Om förmögenhetsrätt

Förmögenhetsrätt är det juridiska området som berör egendom, (fastigheter) lösören och värdepapper.

En ägare till exempelvis en fastighet har privat äganderätt till denna. Detta ger ägaren stora möjligheter till att själv bestämma över det han eller hon äger och vad som ska göras med det. Det är exempelvis helt upp till en fastighetsägare att sälja fastigheten om han eller hon så vill.

Det finns ett par olika äganderättigheter i juridisk mening, dessa är: Äganderätt, Panträtt, Nyttjanderätt, Servitut, Fordran, Andelsrätt, Sakrätt, Obligationsrättighet och Immaterialrätt.

Skillnaden mellan en fast och en lös egendom är att en fast egendom är exempelvis en fastighet medans en lös egendom kan vara möbler, bilar eller ett värdepapper, alltså en aktie eller annat lösöre. Man kan läsa mer om dessa begrepp i Jordabalken - JB 1:1.

En allmän och en speciell del

Förmögenhetsrätten kan indelas i en allmän och en speciell del. Till den allmänna delen hör regler som är gemensamma för alla förmögenhetsrättsliga områden. Till den allmänna delen hör i stort sett samtliga regler om förpliktelsernas uppkomst (avtalsläran), vissa grundläggande regler om förpliktelsernas innehåll, förändring och upphörande (obligationsrätten), samt regler om konkurrerande förpliktelser och hänsyn till tredje mans intressen (sakrätten).

Förmögenhetsrättens speciella del berör de regler som endast äger giltighet inom ett avgränsat område. Hit hör exempelvis särskilda regler om överlåtelser (olika typer av köp, byte och gåva) nyttjanderätter (arrende, lägenhetshyra, lokalhyra och hyra av lös egendom, samt försträckning i penningar och annan lös egendom), pant, borgen, materiella uppdrag, immateriella uppdrag, anställning och försäkring m.fl. avtalstyper.

De viktigaste lagarna på området är

• Avtalslagen
• Köplagen
• Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område