I veckan fällde även hovrätten medieprofilen Cissi Wallin för grovt förtal av Fredrik Virtanen som hon i sociala medier pekat ut som våldtäktsman. Hans-Olof Sandén, författare till boken ”Förtal”, är en av Sveriges främsta experter på brottet i fråga. Han är varken överraskad över att Cissi Wallin fälls eller att frågan om vilken rätt en kvinna har till sin egen berättelse inte blir besvarad. Mer överraskande är enligt honom att hovrätten i fråga om påföljd och skadestånd ger med den ena handen och tar med den andra.
I sak framstår domen inte som särskilt överraskande - en förväntad utgång. Det är ett dock ett uppmärksammat fall som kommit att starkt förknippas med metoo-rörelsen och uppfattningen inom denna rörelse om att det krävs att de uppgivna förövarna namnges för att skapa effekt och en faktisk förändring i mäns förhållande till kvinnor. Av domen framgår dock att detta inte helt står i överensstämmelse med bestämmelsen om förtal.
Den debatt som uppgiftslämnaren önskar föra bör enligt domstolarna i de allra flesta lägen kunna föras utan oförsvarliga utpekanden med namn eller i sådan form att det alltför lätt går att lista ut vem som avses. Detta är en återkommande tanke såväl i förarbetena som i praxis och doktrin.
Cissi Wallin, numera dömd i såväl tingsrätt som hovrätt, gör också en invändning om att den friande domen i tryckfrihetsmålet rörande hennes bok i samma sak borde tillmätas betydelse och medföra att hon även i detta mål borde gå fri från ansvar. Det är dock som hovrätten, så riktigt konstaterar, ett helt annat mål som har bedömts i en annan ordning.
Hans-Olof Sandén är rättschef vid Polismyndigheten, region Väst, och expert på yttrandefrihetsbrott.
Den frågan har också hanterats tryckfrihetsmål vilket innebär ett helt annat förfarande med en jury som exklusivt har prövat saken. I de fall juryn besvarar frågorna om tryckfrihetsbrott nekande så får vi ingen vetskap om varför den kommit till denna slutsats vilket gör att det inte heller finns någon vägledning för en annan domstol att hämta från ett sådant mål.
Sofistikerade skrivningar av hovrätten
Nästa fråga av intresse är den om Fredrik Virtanen verkligen haft en sådan ställning att han borde tåla att kritiseras offentligt och att kritiken haft en sådant allmänt intresse att detta varit försvarligt. I den delen uttrycker sig hovrätten tämligen sofistikerat och konstaterar att han inte tillhör den krets av personer som behöver tåla den allra mest närgångna granskningen. En finstämd formulering som kan uppfattas som att han inte har riktigt den ställning som på något vis föresvävat i diskussionerna runt saken i fråga.
Hovrätten menar vidare att Virtanen haft en feministisk framtoning i sin journalistik och att anklagelserna därför påverkat honom negativt i hans yrkesroll. Hans rykte och trovärdighet har därmed skadats. I den här delen lägger hovrätten vikt vid att det handlar om påstådda brott som begåtts för mer än nio år sedan och att dessa påståenden fått stor spridning. Det följer gällande praxis att tillmäta sådana omständigheter betydelse i bedömningen av om det varit försvarligt att lämna och sprida dessa uppgifter.
I boken Förtal gör Hans-Olof Sandén av grundlig genomgång av brottet i fråga.
Prövningen om det handlar om sex eller åtta enskilda brott är inte heller särskilt märklig. Slutsatsen att det rört sig om sju brott följer väl rådande praxis. Detta har jag också berört i min bok i samband med frågan om förtal kan vara ett perdurerande brott eller inte, vilket ju HD konstaterat att det inte bör betraktas som.
Hovrätten ger och tar
Sedan kommer något som kan uppfattas som ett mer ovanligt och udda resonemang. Hovrätten beaktar den omständigheten att den själv bidragit till att målet tagit lång tid att få klart för huvudförhandling och dom. Detta dröjsmål får domstolen att sätta ner antalet dagsböter från hundra till trettio. Det finns också praxis (se bland annat NJA 2021 s. 820) som visar på att sen lagföring bedömts som beaktansvärt på ett sådant sätt att det kan påverka påföljden.
Det hovrätten ger med ena handen tar den dock med den andra i samband med att den tar sig an frågan om skadestånd. I den delen får plötsligt dröjsmålet motsatt effekt. Sedan målet anhängiggjordes i hovrätten har en skärpning genomförts i lagtexten i fråga om nivåerna på storleken på ersättning för kränkning. En ändring som trädde ikraft så sent som den 1 juli i år (2022). Av praxis framgår vidare att sådan ersättning ska bestämmas efter de principer som gäller vid tiden för fastställande av ersättningen, i detta fall när hovrätten nu, den 25 oktober 2022, avkunnar dom. Med anledning av detta höjs nu skadeståndet (för kränkning) från 80 000 kr till 100 000 kr.
Så om domstolen hade hunnit avgöra målet några månader tidigare så hade utfallet troligen blivit annorlunda och skadeståndsbeloppet lägre. Minns då att hovrätten själv tar på sig ett dröjsmål om drygt ett år. Detta till trots har hovrätten under givna förutsättningar följt den praxis som finns och tagit de hänsyn som funnits inom räckhåll.
Rätten till den egna berättelsen
Rätt och riktigt i juridisk bemärkelse så kvarstår ändå frågan om kvinnans rätt till sin egen berättelse och vilket utrymme hon ska ha att få sprida densamma. Dagens utformning av bestämmelsen om förtal begränsar uppenbart denna rätt och en ändrad syn i frågan kräver således en ändrad lagstiftning. Men till detta bör även läggas den problematik som framförts i fråga om samhällets förmåga att skydda sina medborgare från sexuella övergrepp, brott i nära relation och rättsväsendets möjligheter att lagföra sådana brott. I den delen finns mycket kvar att göra.