Laddar...

Till övergripande innehåll för webbplatsen

Kortnyheter

Stryka kollega på nedre delen av låret var inte sexuellt ofredande

När mannen kom in i fikarummet satte han sig mycket nära en kvinnlig kollega i en soffa, lade sin hand på hennes lår, strök den nedåt knäet och uttalade någonting i stil med att "han hade något hårt hon kunde få känna på".

Händelsen bevittnades av flera kollegor och efteråt mådde kvinnan så dåligt att hon sjukskrev sig två arbetspass. Åtalad för sexuellt ofredande hävdade mannen att han enbart varit på gott humör och att han med sin kommentar syftat på sin lårmuskel.

Tingsrätten fann åtalet styrkt men hovrätten friar. Hovrätten konstaterar att mannens agerande varit såväl olämpligt som ovälkommet och att det saknas skäl att ifrågasätta att kvinnan har upplevt det som kränkande. Samtidigt har beröringen varit relativt kortvarig och inte skett på eller nära kvinnans könsdelar. Mannens kommentar har enligt hovrätten inte heller haft en så tydlig sexuell inriktning eller prägel att det faller inom det straffbara området. Inte heller leder det som framkommit om omständigheterna i övrigt till att gärningen ska bedömas som sexuellt ofredande. Det har enligt hovrätten inte heller rört sig om ett sådant hänsynslöst beteende eller agerande som är en förutsättning för att straffansvar för ofredande.

Svea hovrätt B 5495-21

HD prövar eventuellt rättegångsfel i ”snippadomen”

I målet uppkom bland annat fråga om vad den 10-åriga flickan menat med att den tilltalade mannen hade haft sina fingrar i hennes ”snippa”. Tingsrätten fällde men hovrätten friade eftersom den inte ansåg att bevisningen vara tillräcklig för att döma för våldtäkt mot barn, och åklagaren hade inte yrkat ansvar för något annat brott. 

Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd huruvida rättegångsfel har förekommit avseende hovrättens hantering och prövning av alternativa brottsrubriceringar och lagrum inom ramen för gärningsbeskrivningen.

Högsta domstolen B 1937-23

 

 

Fastställt straff för miljöaktivist som limmade fast sig på vägbana

Flera miljöaktivister som deltog i en aktion där de i rusningstid bland annat klistrade fast sig i vägbanan på Centralbron i Stockholm åtalades för sabotage. De hävdade ansvarsfrihet på grund av en pågående klimatkatastrof. Tingsrätten konstaterade att den tilltalade måste ha insett att agerandet skulle leda till omfattande hinder och störningar och att han således begått gärningen med uppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 70 dagsböter.

Mannen överklagade men hovrätten fastställer nu domen. Hovrätten konstaterar att straffvärdet för gärningen motsvarar fyra månaders fängelse men gör inga andra bedömningar än de tingsrätten gjort vad gäller skuld, rubricering, straffmätning, påföljd eller återbetalningsskyldighet.

Svea hovrätt B 11852-22

 

 

Döms för att ha försökt bita polis

Polis kallades till platsen för att hjälpa den tilltalade efter att hon ramlat omkull och det saknades tillgängliga ambulanser. Insatsen inleddes som ett frivilligt erbjudande om skjuts till sjukhuset men övergick i ett omhändertagande väl inne i polisbilen. En polisman har berättat att den tilltalade tog i hennes arm och förde armen mot sin mun och gjorde tuggrörelser med munnen. I tingsrätten förklarade den tilltalade sitt agerande med att hon lider av panikångest och att hon är muntorr och försökt få i gång sin salivproduktion.

Enligt tingsrätten ägde försöket att angripa polismannen rum innan omhändertagandet, vilket inte rymdes inom ramen för åklagarens åtal. Den tilltalade frikändes därmed.

Efter att åklagaren gjort vissa justeringar av gärningsbeskrivningen finner hovrätten nu att den tilltalade ska dömas för försök till våld mot tjänsteman. Hovrätten framhåller därvid att polismannen visserligen lyckades undvika bettet men att det funnits en fara för att brottet skulle fullbordas. Straffet blir villkorlig dom och dagsböter.

Göta hovrätt B 4078-22

 

14 års fängelse för mordförsök på föräldrar efter konflikt om spelmissbruk

Den 29 september 2022 sköt någon fyra skott rakt in i vardagsrummet till ett radhus i Enköping där en familj satt och tittade på TV pappan och mamman i familjen skadades allvarligt. Ganska snabbt riktades misstankarna mot den 22-årige sonen i familjen. Bland annat framkom det att pappan och sonen haft en konflikt om sonens spelmissbruk och att han innan skjutningen förändrats, dragit sig undan och att han ljugit om bland annat sina studier. Även teknisk bevisning i form av DNA och telefonpositioner talade för sonens skuld.
 
Tingsrätten fann bevisningen övertygande om att det var sonen som skjutit. När det gällde skotten bedömdes de i första hand ha varit avsedda för pappan. Skottet mot mamman bedömdes ha mer karaktären av en vådaskjutning än ett avsiktligt mordförsök, men med hänvisning till likgiltighetsuppsåt anfördes att sonen även i detta fall skulle fällas för mordförsök. Med hänsyn till att gärningarna begicks med användning av ett olagligt skjutvapen, hade föregåtts av planering och riktades mot personer som befann sig i sitt eget hem bestämdes påföljden till 14 års fängelse.
 
Hovrätten instämmer nu i de bedömningar som tingsrätten gjort och fastställer tingsrättens dom.
 
Svea hovrätt B 3052-23
 
 
 

Felaktig upphandling blev kostsam för polisen

Polismyndigheten måste betala 1,2 miljoner kr i upphandlingsskadeavgift för felaktigheter begångna när bärgningstjänster med mer upphandlandes till Region Väst. Polismyndigheten hade ett halvår efter genomförd upphandling ändrat på ersättningsmodellen för fordon som bärgats och ingått nya avtal för fyra av de fem geografiska avtalsområdena med samma operatörer som tilldelats avtal vid upphandlingen.

Konkurrensverket ansåg att tilläggsavtalen utgjorde otillåtna direktupphandlingar eftersom ändringarna i avtalen var väsentliga, och ansökte därmed om att en upphandlingsskadeavgift skulle dömas ut. Förvaltningsrätten biföll ansökan och bestämde avgiften till 1,2 miljoner kr.

Kammarrätten fastställer domen. Även kammarrätten anser att avtalsändringarna är otillåtna direktupphandlingar.

Kammarrätten i Stockholm 7456-22

 

 

Sluten ungdomsvård för dödsskjutning av fel person

Kvällen den 7 juni 2022 blev en ung man skjuten på Lyckans Höjd i Kristianstad. Skottet avlossades på nära håll och en pojke som då var 16 år åtalades för skjutningen. Han åtalades även för försök till mord på en annan person som befann sig på platsen. Samtidigt åtalades även en 33- och en 27-åring för anstiftan av mord alternativt medhjälp till mord, och en 22-åring för medhjälp till mord och vapenbrott. Enligt åklagarna var mordet en s. k. felskjutning, där en annan person än den som dödades var det tilltänkt offret.
 
Tingsrätten bedömer nu att bevisningen är tillräcklig för att döma 17-åringen för mord men inte för att även döma honom för försök till mord. Straffvärdet bedöms vara livstids fängelse, men med hänsyn till den tilltalades ålder vid skjutningen bestäms påföljden till sluten ungdomsvård i 2 år och 10 månader.
 
22-åringen, som en tid före mordet transporterat mordvapnet, döms för vapenbrott medan 33- och en 27-åringen frias helt. Straffvärdet för vapenbrottet bedöms vara 1 års fängelse. Med hänvisning till 22-åringens utredningsmedverkan som vittne i två utredningar om andra personers brottslighet medges dock även han strafflindring, varför påföljden stannar på 30 dagsböter.
 
Kristianstads tingsrätt B 1444-22
 

Vårdslös rådgivning av Grant Thornton - skadeståndet jämkas

Skatteverket underkände ett skatteupplägg som skattekonsulten tagit fram för bolagets räkning och bolagets ägare upptaxerades eftersom summor som utbetalats till dem genom upplägget skulle betraktas som lön. Ägarna väckte talan mot bolaget där skattekonsulten är anställd och yrkade ersättning på grund av vårdslös rådgivning.

Tingsrätten ansåg att rådgivningen inte kunde anses vårdslös med hänsyn till ägarnas egen medvetenhet kring riskerna med upplägget.

Hovrätten bedömer att det fanns uppenbara risker med upplägget och det stod klart att Skatteverket redan hade underkänt liknande förfaranden. Till skillnad från tingsrätten bedömer hovrätten att skattekonsultens rådgivning varit vårdslös och inneburit avsteg från sedvanlig rådgivning. Den felaktiga rådgivningen har orsakat ägarna skada uppgående till de yrkade beloppen.

Genom sitt agerande anses dock ägarna ha varit medvållande till skadan i sådan grad att skadeståndet jämkas till noll.

Svea hovrätt T 11525

 

Två döms för grovt mutbrott i samband med upphandling av Region Skåne

Vid en upphandling som Region Skåne gjorde av IT-baserat processtöd inom primärvården under 2018 misstänktes vd:n för en av anbudsgivarna bland annat ha erbjudit två tjänstemän från regionerna anställning eller konsultuppdrag, delägarskap eller optioner i hans bolag och fördelaktiga semestervillkor. Vd:n åtalades för grovt givande av muta och anstiftan av grov trolöshet mot huvudman. De båda tjänstemännen åtalades för grovt tagande av muta och grov trolöshet mot huvudman. Hovrätten dömer liksom tingsrätten vd:n och en av de tidigare anställda på regionen för grovt mutbrott men friar den tredje tilltalade helt. Hovrätten anser däremot inte att kriterierna för brottet trolöshet mot huvudman är uppfyllda.
 
Enligt hovrätten har ingen av de båda tjänstemännen haft sådana ekonomiska förtroendeställningar som förutsätts för att ansvar för att trolöshet mot huvudman ska kunna utdömas. De har varit deltagare i en expertgrupp för upphandlingen, men de har inte haft rätt att fatta bindande beslut för regionerna och har inte heller i övrigt haft ett så självständigt uppdrag som krävs för att de ska anses ha haft en ekonomisk förtroendeställning.
 
Vidare friar hovrätten den tredje tilltalade. Påföljden för tjänstemannen bestäms till villkorlig dom och 80 dagsböter. Vd:n döms med hänvisning till 5 månaders häktning enbart till villkorlig dom. Han får även näringsförbud i tre år.
 
Hovrätten över Skåne och Blekinge B 1675-22
 
 

JO: Tveksamt med tv-inspelning vid tullkontroller

När Tullverket kontrollerade en bil vid Öresundsbron och kroppsbesiktigade föraren var ett kamerateam från tv-programmet Gränsbevakarna på Kanal 5 på plats. Föraren uppgav i anmälan till Justitieombudsmannen (JO) att kamerateamets närvaro var obehagligt och att han var orolig att bli igenkänd.

JO uttrycker dels förståelse för mannens oro, dels att det finns ett värde i att tulltjänstemäns arbete skildras för allmänheten. Risken för att integritetskänsliga uppgifter röjs är dock påtaglig varför JO är "tveksam" till att Tullverket tillåter ett produktionsbolag att följa och filma verkets ingripanden mot enskilda. Det är emellertid inte tillräckligt för att JO ska uttala någon kritik mot Tullverket för det inträffade.

JO 6212-22

Hovrätten friar fotbollsspelare från våldtäkt

Den tilltalade fotbollsspelaren var vid tidpunkten för den åtalade händelsen 19 år gammal. Målsäganden har beskrivit att den tilltalade försökt trycka in ett finger i hennes underliv och att han senare även försökte föra in sin penis, och att hon försökt att knuffa bort honom vid ett par tillfällen. Tingsrätten dömde honom för våldtäkt till två års fängelse.

Hovrätten framhåller att ingen annan, trots att gärningarna ska ha ägt rum i en säng där fyra personer befann sig, har noterat några knuffar eller att den tilltalade verbalt uttryckt förvåning eller irritation över att ha blivit avvisad på så sätt som målsäganden har beskrivit.  De personer som har hörts har snarare berättat att det var en god och uppsluppen stämning under natten och att stämningen var fortsatt god den efterföljande dagen. Sammantaget ogillas nu åtalet mot den tilltalade på grund av bristande bevisning.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 166-23

Ingen omedelbar kontroll på skarpladdad pistol i hisschakt – brottsrubriceringen mildras

Vid en husrannsakan hittade polisen en Zastava, M 57 med kaliber 7,62 mm laddad med fem helmantlade patroner och ytterligare nio patroner i en påse bredvid, gömt i ett hisschakt. Genom DNA och filmer kunde vapnet knytas till en 20-årig man som åtalades för bland annat grovt vapenbrott.

Tingsrätten fann att mannen haft pistolen och ammunitionen i sin besittning. Även om det magasin som påträffades i hisschaktet inte passade till pistolen, och den därför inte hade någon halvautomatisk funktion, bedömdes den ha varit av särskilt farlig beskaffenhet. Detta tillsammans med att den hade innehafts i en miljö där den kunde befaras komma till brottslig användning, samt att mannen hade ett narkotikabruk, innebar enligt tingsrätten att vapenbrottet skulle bedömas som grovt. Påföljden bestämdes tillsammans med två ringa narkotikabrott och ett folkbokföringsbrott till 2,5 års fängelse.

Hovrätten bedömer nu vapenbrottet som normalgraden och sänker påföljden till 30 dagsböter. Det motiveras av det inte anses visat att mannen har haft omedelbar kontroll över vapnet och patronerna - det anses därmed varit fråga om en begränsad hantering.

Göta hovrätt B 514-23

Psykisk och fysisk ohälsa – frias från skattebrott efter systers ”hjälp”

När kvinnan drabbades av psykisk och fysisk ohälsa erbjöd sig hennes syster att hjälpa henne med inkomstdeklarationen. Sedan godkände hon med sitt BankID inkomstdeklarationen utan att närmare granska densamma, och noterade då inte att den innehöll en felaktig uppgift om att hon haft inkomst från ett bolag som systern hade intressen i.
 
Båda systrarna åtalades och fälldes i tingsrätten för skattebrott, men nu friar hovrätten kvinnan. Hovrätten noterar dels att kvinnans uppgifter om sin ohälsa får starkt stöd av anteckningar i sjukvårdsjournaler, dels att uppkopplingar mot Skatteverkets underskriftstjänst förekommit vid upprepade tillfällen i systerns BankID-rapport, som regelbundet positionerat på en plats där hon ofta befunnit sig. Vidare finns det genom flertalet bolagsengagemang kopplingar mellan systern och de personer som var registrerade som bolagsfunktionärer i det aktuella bolaget.
 
Dessa omständigheter ger enligt hovrätten tillräckligt stöd för att kvinnan varken kände till eller insåg risken för att deklarationen innehöll den oriktiga uppgiften, och därmed inte heller uppsåtligen lämnade den till Skatteverket.
 
Hovrätten över Skåne och Blekinge B 224-23

Livstid för mord och grovt rån mot funktionshindrad i Oskarshamn

I september 2022 rånades och knivskars en funktionshindrad och försvarslös man till döds med sju knivhugg på öppen gata i Oskarshamn. Flera personer blev vittnen till händelsen och försökte avbryta överfallet. Gärningen bedöms som väl utredd, bland annat eftersom de två männen som attackerade mannen spelade in gärningen på film med mobiltelefon och delar av den fångades upp av en övervakningskamera.

Tingsrätten bedömer att det finns flera försvårande - och inga förmildrande - omständigheter och dömer nu de två männen; den ene för mord och grovt rån till livstids fängelse, den andre för grovt rån till 6 års fängelse.

Kalmar tingsrätt B 3689-22

Två grova rattfyllerier medför indragen läkarlegitimation

Vid två tillfällen dömdes kvinnan till två månaders fängelse för grovt rattfylleri innan Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, beslutade att återkalla hennes läkarlegitimation. Vid det första tillfället fälldes hon för att 2015 ha kört med 3,3 promille. Tre år senare fälldes hon för att ha kört med 2,4 promille.
 
Kvinnan överklagade beslutet, och framhöll att hon mått psykiskt dåligt samt lidit av utmattningsdepression på grund av stress vid dessa tillfällen. Vidare framhöll hon att hon sedan dess hade vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de personliga förhållanden som förelåg vid tidpunkten för brotten. Bland annat hade hon helt slutat dricka alkohol, monterat alkolås i bilen och blivit diagnosticerad med bipolär sjukdom som hon medicinerade för.
 
Förvaltningsrätten upphävde beslutet och bestämde i stället en prövotid om tre år - men kammarrätten fastställer nu HSAN:s beslut. Enligt kammarrätten framgår det inte på vilket sätt kvinnans psykiska sjukdom har påverkat henne i samband med brottstillfällena, och av de intyg hon har kommit in med framgår inte heller att hennes personliga förhållanden har ändrats i tillräcklig utsträckning för att särskilda skäl att underlåta återkallelse ska föreligga.
 
Kammarrätten i Stockholm 3313-22

Hot till penningtvätt var inte ansvarsbefriande nöd - fälls

Efter ett bedrägeri mot en tonåring överfördes totalt 29 500 kr från hennes till andra personers konton. 15 000 kr av dessa sattes in på en mans konto, som sedan omedelbart omsatte pengarna genom överföring och bankomatuttag.
 
