AI är på väg in iden kommunala vardagen. Intresset ökar snabbt, men utvecklingen bromsas av enavgörande faktor: tillit. Det visar Norstedts Juridiks nya rapport AI i kommunal sektor – tryggare ärendehantering med rättssäkerheten i fokus, som bygger på över 2 200 svar från vår AI-undersökning, med särskilt fokus på kommunsektorn.
Rapporten ger en tydlig bild av hur kommunanställda ser på AI i dag, möjligheterna är många, men kraven är höga. Framför allt efterfrågas lösningar som är rättssäkra, transparenta och juridiskt förankrade.
Karin Nilsson, Insight Manager, Norstedts Juridik.
– Rapporten visar att kommunerna inte vill ha AI som bara är snabb – de vill ha AI som är trygg. Lösningar måste vara spårbara, transparenta och bygga på svensk rättskällelära. Först då kan AI bli ett verkligt stöd i verksamheten och inte upplevas som en risk, säger Karin Nilsson, Insight Manager på Norstedts Juridik.
Rättssäkerhet viktigare än teknisk nyfikenhet
Rapporten visar att nästan hälften av kommunanställda känner sig bekväma med att använda AI, men samtidigt är tilliten till AI-genererade juridiska rekommendationer låg. Karin menar att resultatet snarare visar på ett starkt ansvarstagande än en skepsis mot ny teknik.
– Det speglar en situation där AI upplevs som både nödvändig och riskfylld. Kommunerna förstår potentialen, men arbetar i en miljö där rättssäkerhet, ansvar och transparens är avgörande. Utan tydliga ramar och juridisk förankring är det svårt att fullt ut lita på tekniken, särskilt när den används i myndighetsutövning.
Just därför är kommunerna försiktiga med generella AI-verktyg menar Johan Qvinth, Ansvarig för Kommun Länsstyrelse Region på Norstedts Juridsik, som dagligen möter kommuner.
Johan Qvinth, Ansvarig för Kommun Länsstyrelse Region, Norstedts Juridik.
– Många kommuner är nyfikna på AI, men väldigt försiktiga med generella verktyg som inte är anpassade för offentlig sektor, säger Johan.
Källor, transparens och förtroende avgör
I mötet med kommunerna återkommer frågor om ansvar, källor och juridisk hållbarhet. Enligt Johan är det ofta just dessa frågor som avgör om AI upplevs som användbar i praktiken.
– Jag tror att jag mest får träffa dem som redan vågat testa AI på olika sätt och ser både dess fördelar och begränsningar, de har ofta kommit fram till att källorna avgör. I vissa möten kommer det fortfarande frågor som: Vem ansvarar om AI har fel?, Kan vi lita på källorna? eller Hur vet vi att det här håller juridiskt?, berättar Johan.
Samtidigt beskriver han hur inställningen snabbt kan förändras när kommunerna ser hur en rättssäkrad AI-lösning fungerar i praktiken.
– JUNO AI för kommuner bygger på Norstedts Juridiks kvalitetssäkrade juridiska innehåll, innehåll som de redan litar på. Det skapar ett helt annat förtroende från start.
AI som stöd – inte genväg
Ett genomgående tema i rapporten är att kommunerna inte vill ersätta det mänskliga omdömet, utan stärka det. AI ses som ett stöd i analys och beslutsförberedelse, förutsatt att lösningen är spårbar och transparent.
– Rapporten visar att kommunerna vill använda AI, men bara om den är rättssäker och spårbar. Det är precis där JUNO AI för kommuner gör skillnad. Användarna kan se vilka källor svaren bygger på, få stöd i sin juridiska analys och använda AI som ett beslutsstöd, inte som en ersättare för det egna omdömet. Det gör att AI faktiskt går att använda i praktiken, även i känsliga ärenden, fortsätter Johan.
Norstedts Juridiks rapport, AI i kommunal sektor – tryggare ärendehantering med rättssäkerheten i fokus, visar tydligt att framtidens AI i kommunal sektor inte handlar om att gå snabbast fram, utan om att gå rätt. Genom att kombinera teknik med juridisk kvalitet, tydligt ansvar och rättssäkra arbetssätt vill Norstedts Juridik bidra till att kommuner kan ta nästa steg med AI på ett tryggt, hållbart och verksamhetsnära sätt.
Läs hela rapporten här: AI i kommunal sektor – tryggare ärendehantering med rättssäkerheten i fokus
Läs mer om vår AI tjänst, JUNO AI för kommuner.
Läs mer
