I takt med att artificiell intelligens blir alltmer integrerad i juridiskt arbete står advokatbyråer inför en svår balansgång. AI-tjänster kan avsevärt förbättra effektiviteten, påskynda juridisk research och minska tiden som läggs på repetitiva uppgifter, men AI medför också nya risker kring sekretess, professionellt omdöme och juridisk kvalitet.
Enligt Maiken Dueholm Sundahl, Group DPO och Compliance Manager på Norstedts Juridik och Karnov Group, som regelbundet diskuterar AI-styrning och införandet av AI med kunder i juristbranschen, brottas många organisationer just nu med samma frågor kring sekretess, styrning, juridisk kvalitet och ansvarsfull användning av AI.
Den verkliga utmaningen är att säkerställa att AI stödjer juridiskt arbete utan att försvaga den juridiska metodiken och det kritiska tänkande som juridisk praxis bygger på, samtidigt som man hanterar de bredare styrningsrisker som följer med AI-användning. Dessa inkluderar sekretessrisker, frågor kring klientprivilegium och den växande risken att jurister blir alltför beroende av AI-genererat innehåll utan tillräcklig verifiering eller mänsklig tillsyn.
Maiken Dueholm Sundahl, Group DPO och Compliance Manager på Norstedts Juridik och Karnov Group.
– Det är fortfarande stor skillnad från jurist till jurist och från byrå till byrå när det gäller hur AI används. Mycket beror på organisationens mognadsgrad, men också på dess riskaptit, förklarar Maiken Dueholm Sundahl.
Medan vissa byråer fortfarande experimenterar försiktigt har andra redan börjat integrera AI i sina dagliga arbetsflöden. En viktig förändring som Maiken har noterat är att jurister i allt högre grad förstår skillnaden mellan offentligt tillgängliga AI-verktyg och företagslösningar.
– När jurister börjar använda tillförlitliga verktyg och förstår hur lösningarna faktiskt fungerar, börjar de också se den verkliga potentialen. AI kan hjälpa dem att genomföra juridisk research mycket snabbare och ge mer tid till juridiskt resonemang och analys, säger Maiken Dueholm Sundahl.
Den största AI-risken är okunskap
Samtidigt innebär AI-användning inom advokatbyråer betydande risker om medarbetarna inte fullt ut förstår hur verktygen fungerar eller hur information hanteras.
En av de största missuppfattningarna idag gäller sekretess och användning av data.
– Det är en stor skillnad mellan kostnadsfria, offentligt tillgängliga AI-verktyg och företagslösningar där leverantörer är avtalsmässigt bundna av säkerhetsåtgärder, villkor och personuppgiftsbiträdesavtal, bekräftar Maiken Dueholm Sundahl.
För jurister som hanterar konfidentiell och privilegierad information är denna skillnad avgörande.
– En junior jurist kanske använder ChatGPT för att skriva ett utkast. En partner kanske använder ett annat AI-verktyg för att sammanfatta en dom. Ingen har sagt åt dem att inte göra det, och ingen har förklarat vad som händer med informationen de matar in, säger Maiken Dueholm Sundahl.
Konsekvenserna kan snabbt bli allvarliga. Konfidentiell klientinformation kan oavsiktligt exponeras för externa system, skyddet kring klientprivilegium kan försvagas och byråer riskerar att skada klienternas förtroende.
– Det finns direkta sekretessrisker, förtroenderisker och även risker kopplade till klientprivilegium. Om konfidentiell eller privilegierad information matas in i ett AI-verktyg som inte är godkänt kan det skapa betydande juridiska och professionella problem. Om en klient får veta att deras konfidentiella information har matats in i ett offentligt AI-verktyg kan förtroendet snabbt skadas. Användarna agerar inte vårdslöst, men utan ordentlig onboarding och förståelse för hur dessa verktyg fungerar och hur data hanteras riskerar organisationer att skapa exponering som de kanske inte fullt ut förstår, fortsätter Maiken Dueholm Sundahl.