Åtalad för penningtvättsbrott hävdade mannen att han först nekat när tre personer som han inte kände igen hade sagt åt honom att ta emot en swishbetalning. De ska då ha blivit aggressiva, rotat igenom hans fickor, tagit fram hans mobil, hans ID- och bankkort och fotograferat dessa, och sagt att de hade sett honom med hans pappa. Mannen hade då blivit rädd och gjort som de sa. Tingsrätten fann mannens uppgifter trovärdiga och friade honom då han ansågs ha befunnit sig i en nödsituation. 
 
Hovrätten ifrågasätter inte att situationen upplevts som skrämmande. Samtidigt har händelsen ägt rum på dagtid, och mannen fick gå ensam till bankomaten medan de tre personerna befann sig cirka 100 meter bakom honom och bankomaten låg i anslutning till en matbutik. Därför bedömer hovrätten att mannen inte har befunnit sig i en sådan akut situation som krävs för att ansvarsbefriande nöd ska föreligga. Påföljden för penningtvättsbrottet bestäms till 40 dagsböter.
 
Svea hovrätt B 7613-22

Struntade i att hjälpa bekant efter att ha utdelat livsfarligt knivhugg – straffet skärps

De två männen var bekanta, hade kommit till Sverige för att arbeta, bodde och brukade även dricka alkohol tillsammans. Vid ett sådant tillfälle attackerade den ene mannen under kraftig berusning den andre med knivhugg mot halsen, med en livshotande skada som följd.

När den skadade sedan bad om hjälp att söka vård ignorerade mannen detta och lämnade honom helt åt sitt eget öde. Den skadade tog sig då i stället till en närliggande bensinmack där han fick hjälp att ringa ambulans.

Tingsrätten dömde till 9 års fängelse och livstids utvisning för försök till mord. Hovrätten skärper nu påföljden till 10 års fängelse. Hovrätten gör höjningen mot bakgrund av att mannens brist på agerande har medfört ett mer utdraget och större fysiskt och psykiskt lidande för målsäganden.

Svea hovrätt B 873-23

Fyra års fängelse för grov ekonomisk brottslighet i Boliden

Genom sitt bolag bedrev kvinnan bland annat fastighetsaffärer, fastighetsförvaltning, uthyrningsverksamhet, kafé och skönhetssalong, och gjorde sig i verksamheterna skyldig till en rad ekonomiska oegentligheter för miljonbelopp.

Tingsrätten dömde kvinnan för diverse ekonomisk brottslighet till 3,5 års fängelse, fem års näringsförbud och skattetillägg.

Hovrätten kommer liksom tingsrätten fram till att kvinnan gjort sig skyldig till samtliga gärningar, och rubricerar även gärningarna på samma sätt som tingsrätten förutom att hovrätten gör bedömningen att de näringspenningtvättsbrott som tingsrätten ansett vara av normalgraden i stället är grova.

Kvinnan döms därmed för cirka 40 fall av grov näringspenningtvätt samt flera fall av grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och skattebrott av normalgraden. I enlighet med detta höjer hovrätten även fängelsestraffet till fyra års fängelse och fastställer tingsrättens beslut om skattetillägg och näringsförbud.

Hovrätten för Övre Norrland B 986-22

Slipper återbetala lån efter kapning av bank-ID

En kvinna som fått sitt bank-ID kapat behöver inte betala tillbaka ett lån som tagits i hennes namn, enligt en hovrättsdom. Någon som identifierat sig med kvinnans bank-ID hade lånat 100 000 kr av långivaren (kreditbolag).

När betalningarna av lånet uteblev sade bolaget upp lånet och yrkade att kvinnan skulle betala tillbaka lånet plus ränta. Kvinnan invände att varken hon eller någon med hennes tillåtelse ingått avtalet, utan hennes bank-ID måste ha använts obehörigen. Hon polisanmäde bank-ID-kapningen och anförde att ett stort antal lån tagits i hennes namn under ett par veckors tid. Ett trettiotal transaktioner hade då passerat hennes konto men inga pengar hade lämnats kvar.

Enligt hovrätten har kvinnan gjort det antagligt att låneavtalet ingåtts genom obehörig användning av hennes bank-ID och hon är därför inte bunden av låneavtalet eller betalningsskyldig för det. Hon kan inte anses ha tagit emot betalningen och hon är inte heller återbetalningsskyldig enligt condictio indebiti.

Hovrätten över Skåne och Blekinge T 1794-22

Hovrätten fastställer dom mot klimataktivist som stoppade trafiken

En tysk medborgare som vid en klimataktion var med och stoppade trafiken på Södra länken i Stockholm har fått sin dom fastställd av Svea hovrätt. Det var i augusti i år som mannen satte sig ned på körbanan tillsammans med andra aktivister. Han dömdes därefter i tingsrätten för sabotage till villkorlig dom och 70 dasgböter, vilket nu fastställs av hovrätten.

Aktionen skedde under morgonrusningen och stoppade trafiken i minst 20 minuter innan polisen kunde flytta bort dem. Trafikkaos uppstod i Stockholm under en dryg timme och den samhällsekonomiska kostnaden beräknades till minst 1,5 mkr. Det fanns också risk för att utryckningsfordon inte skulle kunna ta sig fram.

Tingsrätten bedömde att det varit fråga om en allvarlig störning av den allmänna samfärdseln. Även om mannens högre syfte varit att uppmärksamma klimatkrisen var avsikten med aktionen varit att stoppa biltrafiken. Därmed ansåg tingsrätten att han haft uppsåt till den brottsliga effekten och dömde honom för sabotage till villkorlig dom och 70 dagsböter.

Hovrätten kommer till samma slutsats i skuldfrågan och gör samma bedömning när det gäller påföljd, och fastställer tingsrättens dom.

Svea hovrätt B 11431-22

Tillstånd till utökad gruvverksamhet i Pajala

Mark- och miljödomstolen beviljar tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Tapuli, Sahavaara och Palotieva gruvor och Kaunisvaara anrikningsverk. Tillståndet gäller i 35 år och omfattar brytning om maximalt 10 miljoner ton järnmalm per år motsvarande ca 4 miljoner ton järnslig. Flera organisationer och en sameby motsatte sig ansökan. Enligt mark- och miljödomstolen kan verksamheten tillåtas med de begränsningar och villkor som domstolen beslutat om.

Mark- och miljödomstolen i Umeå M 2090-19

Miljonvite mot Expressen för svartlistade affärsmetoder

Expressen och webbshopen Happy Green har använt otillbörliga marknadsföringsmetoder och förbjuds därför vid ett miljonvite att fortsätta med marknadsföringen, enligt en dom från patent- och marknadsdomstolen. Happy Green ingår i samma koncern som Expressen och det var i två i webbtidningen publicerade artiklar, en om rödbetsjuice och en om vissa kryddors hälsofördelar, som det fanns länkar till Happy Greens webbshop. 

Publiceringarna fick Konsumentombudsmannen att yrka att patent- och marknadsdomstolen skulle vid vite skulle förbjuda Happy Green och Expressen att marknadsföra livsmedel och hälsoprodukter utan att det tydligt framgick att det var fråga om marknadsföring.

I domen konstaterar domstolen att det varit fråga om annonser i redaktionell form och att det vid en flyktig kontakt inte varit möjligt att skilja mellan vad som var reklam och information. Marknadsföringen innehåller vidare oriktiga och vilseledande påståenden.

Sammantaget finner patent- och marknadsdomstolen att marknadsföringen utgör svartlistade affärsmetoder och den är därför otillbörlig. Happy Green och Expressen förbjuds under hot om miljonvite att utforma marknadsföring på det sätt som skett, eller liknande sätt, samt att använda de påtalade påståendena eller liknande.

Patent- och marknadsdomstolen T 10572-20

Femtonåring smet från olycka med A-traktor

En femtonåring som backade in i en personbil på en en parkering i Avesta med sin A-traktor har dömts för smitning till 30 dagsböter. Efter att ha backat in i personbilen försvann han från platsen utan att lämna sina kontaktuppgifter. Han åtalades för smitningsbrott, men friades i tingsrätten. Han döms dock av hovrätten.

15-åringen var medveten om att händelsen måste föranleda vissa åtgärder och han hade därför kontaktat sin pappa. Men när han stoppades av polis, en halvtimme efter händelsen, hade han inte gjort något för att ta reda på vem som ägde fordonet han backade på, eller för att möjliggöra senare kontakttagande med ägaren. Detta visar enligt hovrätten att han uppsåtligen undandrog sig sin upplysningsskyldighet enligt trafikbrottslagen. Han döms därför för smitning och måste betala dagsböter om 1 500 kr.

Svea hovrätt B 11437-22

Skyllde på varandra - döms endast för medhjälp till mord

I augusti 2021 hittades en 19-åring skjuten med ett skott i huvudet på en åker i Tillinge, strax utanför Enköping. Nu har två män dömts för medhjälp till mord. Detta eftersom båda skyller på varandra och ingen direkt kan bevisas vara mördaren. 

Två män, 20 och 33 år gamla, som åtalades för mord och ytterligare två åtalades för anstiftan respektive annan inblandning i mordet. De två mordåtalade medgav att de kommit till platsen tillsammans med 19-åringen i bil, men skyllde på varandra om vem som dödat honom. Tingsrätten har heller inte kunnat fastslå vem av dem som gjort det.

Att någon av dem gjort och att båda har haft uppsåt till att han skulle dödas är emellertid klarlagt. Båda döms därför för medhjälp till mord, till sex respektive tolv års fängelse.

De två andra åtalade som påstods ha anstiftat mordet respektive främjat gärningen frias av tingsrätten. Utpekandena är varken trovärdiga eller stöds av annan bevisning. Båda har också helt förnekat inblandning, 

Uppsala tingsrätt B 7072-21

Var oaktsam om flickas ålder - döms för våldtäkt mot barn av Högsta domstolen

En 20-årig man som betalat för, och haft sex med, en trettonårig flicka ska dömas för våldtäkt mot barn, enligt en dom från Högsta domstolen (HD). Det var sommaren 2020 som de båda fick kontakt med varandra via ett anonymt chattforum. Redan samma dag förmådde mannen flickan att ha sex med honom mot betalning i trakten av Södertälje.

Mannen åtalades för våldtäkt mot barn och åklagaren gjorde gällande att mannen i vart fall varit oaktsam beträffande omständigheten att målsäganden var under 15 år.

Tingsrätten dömde 20-åringen för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling och köp av sexuell tjänst. Hovrätten ändrade brottsrubriceringen och dömde honom istället för våldtäkt mot barn. HD fastställer nu hovrättsdomen på ett års fängelse.

Från 2018 räcker med så kallad omedveten oaktsamhet, alltså att gärningsmannen inte tänkt tanken att en viss omständighet föreligger, men borde ha gjort det. Det fanns indikationer på att flickan kunde vara yngre än 15 år och mannen hade enligt HD kunnat inse att det fanns en risk för det om han hade tänkt efter, vilket också kunde begäras av honom.

Varken flickans kroppsutveckling och allmänna framtoning eller något annat innebar att han kunde bortse från varningssignalerna om hennes ålder. Han har därför varit omedvetet oaktsam beträffande målsägandens ålder.

Högsta domstolen B 402-22

Barbesöket slutade med ungdomstjänst

När 17-åringen skulle in på en bar i centrala Stockholm dit många arton- och nittonåringar brukar gå visade han upp ett id-kort för ordningsvakten där hans födelseår var ändrat med en klisterlapp från 2004 till 2003.

Åtalad för brukande av falsk urkund nekade 17-åringen till brott och sa att han inte visste om att id-kortet var manipulerat. Kanske var det några kompisar i skolan som gjort det för att skoja utan att han märkte det. Han hade inte visat det för ordningsvakten om han sett ändingen i födelseår.

17-åringen friades först av tingsrätten, men har nu dömts för brukande av falsk urkund till 35 timmar ungdomstjänst av hovrätten. 

Enligt tingsrätten var förfalskningen så dåligt gjord att 17-åringen måste ha sett det, men det innebar också att det inte heller var någon risk för att ordningsvakten gå på bluffen. Därmed friades han av tingsrätten.

Hovrätten anser dock att manipulationen var tillräckligt bra för att kunna misstas för en äkta handling, och det gäller särskilt i den barmiljö där den använts. Därmed har det förelegat fara i bevishänseende och brottet är fullbordat.

Svea hovrätt B 12417-22

Utvisad imam trotsade SÄPO

Den så kallade Västeråsimamen har dömts för att vid inte mindre än nio tillfällen missat att anmäla sig till polisen vid bestämda tillfällen. Han döms nu till villkorlig dom av hovrätten. Det var på senhösten 2019 som imamen efter beslut av regeringen ställdes under anmälningsplikt enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Då hade regeringen beslutat att han skulle utvisas på livstid, men Migrationsöverdomstolen kom därefter fram till att utvisningen inte kunde verkställas på grund av fara för hans liv. Imamen skulle i stället anmäla sig fem dagar i veckan på polisstationen i Västerås vid vissa tider som SÄPO angav. Tre gånger anmälde imamen sig vid fel tillfällen och sex gånger anmälde han sig på polisstationen i Gävle i stället. Han döms nu för brott mot anmälningsplikten vid samtliga tillfällen.

Svea hovrätt B 11881-20

Överkompensation till friskola stoppas av kammarrätten

Friskolan Orust Waldorfskola får inte ersättning för lokalkostnader utifrån kommunens schablon eftersom det kraftigt skulle överkompensera skolan för i jämförelse med skolans faktiska lokalkostnader, enligt en dom i kammarrätten.

När friskolan tilldelades lokalbidrag av kommunen till skola, fritidshem och förskoleklass gjordes det utifrån de faktiska lokalkostnaderna (undantagsregeln) i stället för på kommunens genomsnittliga lokalkostnad (huvudregeln). Något som skett kontinuerligt sedan 2015. Friskolan överklagade beslutet och ville att bidragsbeloppet skulle baseras på kommunens genomsnittliga lokalkostnad. 

Kammarrätten går dock på kommunens linje. Enligt domstolen ska undantagsregeln tillämpas när ersättning utifrån en genomsnittlig kostnad kraftigt över- eller underkompenserar den enskilda skolhuvudmannen. För Orust Waldorfskola skulle en tillämpning av huvudregeln innebära att friskolan får drygt en miljon kronor extra för kostnader som den inte visat att den har. Kammarrätten fastställer därmed kommunens beslut.

Kammarrätten i Göteborg 2362--2363-22

Polis döms för dödsvållande

I november 2021 avled en man på Lidingö utanför Stockholm i samband med ett polisingripande då tumult uppstått. Mannen hade uppträtt aggressivt, irrationellt och varit påverkad av narkotika.

Efter händelsen åtalades en av polismännen som deltagit vid ingripandet och tingsrätten dömer honom nu för vållande till annans död. Han var alternativt åtalad för tjänstefel.

Genom en film som återger stora delar av händelseförloppet och en obduktionsläkares uppgifter är det bevisat att mannen avled till följd av kvävning med efterföljande hjärtstopp. Tingsrätten anser att polismannen genom oaktsamhet orsakade mannens död. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 50 dagsböter.

Stockholms tingsrätt B 18091-22

Tonåring döms för mord på kamrat

I augusti 2021 försvann en ung man i trakten av Hallsbergs som senare påträffades mördad. Vid försvinnandet bodde han tillsammans med en då 18-årig vän på en gård.

Efter att den försvunne påträffats död med omfattande kniv- och huggvåld mot huvud och hals åtalades 18-åringen för mord, tre fall av mordbrand samt olaga hot. En mängd uppgifter samt teknisk bevisning pekade mot honom som gärningsman.

Tingsrätten dömde honom till tio års fängelse för mord, två fall av mordbrand och två fall av olaga hot. Hovrätten finner nu även det tredje mordbranden styrkt och dömer 18-åringen för tre fall av mordbrand. Påföljden ändras inte.

Göta hovrätt B 3459-22

Döms för raketattack mot polis på nyår

En 17-åring som skjutit en fyrverkeripjäs mot polisen på nyårsafton 20121 i Linköping har dömts för misshandel och blåljussabotage till 60 timmars ungdomstjänst. Det var i Skäggetorp, som är med på polisens lista över särskilt utsatta områden, som 17-åringen sköt en raket som exploderade helt nära två poliser. Den ene av poliserna fick smärta i öronen samt huvudvärk. Förutom blåsljussabotage dömde tingsrätten 17-åringen för försök till misshandel. Hovrätten ändrar nu bedömningen så att 17-åringen istället döms för fullbordad misshandel. Att den ena polisen orsakats både smärta i öronen och huvudvärk utgör ett fullbordat misshandelsbrott, inte ett försök.

Gota hovrätt B 3439-22

Gömde 21 000 kr i håret - frias från åtal om penningtvätt

En kvinna från Rumänien som haft 21 000 kr i instoppade i håret har friats från åtal om penningtvättsbrott i hovrätten. Hon hade kommit till Sverige med sin man för att jobba ihop pengar genom att städa och slänga skräp åt folk.

