlett omprövningen kan få betydelse vid bedömningen.
”När det gäller tillämpningen av alkohollagen är det på serveringsområdet fortsatt en utmaning att våra 290 kommuner i vissa avseenden tolkar och tillämpar den så olika.”
Din bok ger både kommentarer och rättsfall. Hur kan jurister och företag använda den för att undvika misstag och vinna tid? Finns några kapitel som är extra värdefulla?
Förhoppningsvis kan boken fungera som en genväg för den som av olika skäl behöver tolka och tillämpa alkohollagen och snabbt hitta relevant rättspraxis. Kommentarerna och rättsfallen omfattar ju hela lagen och anslutande föreskrifter, men jag ska inte sticka under stol med att jag för egen del har vissa kapitel som jag är lite särskilt intresserad av, lägger extra tonvikt vid och har utvecklat mer än andra. Det handlar då främst om det nya 5 a kapitlet om gårdsförsäljning och 8 kapitlet om servering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat. Det är ju de delarna av alkohollagen som jag också arbetar med och tillämpar dagligen i praktiken genom rådgivning till företag och i domstolsprocesser i mitt arbete som chefsjurist. Men självklart strävar jag efter att vara grundlig i arbetet med samtliga kapitel – det är ju hela lagen som kommenteras.
Lagen gäller i sex år och ska sedan utvärderas. Vad tror du om framtiden för gårdsförsäljning i Sverige?
Det stämmer att bestämmelserna om gårdsförsäljning är tidsbegränsade och upphör att gälla den 1 juni 2031 om inte riksdagen beslutar annat i frågan dessförinnan. Enligt förarbetena ska en utvärdering i god tid genomföras av Folkhälsomyndigheten i dialog med andra myndigheter och organisationer för att bedöma bl.a. gårdsförsäljningens omfattning, dess effekter för besöksnäring och eventuell påverkan på folkhälsan. Det betonas i propositionen att om inte starka skäl talar mot det bör lagstiftningen efter utvärderingen förlängas eller göras permanent. Jag är övertygad om att gårdsförsäljningen kommer att falla väl ut och gissar att den kommer att permanentas framöver, sannolikt med vissa lättnader. Det är väl ett troligt scenario att bland annat begränsningarna i tillverkarens årsproduktion, volymgränserna vid försäljning och krav på exempelvis besöksarrangemangets utformning och omfattning justeras nedåt efter utvärderingen eller i delar kanske till och med före den. Det som är självklart i huvuddelen av övriga Europa och övriga världen kommer att fungera väl även i Sverige.
