Till övergripande innehåll för webbplatsen

Arbetsrätt

Arbetsrätt

Arbetsrätt reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Svensk arbetsrätt bygger till stor del på kollektivavtal. 

Om arbetsrätt

Det moderna arbetarskyddet växte i princip fram under perioden 1912–1949. I arbetslivet fick man alltmer upp ögonen för bristande sanitära förhållanden samt olika former av yrkessjukdomar. Arbetarskyddslagstiftningen 1912 och 1949 ledde till utvecklandet av lokala skyddsorganisationer och till att Yrkesinspektionen inrättades.

Svensk arbetsrätt kan delas in i fem delar:

  1. den kollektiva arbetsrätten
  2. regler om arbetstagarinflytande
  3. anställningsförhållandets rätt
  4. arbetsmiljörätten
  5. arbetsmarknadsreglering

Svensk arbetsrätt bygger till stor del på kollektivavtal. Sverige har exempelvis ingen lagstadgad minimilön, utan förutsätter att det finns ett kollektivavtal som sätter en skälig minimilön. Tvister mellan parter bundna av kollektivavtal prövas direkt av Arbetsdomstolen - AD. Tvister som rör parter som inte är anslutna till kollektivavtal handläggs först av tingsrätten, men kan överklagas till AD.

Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL), som tillkom 1976, är här en central lag. Regler om arbetstagarinflytande över företags- och arbetsledning är nära kopplade till den kollektiva arbetsrätten, då de flesta av dessa regler återfinns i MBL. Den tredje huvuddelen är anställningsförhållandets rätt, där Lagen om anställningsskydd (LAS) spelar en betydande roll. Denna del rör den allmänna relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Frågor rörande arbetsmiljö och arbetstid behandlas inom arbetsmiljörätten; till denna finns en särskild myndighet, arbetsmiljöverket. Två centrala lagar inom detta område är arbetsmiljölagen och arbetstidslagen.

Den sista arbetsrättsliga huvuddelen är arbetsmarknadsregleringen, eller lagstiftning om arbetsmarknaden. Här berörs frågor som arbetsförmedling och arbetslöshet ur ett lagstiftningsperspektiv.

Ett särskilt påtagligt delområde inom anställningsförhållandets rätt är diskrimineringsrätten. Sedan den 1 januari 2009 finns en gemensam lag för all diskriminering inom arbetslivet (som även innefattar diskriminering inom andra områden, såsom utbildningsväsendet), diskrimineringslagen (2008:567). Lagen erkänner sju grunder för diskriminering: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder.

De viktigaste lagarna på området är

  • Arbetsmiljölag
  • Arbetstidslag
  • Diskrimineringslag
  • Föräldraledighetslag
  • Lag om anställningsskydd
  • Lag om sjuklön
  • Lag om offentlig anställning
  • Medbestämmandelag
  • Semesterlag
(String: Arbetsrätt) (String: subjects)