När hon åtalades förklarade hon att kvinnor som hon av kulturella skäl inte fick ha plånbok då det ansågs som skamligt bland hennes folk. Det var hennes man som hade bett henne förvara pengarna eftersom han var rädd att tappa dem. Kvinnan dömdes först i tingsrätten för ringa penningtvättsbrott, men har nu friats av hovrätten.

Hovrätten anser att kvinnans åtgärd att förvara pengarna gömda i håret inte ensamt kan anses som en sådan kvalificerad åtgärd som syftat till att dölja att egendomen härrör från brott eller brottslig verksamhet, eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Därmed ogillas åtalet mot henne.

Svea hovrätt B 10433-21

Drogpåverkad misshandlade äldre kvinna - frias i tingsrätten

En drogpåverkad man som i augusti misshandlade en äldre kvinna på Nytorget i Hässleholm har friats i tingsrätten eftersom han inte var medveten om vad han gjorde. Det var under en drogutlöst tillfällig psykos som han fällde kvinnan till marken och kort satt på hennes bröst och hals innan han rullade av henne. Av filmer och vittnesmål framgår det att mannen inte förefaller ha varit medveten om situationen eller sitt handlande, att han inte angripit kvinnan med några riktade slag eller sparkar, och att han varit helt borta och inte kontaktbar. Mot den bakgrunden samt psykiatriuttalanden finner tingsrätten det inte visat att mannen haft en sådan medvetandegrad att han kan bedömas ha haft uppsåt att skada kvinnan.

Hässleholms tingsrätt B 1009-22

Nyckelfärdigt hus hade arton fel

Köparna av ett så kallat nyckelfärdigt hus upptäckte ett stort antal fel när huset stod klart. Nu har köparna tilldömts knappt 250 000 kr i ersättning för 18 av 22 fel av byggbolaget som uppfört huset.

Bolaget gjorde gällande att flera av felen reklamerats för sent, att det inte fått tillfälle att avhjälpa felen och att den entreprenör som gjort grunden till huset hade ansvar för två av felen.

Sammantaget finner hovrätten att entreprenaden haft 18 fel som bolaget ansvarar för. Köparna har dock nekat avhjälpande av två av felen som de därmed inte har rätt till prisavdrag för. Sammanlagt ska bolaget betala 241 250 kr plus ränta till köparna. De måste dock betala delar av de rättegångskostnader bolaget hade vid tingsrätten, men vid hovrätten ska parterna stå sina egna kostnader.

Svea hovrätt T 14604-20

Spelare i Djurgården frias från våldtäktsåtal

Spelaren i Djurgårdens allsvenska herrlag stod åtalad för en våldtäkt som skulle ha inträffat natten mellan den 1 och 2 oktober i år på Östermalm i Stockholm. Åtalet omfattade även kränkande fotografering samt ringa narkotikabrott. Splaren och kvinnan hade träffats under en månads tid och hade haft sex flera gånger tidigare, men just den här natten ville kvinnan inte ha det förklarade hon, vilket spelaren inte respekterade.  

Splaren döms emellertid enbart för ringa narkotikabrott av tingsrätten. Kvinnan bedöms visserligen vara såväl trovärdig som tillförlitlig och hennes uppgifter har även stöd av annan bevisning. Men med hänsyn till vad spelaren berättat och den bevisning som stöder hans uppgifter, bland annat SMS anser tingsrätten att det inte är ställt utom rimligt tvivel att det varit fråga om en våldtäkt.

Inte heller anser tingsrätten att det är bevisat att spelaren, som medgett att han filmat kvinnan, gjort det olovligen och i hemlighet. Även åtalet för kränkande fotografering ogillas därför.

Tingsrätten anser det dock visat att den tilltalade uppsåtligen har använt narkotika - Tramadol - och han döms därför för ringa narkotikabrott till 30 dagsböter. Tingsrätten avslår även en begäran om utvisning.

Stockholms tingsrätt B 14334-22

Knivvåld vid lägenhetsflytt

En inflyttande hyresgäst har dömts till ett års fängelse för att ha knivskurit den avflyttande hyresgästen när denne kom för att hämta några kvarvarande saker. När han som skulle lämna lägenheten i Piteå dök upp för att hämta sina saker var den nye hyresgästen irriterad och situationen eskalerade till bråk, där den avflyttande mannen blev knivskuren i ena armen.

Åtalad för grov misshandel hävdade den tilltalade att han lämnat lägenheten när den andre mannen kom och att inget våld alls hade förekommit.

En oenig tingsrätt fann mot bakgrund av vittnesmål och övrig bevisning åtalet styrkt och dömde den nya lägenhetsinnehavaren till 1,5 års fängelse samt utvisning i fem år. En skiljaktig ledamot ansåg mot bakgrund av att endast lindriga skador uppstått att utredningen inte visade på mer än misshandel av normalgraden.

Hovrätten bedömer det nu som misshandel av normalgraden – eftersom det rört sig om lindriga skador och kortvarigt förlopp – men att straffvärdet ändå är betydande eftersom det varit fråga om knivvåld. Påföljden ändras i enlighet med det till ett års fängelse.

Hovrätten för Övre Norrland B 905-22

Inte grovt att våldta funktionsvarierad dotter - straffet halveras

Hovrätten halverar straffet för en pappa som våldtagit sin funktionsvarierade dotter under fem års tid. I tingsrätten dömdes han till tolv års fängelse men hovrätten sätter ner straffet till fängelse i sex år.   

Pappan åtalades bland annat för att när dottern var 12-17 år gammal ha utnyttjat hennes funktionsvariation, som innebar att hon främst kommunicerade genom teckenspråk, för att utsätta henne för ett stort antal sexuella övergrepp. Utöver fem fall av grov våldtäkt mot barn avsåg åtalet även utnyttjande av barn för sexuell posering, barnpornografibrott och två fall av misshandel.

Tingsrätten dömde mannen för fyra fall av grov våldtäkt mot barn, viss annan sexualbrottslighet och ett fall av misshandel och bestämde påföljden till tolv års fängelse.

Hovrätten finner liksom tingsrätten att mannen har gjort sig skyldig till bland annat fyra fall av våldtäkt mot barn och bedömer gärningarna som mycket allvarliga. Det är försvårande att mannen har utnyttjat dotterns mer utsatta situation på grund av sin funktionsvariation.

Däremot bedömer hovrätten inte gärningarna vara fullt så hänsynslösa och råa att de ska rubriceras som grova. Vad gäller påföljden konstaterar hovrätten att det maximala fängelsestraff som kan dömas ut när gärningarna inte rubriceras som grova brott är åtta års fängelse. Mot bakgrunden av de principer som ska tillämpas vid flerfaldig brottslighet sänks påföljden till sex års fängelse, omfattande även annan sexualbrottslighet och ett fall av misshandel.

Göta hovrätt B 3455-22

Fängelse efter vansinneskörning med Porsche i Uppsala

Sex månaders fängelse måste en 49-årig man som kraschade en porsche i en rondell i Uppsala avtjäna. En annan påföljd än fängelse är uteslutetn enligt hovrätten som därmed skärper tingsrättens dom.

Det var en sommardag 2021 som mannen körde Porschen i som högst 218 km/h på 60-väg i centrala Uppsala. Han klarade inte av att stanna när han kom fram till en rondell och kolliderade våldsamt med en annan bil så att den klövs och en av delarna träffade ytterligare en bil.

Mannen åtalades för grov vårdslöshet i trafik och grovt vållande av kroppsskada. Tingsrätten fann åtalet styrkt och bedömde straffvärdet till åtta månaders fängelse. Påföljden bestämdes emellertid till skyddstillsyn och 180 timmars samhällstjänst.

Hovrätten ändrar nu påföljden till sex månaders fängelse. Detta med hänsyn till att mannens körning och medvetna risktagande gör det uppenbart att det saknas förutsättningar att välja en annan påföljd än fängelse. Av betydelse vid bestämmandet av påföljden är att mannen har fullgjort en betydande del av den samhällstjänst som han ålagts av tingsrätten, varför fängelsestraffets längd sätts lägre än straffvärdet.

Svea hovrätt B 8710-22

Assistansfusk när sonens hjälpbehov överdrevs - måste återbetala sex miljoner kr

Föräldrarna till en son med en allvarlig sjukdom måste betala tillbaka knappt sex miljoner kr i felaktigt utbetald assistansersättning, enligt en dom i kammarrätten. Återkravet motsvarar assistansersättning under en femårsperiod. Försäkringskassan började utreda sonens hjälpbehov efter det att anonyma tips inkommit om att ingen assistans utfördes. Stora delar av assistansen var det pappan som avlönades för att sköta.

Efter att Försäkringskassan (FK) utrett att pojken inte haft rätt till assistans riktades återkrav mot hans vårdnadshavare som lämnat uppgifter om hjälpbehovet. Enligt FK avsåg det felaktiga betalningar 2015 - 2019.

Det fanns läkarintyg både från 2016 och 2020 som tydligt beskrev sonens sjukdom och det behov av stöd han hade. Samtidigt har skolpersonal uppgett att pojken klarar det mesta på egen hand, både i samband med toalettbesök och måltider. Kammarrätten noterar att det av intygen som stöder ett hjälpbehov inte framgår om de bygger på enga observationer. 

Sammantaget finner kammarrätten att pojken inte har haft ett sådant hjälpbehov som medfört rätt till assistansersättning under den aktuella perioden.

Det är föräldrarna som har lämnat de oriktiga uppgifterna och det finns ett orsaksamband till att ersättning felaktigt betalats ut. Vårdnardshavarna har i egenskap av förmyndare haft möjlighet att bestämma hur assistansen skulle vara utformad och har därigenom kunnat disponera över ersättningen, som de sedan fått i för assistansarbete. 

Kammarrätten i Göteborg 3111-22

Härva med pantsatta bostadsrätter - två män döms i tingsrätten

De två männen, idag 62 och 57 år, åtalades för att under en tioårsperiod under 2000-talet, bland annat genom dubbla pantsättningar av bostadsrätter och falska premisser, tagit banklån på totalt cirka 65 miljoner kronor. Männen var baserade i Helsingborg. 

På grund av att 57-åringen inte kunnat delges och de flesta av hans brott hunnit preskriberas, har tingsrätten nu enbart prövat två åtalspunkter gällande grovt bedrägeri mot honom. Han döms också i båda fallen.

62-åringen åtalades för 16 fall av grovt bedrägeri och tingsrätten dömer honom på samtliga punkter.

Männen har erkänt att de agerat i enlighet med åtalet men anser sig oskyldiga eftersom de saknat kännedom om de bakomliggande förhållandena och därmed inte haft uppsåt att vilseleda. De har pekat på att en tredje person, som också vittnade i rättegången, skulle vara ansvarig. De säger också att de inte har gjort några som helst kontroller av de underlag som de skrev under och intygade för bankerna. Vilket enligt tingsrätten framstår som en efterhandskonstruktion.

Båda männen har tidigare dömts i en deldom för tre fall av grov trolöshet mot huvudman till 2,5 års fängelse vardera. Nu döms 62-åringen till ytterligare två års fängelse och 57-åringen till ytterligare ett års fängelse.

Helsingborgs tingsrätt B 6112-21

Tonåringar döms för skjutning i köpcentrum i Kristianstad

Den 3 augusti 2021 sköt två personer mot ett flertal människor utanför ett köpcentrum på Gamlegården i Kristianstad. Skyttarna satt på en EU-moped som kördes av en tredje person. Tre yngre personer åtalades för bland annat mordförsök, och ytterligare två åtalades för skyddande av brottsling.

Tingsrätten dömde  en tjugoåring och en sjuttonåring - som bedömdes ha varit skyttarna - för bland annat nio fall av försök till mord till fängelse i 12 år respektive 6,5 år. Den tredje som åtalades för mordförsök, och som bedömdes ha varit den som kört mopeden, friades helt. Även de två som åtalats för skyddande av brottsling fälldes.

Hovrätten friar nu tjugoåringen. istället anses det bevisat att det varit de två yngre tilltalade, båda under 18 år, som skjutit. För den ene fastställs tingsrättens påföljden på 6,5 års fängelse, medan den andra döms till sluten ungdomsvård i 3,5 år. Att de två underåriga får olika påföljd beror på att skillnaden i ålder. Den yngste var 16 år och 10 månader vid gärningen medan den äldre var 17 år och 6 månader.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 2399-22

Socialtjänsten föreslog ensam vårdnad - domstolarna går emot

Att mamman har en sekretessmarkering i folkbokföringen innebär inte tillräckliga skäl för att besluta om ensam vårdnad, enligt en hovrättsdom. Det var mamman till de två barnen som yrkade om ensam vårdnad om barnen. Pappan anförde att han inte fått tillräcklig information om barnen, det fysiska umgänget med barnen hade dock fungerat väl.

Av utredningen framgår att socialtjänsten föreslår att mamman ska ha ensam vårdnad om barnen med hänsyn till parternas bristande samarbetsförmåga och brister i pappans föräldraförmåga.

Hovrätten delar inte den uppfattningen utan ansluter sig till tingsrättens bedömning att de ska ha gemensam vårdnad. Samarbetet mellan parterna har efter tingsrättens dom fungerat och omständigheten att mamman har en sekretessmarkering i folkbokföringen innebär inte tillräckliga skäl för att besluta om ensam vårdnad.

Mammans agerande talar för att hon har brister när det gäller att sätta barnens behov främst och hon lämnar inte information om barnen till pappan. Sammantaget finner hovrätten att vårdnaden om barnen ska vara fortsatt gemensam.

Hovrätten över Skåne och Blekinge T 1761-22

Avtalsbrott när Hyundai sa upp återförsäljaravtal

Wärns Bil i Norrtälje och Hyundai avtalade om att Wärns skulle vara återförsäljare för Hyundai och sköta serviceverkstadstjänster. Efter att Hyundai sagt upp avtalen gjorde Wärns gällande att uppsägningen varit obefogad och begärde skadestånd. Enligt Hyundai hade Wärns inte uppfyllt de bindande försäljningsmål som de avtalat om och uppsägningen var därför befogad.

Tingsrätten fann att bevisningen inte gav stöd för att parterna avtalat om bindande försäljningsmål varför Hyundai bedömdes ha begått avtalsbrott.

I likhet med tingsrätten gör hovrätten bedömningen att uppsägningen inneburit ett avtalsbrott. Wärns har rätt till ersättning om 600 000 kr avseende avtalsbrottet och hovrätten fastställer tingsrättens dom utan ändringar.

Hovrätten över Skåne och Blekinge T 3663-21

Brott mot konkurrensklausul när skönhetssalong såldes

Ett företag i skönhetsbranschen som sålt en laserklinikverksamhet i Uppsala måste betala drygt 230 000 kr i skadestånd till köparen för brott mot en konkurrensklausul i samband med försäljningen av kliniken. 

Enligt konkurrensklausulen förband sig säljarbolaget att inte, direkt eller indirekt, bedriva eller på annat sätt främja eller stödja verksamhet som konkurrerar med den överlåtna verksamheten inom fem mils radie från Uppsala. Men den lokal som säljaren hade, och som inte inte ingick överlåtelsen av laserkliniken, överläts till en tidigare anställd som öppnade ett "Beauty center" där.

Enligt hovrätten har köparen haft ett intresse av att lokalen inte skulle användas för samma typ av verksamhet som det den bedrev. Att köparen inte ville ta över lokalen innebär inte heller att det har saknat betydelse vilken verksamhet som skulle bedrivas där. Genom att överlåta hyreskontraktet har säljaren därmed främjat verksamhet som konkurrerar med den överlåtna rörelsen, vilket är ett brott mot konkurrensklausulen.

Svea hovrätt T 8116-21

Hovrätten mildrar straff - mördare lider men av att utvisas

Den nu dömde mördaren kom till Sverige 2012, fick permanent uppehållstillstånd 2013 och levde med sin hustru och fyra barn, varav två minderåriga, när han i december 2021 knivdödade en annan man i Malmö. Han åtalades och dömdes för mord och tingsrätten bestämde påföljden till 18 års fängelse samt utvisning på livstid.

En oenig hovrätt anser nu att utvisningen på grund av mannens familjesituation innebär ett så betydande men för honom att det bör beaktas vid straffmätningen. Därmed sänker hovrätten påföljden till 17 års fängelse.

Rättens ordförande var skiljaktig och ansåg att bevisningen överhuvudtaget inte räckte för en fällande dom och vill fria mannen helt.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 3189-22

Foodorabud räknas som anställd av bemanningsföretag

Ett mopedbud som körde ut mat i Stockholm har inte varit anställd av Foodora utan av det företag som avtalat med Foodora om att ta på sig arbetsgivaransvaret och fungerar som bemanningsföretag, enligt en dom i Arbetsdomstolen. Transportarbetarförbundet (Transport) hade hävdat att mopedbudet var anställd av Foodora och att han sagts upp när han stängdes av från den app där utkörningar fördelades mellan förarna.

AD:s slutsats är att det har varit fråga om uthyrning av arbetstagare enligt uthyrningslagen när mopedföraren, som hade undertecknat ett ramavtal om anställning med bemanningsföretaget, var uthyrd till Foodora för att arbeta under Foodoras kontroll och ledning.

