Till övergripande innehåll för webbplatsen
https://www.nj.se
  • Tjänster

      JUNO

      Sveriges största tjänst för juridisk information, utbildning och nyheter.

      • JUNO A-Ö
      • Systemkrav
      Logga in i JUNO

      JUNO för jurister

      • Läs mer om JUNO för jurister
      • Abonnemang

      JUNO för kommuner

      • Läs mer om JUNO för kommuner

      Övriga tjänster

      • Avtalsguiden
      • Affärsinformation
      • E-utbildning
  • Publikationer

      Litteratur

      Sveriges största utgivning av juridisk information

      • Titlar A-Ö
      • Sveriges Rikes Lag
      • Kurslitteratur

      Serier

      • Blå Biblioteket
      • Gula Biblioteket
      • Rödvita serien
      • Lexino
      • Svensk redovisning
      • Alla serier

      Offentliga publikationer

      Direkt från Sveriges myndigheter

      • Titlar A-Ö
      • Senaste nytt
      • Myndigheter
      • Läroplaner
      • Fritzes Kalendrar
      • Lagstiftningskedjan
  • Utbildning

      Kurser

      • Alla kurser
      • E-utbildning
      • Kursabonnemang

      Nyhetsdagar

      • Aktuell bolags- och börsrätt 2021
      • Arbetsrätt 2021
      • Barnkonventionsdagen 2021
      • Familjerätt 2021
      • IT-rätt 2021
      • Miljörättsdagen 2021
      • Kampen mot den organiserade brottsligheten
      • Offentlig upphandling 2021
      • Pensionsstiftelser 2021
      • Svensk Juriststämma 2021

      Användarutbildning

      • JUNO
      • Avtalsguiden
  • Om Oss

      Om oss

      • Vilka vi är
      • Arbeta hos oss

      Våra experter

      • Experter A-Ö
      • Vårt arbetssätt

      Ännu mer

      • Nyheter
  • Kontakt

      Kontakta oss

      Här hittar du information om hur du kommer i kontakt med oss på Norstedts Juridik.

      • Vår kontaktinformation

      Support

      Här får du hjälp med tekniska problem eller handhavande rörande våra produkter

      • JUNO
      • Lagboksappen
  • Logga in
      • JUNO
      • JUNO för kommuner
Cart
Search
Menu
https://www.nj.se
14 september 2020
  • Straffrätt
  • Artikel
  • Kommuners arbete med våld i nära relationer - lärdomar

  • Straffrätt
  • Artikel
  • Stora mängder av miljöfarligt batteriavfall hittades nedgrävt i marken på olika fastigheter. Tingsrätten dömde nyligen de inblandade för grovt miljöbrott till mellan ett och fyra års fängelse. Åtal för miljöbrott är dock relativt ovanliga. Helena Eckerrot Flodin, åklagare i målet, menar att beviskravet för en fällande dom i praktiken är högre när det handlar om miljöbrott än vid annan brottslighet.

    Av en slump påträffades i höstas farligt avfall i form av batterikross nedgrävt i stora mängder på olika fastigheter i Kumla, Örebro och Eskilstuna. Snart rullades en härva upp som visade att fyra män genom sina bolag hanterat totalt 1 898 ton batterikross. Ett företag betalade underentreprenörer för att ta hand om avfallet, som transporterades från Karlskoga och därefter förvarades oskyddat utomhus innan det grävdes ner. Prover påvisade extremt höga halter av metaller som zink, nickel och koppar. Tingsrätten konstaterade att det var fråga om en så extrem förorening av tungmetaller att avfallet innebar en påtaglig risk för människors hälsa, liksom för djur och växter. I slutet av maj fann tingsrätten åtalet styrkt och dömde de fyra inblandade för grovt miljöbrott till mellan ett och fyra års fängelse.

    Helena Eckerrot Flodin, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål som drev målet i Örebro tingsrätt, känner sig tillfreds med domen. Just i detta fall var bevisläget gott. Men hon menar att beviskravet för en fällande dom i praktiken kan vara högre när det gäller miljöbrott än vid övrig brottslighet.

    Det är lätt att fokusförskjuta - att man som försvarare kastar in dimridåer i förhoppning om att det ska verka tekniskt komplext, även om så inte är fallet.

     

    ickel och koppar. Tingsrätten konstaterade att det var fråga om en så extrem förorening av tungmetaller att avfallet innebar en påtaglig risk för människors hälsa, liksom för djur och växter. I slutet av maj fann tingsrätten åtalet styrkt och dömde de fyra inblandade för grovt miljöbrott till mellan ett och fyra års fängelse.

    Helena Eckerrot Flodin, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål som drev målet i Örebro tingsrätt, känner sig tillfreds med domen. Just i detta fall var bevisläget gott. Men hon menar att beviskravet för en fällande dom i praktiken kan vara högre när det gäller miljöbrott än vid övrig brottslighet.

