AI-avtalens paradox: snabbare produktion, mer verifiering

Allt fler klienter kommer idag till advokater med AI-genererade avtal som de själva tagit fram. Avtalen ser ofta professionella ut och klienten vill att advokaten snabbt ska “kasta ett getöga” på innehållet.

Det problematiska är att det som ser färdigt ut sällan är juridiskt kvalitetssäkrat. Enligt Jennifer Jankevics, VD och Advokat, och Seles Bitar Benjamin, Advokat, på advokatbyrån Belle Advokatbyrå skapar AI-avtalen därför ofta mer arbete, inte mindre. För att kunna stå bakom rådgivningen måste avtalen granskas lika noggrant som tidigare, trots att klienten upplever att arbetet redan är gjort.
Jennifer Jankevics och Seles Bitar Benjamin berättar att de sett en tydlig förändring i klienternas beteende under det senaste halvåret.

Jennifer Jankevics, VD och Advokat, Belle Advokatbyrå.

– Den tydligaste förändringen är att klienter i allt högre grad kommer till oss med ett färdigt dokument i handen, ibland ett helt ”avtalspaket” med flera olika avtal. Det är mer en regel än ett undantag nu. Tidigare hade klienterna inget färdigskrivet med sig, berättar Jennifer Jankevics.

Tidigare kunde klientens fråga vara:
“Vi ska ingå ett aktieägaravtal – kan du upprätta det åt oss?”
Idag låter det oftare:
“Vi har skrivit ett avtal med hjälp av AI – kan du kolla igenom det snabbt? Kan du slå ett getöga?”

När juridiskt språk förväxlas med juridisk kvalitet
Att klienterna upplever avtalen som färdiga är inte konstigt. Generativ AI är mycket skicklig på att producera välstrukturerad text med ett professionellt juridiskt språk.

– AI-genererade avtal ser ofta färdiga ut, välstrukturerade, välformulerade och med ett professionellt juridiskt språk. Klienten har svårt att se vad som saknas, eftersom det som saknas per definition inte finns i dokumentet, säger Jennifer Jankevics.

Det är också här som en större missuppfattning uppstår kring vad juridiskt arbete egentligen är.

– Den vanligaste missuppfattningen är att juridiskt arbete är textproduktion. Att skriva ett avtal är sista steget i en process som börjar med att förstå situationen, identifiera risker, välja hur de ska hanteras och avgöra vad som faktiskt är rimligt att reglera. AI hoppar direkt till sista steget utan att ha gjort de föregående, fortsätter Jennifer Jankevics.

De menar att många klienter idag förväxlar juridiskt språk med juridisk kvalitet.

Seles Bitar Benjamin, Advokat, Belle Advokatbyrå

– AI är tränad på juridiska dokument och reproducerar deras yttre form med stor precision. Ett avtal kan låta exakt som ett välskrivet avtal, upprättat av en expert, men ändå sakna avgörande skydd, ha inkonsekventa definitioner eller vara direkt olämpligt för svensk rätt, bekräftar Seles Bitar Benjamin.

Skillnaden mellan ett avtal som “låter juridiskt” och ett avtal som faktiskt håller juridiskt är därför stor.

– Ett avtal som låter juridiskt har rätt terminologi och rätt struktur och ser bra ut. Ett avtal som håller juridiskt är konsistent, heltäckande för den specifika situationen, anpassat till tillämplig lag och skrivet med en tydlig förståelse för vad som händer när något går fel, fortsätter Seles Bitar Benjamin.

Fallgroparna i AI-genererade avtal
Jennifer Jankevics och Seles Bitar Benjamin beskriver återkommande problem i AI-genererade avtal. De ser:

• inkonsekventa definitioner,

• generiska klausuler som inte är anpassade till parternas situation,

• luckor i ansvarsregleringen,

• och formuleringar hämtade från amerikansk eller engelsk rätt.