Att bemanningsföretaget i sin bolagsordning och marknadsföring inte beskrivit sig som ett bemanningsföretag utan angett att verksamheten bestod av löneadministration och därmed förenlig verksamhet, samt att det har en prissättningsmodell mot Foodora som kan påminna om den för ett löneadministrationsföretag, påverkar inte bedömningen om att mopedföraren var anställd där och uthyrd till Foodora.

Arbetsdomstolen 2022 nr 45

Lärare döms för en mängd sexbrott mot elever på skola i Borås

En lärare på en låg- och mellanstadieskola i Borås har dömts för våldtäkt mot barn och en rad andra sexbrott begågna mot 15 elever. Påföljden bestäms av tingsrätten till 4,5 års fängelse. Den 27-årige läraren har visserligen sökt vård men har, fullt medveten om sin problematik, valt att inte följa vårdgivarens upprepade råd att avsluta sin anställning. Tvärtom fortsatte han istället med insikt i saken, att utsätta eleverna för en stor risk, vilken också kom att förverkligas. Läraren ska öven betala skadestånd till barnen.

Borås tingsrätt B 2266-21

Höll barnen hemma av coronarädsla – HFD prövar om vite kan utdömas

HFD meddelar prövningstillstånd i mål om utdömande av vite mot föräldrar som hållit sina barn hemma från skolan av rädsla för coronaviruset. När föräldrarna till de två barnen i Malmö som gick i grundskolan i höll sina barn hemma från skolan, ledde det till att grundskolenämnden beslutade om att förelägga föräldrarna att se till att barnen infann sig i skolan.

Om barnen inte infann sig skulle ett vite om 100 respektive 250 kr per dag utdömas för vart och ett av barnen som inte var närvarande.

När föräldrarna trots beslutet höll barnen hemma, med motiveringen att barnen själva vägrade att gå till skolan, ansökte nämnden vid förvaltningsrätten i Malmö om att vitesbeloppen skulle utdömas. Vilken domstolen också beslutade om.

Kammarrätten rev upp förvaltningsrättens bifallande dom med motiveringen att ett den aktuella typen av vite är av straffrättslig karaktär, vilket innebär att föreläggandet måste ha vunnit laga kraft för att det ska vara möjligt att utdöma vitet. Detta är den fråga som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd.

Högsta förvaltningsdomstolen 4429-22

Myndighet som ska främja tolerans portade jobbiga besökare

Forum för levande historia kritiseras av Justitieombudsmannen (JO) för att i praktiken ha portat två personer från myndighetens lokaler. De båda förbjöds att besöka myndighetens utställningar och bibliotek under ett halvårs tid eftersom de ansågs utgöra ett arbetsmiljöproblem.

En del myndighetslokaler, t.ex. bibliotek, utställningslokaler och receptioner, är öppna för allmänheten under vissa bestämda tider. För sådana lokaler får myndigheten besluta om allmänna ordningsregler. Att porta besökare kunde inte göras inom ramen för de ordningsregler som myndigheten normalt får besluta om, utan krävde stöd i lag.

Eftersom Forum för levande historia inte hade någon laglig möjlighet att sätta kraft bakom orden och upprätthålla portförbudet uttalar JO också att det är viktigt att en myndighet inte ger sken av att ha befogenheter som den saknar.

Forum för levande historia är en myndighet vars uppdrag är att vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. 

Riksdagens ombudsmän (JO) 4149-2021

Vilma blev inlåst i varm bil - räddades av polisen

Det var rätt av polisen att omhänderta hunden Vilma som var inlåst i en varm bil, enligt en dom i kammarrätten i Stockholm. Ägaren till Vilma hade lämnat hunden i strålande solsken när temperaturen var över 20 grader, vilket innebar att det kunde vara upp till 85 grader inne i bilen. Rutorna var igenimmade och Vilma flämtade kraftigt. 

Ägaren överklagade omhändertagandebeslutet och gjorde gällande att hunden endast lämnats i bilen en kort stund samt att temperaturen i bilen inte överstigit 25 grader.

Till skillnad från förvaltningsrätten finner kammarrätten inte skäl att ifrågasätta Polismyndighetens utredning och det får anses klarlagt att hunden vid omhändertagandet var utsatt för lidande genom att ha lämnats en längre tid i en varm bil utan möjlighet att kontrollera sin kroppstemperatur.

Ägaren kunde inte nås vid tillfället och kammarrätten bedömer att Polismyndigheten haft skäl att ur djurskyddssynpunkt omedelbart omhänderta hunden. Kammarrätten fastställer Polismyndighetens beslut.

Då Vilma verkade må bra hävdes beslutet dagen efter omhändertagandet och hunden har återlämnats till sin ägare.

Kammarrätten i Stockholm 4848-22

49-åring våldtog minderårig praktikant

En 49-årig man som har dömts till 3,5 års fängelse för våldtäkt på en praktikant får ingen straffredution för att han riskerar att förlora sin anställning, enligt en dom i hovrätten. Enligt hovrätten är en förlorad anställning snarast en följd av att 49-åringen på arbetstid, i lokaler som han disponerat genom sin anställning, har haft sexuellt umgänge med en ung tidigare praktikant som han varit arbetsledare för. Därtill är det fängelsestraff som mannen ska dömas till enligt hovrätten så långt att utrymmet för att särskilt beakta att han blir av med sin anställning är mindre än vid kortare straff.

Den 49-årige mannen fattade tycke för den unga praktikanten och efter att hennes praktik tagit slut kontaktade han hennes flera gånger tills hon gick med på att träffas. Mannen tog henne till en lokal som han disponerade, började ta på henne och det slutade med oral och vaginal sex. Enligt kvinnan mot hennes vilja, vilket hon markerat genom att putta bort hans händer men inte uttryckligen sagt ifrån. 

Svea hovrätt B 10944-22

 

SAS-flyg ställdes in - passagerare som gjorde egen ombokning ska kompenseras

Då SAS inte ansträngt sig tillräckligt för att boka om en passagerare, vars flyg blivit inställt, till ett annat flygbolag är de tvungna att ersätta de kostnader passageraren haft för att själv ordna sin ombokning. SAS hade endast erbjudit ombokning till bolagets egna flyg som avgick nästa dag.

SAS ställde in passagerarens flygning från Heathrow i London till Arlanda mindre än ett dygn innan avgång och bokade om henne till en flygning dagen efter. Hon valde då att ta en taxi till flygplatsen Gatwick och köpte en biljett av Norwegian som hade en avgång samma dag.

Det var efter förvarning om dåligt väder och på begäran av flygledningen i London som SAS ställt in flygningen, vilket var en så kallad extraordinär omständighet. Men för att undgå kompensationsskyldighet även vid en sådan situation är det inte tillräckligt att hänvisa drabbade passagerare enbart till det egna bolagets flygningar. Även andra flygbolags avgångar måste tas i beaktande.

Enligt hovrätten har SAS inte visat att det försökt att boka om passageraren till en tidigare flygning än sin egen nästa flygning. Därmed ska SAS ersätta passageraren både för flygbiljetten och för de extra kostnader hon drabbats av genom sin egen gjorda ombokning, sammanlagt drygt 750 euro. 

Svea hovrätt FT 8041-21

Brister i säkerhet på lekland - måste betala halv miljon i avgift

Vid besiktning av Busfabrikens lekland i Norrköping upptäcktes säkerhetsbrister på studsmattorna. Bland annat hade ett barn landat på metall i en studsmatta hösten 2020 och brutit armen.

Konsumentverket ansåg att bolaget av oaktsamhet brutit mot gällande säkerhetsregler och ansökte vid förvaltningsrätten om att det skulle betala en sanktionsavgift på 1,5 mkr.

Förvaltningsrätten nöjde sig med att besluta om en avgift på 100 000 kr, men kammarrätten har nu höjt den till en halv miljon kr.

Kammarrätten konstaterar att bolaget bedrivit sin verksamhet i över tio år och därför borde ha varit väl insatt i gällande regler, och att bolaget därför i vart fall har agerat oaktsamt genom att tillhandahålla studsmattorna utan att säkerställa att de haft fullgod vaddering. Dessutom har barn haft åtkomst till utrymmet under studsmattorna. Bristerna har inneburit mer än en låg risk för människors hälsa.

Kammarrätten i Göteborg 3209-22

Frias från åtal om våldtäkt mot 13-åring

Hovrätten friar en 27-årig man som åtalats för våldtäkt av en 13-årig flicka. Enligt hovrätten är flickans berättelse om vad som har hänt så så kortfattad, svepande och detaljfattig att den inte kan läggas till grund för en fällande dom. Händelserna skulle ha inträffat i Örnsköldsvik 2017

Hovrätten framhåller att åtalet bygger på flickan berättelse, varför värderingen av hennes uppgifter är av stor betydelse. Men berättelsen är varken lång, klar eller detaljrik vad gäller de sexuella handlingarna. Snarare är den enligt hovrätten kortfattad, svepande och detaljfattig i relevanta delar.

Sms-konversationer mellan flickan och mannen ger inte något stöd för åtalet. Det framgår inte att de har haft samlag med varandra eller när detta i så fall skulle ha skett. Sammantaget håller inte bevisningen för en fällande dom.

I tingsrätten dömdes 27-åringen för sexuellt utnyttjande av barn till fyra månaders fängelse. Till skillnad från hovrätten ansåg tingsrätten att flickan lämnat en  lång och detaljrik berättelse om hennes relation med den då 22-årige mannen. Eftersom de två samlagen skett inom en ramen för en ömsesidig kärleksrelation bedömdes det emellertid inte som våldtäkt mot barn.

Hovrätten för Västra Sverige B 5779-22

Skiljenämnd var inte behörig att pröva oligarkens talan

Oligarken Oleg Deripaska begärde sex miljarder kronor från staten Montenegro efter att Montenegro vidtagit åtgärder som fråntagit honom värdet av hans investering i två bolag med tillhörande infrastruktur. Enligt oligarken hade Montenegro skapat ogynnsamma förutsättningar för hans aluminiumsmältverk och bauxitgruva efter privatiseringen av verksamheterna.

Skiljenämnden avvisade oligarkens talan med hänvisning till bristande behörighet. Det åberopade bilaterala avtalet mellan Ryssland och dåvarande Jugoslavien bedömdes inte vara bindande mellan Montenegro och Ryssland. Skiljenämnden saknade därmed jurisdiktion över oligarkens talan. Montenegro tilldömdes ersättning för rättegångskostnader i skiljeförfarandet samt avvisade vissa andra krav från Oleg Deripaska.

Oligarken yrkade att hovrätten skulle upphäva skiljedomen. Hovrätten ogillar käromålet och förpliktar oligarken att betala Montenegros rättegångskostnader på motsvarande över sex miljoner kronor.

Svea hovrätt T 731-20

Straffskärpning för åldringsmördare - får livstid fängelse

Efter att i början av oktober 2021 ha anmälts som försvunnen från sin bostad hittades en 97-årig kvinna död i Svartån i Örebro. En 46-årig man som haft en nära kontakt med kvinnan åtalades för mord och för att ha förskingrat pengar från henne.

Tingsrätten dömde mannen för mord och två fall av grov förskingring till 18 års fängelse men friade honom från ansvar för viss annan ekonomisk brottslighet.

Även hovrätten dömer nu mannen för mord och grov förskingring, men finner dessutom sex fall av grovt bedrägeri mot kvinnan styrkt. Hovrätten konstaterar även att det finns flera försvårande omständigheter som sammantaget gör att det finns anledning att se så allvarligt på mordet att påföljden ska skärpas till livstids fängelse.

Göta hovrätt B 3345-22

Blev inte av med hyresgästerna - förlorar förstahandskontraktet

En kvinna som inte lyckats få ut sina andrahandhyresgäster blir av med lägenhetskontraktet eftersom lägenheten anses vara uthyrd hela den period som personerna bott där.

Det var kvinnans man som hyrt ut lägenheten och andrahandshyresgästerna bodde kvar mer än ett och ett halvt år utan att kvinnan själv bodde där. Hon hade försökt att få ut andrahandshyresgästerna, exempelvis genom talan om avhysning. Ett mål som slutade med förlikning i hyresnämnden, där flyttdatum bestämdes. 

Genom att hyra ut lägenheten olovligen i andra hand har kvinnan enligt hovrätten lämnat ifrån sig kontrollen över den och försatt sig i en situation där hon inte kunnat avbryta andrahandshyresgästernas självständiga nyttjande av den. I förhållande till hyresvärden är hyresgästen ansvarig för det och lägenheten anses ha varit uthyrd i andra hand under hela den period som personerna bott där.

I likhet med hyresnämnden finner hovrätten att tillräcklig rättelse inte har vidtagits av kvinnan och hyresrätten är förverkad.

Svea hovrätt ÖH 400-22

Häktade och fångar klagar på för lite mat

Fångarna på häktet i Hinseberg och på anstalten i Kristianstad får inget gehör hos Justitieombudsmannen (JO) för klagomål på att det serveras för lite mat till de intagna. JO har utrett klagomål som inkommit men finner ingen anledning att rikta någon kritik mot små matportier. I beslutet tar JO även upp flera liknande klagomål som rör mathållningen. Kriminalvården måste ha väl fungerande rutiner för att anpassa maten utifrån medicinska behov. Motsvarande hantering är lämplig när intagna av andra påstådda medicinska skäl, t.ex. laktosintolerans eller ätstörningar, har behov av specialkost. Utredning av sådana behov ska genomföras inom en rimlig tid, för att inte riskera att intagna med behov av specialkost blir utan sådan.

Riksdagens ombudsmän (JO) 4307-2021

Borde kört ännu långsammare i halkan

En 46-årig man som en halkig dag i januari 2021 kört ut på en huvudväg i Värnamo och orsakat en kollision med en annan bil och skadade de tre passagerarna i bilen har dömts för vållande till kroppsskada. Dessutom skadades en hund i bilen så allvarligt att den fick avlivas.

Det var snömodd och delvis packad snö på den lilla skogsvägen när mannen körde till huvudvägen där han hade stopplikt. Trots låg hastighet lyckades han inte stanna framme vid huvudvägen utan gled ut på den och krockade med en passerande bil.

Mannen åtalades för brott mot trafikförordningen och tre fall av vållande till kroppsskada. Tingsrätten bedömde att det inte var visat att han agerat oaktsamt och friade honom, men hovrätten är av motsatt uppfattning och fäller honom för brott.

Enligt hovrätten hade mannen, delvis utifrån hans egna uppgifter om väglaget, enkelt kunnat köra ännu långsammare och påbörja inbromsningen tidigare. Att han inte gjorde det var ett sådant otillåtet risktagande som kan läggas till grund för ett straffrättsligt ansvar.

Mannen har därmed varit oaktsam i sin körning vilket inneburit att han inte iakttagit stopplikten och orsakat aktuella kroppsskador. Påföljden bestäms till 80 dagsböter.

Göta hovrätt B 1331-22

Poliser utredde sexbrott med otillåtet biometriskt verktyg - slipper sanktionsavgift

Trots att anställda vid polisen använt sig av ett ett icke sanktionerat ansiktsigenkänningsverktyg slipper Polismyndigheten betala en sanktionsavgift på 2,5 miljoner kr för brott mot brottsdatalagen. Det var i februari 2020 som Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) uppmärksammade att medarbetare vid den Nationella Operativa Avdelningen (NOA) samt region Syd hade använt sig av Clearview Al - en ansiktsigenkänningstjänst som arbetar med biometrisk data.

Efter granskning bedömde IMY att applikationen använts i strid med brottsdatalagen och beslutade att Polismyndigheten skulle betala en sanktionsavgift på 2,5 miljoner kronor.

Vid NOA har applikationen använts av totalt sex medarbetare, bl.a. för att identifiera målsäganden i misstänkta sexualbrott mot barn samt vid spaning mot grov organiserad brottslighet. Vid polisregion Syd har applikationen använts vid utredning av sexualbrott mot barn.

Polismyndigheten överklagade avgiften utan framgång till förvaltningsrätten, men kammarrätten bifaller nu överklagandet och upphäver beslutet.

Det har funnits en skyldighet för Polismyndigheten att bedöma konsekvenserna för skyddet av personuppgifter innan behandlingen av biometriska uppgifter i applikationen påbörjades. Att så inte skett beror på att ett fåtal polisanställda på eget bevåg, i strid med interna riktlinjer, utfört en behandling av personuppgifter i applikationen, vilken Polismyndigheten inte haft för avsikt att använda.

Även om ansvaret för att utföra en konsekvensbedömning ligger på Polismyndigheten bedömer kammarrätten att omständigheterna är sådana att det inte är motiverat att påföra en sanktionsavgift.

Kammarrätten i Stockholm 7678-21

Många brott och hög återfallsrisk - EU-medborgare utvisas

En trettiotreårig EU-medborgare som lagförts för brott nio gånger i Sverige under de senaste tre åren utvisas i fem år. Trettiotreåringen hade främst gjort sig skyldig till stölder men även fall av misshandel. Han saknar arbete och har inte bostad eller annan anknytning till det svenska samhället. Enligt frivården finns ett pågående alkoholmissbruk och risken för återfall i brott bedöms vara hög.

De misshandelsbrott som mannen nu har dömts för är allvarliga, men hovrätten bedömer ändå att de inte har ett så högt straffvärde att det i sig ensamt kan motivera ett beslut om utvisning.