Juridisk metodik och källkritik är viktigare än någonsin
En av de viktigaste punkterna i diskussionen om AI och juridiskt arbete är att AI-genererade svar kan låta extremt övertygande, även när de är felaktiga. Enligt Maiken gör detta juridisk metodik och källkritik ännu viktigare än tidigare.
– Det är avgörande att behålla sin juridiska metod och sitt källkritiska tänkande när man arbetar med AI. Även om själva källan är korrekt kan tolkningen fortfarande vara fel, säger Maiken Dueholm Sundahl.
Generativa AI-system är designade för att kommunicera flytande och självsäkert, men juridiskt arbete kräver att jurister verifierar källor, bedömer juridiska resonemang och använder professionellt omdöme. Det är här begreppet ”human in the loop” blir centralt.
– Dokumentgranskning, kategorisering, sammanfattningar och inledande juridisk research är alla bra exempel där AI kan hjälpa jurister att bearbeta information mycket snabbare, samtidigt som juristen fortfarande ansvarar för det juridiska resonemanget och slutsatserna. Det som blir farligt är när organisationer börjar behandla AI-genererat innehåll som om juridiskt omdöme redan har tillämpats. Därför är det fortfarande avgörande att upprätthålla juridisk metodik, källkritik och alltid ha en människa med i processen när AI-verktyg används, förklarar Maiken Dueholm Sundahl.
De byråer som lyckas investerar i onboarding
I takt med att AI-användningen fortsätter att accelerera tror Maiken att de byråer som lyckas inte nödvändigtvis kommer att vara de med den mest avancerade tekniken. I stället kommer det att vara de byråer som är villiga att investera tid och resurser i onboarding, utbildning, styrning och att bygga en stark intern kultur kring ansvarsfull AI-användning.
– En stark och kontinuerlig onboarding- och medvetenhetsstruktur är avgörande. Det räcker inte med en kort utbildning. Jurister behöver förstå både hur verktygen används och hur man tänker kritiskt när man använder dem. Onboarding behöver fokusera på mer än bara prompting eller funktionalitet. Människor behöver också förstå nackdelarna med AI och hur man undviker dem genom bra processer, faktagranskning och ett “human-in-the-loop”-perspektiv, bekräftar Maiken Dueholm Sundahl.
Att skapa en kultur där medarbetare känner sig trygga med att ifrågasätta AI-genererade svar är lika viktigt.
– Det är viktigt att normalisera att AI kan göra misstag. Man behöver en kultur där människor känner sig bekväma med att ställa frågor, utmana resultaten och vara nyfikna på varför vissa slutsatser dras. Det arbetssättet bör också tillämpas när man arbetar med AI, säger Maiken Dueholm Sundahl.
För advokatbyråer innebär detta också att inse att AI-styrning inte kan lösas med en enkel policy. Olika verktyg, juridiska verksamhetsområden och användningsområden kräver olika nivåer av tillsyn och kontroll. Enligt Maiken behöver byråer både övergripande styrningsprinciper och praktisk vägledning för olika användningsområden.
– Det kan finnas områden där det är acceptabelt att använda AI mer brett och andra där riskaptiten ser annorlunda ut. Det är också en stor skillnad mellan offentligt tillgängliga verktyg och företagslösningar där data skyddas och inte används för att träna modeller, säger Maiken Dueholm Sundahl.
Sammantaget menar Maiken att de byråer som kommer att lyckas under de kommande åren är de som förstår att AI inte bara är en teknikfråga – det är också en fråga om juridisk kvalitet, styrning och professionellt ansvar.
– De byråer som lyckas kommer att vara de som är villiga att lägga den tid och de resurser som krävs för att utbilda sina användare, samtidigt som de förstår teknikens begränsningar. AI kan skapa enormt värde, men bara om stark juridisk analys och mänskligt omdöme förblir centrala genom hela processen, avslutar Maiken Dueholm Sundahl.
Läs mer om JUNO AI.
Ladda ner vår AI rapport, AI i juridiken - möjligheter risker och vägen framåt.