    -Jag tycker att det är särskilt svårt att bevisa uppsåt eftersom det ofta anförs att miljölagstiftningen är krånglig och därför är svår att förstå. Man kommer därför ofta undan straffansvar. Men den som bedriver verksamhet ska ha kunskap om detta. Om du kör bil på vänster sida av vägen räcker det inte med att säga att du inte visste att det var högertrafik.

    -Det är lätt att ”fokusförskjuta”; att man som försvarare kastar in dimridåer i förhoppning om att det ska verka tekniskt komplext, även om så inte är fallet.

    Miljöbrottmål ställer ökade krav på en viss pedagogisk skicklighet för att kunna övertyga rätten om varför ett åtal ska vinna bifall.

    Miljöbrott skiljer sig från annan typ av brottslighet genom att de flesta gärningarna - till skillnad från batterimålet – sker av oaktsamhet. De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken utgör riktmärke för vad som kan anses vara aktsamt, vilket i sig kan föranleda knepiga bedömningar. EU ställer krav på tydliga sanktioner, och miljöbrottsdirektivet syftar till att stärka efterlevnaden av straffrättsliga påföljder. Enligt miljöbalken är det oftast verksamhetsutövaren som bär bevisbördan för att ett en viss åtgärd inte är potentiellt skadlig för miljön – inom miljöstraffrätt är det dock åklagaren, precis som är fallet gällande brottslighet i övrigt, som har den fulla bevisbördan.

    Men man behöver inte bevisa att en specifik skada har uppkommit utan det är tillräckligt att visa att det förelegat en risk för skada, vilket NFC (Nationellt forensiskt centrum) är väldigt duktiga på att identifiera när de genomför sina analyser, menar Helena Eckerrot Flodin.

    GettyImages-1124563104

    ickel och koppar. Tingsrätten konstaterade att det var fråga om en så extrem förorening av tungmetaller att avfallet innebar en påtaglig risk för människors hälsa, liksom för djur och växter. I slutet av maj fann tingsrätten åtalet styrkt och dömde de fyra inblandade för grovt miljöbrott till mellan ett och fyra års fängelse.

    Helena Eckerrot Flodin, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål som drev målet i Örebro tingsrätt, känner sig tillfreds med domen. Just i detta fall var bevisläget gott. Men hon menar att beviskravet för en fällande dom i praktiken kan vara högre när det gäller miljöbrott än vid övrig brottslighet.

    -Jag tycker att det är särskilt svårt att bevisa uppsåt eftersom det ofta anförs att miljölagstiftningen är krånglig och därför är svår att förstå. Man kommer därför ofta undan straffansvar. Men den som bedriver verksamhet ska ha kunskap om detta. Om du kör bil på vänster sida av vägen räcker det inte med att säga att du inte visste att det var högertrafik.

    -Det är lätt att ”fokusförskjuta”; att man som försvarare kastar in dimridåer i förhoppning om att det ska verka tekniskt komplext, även om så inte är fallet.

    Miljöbrottmål ställer ökade krav på en viss pedagogisk skicklighet för att kunna övertyga rätten om varför ett åtal ska vinna bifall.

    Miljöbrott skiljer sig från annan typ av brottslighet genom att de flesta gärningarna - till skillnad från batterimålet – sker av oaktsamhet. De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken utgör riktmärke för vad som kan anses vara aktsamt, vilket i sig kan föranleda knepiga bedömningar. EU ställer krav på tydliga sanktioner, och miljöbrottsdirektivet syftar till att stärka efterlevnaden av straffrättsliga påföljder. Enligt miljöbalken är det oftast verksamhetsutövaren som bär bevisbördan för att ett en viss åtgärd inte är potentiellt skadlig för miljön – inom miljöstraffrätt är det dock åklagaren, precis som är fallet gällande brottslighet i övrigt, som har den fulla bevisbördan.

    -Men man behöver inte bevisa att en specifik skada har uppkommit utan det är tillräckligt att visa att det förelegat en risk för skada, vilket NFC (Nationellt forensiskt centrum) är väldigt duktiga på att identifiera när de genomför sina analyser, menar Helena Eckerrot Flodin.

    Ditlev Tamm


    Fler artiklar

    Se alla artiklar
    14 september 2020

    Kommuners arbete med våld i nära relationer - lärdomar

    • Straffrätt
    • JUNO
    14 september 2020

    Kommuners arbete med våld i nära relationer - lärdomar

    • Straffrätt
    • Artikel
    14 september 2020

    Handboken du inte får missa inom upphandling

    • Straffrätt
    • Artikel
    https://www.nj.se

    • Facebook
    • LinkedIn
    • YouTube

    Copyright © 2021 Norstedts Juridik

    Tjänster och produkter
    • JUNO
    • Avtalsguiden
    • Litteratur
    • Offentliga publikationer
    • Utbildning
    • Sveriges Rikes Lag
    Användbara länkar
    • Support
    • Vår webbshop
    • Försäljningsvillkor
    • Privacy center
    • Dataskyddspolicy
    Norstedts Juridik
    • Vilka vi är
    • Kontakta oss
    • Karriär
    • Vårt expertnätverk