Återfallsrisken bedömer hovrätten som så förhöjd att hans beteende sammantaget ska anses utgöra ett sådant verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse att utvisning bör ske. Mannen ska därför utvisas med ett återreseförbud under en period av fem år.

Svea hovrätt B 10710-22

Pappans knivar låg kvar i bilen - sonen frias från knivbrott

Bilen registrerades om på sonen för att pappan skulle kunna få stöd via socialtjänsten. Pappans fiskeknivar blev dock kvar i varsin låda under bilens stolar. När de sedan påträffades av polisen med sonen som förare och registrerad bilägare åtalades denne för brott mot knivlagen.

Sonen nekade till all kännedom om knivarna och framhöll att de möjligen kunde vara hans pappas fiskeknivar, men tingsrätten fällde huvudsakligen på att bilen var registrerad på sonen och knivfyndet.

Hovrätten friar efter att pappan vittnat om de faktiska omständigheterna. Hovrätten dels godtar pappans förklaring, dels bedömer med hänsyn till att knivarna fanns i varsin låda placerade under bilens stolar, att en undersökningsskyldighet för sonen för att hitta dem varit alltför långtgående.

Göta hovrätt B 130-22

35 000 kr i böter för grov sjöfylla i Stockholms skärgård

Med tretton passagerare och krånglande lantärnor kom inte snipan med 13 passagera långt ut från Bullandö på Värmdö innan färden stoppades av kustbevakningen. Föraren av båten visade sig ha 1,56 promille alkohol i blodet  och han har nu dömts till villkorlig dom och böter för grovt sjöfylleri av hovrätten. 

Hovrätten finner att föraren ska dömas för sjöfylleri redan på grund av alkoholkoncentrationen. Dessutom hade ingen i båten flytväst, det dracks alkohol och färden skedde på sommaren då det typiskt sett är många båtar ute på sjön. Omständigheterna är sådana att föraren döms för grovt sjöfylleri.

Normalt skulle påföljden ha bestämts till fängelse men på grund av en lång och utdragen handläggning i hovrätten stannar påföljden vid villkorlig dom och 70 dasgböter à 500 kr.

Föraren friades i tingsrätten som ansåg att det inte var styrkt att föraren, trots alkholhalt och omständigheter i övrigt, inte på ett betryggande sätt kunnat utföra vad som ålegat honom ombord på båten.

Svea hovrätt B 14645-20

Lånade och shoppade i sambons namn - döms för bedrägeri

En kvinna som tagit lån och krediter bakom ryggen på sin sambo med hjälp av hans bank-id har dömts till ett års fängelse för bedrägri och olaga identitetsanvändning. Paret som var hemmahörande i Bräkne-Hoby i Blekinge hade ett turbulent förhållande delvis präglat av alkholmissbruk och våld. Kvinnan hade anförtrots koden till mannens bank-id för att hjälpa honom med ärenden hos Försäkringskassan men hade också vid femton tillfällen tagit lån och gjort kreditköp i hans namn. Lånen och köpen varierade från 3 000 kr upp till 200 000 kr per tillfälle. Sammanlagt rörde det sig om närmare en miljon kr. 

Tingsrätten dömde kvinnan för fem fall av grovt bedrägeri och tio fall bedrägeri av nomalgraden, samt olovlig identitesanvänding i samtliga fall, till ett års fängelse.

Hovrätten bedömer nu även att de fem grövsta gärningarna också ska vara bedrägeri av normalgraden. 

Den i praxis angivna beloppsgränsen om fem prisbasbelopp för när ett bedrägeribrott bör bedömas som grovt har enligt hovrätten inte överstigits vid något av de fem gärningstillfällena. Enbart det förhållandet att visst brott har upprepats ett stort antal gånger ger inte anledning att bedöma brottet som grovt. Dessa omständigheter kan beaktas inom ramen för den straffskala som gäller för brott av normalgraden. Påföljden ändras dock inte av hovrätten.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 1807-22

Kvinna mördade före detta kollega

I april 2022 dödades en kvinna på en parkeringsplats i Bro utanför Stockholm efter att angripits av en 45-årig före detta kollega med hammare och kniv. Den tidigare kollegan döms nu till 16 års fängelse för mord.

45-åringen har erkänt att hon orsakat den andra kvinnans död men förnekat att hon haft avsikt att döda. Tingsrätten kommer dock fram till att hon haft uppsåt att döda.

Enligt det rättspsykiatriska utlåtandet begick hon gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning, vilket normalt innebär att domstolen väljer en annan påföljd än fängelse. Men eftersom kvinnan nu inte längre lider av en allvarlig störning saknas det enligt tingsrätten förutsättningar att överlämna henne till rättspsykiatrisk vård.

Attunda tingsrätt B 3572-22

Sexåring nekas skoltaxi - måste åka två bussar på egen hand

Kammarrätten anser att en sexårig flicka är kapabel att själv byta från taxi till buss och sedan till en ny buss på sin väg till skolan. Därmed avslås föräldrarnas önskemål om skolskjuts med taxi hela vägen mellan hemmet och skolan.

Det beslut om skolkjuts från hemmet i en mindre ort utanför Skelleftå som föräldrarna överklagat innebar byte från taxi till buss i Boliden, och bussbyte vid Skellefteå centralstation.

Förvaltningsrätten bedömde att flickan inte uppnått den mognad som krävs för att hon på egen hand skulle klara av en resa till skolan som medförde två byten av fordon. Kommunen ålades att anordna skolskjuts för flickan på sätt som inte innefattade bussbyten på egen hand.

Kammarrätten ändrar nu förvaltningsrättens dom och fastställer nämndens beslut. Domstolen anför bland annat att bussbytet i Skellefteå sker mellan två bussar som stannar vid samma refug, och att någon väg inte behöver korsas. Enligt kammarrätten är trafikförhållandena sådana att ett sexårigt barn bör kunna genomföra bytet på ett säkert sätt.

Kammarrätten i Sundsvall 774-22

God man la beslag på äldre kvinnas pengar

En god man som tagit ut över 150 000 kr från ett en 83-årig kvinnas konto har dömts för trolöshet mot huvudman till villkorlig dom och böter. Under två månader tog den gode mannen ut sammanlagt 152 000 kr från kvinnans konto genom kontantuttag och banköverföringar till egna och närståendes konton. Den gode mannen påstod att han lämnat motsvarande belopp i kontanter till kvinnan, men några spår av pengarna gick inte att finna.

Den gode mannen åtalades och dömdes för förskingring till villkorlig dom och 40 dagsböter i tingsrätten. Hovrätten ändrar nu brottsrubriceringen till trolöshet mot huvudman, men ändrar inte påföljden.

Hovrätten konstaterar att de pengar mannen tagit ut inte varit sådan egendom som han har fått i sin besittning, att en fullmakt att förfoga över egendomen inte i sig innebär en rådighetsövergång, och att förutsättningarna för ansvar för förskingring därmed inte är uppfyllda.

Däremot har han i egenskap av god man haft till uppgift att sköta kvinnans ekonomiska angelägenheter. Genom att obehörigen tillägna sig medel från hennes bankkonto har han enligt hovrätten missbrukat sin förtroendeställning som god man på ett sätt som inneburit skada för kvinnan. 

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 2197-22

Butikschef på ICA-affär misshandlade snattare

När butikschefen på ICA-affären i Enskede i södra Stockholm fick syn på en snattare på väg ut ur butiken tog han tag i snattaren och förde under både fysiska och verbala protester tillbaka honom till butiken i väntan på polis. Snattaren uttalade flera verbala hot mot butikschefen som blev stressad och visst handgemäng uppstod innan han kastade ned snattaren på golvet, vilket orsakade smärta och en skadad tand hos denne.

Butikschefen hade haft rätt att göra ett envarsgripande men åtalades ändå för misshandel av snattaren. Tingsrätten ansåg att han agerat i nödvärn och friade honom.  Hovrättem gör en annan bedömning och dömer butikscehfen för misshandel till villkorlig dom och 80 dagsböter.

Enligt hovrätten framgår det av en övervakningsfilm att butikschefen lyft upp och med kraft slängt ner snattaren på golvet i en vinkel så att denne slog i huvud och överkropp först utan några möjligheter att skydda sig. I den uppkomna situationen, då snattaren inte var våldsam eller hade något tillhygge, var det en uppenbart oförsvarlig åtgärd. Detta även om verbala hot har uttalats av snattaren. Därmed kan butikschefen inte undgå att dömas för misshandel. Han ska även betala 5 000 kr i skadestånd till snattaren för att ha kränkt denne.

Svea hovrätt B 897-22

Våldtog styvdotter på campingtur

Efter att först ha friats i tingsrätten har den 44-årige mannen dömts för våldtäkt av sin styvdotter på en camping i Sundsvall. Mannen hade varit tillsammans med flickans mamma i sju år när övergreppet skedde. 

Flickan berättade att styvpappan den aktuella kvällen på campingen, då mamman inte var med, var jättefull och tjatat om att hon skulle ligga i hans och mammans säng i husvagnen. Han började då ta på hennes kropp på ett sätt som var att jämställa med våldtäkt.

Styvpappan försvarade sig med att flickan ljugit om det som hänt för att hon känt sig åsidosatt i förhållande till sina syskon. Hovrätten finner tvärtom att målsäganden initialt inte alls velat berätta för någon utan ville hantera det själv. Tingsrättens friande dom ändras på så vis att ansvar utkrävs för våldtäkt mot barn. Påföljden bestäms till fängelse i 2 år och 3 år.

Hovrätten för Nedre Norrland B 1200-21

Kameraövervakning tillåts på Mölndals sjukhus

Tillstånd söktes för kamerabevakning med rätt till bildinspelning dygnet runt, alternativt under jourtid, av Mölndals sjukhus vid huvudentrén, entréområdet och väntrum vid akutmottagning samt entréområdet vid ytterligare en byggnad. Ansökan motiverades bland annat med att det under 2018 hade polisanmälts ca 80 brott med koppling till sjukhusbyggnaderna.

Enligt Datainspektionen fanns det inte tillräckligt stöd för att platsen var brottsutsatt eller att kamerabevakning behövdes för att utreda brott varför ansökan avslogs avseende inspelning av bilder. Förvaltningsrätten biföll sjukhusets överklagande på så sätt att tillståndet förenades med en rätt till bildinspelning dygnet runt.

Kammarrätten avslår nu Integritetsskyddsmyndighetens överklagande av förvaltningsrättens dom. Kammarrätten gör bedömningen att intresset av kamerabevakning i realtid dygnet runt med bildinspelning av yttre och inre entréområdet vid akutmottagningen väger tyngre än den enskildes intresse av att bilderna från kamerabevakningen inte spelas in.

Kammarrätten i tockholm 7855-21

Försäkringsbolag behövde inte lämna säkerhet vid ansökan om kvarstad

6 maj 2022 anmälde en man i Stockholm att hans Breitling-klocka blivit stulen i hans hem. Redan nästa dag påträffades den hos en annan man och Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta klockan utan att ägaren visste om det. Han anmälde stölden till Trygg-Hansa och fick närmare 50 000 kr i försäkringsersättning.

När det blev känt att klockan återfunnits lämnades den tillbaka till ägaren. Trygg-Hansa väckte talan om bättre rätt till klockan och yrkade att tingsrätten interimistiskt skulle besluta om kvarstad av klockan. Som säkerhet för den skada som kunde drabba ägaren lämnade Trygg-Hansa en utfästelse om att infria den förpliktekse som en lämnad säkerhet innebar.

Både tingsrätten och hovrätten godtog inte den utfästelse som Trygg-Hansa lämnade, men det har nu Högsta domstolen (HD) gjort.

Enligt HD är Trygg-Hansa som försäkringsgivare en med bank jämförbar penninginrättning i den mening som avses i 2 kap. 25 § andra stycket utsökningsbalken. Om en sådan försäkringsgivare ansöker om kvarstad kan det godtas att försäkringsgivaren, istället för att ställa sedvanlig säkehet, lämnar en utfästelse att infria den förpliktelse som säkerheten ska avse.      

Högsta domstolen finner att bolaget har visat sannolika skäl för att det har bättre rätt till klockan och bolaget har gjort gällande att det skäligen kan befaras att ägaren förfogar över klockan till skada för bolaget. Trygg-Hansas yrkade om interimistiskt kvarstad bifalls därför av HD. 

Högsta domstolen Ö 5677-22

Huset var inte var slutbesiktigat - förlorar tvisten med säljaren

Köparna av ett hus i Jonstorp i östra Skåne förlorar en tvist om prisavdrag med säljaren som inte hade sett till att huset blev slutbesiktigat innan han sålde det. Huset uppfördes i säljarens regi men byggdes av ett bolag. Säljaren tecknade en byggfelsförsäkring för projektet.

Vid slutbesiktningen godkändes inte entreprenaden och en ny tid för besiktning bestämdes, men dessförinnan försattes byggbolaget i konkurs. Säljaren sålde fastigheten till köparna som genomförde en överlåtelsebesiktning i samband med köpet.

Köparna gjorde senare gällande att det fanns fel i fastigheten, både de fel som togs upp i den icke godkända slutbesiktningen och andra fel, och yrkade prisavdrag om drygt 2,8 mkr.

Säljaren borde ha upplyst köparna om den icke godkända slutbesiktningen och dess betydelse för försäkringens giltighet, endast för fel som är att betrakta som fel i jordabalkens mening och som bevisligen förelåg redan vid den icke godkända slutbesiktningen. För de fel som hade framkommit hade indikationer på samtliga dessa noterats vid den överlåtelsebesiktning som köparna gjorde. Dessa kunde köparna därför ha utrett vidare. Andra fel har reklamerats för sent eller inte haft någon nämnvärd betydelse för fastighetens marknadsvärde. 

Köparnas käromål ogillas i sin helhet.

Hovrätten över Skåne och Blekinge T 47-22

82-åring blev lurad på sin bostadsrätt

Tre män som förmått en 82-årig man att skänka sin bostadsrätt i Malmö värd omkring två miljoner kronor till en av dem har dömts till tre års fängelse för grovt bedrägeri.

Hovrätten finner att 82-åringen blivit vilseledd eftersom han undertecknade gåvobrevet med löfte om vissa utlovade motprestationer, såsom omhändertagande i hemmet och 1,2 mkr i ersättning, utan att de tre männen hade någon avsikt att uppfylla detta.

Enligt hovrätten har gärningen präglats av en påtaglig förslagenhet och ett cyniskt utnyttjande av en äldre man med svårigheter att värja sig, varför bedrägeriet bedöms som grovt.

Vid bestämmandet av straffvärdet konstaterar hovrätten att värdet av bostadsrätten innebär att brottet har ett straffvärde överstigande 1,5 års fängelse. Till det kommer övriga försvårande omständigheter som hovrätten noterat i rubriceringsfrågan, vilket innebär ett betydligt högre straffvärde än vad bara bostadsrättens värde skulle leda till.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 3190-22

Utnyttjade liten flicka som hjälpreda vid dammsugarstöld

En kvinna som stulit en damsugare, och dessutom använt sig av ett litet barn som medbrottsling, har dömts till en månads fängelse för stöld. Det var i självbetjäningsbutiken på ICA Maxi i Eskilstuna som kvinnan ställde en kundkorg med en dammsugare precis vid avspärrningsbandet vid en stängd kassa. En stund senare puttade hon in korgen under bandet och gick sedan och betalade andra varor i en annan kassa.

När kvinnan passerat kassan hämtade en liten flicka, som enligt kvinnan var släkt med hennes make, korgen och gick efter kvinnan. När hon upptäckte att en kontrollant iakttog dem släppte flickan korgen och de gick till butikens bistro och köpte glass. När de inte heller där betalade för dammsugaren greps kvinnan misstänkt för stöld.

Tingsrätten friade efter bedömningen att kvinnan inte hunnit lämna butiken när hon stoppades, att den åtalade stölden därmed inte var fullbordad samt att hon inte åtalats för försök till stöld.

Hovrätten finner det däremot genom övervakningsfilm och vittnesförhör med butikskontrollanten styrkt att kvinnan haft för avsikt att tillägna sig dammsugaren med hjälp av flickan. Det måste också ha stått helt klart för henne att hon hon passerade kassaspärren när korgen drogs förbi avspärrningsbandet oavsett att det fanns bistro och spelbutik utanför. Hon döms därmed för stöld till en månads fängelse.

Svea hovrätt B 12365-20

Varken brf eller lägenhetsinnehavaren ville betala hantverkaren

Enligt företagaren hade han kommit överens med en bostadsrättsförening i Åtvidaberg om att utföra vissa arbeten i föreningens fastighet med anledning av en vattenskada, samt att han samtidigt skulle göra en asbestsanering.

Föreningen å sin sida menade att den aldrig bestält någon sanering. Istället hade föreningen hänvisat till att en enskild lägenhetsinnehavare skulle betala för arbetet, men denne vägrade att betala fakturan. Andra fakturor som avsåg andra arbeten i samband med vattenskadan hade lägehetsinnehavaren emellertid betalat.

Hovrätten finner att företagaren inte utfört något arbete åt föreningen som förutsatt en asbestsanering. Han har inte heller kunnat visa att föreningen i ett senare skede skulle ha åtagit sig betalningsansvaret för saneringen.

