Hur bevarar man en juridisk institution som är en symbol för rätt och rättvisa och samtidigt göra den relevant i en digital samtid? I den här artikeln berättar Stefan Lindskog, ny ansvarig utgivare för Sveriges Rikes Lag, om balansen mellan tradition och utveckling, om mentorskapet som formade honom och om känslan när hans namn skulle stå på ryggen på den bok som är en sinnebild för det svenska rättsväsendet.
Med en lång och mångsidig karriär bakom sig har Stefan Lindskog verkat i rättsordningens centrum under flera decennier, som advokat, akademiker, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen. När han själv ser tillbaka beskriver han yrkeslivet som en serie avgörande vägval.
- Livet är som en resa med ideliga vägval. Valen i början av resan blir mest livsavgörande, säger Stefan Lindskog.
Ett av de tidigaste besluten var att välja bort en karriär som yrkesmusiker för att i stället läsa på universitet. Nästan samtidigt valde han juridiken framför ekonomin (även om han läste ekonomin parallellt). Under tingstjänstgöringen fattade han sitt tredje avgörande beslut: att bli advokat.
Mentorn i rättssalen
En person kom att få särskild betydelse för hans syn på juridiken. Det skedde under tingstjänstgöringen, då han imponerades av en advokats skicklighet i rättssalen.
- När jag gjorde min tingstjänstgöring kom en advokats skicklighet i rättssalen att imponera till grad att den framtida inriktningen blev självklar; jag skulle bli som honom. Han hette Folke Wistrand och blev sedan min mentor, berättar Stefan Lindskog.
”Tänk om farfar fått uppleva detta”
Stefan Lindskog efterträder Johan Munck, som under många år satt sin prägel på lagboken. Att ta över innebär respekt för traditionen, men inte att imitera.
- Det känns ansvarsfullt och uppfordrande att ta över efter Johan Munck. Johan var en på många sätt unik människa. Ingen kan fylla hans mantel. Det är inte meningsfullt att se sig som någon som ska fortsätta i hans fotspår. Jag får försöka föra uppdraget vidare efter mina förmågor, säger Stefan Lindskog.
När frågan om utgivarskapet kom var känslan dubbel.
- Både förutsebart och overkligt. Förutsebart i betraktande av traditionen att uppdraget skulle gå till en nyligen pensionerad ordförande i Högsta domstolen. Men det var overkligt att mitt namn skulle komma att stå på ryggen på den bok som är en sinnebild för det svenska rättsväsendet. Tänk om farfar hade fått uppleva detta! fortsätter Stefan Lindskog.
Lagboken, en symbol för rätt och rättvisa av samma tyngd som Fru Justitia
Hur ser han då på balansen mellan tradition och utveckling i en lagbok som ska vara relevant i dagens digitala samhälle?
- Lagboken har vissa kärnegenskaper som inte går att digitalisera. En är den unika designen som möjliggör att lagboken är en symbol för rätt och rättvisa av samma tyngd som Fru Justitia, konstaterar Stefan Lindskog.
Han pekar också på systematiken och det redaktionella upplägget, något som kan uppfattas som krångligt, men som ger en särskild förståelse när man väl lärt sig det.
Lagboken har vissa kärnegenskaper som inte går att digitalisera.
En är den unika designen som möjliggör att lagboken är en symbol för rätt och rättvisa
av samma tyngd som Fru Justitia,
Stefan Lindskog.
- Det kan initialt förefalla krångligt, men när man väl har lärt sig systematiken så ger lagboken en närmast fysisk känsla för själva lagsystemet, säger Stefan Lindskog.
Frågan är inte om tradition ska ställas mot utveckling, utan hur de kan verka tillsammans. För Stefan Lindskog är det just i detta samspel som lagbokens fortsatta relevans avgörs.
- Det gäller att hålla på traditionen och bygga vidare på detta. Men då måste lagboken, utöver ett för den vardagliga rättstillämpningen adekvat urval av lagar, innehålla såväl relevant tilläggsinformation i koncentrat som användbara register för att kunna fungera som en omedelbart tillgänglig och tillförlitlig källa under exempelvis en förhandling. En särskild aspekt i det hänseendet är att när information söks i lagboken så kan alla i rummet se källan. Det inger förtroende, konstaterar Stefan Lindskog.
Urvalets ansvar
Erfarenheterna från Högsta domstolen har gett honom ett analytiskt förhållningssätt till urvalet av lagtexter. Tillämpningsfrekvensen är en parameter, men inte den enda.
- I takt med att de relevanta lagarna blir fler och mer omfångsrika kommer urvalet alltmer att handla om att välja bort snarare än att ta in. Men också lagens rättsstatliga relevans måste beaktas, säger Stefan Lindskog.
Det är i denna avvägning mellan det praktiskt nödvändiga och det principiellt viktiga som utgivarskapet prövas.
Att vara värdig uppdraget
Rollen som ansvarig utgivare av Sveriges Rikes Lag innebär att vara garant för kvalitet och balans. Traditionen är stark, men ansvaret personligt.
- Kvalitet och balans sitter bildligt talat i redaktionsrummens väggar, och Johan Muncks ande svävar över medarbetarna. Det är en trygghet! Utmaningen ligger i att jag som person ska vara värdig utgivarskapet, berättar Stefan Lindskog.
Att vara värdig, menar han, handlar om att fortsätta vara relevant i rättssamhället, genom rättsvetenskapliga insatser, utredningsuppdrag och andra bidrag.
När han ser tillbaka på sitt yrkesliv återkommer han till drivkraften.
- Det som är lustfyllt blir inte krävande. För mig är kreerandet lustfyllt, avslutar Stefan Lindskog.
Oavsett om det handlar om juridik, jazz eller trädgårdsskapande är det skapandet som ger energi. Med den inställningen tar Stefan Lindskog nu ansvar för en av de mest symboltyngda publikationerna i Sverige, i spänningsfältet mellan tradition och utveckling.
Läs mer om lagboken, en analog bok i en digital värld.
Ladda ner vår AI rapport, AI i juridiken - möjligheter risker och vägen framåt
.
Läs mer
Testa JUNO AI kostnadsfritt