– Felaktig rättsordning är vanligt – avtal skrivna som om svensk rätt vore amerikansk eller engelsk. Vi ser också uttryck och ord som man inte brukar se i svenska avtal, berättar Jennifer Jankevics.

Samtidigt uppstår ofta ett större problem: klienten förstår inte själv innehållet i avtalet. Det är enligt Jennifer och Seles också det mest riskfyllda.

– När vi ställer frågor märker vi att klienten inte alltid förstår innehållet. Man sätter stor tilltro till AI och att det ”ser bra ut”. Det är det allvarligaste problemet. En klient som tror sig ha ett genomtänkt avtal tar risker de inte är medvetna om. Det är värre än att inte ha något avtal alls, för i det senare fallet vet åtminstone klienten att de är exponerade, säger Jennifer Jankevics.

Verification Value Paradox i praktiken
Många klienter använder AI för att minska kostnaden för juridisk rådgivning. Tanken är att advokaten bara ska behöva göra en snabb kontroll av ett redan färdigt dokument. Enligt Jennifer Jankevics och Seles Bitar Benjamin blir resultatet ofta det motsatta.

– Vi måste ofta lägga mer tid på att granska AI-avtal än att upprätta från början med stöd av mallar vi själva tagit fram. Det går inte att bara ”kasta ett getöga”, så jobbar inte en advokat, det vore oseriöst. Att granska ett avtal professionellt innebär att man tar ansvar för sin bedömning. Det ansvaret kräver en fullständig analys – man kan inte ta halvt ansvar, säger Seles Bitar Benjamin.

I vissa fall kan granskningen till och med ta längre tid än om advokaten hade skrivit avtalet från början.

– Absolut, och det är paradoxalt. När man skriver från grunden vet man exakt vad varje klausul gör och varför den är där. När man granskar ett AI-genererat avtal måste man kartlägga något okänt, fortsätter Seles Bitar Benjamin.

Det Jennifer Jankevics och Seles Bitar Benjamin beskriver är ett konkret exempel på det som inom AI-diskussionen ofta kallas “The Verification Value Paradox”. AI skapar snabb output och ger intryck av effektivitet. Men när verifieringsbördan ökar och juristen inte kan lita på innehållet försvinner produktivitetsvinsten.

– I de flesta fall omfördelar AI arbetet. Tidiga stadier av textproduktion automatiseras, men analys – som vi tar juridiskt ansvar för – kan inte automatiseras. Totalt kan arbetsmängden till och med öka när man hanterar ett AI-genererat dokument, eftersom man inte bara skapar – man kontrollerar och korrigerar något man inte skapat, säger Jennifer Jankevics.

Juridiskt ansvar kan inte automatiseras
För Jennifer Jankevics och Seles Bitar Benjamin handlar frågan ytterst om juridiskt ansvar.

– Som advokater har vi ansvar för vår rådgivning och det kan inte delegeras till AI. Bedömningar måste kunna förklaras, särskilt om de angrips och blir föremål för prövning i domstol, säger Jennifer Jankevics.

De tror att relationen mellan klient och advokat kommer fortsätta förändras i takt med att AI blir vanligare. Samtidigt ser de att klienternas förväntningar förändras.

– Relationen med våra klienter kan förändras till att vi mer och mer granskar redan upprättade dokument och ger strategisk rådgivning, istället för att själva skriva långa avtal. Vissa klienter börjar förvänta sig att juridiskt arbete ska vara snabbt och billigt som en AI-prompt. Det utmanar hela branschens sätt att kommunicera värde och prissätta tjänster, säger Jennifer Jankevics.

Men det juridiska kärnvärdet förändras inte.

– Det värde en advokat tillför är inte att producera text – det är att förstå konsekvenser, identifiera risker och ta ansvar för en bedömning. Den funktionen kan inte ersättas av ett verktyg som inte vet vem klienten är och vilka risker som finns i den specifika situationen, avslutar Jennifer Jankevics.

Nu lanserar Norstedts Juridik JUNO Flow. Följ med när vi tar juridiskt arbete till nästa nivå!