Med ändring av tingsrättens dom befrias föreningen från skyldigheten att betala för saneringen och mannen förpliktas att betala för föreningens rättegångskostnader i båda instanserna.

Göta hovrätt T 173-21

Fortsatt tvist i AD kring lönefordran vid offentliga ackord

Arbetsdomstolen har avgjort ytterligare ett mål som rör frågan om lönefordringar vid en företagsrekonstruktion ska omfattas av det offentliga ackordet. Utgången i målet går inte helt oväntat i linje med tidigare, av arbetsgivarsidan hårt kritiserade, avgörande.

Det nya avgörandet rör två arbetstagare som var anställda hos Emmaboda Glas när bolaget ansökte om företagsrekontruktion i januari 2020. För en av arbetstagarna har AD funnit att lönefordran och fordran på intjänad arbetstidsförkortning, till den del dessa inte täckts av lönegarantin, inte omfattas av det offentliga ackordet i företagsrekonstruktionen. Detta eftersom arbetstagaren utfört arbete i tiden efter det att en månad förflutit från den s.k. kritiska tidpunkten, som är lika med tiden för ansökan om företagsrekonstruktion.

Målet är en fortsättning på avgörandet AD 2022  nr 26 där arbetsdomstolen gjorde samma bedömning i frågan om arbetstagarens fordringar omfattades av ackordet avseende Emmaboda Glas eller inte. Avgörandet skapade sådant missnöje hos arbetsgivarsidan att en ansökan om resning nu är inlämnad till högsta domstolen i det målet.

I resningsansökan vänder sig arbetsgivarsidan mot att ersättning som arbetstagaren fått även när denne varit arbetsbefriad inte omfattas av det offentliga ackordet. Det är en rättstillämpning som uppenbart strider mot lagen varför resning ska beviljas, heter det i ansökan.

Den andre arbetstagaren i det nu aktuella målet har inte utfört något arbete en månad efter den kritiska tidpunkten. Hans fordringar på lön och ersättning för arbetstidsförkortning är därmed inte undantagna från det offentliga ackordet på grund av utfört arbete.

AD 2022 nr 44

Inte blåsljussabotage när tjuv försvarade sig mot polishund

Att en tjuv satte sig till motvärn mot en polishund har inte utgjort sabotage av blåsljusverksamhet, enligt en dom i Svea hovrätt. I samband med polisinsatsen mot mannen, som var misstänkts för båtmotorstölder i Vaxholm i Stockholms skärgård, släpptes en polishund efter honom. När hunden hann upp och bet honom i armen uppfattade poliserna det som att tjuven tog ett grepp och försökte knäcka nacken på, eller strypa, hunden.

Mannen åtalades och fälldes i tingsrätten för stöld av två båtmotorer, en ringa stöld, olovligt brukande av en bil samt sabotage mot blåljusverksamhet avseende agerandet mot polishunden.

För blåsljusbrottet fäste tingsrätten bland annat vikt vid att en polishund är oerhört värdefull och att just denna hund behövdes i polisens vidare verksamhet den aktuella kvällen samt att tjuven inte hörsammade att hundföraren bad honom släppa hunden.

Hovrätten som friar tjuven från åtalspunkten bedömer istället att hans agerande med hunden snarast bör betraktas som en form av ohörsamhet och motvärn i förhållande till ingripandet mot honom, vilket inte är en sådan gärning som är avsedd att utgöra sabotage mot blåljusverksamhet. Rent faktiskt försvårades inte heller gripandet av mannen eller den fortsatta polisinsatsen av att han kortvarigt höll fast hunden.

Svea hovrätt B 10679-22

Reseförbud för 13-årig flicka som riskerar att bli bortgift

En 13-årig flicka i Sandviken får ett tillfälligt utreseförbud enlig lagen om vård av unga (LVU) då det bland annat finns en risk för att hon förs ut ur landet för giftermål, enligt en dom i kammarrätten.

Det var individ- och familjeomsorgsnämnden som beslutade om utreseförbudet sedan flickan omhändertagits enligt LVU på grund av att det fanns uppgifter om att hon inte vill vara hos sina föräldrar då de har hotat henne och hon inte vill prata med socialtjänsten på grund av hoten. Flickan har också framfört att hennes moster kan komma att hålla henne gömd.

Förvaltningsrätten fann att utredningen visar att det finns en påtaglig risk för att flickan förs ut ur landet i syfte att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse på så vis att det tillfälliga reseförbudet behöver bestå. Kammarrätten finner ingen anledning att göra någon annan bedömning och avslår föräldrarnas överklagandet av beslutet.

Kammarrätten i Sundsvall 2678-22

58 miljoner kr i oseriösa köpordrar - döms för marknadsmanipulation i börsbolag

Under fem handelsdagar sommaren 2017 la en man ordrar på sammanlagt drygt 58 miljoner kronor på aktier i det börsnoterade bolaget Oncopeptides, som handlades på Nasdac OMX, under öppnings- och stängningsauktionerna. Ordrarna hade kraftig påverkan på jämviktspriset, men han ändrade eller drog tillbaka dessa innan de hade hunnit gå till avslut.

Orderläggningen bedömdes av åklagare ha skett utan självständigt kommersiellt syfte i förhållande till marknaden och ha gett falska eller vilseledande signaler avseende pris, tillgång och efterfrågan på aktierna eller låst fast priset.

Själv hävdade mannen att han ville investera mer i bolaget men att han ville köpa fler aktier än han kunde få under auktionerna och att detta var en anledning till att han ändrade sina bud.

Tingsrätten friade mannen från åtal om grov  marknadsmanipulation men hovrätten fäller nu och dömer mannen till villkorlig dom och 80 dagsböter, vilket resulterar i böter på över 30 000 kr.

Hovrätten anser att mannens agerande före och efter auktionerna klargör att han inte vid något ordertillfälle haft för avsikt att gå till avslut med orderna och att detta har utgjort marknadsmanipulation. Med hänvisning till att det rört sig om totalt 63 ordrar till ett sammanlagt värde om drygt 58 miljoner kronor, samt till systematiken i agerandet, anser hovrätten att brottet ska rubriceras som grovt.

Svea hovrätt B 12077-20

Rånade langare på knarket - hämnden blev dödlig

Efter att mannen tillsammans med sin flickvän knivrånat en säljare på fyra gram amfetamin kontaktade säljaren sina vänner, som meddelade mannen att de var på väg hem till honom för att få betalt för amfetaminet. Väl där trängde de sig in i hans och flickvännens lägenhet och knivstack mannen så allvarligt att han avled.

Totalt sex personer åtalades för olika brott, bland annat mord alternativt grov misshandel och vållande till annans död, medhjälp till mord, grovt hemfridsbrott, medhjälp till grovt hemfridsbrott och medhjälp till grovt olaga hot.

Tingsrätten anser det inte visat att uppsåtet varit att döda och dömer därför den person som utdelade knivsticket för grov misshandel och grovt vållande till annans död samt grovt hemfridsbrott till fem års fängelse.

Övriga fem anses på olika sätt ha medverkat i gärningen på ett sätt som gör att de har gjort sig skyldiga till medhjälp till grovt olaga hot och grovt hemfridsbrott eller medhjälp. Dessa döms till ungdomsvård, skyddstillsyn och fängelse i upp till 5 månader.

Ångermanlands tingsrätt B 1381-22

Fyndade Rolex-klocka i Schweiz - blev en dyr historia

När kvinnan hittat den Rolex-klocka i Schweiz som hon länge leta efter och betalat 241 000 kr för den, vilket var betydligt lägre än butikspriset, skrev urmakaren ut ett papper som hon skulle få stämplat på flygplatsen. Hon följde instruktionen, enligt henne i tron att det enbart handlade om försäkringen, och tänkte sedan inte mer på det innan hon fastnade i tullen på Arlanda.

Där konstaterades det att hon inte betalat tullkostnader på sammanlagt 53 552,45 kr. Kvinnan åtalades för tullbrott alternativt vårdslös tullredovisning men friades i tingsrätten. Hovrätten fäller nu för tullbrott.

Hovrätten konstaterar att det på dokumentet från urmakaren anges att det avser export av aktuell klocka, och bland annat står "No TVA" och "Taxation normal". Eftersom kvinnan fick klockan till ett betydligt lägre pris och med hänsyn till dess betydande värde anser hovrätten att hon måste ha insett risken för att införseln skulle medföra att hon undandrog sig tullkostnader. Mot den bakgrunden finner hovrätten det ställt utom rimligt tvivel att hon inte skulle ha avstått från att underlåta att anmäla klockan till tullbehandling vid införseln till Sverige även om hon hade varit medveten om att hon undandrog sig tullkostnader, vilket enligt hovrätten innebär att hon har agerat med i vart fall likgiltighetsuppsåt.

Påföljden bestäms till 100 dagsböter.

Svea hovrätt B 8193-22

Bil körde på cyklist i rondell - behövde inte lämna tillfälle att passera

Cyklisten missade att en bil var på väg ut ur rondellen när han skulle passera över cykelpassagen och krockade med bilen, som inte hann bromsa, och skadade handen. Bilföraren åtalades för brott mot trafikförordningen för att han inte lämnat företräde och för vållande till kroppsskada.

Tingsrätten bedömde med hänvisning till det fina vädret med god sikt samt aktsamhetskravet på bilister i förhållande till oskyddade trafikanter att bilföraren agerat oaktsamt och dömde honom för vållande till kroppsskada till 50 dagsböter. Men hovrätten har nu vänt på utgången i målet och istället friat bilföraren.

Hovrätten fäster vikt vid bilförarens uppgift om att han höll en låg hastighet och blinkade innan han svängde ut från rondellen, och att han endast befann sig en eller ett par meter från cykelpassagen då han såg cyklisten vid refugen mellan hans och det motsatta körfältets vägbana. Enligt hovrätten är det inte styrkt att bilföraren varit ute på cykelpassagen eller just skulle färdas ut på den när cyklisten började köra ut från rondellen. Han har således inte har varit skyldig att lämna cyklisten tillfälle att passera, och därmed inte av oaktsamhet orsakat cyklisten skada.

Svea hovrätt B 8534-22

Svea hovrätt kränkte våldtäktsman - straffet sänks

I maj 2020 utnyttjade en taxichaufför en kvinnlig passagerares berusning och tilltvingade sig ett oralt samlag i Hässelby i västra Stockholm. Tingsrätten fann med stöd av DNA-fynd och vittnesmål åtalet styrkt och dömde mannen mot bakgrund av att händelsen varit kortvarig med kortvarigt lindrigt våld till minimistraffet för våldtäkt - två års fängelse.

Hovrätten gör samma bedömning i förhållande till skuld, brottsrubricering och brottets straffvärde men sänker straffet till ett år och elva månaders fängelse. Sänkningen sker med hänvisning till att hovrätten, trots målets förhållandevis okomplicerade karaktär, dröjde nästan två år med huvudförhandlingen.

Tidsutdräkten har inneburit en kränkning av mannens rätt till rättegång inom skälig tid.

Svea hovrätt B 9689-20

Lurade bank på bolån - döms för grovt bedrägeri

Ett par som ansökt om bolån med hjälp av falska uppgifter och handlingar har dömts för grovt bedrägeri i hovrätten. Paret gjorde en ansökan om bolån hos Danske Bank med hjälp av falska anställningsbevis som visade på högre månadsinkomster. Dessutom utelämnades att de hade två minderåriga barn.

Baserat på uppgifterna beviljades paret ett bolån om 4,7 mkr. Som säkerhet för lånet utställdes ett pantbrev motsvarande värdet på lånet i fastigheten. I utredningen framkom att paret tidigare nekats det bolån de velat ha, varför de betalat en "låneförmedling" för att få hjälp med den nya låneansökan. Något de betalat tiotusentals kronor för. De falska handlingarna härstammade troligtvis från "låneförmedlarna".

Tingsrätten dömde båda i paret för bedrägeri av normalgraden till villkorlig och dagsböter. Men hovrätten har nu ändrat brottsrubriceringen till grovt brott.

Att paret egenhändigt undertecknat låneansökan med de falska uppgifterna och att de betalat en avsevärd summa till låneförmedlare gör att det är styrkt att de i vart fall insett risken för, och förhållit sig likgiltiga inför, förhållandet att det har använts falska handlingar. Sammantaget finner hovrätten att det är motiverat att rubricera brottet som grovt. Som en följd av detta förenas den villkorliga domen med ett högre antal dagsböter (50) än vad tingsrätten har funnit.

Svea hovrätt 4138-22

Fyra års väntan på utvisning - rånare fortsatt inlåst

En kriminell 23-åring som bland annat dömts för tre rån ska fortsätta att vara inlåst i förvar i väntan på utvisning, enligt en dom i Migrationsöverdomstolen. Detta trots att han redan suttit inlåst närmare fyra år. 23-åringen har konsekvent har nekat till att medverka i verkställa sitt utvisningsbeslut.

För att det ska vara försvarbart att hålla en person i förvar under så lång tid som i det aktuella fallet – tre år och nio månader – är det enligt MiÖD av avgörande betydelse att det pågår löpande och relevanta försök att genomföra utvisningen. Polisens arbete uppfyller de kraven och det har lett fram till en accept från somaliska myndigheter att ta emot 23-åringen, även om utvisningen inte kunde genomföras just då. Det är därmed inte utsiktslöst att kunna verkställa utvisningsbeslutet inom överskådlig tid.

MiÖD betonar också att det långa frihetsberövandet ska ses i ljuset av att det rör en utlänning som ”begått allvarliga och upprepade brott med risk för återfall och som systematiskt vägrar att medverka till att utvisningsbeslutet verkställs”. Åtgärden anses inte oproportionerlig i förhållande till syftet och det finns därmed synnerliga skäl för fortsatt förvar.

Migrationsöverdomstolen UM 6477-22

Uttalanden om sydsudanesers IQ ska prövas i Högsta domstolen

Högsta domstolen ska pröva det uppmärksammade åtalet mot en politiker som i regionfullmäktige i Sörmland uttalade att sydsudanser är bland de folkslag som har lägst intelligens i världen. Uttalandet gjordes när ledamoten skulle diskutera arbetslöshet och enligt tingsrätten var det svårt att tolka det på något annat sätt än att folkgruppen skulle vara mindre värd än andra folkgrupper  För uttalandena dömdes han för hets mot folkgrupp i tingsrätten. Hovrätten fastställde senare domen utan några ändringar. Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd för att pröva åtalet mot ledamoten som nu har uteslutits ur Sverigedemokraterna. 

Högsta domstolen B 2501-22

Knivhot vardag for poliser - nekas skadestand

Två poliser som hotats med kniv vid ett ingripande nekas skadestånd när knivmannen efteråt dömdes till fängelse. Mannen var kraftigt berusad när han julen 2020 på en adress i Linköping med dragen kniv gick mot de två poliserna efter att de larmats till platsen där mannen försökt att slå sig in genom en port. Poliserna uppfattade situationen som mycket hotfull och den ene pepparsprayade knivmannen för att oskadliggöra honom.

Tingsrätten dömde mannen för skadegörelse och hot mot tjänsteman till ett år och tre månaders fängelse samt att betala 10 000 kronor i skadestånd till var och en av poliserna. Hovrätten sänker nu påföljden till ett års fängelse och avslår skadeståndsyrkandena.

Sänkningen av påföljden motiveras med att mannen inte gjort några utfall eller hastiga rörelser med kniven och att händelseförloppet har varit förhållandevis kort. I skadeståndsfrågan motiverar hovrätten ändringen med att poliserna inför ingripandet har haft en förhöjd beredskap utifrån kännedomen om att han kunde vara beväpnad med kniv och tidigare gjort utfall och dragit kniv mot polis, samt att det ingår i polisers arbetsuppgifter att ingripa mot besvärliga och ibland våldsamma personer.

Göta hovrätt B 2443-22

19-åring misshandlades – döms för mordförsök på sin angripare dagen efter

Den 14 juni 2022 hamnade 19-åringen i ett bråk med en för honom okänd 15-åring. 15-åringen ringde efter sin 20-åriga bror som kom till platsen och tillsammans med 15-åringen och en 17-åring började misshandla 19-åringen, bland annat med batong. Efteråt gjorde 19-åringen en polisanmälan.

Han fick även kontakt med 20-åringen och stämde träff med honom nästa dag på en parkeringsplats. När 20-åringen kom dit i bil attackeras han av 19-åringen med kniv genom det nervevade sidofönstret. Vänner och föräldrar till 19-åringen som fanns på plats sprang fram och stoppade honom från att fortsätta attacken. 20-åringen fick livshotande skador men överlevde på grund av att han snabbt fick läkarvård. Åtalad för försök till mord hävdade 19-åringen att 20-åringen sträckt sig efter en pistol och att han därför agerat i nödvärn - vilket domstolen avfärdar som en efterhandskonstruktion.

19-åringen bedöms ha agerat med likgiltighetsuppsåt och döms till tio års fängelse för försök till mord. 20-åringen, hans lillebror och dennes vän, döms alla tre för misshandeln dagen före mordförsöket. 20-åringen döms till en månads fängelse och skyddstillsyn, 15-åringen till 60 timmars ungdomstjänst och 17-åringen till ungdomsvård.

