Över 2 200 jurister och advokater i Sverige och Danmark har sagt sitt om AI – och bilden som växer fram är både hoppfull och försiktig. Men hur redo är den juridiska branschen att ta steget, och hur ser jurister i Norden på möjligheter och risker med en teknologi som kan förändra allt från research till rättssäkerhet? Norstedts Juridik lanserar branschrapporten, AI i juridiken - möjligheter, risker och vägen framåt.
Norstedts Juridik, en del av Karnov Group, har under våren 2025 genomfört en omfattande AI-undersökning som ger en unik inblick i hur jurister och advokater i Sverige och Danmark* förhåller sig till AI. Undersökningen, som presenteras i är den största i sitt slag i Norden och belyser både höga förväntningar och tydliga farhågor kring AI:s intåg i juridiken.
Stark framtidstro men också oro
Resultaten från undersökningen visar en i grunden positiv inställning till AI. Hela 70 % av de nordiska respondenterna uppger att de har en positiv eller mycket positiv syn på AI:s roll i juridiken. Bara 8 % är direkt negativa, medan 17 % är neutrala eller osäkra. Detta pekar på en yrkeskår som visserligen är nyfiken och öppen – men samtidigt försiktig.
Bland de mest efterfrågade fördelarna sticker effektivitet och tidsbesparing ut som tydliga vinnare. Hela 91 % av respondenterna tror att AI kan spara tid i det dagliga arbetet, och 89 % ser AI som ett verktyg för att öka effektiviteten. 85 % anser dessutom att AI kan bidra till minskad stress genom att ta över repetitiva och tidskrävande uppgifter. Något färre – 84 % – ser AI som ett sätt att förbättra kvaliteten i det juridiska arbetet, genom exempelvis bättre underlag eller snabbare informationssökning.
Karin Nilsson, Insight Manager på Norstedts Juridik och Karnov Group
– Det är tydligt att nordiska jurister och andra yrkesverksamma som arbetar med juridik ser AI som en stor möjlighet, framför allt för att frigöra tid och höja kvaliteten i arbetet. Samtidigt märker vi en sund försiktighet – man vill förstå tekniken och säkerställa att den används på ett sätt som inte äventyrar rättssäkerheten, säger Karin Nilsson, Insight Manager på Norstedts Juridik och Karnov Group.
Det råder med andra ord ingen tvekan om att nordiska jurister ser stora möjligheter med AI, inte minst i att frigöra tid till mer kvalificerade uppgifter.
AI som sparringpartner, men mänskligt omdöme avgör
Trots optimismen finns en tydlig gräns för hur långt man är beredd att släppa in AI i de juridiska processerna. Endast 13 % litar på AI:s juridiska rekommendationer lika mycket som på mänskliga kollegors. För majoriteten är AI snarare en “sparringpartner” som kan bidra med idéer, sammanfatta material eller föreslå formuleringar – men inte fatta beslut.
– Vi ser en stark vilja att använda AI som ett smart stöd, men det finns ett tydligt motstånd mot att låta tekniken ta över juridiska bedömningar. Juridiken handlar mycket om nyanser, etik och tolkning, där mänsklig erfarenhet fortfarande anses helt avgörande, berättar Karin.
Många beskriver AI som “en ny kollega man måste lära känna.” Verktygen kan snabba upp allt från research till dokumentproduktion, men måste användas kritiskt. Som en av respondenterna uttrycker det: “AI är fantastiskt för att ge en första överblick. Men jag måste alltid dubbelkolla fakta, annars riskerar jag fel som kan få stora konsekvenser.”
Hallucinationer och rättssäkerhet största farhågor
De största farhågorna bland nordiska jurister handlar om hallucinationer – det vill säga risken att AI hittar på fakta eller ger felaktiga svar. Detta oroar en överväldigande majoritet och lyfts som det enskilt största hindret för en bredare AI-användning.
Även rädslan för att juridiska färdigheter ska urholkas är påtaglig. Många uttrycker oro för att yngre jurister ska förlita sig på AI i stället för att utveckla eget juridiskt omdöme och analysförmåga. Vid sidan av dessa farhågor finns också stark oro kring GDPR, sekretess och vem som bär ansvaret om AI gör fel.
– Hallucinationer är en stor oro, eftersom juridiken kräver precision och korrekta källor. Det handlar inte bara om teknik, utan om att upprätthålla rättssäkerheten. Samtidigt finns en rädsla för att överanvändning av AI ska göra att nya jurister inte utvecklar den kritiska analys som är kärnan i juridiskt arbete, fortsätter Karin.
Samtidigt visar undersökningen att nordiska jurister värderar etiska aspekter högt. Även om “högsta etiska standard” placerar sig sist av de listade faktorerna som “mycket viktigt” när man väljer AI-lösning, uppger ändå en klar majoritet att detta är avgörande. Det visar på en bransch där förtroende och rättssäkerhet inte kan kompromissas bort, ens i teknikens namn.
Utbildningsgap hotar AI:s fulla potential i juridiken
En av de mest oroande insikterna från undersökningen är det stora utbildningsgapet. Bara 19 % av de tillfrågade anser att de har fått tillräcklig utbildning för att använda AI effektivt i sitt arbete. Samtidigt uppger hela 68 % att de förväntar sig att arbetsgivaren ska erbjuda AI-utbildning.
Det är också tydligt att osäkerheten kring AI är utbredd. 41 % säger att de inte riktigt vet hur de ska använda AI-verktyg på ett korrekt sätt, och nästan hälften, 47 %, ser AI främst som “ett arbetsverktyg bland andra”.
- Vi ser ett tydligt glapp mellan vilja och förmåga. Många jurister är positiva till AI men känner sig helt enkelt inte rustade att använda tekniken i vardagen. Det är inte bara en utbildningsfråga, utan också en fråga om kultur, trygghet och att våga prova nya arbetssätt. För arbetsgivare är detta både en utmaning och en enorm möjlighet, konfirmerar Karin.
AI inte bara är en teknisk fråga – det handlar lika mycket om kompetens, kultur och förändringsledning. Organisationer som lyckas kombinera teknik med utbildning och tydliga riktlinjer har goda möjligheter att ligga i framkant när juridiken förändras.
Framtiden tillhör de som vågar – med mänsklig kontroll
Norstedts Juridiks undersökning tecknar en bild av en bransch som står med ena foten i framtiden och den andra förankrad i krav på rättssäkerhet och noggrannhet. AI ses som en enorm möjlighet – men inte som en ersättare för juridiskt omdöme.
– För arbetsgivare innebär det här både en möjlighet och en utmaning. De som vågar satsa på AI, samtidigt som de ger sina medarbetare rätt utbildning och tydliga riktlinjer, kommer stå starkast på en marknad som förändras snabbt. Det handlar inte bara om teknik, utan om att skapa trygghet och framtidstro i hela organisationen, avslutar Karin Nilsson.
Ladda ner och läs hela rapporten, AI i juridiken - möjligheter, risker och vägen framåt.
* Undersökningen inkluderar, förutom jurister och advokater, även andra yrkesgrupper som använder juridik i sin yrkesutövning.