Helsingborgs tingsrätt B 3882-22

 

Livstid för grov våldtäkt och försök till mord vid Långgruvan

Den 22 april 2022 hittades en våldtagen och svårt skadad kvinna i ett 24 meter djupt gruvhål vid Långgruvan utanför Norberg. När hon hittades var hon blödande och nedkyld, och hade enligt rättsläkare inte överlevt mer än något enstaka dygn till i gruvhålet.

En 41-årig man åtalades för grov våldtäkt och försök till mord, och döms nu av tingsrätten i enlighet med åtalet till livstids fängelse och livstids utvisning. Mannen döms för att ha våldtagit kvinnan för att därefter knuffa ned henne i gruvhålet, och vid två tillfällen ha försökt stena henne, innan han slutligen lämnade henne i gruvhålet. Kvinnan har enligt tingsrätten lämnat en trovärdig berättelse som vinner stöd av övrig åberopad bevisning. Mannen anses däremot inte ha kunnat lämna någon förklaring till sperma- och DNA-förekomster, och han har inte heller kunnat förklara att hans telefoner kopplats upp mot master i Norberg och Avesta samt i området däremellan, där Långgruvan ligger.

Västmanlands tingsrätt B 2249-22

 

Skärpta straff för gängmord i Stockholmsförort

I början av sommaren 2021 sköts en 28-årig man ihjäl på en parkering nära sin bostad i Hjulsta i Stockholm. I slutet av augusti samma sommar skedde en ny skottlossning på en innergård i samma område. Då sköts en person till döds och en fick livshotande skador men överlevde.

Senare åtalades fem personer med kopplingar till de kriminella nätverken Shottaz och Dödspatrullen, varav en av dem var den överlevande från den senare skjutningen. Åtalspunkterna var bland annat mord, medhjälp till mord, försök till mord och grovt vapenbrott. Två av dem fälldes, den ena för både mord och medhjälp till mord och den andre enbart för medhjälp. Övriga tre tilltalade friades. Påföljderna bestämdes till 13 år och 10 månaders respektive 10 år och 4 månaders fängelse.

Hovrätten fastställer nu de friande domarna men ändrar rubriceringen för de två som dömdes från medhjälp till mord till mord. För den av de tilltalade som fick den lägre påföljden i tingsrätten skärps straffet till 13 år och 10 månaders fängelse.

Svea hovrätt B 7505-22

Tredskodom upphävs - föreläggande hade skickats med e-post

Högsta domstolen har undanröjt en tredskodom eftersom tingsrätten felaktigt använd e-post för att delge svaranden ett föreläggande att inkomma med svaromål. Målet började med att en ridklubb ansökte om betalningsföreläggande mot ett bolaget och yrkade att det skulle betala 100 000 kr för ett hästköp. Då delgavs bolaget med särskild delgivning men informerades om att förenklad delgivning kunde användas framöver. Men det fanns ingen information om att delgivning skulle kunna ske genom epost. Föreläggandet bestreds inte och Kronofogdemyndigheten meddelade utslag.

Bolaget ansökte om återvinning och tingsrätten förelade via epost bolaget att inkomma med svaromål vid äventyr av tredskodom. När inget svaromål inkom meddelades dom.

Bolaget anförde att det inte fått del av föreläggandena. Högsta domstolen förklarar att det hade krävts att bolaget på ett tydligt sätt uttryckt att det önskade kommunikation via epost för att förenklad delgivning hade kunnat ske elektroniskt. Att en företrädare för bolaget ställt en fråga till tingsrätten via e-post är inte tillräckligt. Det har inte funnits förutsättningar att använda e-post för att delge föreläggandet och tredskodom skulle inte ha meddelats.

Högsta domstolen undanröjer tredskodomen och återförvisar målet till tingsrätten för fortsatt handläggning.

Högsta domstolen Ö 8001-21

Advokatbyrå överdebiterade inte - klienten måste betala

En advokat i Växjö har vunnit en tvist med en klient som inte ville betala för utfört arbete. Advokatbyrån begärde 83 600 kr plus ränta avseende ombudsarvode i en tvist om bättre rätt till en fastighet men klienten bestred yrkandet och gjorde gällande två motfordringar på advokatbyrån.

Enligt klienten hade advokaten utfört hans talan på ett försumligt sätt vilket resulterat i att han förlorat en fastighet och advokatbyrån hade överdebiterat.

Tingsrätten fann att en av motfordringarna var visad (överdebitering). Den översteg advokatbyråns fordran varför byråns käromål ogillades.

Advokatbyrån överklagade. Till skillnad från tingsrätten finner hovrätten att det inte är visat att advokatbyrån överdebiterat för sitt arbete. Utredningen visar att advokaten debiterat för mycket mer arbete än motpartsombudet i samma fastighetsmål, men det saknas utredning kring hur de respektive ombudsuppdragen sett ut och kring hur stor arbetsinsats som krävts av de respektive ombuden. Det går inte att dra några slutsatser kring om advokaten eventuellt för egen vinning utvidgat saken.

Hovrätten förpliktar mannen att betala det av advokatbyrån yrkade beloppet.

Göta hovrätt T 4180-21

Företag får hyra ut bostadrätt i andra hand

Bostadsrättslägenheten i Solna norr om Stockholm ägdes av ett bolag som ville hyra ut lägenheten i andra hand till en man för permanent boende, men bostadsrättsföreningen motsatte sig uthyrningen.

Enligt föreningen skulle uthyrningen ske endast i ekonomiskt syfte för bolaget och då mannen inte befann sig i Sverige hade föreningen haft svårt att göra en bakgrundskontroll. Bolaget gav in anställningsbevis för mannen som arbetar heltid hos Northvolt i Sverige.

Hovrätten bedömer att vad föreningen anfört inte utgör en befogad anledning att vägra samtycke till andrahandsuthyrningen, men eftersom mannen är en ny hyresgäst finns skäl att begränsa tillståndet till uthyrning så att det gäller under ett år.

Svea hovrätt H 8031-22

Samåkningstjänst förlorar skattetvist - betraktas som arbetsgivare

Heetch är ett bolag med Frankrike som hemmamarknad. Under senare delen av 2010-talet försökte de etablera en samåkningstjänst i Sverige, vilket misslyckades och 2019 drog sig bolaget ur marknaden. Nu har en skattetvist avgjorts i kammarrätten där bolaget döms att betala arbetsgivaravgifter för anslutana förare.

Skatteverket ansåg att Heetch bedrivit en transporttjänst medan bolaget gjorde gällande att verksamheten snarare skulle betecknas som en förmedlingsverksamhet, ett tillhandahållande av en teknisk plattform, där förarna varit självständiga i förhållande till bolaget.

Skatteverkets definition ledde till en höjning av bolagets underlag för arbetsgivaravgifter med ca 2,3 miljoner kr avseende oredovisade löner till kända och okända förare. Bolaget påfördes även skattetillägg.

Heetch överklagade beslutet men nu har både förvaltningsrätten och kammarrätten gått på Skatteverkets linje. En rad omständigheter – anslutna förare har fått ersättning från bolaget, med avdrag för "platform fee", och bolaget har ställt icke förhandlingsbara villkor till förarna som de också har godkänt – talar för att det är fråga om en transporttjänst och ingenting annat. Den ersättning som betalats ut till förarna är därför avgiftspliktig.

Kammarrätten i Stockholm 8981-21

Student ansökte om flyktingstatus - nekas stöd som asylsökande

En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd och som därefter ansöker om att förklaras vara flykting har inte rätt till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande, LMA, enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). 

Målet rörde en man och hans familj där mannen hade tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning. Hans partner samt två barn beviljades uppehållstillstånd såsom familjemedlemmar till honom.

I Sverige ansökte familjen om flyktingstatusförklaring med åberopande av skyddsbehov gentemot hemlandet. De ansökte då även om dagersättning och bistånd till bostad.

Migrationsverket avslog ansökningarna om bistånd med motiveringen att familjen redan hade gällande uppehållstillstånd. En utlänning kan enligt verket bara ha ett uppehållstillstånd för en och samma tidsperiod och familjen hade redan giltiga uppehållstillstånd. En ansökan om statusförklaring medför inte  att utlänningen är att betrakta som asylsökande. Därför ingår de inte i den personkrets som har rätt till bistånd.

HFD har nu fastställt Migrationsverkets beslut.

Högsta förvaltningsdomstolen 1179-22, 1180-22

Inget grovt jaktbrott - Karl Hedin frias även av hovrätten

Hovrätten fastställer tingsrättens friande dom där industrimannen och jägaren Karl Hedin tillsammans med tre andra personer stått åtalad för bland annat grovt jaktbrott i det så kallade vargmålet. 

Enligt åtalet har de tilltalade dels förgiftat kött som lagts ut som bete i naturen, dels sökt efter varg i Surahammars kommun i syfte att döda.

Tingsrätten friade samtliga fyra tilltalade och ogillade ett yrkande om företagsbot för AB Karl Hedin.

Hovrätten instämmer nu i tingsrättens bedömning att bevisningen inte räcker för att dra några säkra slutsatser om vad som faktiskt inträffat. Även hovrätten avslår i linje med detta talan om företagsbot.

Svea hovrätt B 4648-21

Kycklinguppfödare ska ersättas efter fågelinfluensa

Ett bolag vars ägg medvetet förstörts i samband med ett utbrott av fågelinsluensa 2018 har rätt till ersättning av staten för den förlust som uppstod, enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. 

När fågelinfluensa bröt ut på anläggningen beslutade Jordbruksverket bland annat att alla ägg skulle förstöras för att hindra sjukdomen från att spridas. Bolaget som ägde ett antal ägg, men inte anläggningen, ansökte om ersättning för produktionsbortfall.

Jordbruksverket avslog begäran med hänvisning till att det var en tredjemansskada som inte var ersättningsgill.

Högsta förvaltningsdomstolen förklarar att det avgörande inte är vem beslutet om åtgärder är riktat till utan ersättning ska utgå till den som drabbats av skada, enligt skadeståndsrättsliga principer.

Bolagets egendom har förstörts som en direkt följd av Jordbruksverkets beslut om destruktion av samtliga ägg på anläggningen och skadan (produktionsbortfallet) är enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte en tredjemansskada. Bolaget bedöms ha drabbats av Jordbruksverkets beslut på sådant sätt att det har rätt till ersättning från staten.

Högsta förvaltningsdomstolen 5787-20

Systematiskt lönefiffel i transportbolag

Skatteverkets utredning av ett bolag i transportbranschen visade att oredovisade löner systematiskt hade betalats ut via banköverföringar från bolagets konto till de anställdas konton. I vissa fall hade lönen istället betalats ut kontant efter att ha förts över till ett bankkonto tillhörande en av bolagets företrädare.

En av de anställda, en man i 60-årsåldern, mottog under tre år omkring 200 000 kr i oredovisade inkomster till sitt bankkonto. Mannen gjorde gällande att han lurats av sin arbetsgivare, att han inte kunde svenska och inte kände till skattereglerna.

Såväl Skatteverket som förvaltningsrätten fann emellertid att det fanns grund för såväl efterbeskattning som skattetillägg, och att det inte heller fanns skäl för hel eller delvis befrielse från detta. Kammarrätten gör samma bedömning som underinstanserna och avslår överklagandet.

Kammarrätten i Jönköping 311-313-22

Fängelse för vådaskott på spårvagn i Göteborg - kvinna skadades

Den man som i augusti i år skottskadade en kvinna på en spårvagn i Göteborg döms i tingsrätten till 2,5 års fängelse för grovt vållande till kroppsskada och grovt vapenbrott. Mannen hade av en slump hittat en pistol och tryckte, när han befann sig på spårvagnen, på pistolens avtryckare så att ett skott brann av och träffade kvinnan. Efter skottet fortsatte mannen att inneha pistolen under cirka 1,5 timme innan han greps.

Göteborgs tingsrätt B 12627-22

Behöver inte betala för reparation av trasig turbo

En bilverkstad som inte kontrollerat en lastbil ordentligt innan den återlämnades till kunden har inte rätt till betalning för utfört arbete enligt en dom i hovrätten. Kunden var ett städbolag i Norrköping som ville reparera en lastbil som inte gick att köra snabbare än 60 km/h.

Efter felsökning meddelade verkstaden att turbon var trasig, och att det skulle kosta kosta 22-24 000 kr att laga. Det godkändes av städbolaget varefter arbetet påbörjades.

Efter arbetet med turbon meddelade verkstaden att ytterligare felsökning behövde göras eftersom lastbilen inte slutade att varva. Även detta fel åtgärdades och städbolaget hämtade ut lastbilen men reklamerade tjänsten eftersom lastbilen fortfarande inte fungerade som den skulle och motorn havererade kort tid efter.

Verkstaden ville ha drygt 42 500 kr för utfört arbete, men städbolaget invände att verkstaden orsakat felet som ledde till motorhaveri.

Till skillnad från tingsrätten finner hovrätten att verkstaden inte på ett fackmässigt tillfredställande sätt kontrollerat lastbilens funktion innan den återlämnades till städbolaget. Det har varit ett sådant fel i tjänst som utesluter betalningsskyldighet. Hovrätten ogillar käromålet.

Göta hovrätt T 3629-21

Svartsjuk pojkvän får åtta års fängelse för knivhugg – oenigt om uppsåt

Två unga män hamnade i konflikt om den enes flickvän och träffades för att ”ses och prata”. När de möttes eskalerade det snabbt till handgemäng och plötsligt var den ene mannen knivhuggen i ryggen. Enligt honom hade den andre mannen, som sedermera åtalades, haft kniv med sig till platsen. Den tilltalade mannen menade att det tvärtom var den andre mannen, målsäganden, som hade haft med sig kniven och att knivhugget hade inträffat av misstag när han försökte värja sig och ta kniven från honom. 

Åtalad för försök till mord fann tingsrätten att det är styrkt att den tilltalade vid gärningstillfället dels haft kniven med sig, dels haft uppsåt till såväl knivhugget som till att döda. Han dömdes därför i enlighet med åtalet till nio års fängelse.

En oenig hovrätt sänker nu påföljden till åtta års fängelse. Sänkningen sker mot bakgrund av att det har rört sig om ett mycket hastigt händelseförlopp med ett enstaka knivhugg. Även om gärningen har föregåtts av viss planering anser hovrätten vid en sammantagen bedömning att straffvärdet för brottet är något lägre än det som tingsrätten kommit fram till.

Två skiljaktiga ledamöter anser dock att det inte är styrkt att den tilltalade hade uppsåt till att döda varför han istället ska dömas till tre års fängelse för grov misshandel.

Svea hovrätt B 9659-22

 

Vinglade flera kilometer i mötande körfält med 2,58 promille – påföljden sänks

Med en alkoholkoncentration på 2,58 promille körde mannen i vinterväglag vingligt under flera kilometer och kom vid flera tillfällen över på fel sida vägen, där bland annat en buss och en personbil tvingades väja för att undvika frontalkrock, innan han körde i diket. Tingsrätten fällde för både grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik och dömde mannen till tre månaders fängelse.

'Hovrätten gör nu bedömningen att vårdslösheten inte varit grov, och att denna konsumeras av det grova rattfylleriet. Straffvärdet för det grova rattfylleriet anses motsvara två månaders fängelse, och sänker påföljden i enlighet med det.

Svea hovrätt B 9520-22

Dog efter rån av Adidasskor – HD meddelar prövningstillstånd

En man blev genom kraftigt våld bestulen på sina Adidasskor. Mannen dog som följd av sprucken urinblåsa och tingsrätten fann att adekvat orsakssamband förelåg mellan våldet mot mannens buk och hans död. Den ena av de två tilltalade dömdes i tingsrätten för vållande till annans död och rån (men frikändes från mindre grovt människorov) till två års fängelse medan den andre frikändes från samtliga åtalspunkter.

Hovrätten fastställde påföljden för den ena tilltalade medan den som frikändes i tingsrätten dömdes för medhjälp till rån till fängelse i ett år och tre månader.

Med utgångspunkt i det som hovrätten funnit utrett, att den ena av de tilltalade redan före den bilfärd som föranledde rånet var införstådd med vad som skulle ske och att
han närvarat under rånet, meddelar Högsta domstolen nu prövningstillstånd.

Högsta domstolen PT 5666-22

 

 

 

HD meddelar nu prövningstillstånd.  gällande den av dem som fått sitt ansvar fastställt i hovrätten men finner i och med det som hovrätten funnit utrett om att den andre redan under en bilfärd varit införstådd med vad som skulle ske och också närvarade under rånet, att PT ska meddelas gällande hans överklagande

Ansträngt på förvaltningsrätten i Uppsala – får kritik av JO

Förvaltningsrätten i Uppsala får kritik av Justitieombudsmannen (JO) för att ett mål om ledsagarservice som tog mer än ett år och tre månader att avgöra. Förvaltningsrätten har under en längre tid har haft en ansträngd arbetssituation och svårigheter att möta en ökad måltillströmning.

De åtgärder som domstolen hittills har vidtagit tycks enligt chefsJO ha fått viss positiv effekt. Handläggningstiderna för socialförsäkringsmålen och skattemålen är dock fortfarande för långa.

Riksdagens ombudsmän (JO) 1568-2022

Straffen fastställs för toppadvokaterna "kungen" och "prinsen"

Tingsrätten dömde den 43-årige tidigare toppadvokaten Ekrem Güngör, som i avslöjade encrochattmeddelanden gick under benämningen "kungen", till sex års fängelse för förberedelse till mord. Hans 30-åriga tidigare advokatkollega Amir Amdouni, som i encrochatt har kallats "prinsen", dömdes till fyra års fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och brott mot yppandeförbud. 

Domen överklagades från båda sidor, där åklagarna yrkade att männen skulle dömas även för grovt skyddande av brottsling och att straffen skulle skärpas, medan männen ville frikännas. Hovrätten dömer nu Ekrem Güngör för medhjälp till stämpling till mord i stället för förberedelse till mord, men fastställer påföljden. För den yngre före detta kollegan fastställs tingsrättens dom utan några ändringar.

Svea hovrätt B 9454

Korrekt av polisen att anvisa Paludan till annan plats än Rosengård

Polisen anvisade det politiska partiet Stram Kurs Sverige och dess ledare Rasmus Paludan att hålla sin allmänna sammankomst på annan plats än Rosengård den 5 och 6 september 2022. Partiet överklagade men förvaltningsrätten avslog överklagandet – och kammarrätten gör nu samma bedömning och menar att polisen hade fog för sitt beslut. 

Kammarrätten konstaterar att enbart det faktum att ordningsstörningar skulle kunna uppkomma  inte i sig är tillräckligt för att anvisa sammankomsten till en annan plats. Av utredningen framgår dock att det funnits stora ordnings- och säkerhetsrisker kring de planerade sammankomsterna, som vid de s.k. påskkravallerna tidigare i år. Enligt kammarrätten saknas det skäl att ifrågasätta  de risk- och hotbedömningar som polisen har gjort. Mot den bakgrunden har Polismyndigheten alltså gjort sannolikt att ordningsstörningarna och säkerhetsriskerna inte skulle kunna ha förhindrats med rimliga ansträngningar. 

Kammarrätten i Göteborg 4324-22

GDPR gör Swedbank skyldig att lämna ut kundsamtal

Widar Nord är en profilerad person på den svenska mediala högerkanten med koppling till sajten Fria tider. 2020 sa Swedbank upp hans konto med hänvisning till dålig kundkännedom. Widar Nord väckte då talan mot Swedbank om att han på nytt skulle tillåtas ha konton i banken.

I samband med den processen, som avgörs i Stockholms tingsrätt, har Svea hovrätt i en deldom beslutat att Swedbank ska lämna ut en kopia av ljudfiler från telefonsamtal mellan banken och Widar Nord under år 2020 i de delar där Widar Nords röst hörs.

Enligt hovrätten är Widar Nords röst i ljudinspelningarna en personuppgift enligt GDPR (dataskyddsförordningen) som han enligt artikel 15.3 har rätt att få en kopia av. Till skillnad från tingsrätten finner hovrätten att det finns förutsättningar för att förplikta banken att lämna ut de delar av ljudinspelningarna där mannens röst hörs, men inte de delar där de anställdas röster hörs.

Svea hovrätt T 10711-21

Fem års fängelse och utvisning för våldtäkt i Örebro

Två män som friats i tingsrätten har nu dömts för en grov våldtäkt av en kvinna i Örebro sommaren 2021. Männen döms för att ha våldtagit henne både oralt och vaginalt. Gärningen begicks av dem båda efter att kvinnan tackat ja till massage men inte på intima ställen. Men ändå hade männen dragit av henne kläderna och den ene tvingat till sig oralsex och den andre vaginal sex.

Enligt männen hade det rört sig om frivillig sex och tingsrätten friade dem efter att ha bedömt att bevisningen inte höll. Kvinnans redogörelse för händelseförloppet var trovärdig men det fanns andra brister i utredningen som gjorde att det inte räckte för en fällande dom.

Hovrätten gör, efter viss komplettering av bevisningen i form av bland annat ett rättsintyg och vittnesmål, en annan bevisvärdering och finner åtalet styrkt.

Straffvärdet för våldtäkten bedöms vara fem års fängelse, vilket den ene mannen döms till. Han utvisas även i tio år. Den andre mannen, som även fällts för kränkande fotografering, tre fall av utpressning och ett försök till utpressning, döms till fängelse i fem år och två månader.

Göta hovrätt B 3606-21

Sköt stökiga ungdomar med luftvapen - döms till fängelse

Sedan en man  känt sig trakasserad av en grupp ungdomar avlossade han några skott med sin soft-arigun för att skrämma dem. Han har nu dömts för grovt olaga hot till nio månaders fängelse. Händelserna vid Pixlapiren i Helsingborg hade sin grund i att han sagt åt några ungdomar som betedde sig illa att sluta graffitimåla. 

Tingsrätten dömde mannen för olaga hot till villkorlig dom med samhällstjänst, men hovrätten framhåller att det vapen som den tilltalade avlossat framstår som en riktig pistol och att det var fråga om ett grovt olaga hot.

Eftersom mannen lämnade platsen, hämtade sin soft-airgun och sedan kom tillbaka och sköt har han inte befunnit sig i en nödvärnssituation som fritar honom från ansvar.

Hovrätten beaktar att ungdomarna är barn och finner att brottet bör bedömas som grovt vilket motiverar fängelse i nio månader.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 298-22

Elva års fängelse för mordförsök på exfru

En man i fyrtioårsåldern har dömts till elva års fängelse för mordförsök på sin före detta fru i Norsborg söder om Stockholm i våras. Det var när exfrun klev av en buss som han attackerade han henne med ett järnrör och slog henne till marken. Han fortsatte sedan att slå mot huvudet och kroppen till parets son kom till platsen och lyckades avstyra våldet. Allt inför flera vittnen.

Mannen åtalades och dömdes i tingsrätten för försök till mord, misshandel och grovt barnfridsbrott mot sonen, olaga hot samt skadegörelse. Påföljden bestämdes till elva års fängelse. Hovrätten fastställer nu  tingsrättens dom.

Det har varit fråga om en oprovocerad misshandel med ett utdraget förlopp och ett mycket stort antal slag med järnröret riktade mot bland annat huvudet. Kvinnan hade orsakats svåra skador och det står enligt hovrätten klart att mannen helt saknat kontroll över hur slagen träffat. De hade kunnat träffa så illa att kvinnan avlidit och mannen bedöms ha agerat med uppsåt att döda.

Svea hovrätt B 9806-22

Haschvinster för miljonbelopp förverkas i narkotikamål

Trots att två män som haft miljoninkomster på haschaffärer frias på en av två åtalspunkter rörande grovt narkotikabrott och påföljderna sänks, står hovrätten fast vid förverkandet av omkring 1,5 miljoner kronor från den ene och omkring 400 000 kronor från den andre i kontanter, exklusiva kläder, klockor och smycken.

Tingsrätten fällde båda männen i enlighet med åtalet till sex år och åtta månaders respektive två år och åtta månaders fängelse. Dessutom förpliktades männen att betala staten omkring 1,5 miljoner kronor respektive 927 500 kronor i förverkat värde av brottsligheten.

Hovrätten däremot anser inte att bevisningen räcker och friar båda männen på den ena åtalspunkten, som rör minst 62 kilo hasch, och sänker påföljderna till fem års respektive ett år och tio månaders fängelse.

I enlighet med detta upphäver hovrätten delvis även betalningsskyldigheten till staten av det som tingsrätten beslutat om som förverkat värde av utbyte av brott avseende delen som männen frias från. Likväl bedömer hovrätten det förverkade värdet för en av männen så att han även fortsatt ska betala staten omkring 1,5 miljoner kronor.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 1816-22

Hantverkare tog oskäligt betalt vid renovering

Hantverkare som renoverat ett hus i Huddinge söder om Stockholm har enligt hovrätten tagit för mycket betalt. Husägaren får därmed ner priset med drygt 270 000 kr. Kvinnan och bolaget hade avtalat muntligt om att bolaget skulle utföra renoveringsarbeten på kvinnans fastighet. Men sedan kvinnan stoppat arbetet var de oense om avtalets omfattning, priset och om det förelåg fel i de utförda arbetena.

Tingsrätten fann att bolaget visat att utförda arbeten omfattades av parternas avtal, att det utförts på löpande räkning samt att kvinnan inte visat att det varit fel dessa. Hon dömdes där därför att betala det bolaget yrkat - närmare 1 040 000 kr, plus ränta.

Hovrätten delar i huvudsak tingsrättens bedömning om vad som avtalats och om arbetenas utförande. Däremot finner hovrätten att bolaget har fakturerat kvinnan mer än vad som kan anses skäligt. Hovrätten ändrar dämed tingsrättens dom på sått sätt att det hon ska betala bestäms till drygt  760 000 kr plus avtalad ränta.

Svea hovrätt T 400-20

Ankrade sönder elkabel - måste betala 100 miljoner kr i skadestånd

En holländsk redare måste betala nästan 11 miljoner euro i skadestånd sedan ett fartyg för tio år sedan skadat en undervattenskabel i vattnen utanför Skåne. Det var en likströmskabel mellan Trelleborg och Lübeck med en överföringskapacitet på 600 megawatt som skadats av fartygets ankare som hade släppts till botten då fartyget fick problem. Fartyget var då lastat med timmer som det plockat upp i Söderhamn för transport till en hamn i Spanien. Skadståndet utgör kompensation för kostnader för reparationen av kabeln och följdskador.

Hovrätten över Skåne och Blekinge T 1579-21

Ingen kompensation för långsam handläggning av skattemål

Tre års handläggning och 20 månaders stiltje är inte tillräckligt långsam handläggning för att storleken på det skattetillägg som ett bolag har att betala ska sättas ned, enligt en dom i kammarrätten. 

Skatteverket och förvaltningsrätten nekade bolaget avdrag för diverse kostnader som hade fakturerats från koncernbolaget, vilket bland annat omfattade advokatkostnader. Eftersom bolaget därmed ansågs ha lämnat oriktiga uppgifter påfördes även skattetillägg.

Kammarrätten gör samma bedömning av de rättsliga omständigheterna men frågar sig om det kan finnas skäl att helt eller delvis befria bolaget från skattetillägg på grund av långsam handläggning. Den sammanlagda handläggningstiden i det aktuella fallet pågick i cirka tre år.

Handläggningstiden i förvaltningsrätten pågick under två år, och under en tidsperiod på cirka 20 månader vidtogs inte några aktiva handläggningsåtgärder överhuvudtaget. Även om bolaget inte kan lastas för dröjsmålet är handläggningstiden ändå inte så lång, menar kammarrätten, att det framstår som oskäligt att ta ut skattetillägg med fullt belopp. Överklagandet avslås.

Kammarrätten i Göteborg 3156-3158-22

Moms- och dieselfiffel kostsamt för åkeri

Såväl Skatteverket som förvaltningsrätten nekade åkeriet avdrag för ingående moms gällande dieselinköp från två leverantörer, åkeriet efterbeskattades och påfördes samtidigt skattetillägg då man ansågs ha varit i ond tro i förhållande till ett omfattande momsbedrägeri.

Av Skatteverkets utredning framgår att det momsfifflande bolagets fakturor till åkeriet låg på betydligt lägre summor än konkurrenternas och att dieselpriset dessutom – ”på ett sätt som framstår som anmärkningsvärt” – inte alltid ändrades i takt med marknadspriset.

Den sammantagna prisbilden under den långa tid som åkeriet köpt betydande mängder diesel från bolaget borde, enligt kammarrättens mening, ha gett åkeriet anledning till att fatta misstankar. Den omständigheten att åkeriet med god förtjänst sålt vidare betydande kvantiteter av den inköpta dieseln anses ge ytterligare stöd för den slutsatsen.

Mot den bakgrunden fastslår kammarrätten, i enlighet med underinstanserna, att det finns grund för att besluta om efterbeskattning och påföra skattetillägg.

Kammarrätten i Göteborg 6793–6801-21

Mångmiljonsmäll för Region Skåne efter felaktig upphandling

Skånetrafiken (Region Skåne) döms att betala 7 miljoner kronor upphandlingsskadeavgift för en otillåten direktupphandling som gjordes 2020, mitt under pandemin. Upphandlingen var en ettårig förlängning av ett befintligt avtal med ett företag som utförde sjukresor och färdtjänstresor med specialfordon. Att förlänga avtalet på det sätt som gjorts saknade stöd i LOU och utgjorde istället en otillåten direktupphandling. Överträdelsen är inte ringa eftersom rättsläget inte är oklart och den heller inte enbart berott på den osäkerhet som Covid-19 orsakade vid den tiden. Någon risk för människors liv och hälsa på grund av företagets ekonomiska situation förelåg inte när avtalet förlängdes. Det av Konkurrensverket yrkade beloppet om 7 000 000 (sju miljoner) kronor är enligt förvaltningsrätten avskräckande och proportionerligt.

Förvaltningsrätten i Malmö 12823-21

Stökigt vid studentutspring under pandemin

När eleverna på en gymnasieskola i Nyköping tog studenten under coronapandemin juni 2021 hade skolan bestämt att enbart två personer per student fick befinna sig på skolgården vid studenternas utspring. Situation blev stökig och föremål kastades mot de poliser som var på plats för att hålla ordning.

Två unga besökare, 18 och 19 år, identifierades och åtalades för sabotage mot blåljusverksamhet. Den ene för att ha kastat en slang från en brandsläckare innan han omhändertogs och den andre för att ha måttat ett slag med en flaska mot poliserna.

Tingsrätten dömde båda till 40 timmars ungdomstjänst respektive villkorlig dom och 30 dagsböter. Men hovrätten friar nu 19-åringen.

Han befann sig bakom folksamlingen och kastade slangen över den så att den har landade någon meter från en polis som bevakade en bom. Polisen fick ingripa mot 19-åringen men gärningen hade i övrigt inte någon faktisk påverkan på den pågående polisinsatsen. Gärningen har enligt hovrätten inte haft en tillräcklig grad av menlig inverkan för att den varit ägnad att allvarligt försvåra polisens brottsbekämpande verksamhet.

Svea hovrätt B 6146-22

Tjatsex var våldtäkt av barn

En 15-årig pojke som tjatat till sig oralsex från en 13-årig flicka har dömts för våldtäkt mot barn. Flickan och pojken hade känt varandra som vänner något år när de tillsammans med några kamrater träffades hemma hos henne. Pojken fick med sig flickan till ett rum och väl där tjatade han sig till oralsex.

Tingsrätten bedömde gärningen som det mildare brottet sexuellt utnyttjande av barn. Hon hade inte uttryckligen sagt nej. Visserligen hade hon känt ett visst tvång och hot om att pojken skulle kunna bli våldsam mot henne, men varken något verbalt hot eller våld hade förekommit. Flickan kunde också efter några minuter avbryta den sexuella akten utan att pojken hindrade henne. 

Hovrätten bedömer däremot gärningen som våldtäkt mot barn och påföljden bestäms till 130 timmars ungdomstjänst.
Det avgörande är om flickan deltagit frivilligt eller ej, vilket hon inte har enligt hovrätten. Redan innan händelsen hade hon avfärdat sexuella inviter och fortsatt att göra det under den aktuella kvällen. I rummet hade hon känt sig tvingad eftersom hon varit rädd att det annars skulle bli mer brutalt. Upprepade gånger försökte hon avbryta det orala samlaget men pojken fortsatte att pressa henne.

Mot den bakgrunden anser hovrätten att det är ställt utom rimligt tvivel dels att flickan inte deltog frivilligt, dels att pojken inte alls tog hänsyn till hennes vilja samt att han insåg att hon inte deltog frivilligt.

Göra hovrätt B 3199-22

Kyrkans ungdomsledare försökte få barn att sexposera

En ungdomsledare som försökt att få en 14-årig pojke att klä av sig framför sin mobilkamera har dömts för försök till utnyttjande för av barn för sexuell posering. Ungdomsledaren, som var verksam inom en kyrka, kontaktade pojken i sin ungdomsgrupp via mobilappen Snapchat och frågade om de skulle spela ”sanning eller konka”. Enligt ledaren gick det överstyr när han skrev till pojken och frågade om denne kunde stå med baken utan kläder mot spegeln, ta en bild och skicka den. Vilket pojken sade nej till. Ledaren hävdade dock att han saknat sexuellt syfte, vilket även bekräftades av pojken.

Tingsrätten bedömde att de bilder som skickats inte hade ”ohöljd exponering av sexuell innebörd” och friade ledaren. Men hovrätten har nu dömt honom till villkorlig dom och 40 dagsböter.

Hovrätten fäster större vikt vid en konversation som föregått frågan om nakenbilden, där mannen bland annat frågat pojken om han kunde klä av sig naken och om han var naken, samt att han när pojken sagt nej felaktigt hävdat att han måste ha blivit hackad. Det räcker för att det ska anses utrett att mannen har försökt utnyttja pojken att utföra eller medverka i en ohöljd exponering av sexuell innebörd.

Göta hovrätt B 1037-22

Amazon får tillstånd till kraftanläggningar

Genom en deldom fick Amazon (bolaget) tillstånd att uppföra och driva reservkraftsgeneratorer med viss effekt och förelades att under en prövotid utreda förutsättningar för att delvis använda mer miljövänligt bränsle. Prövotiden avslutades. Mark- och miljödomstolen ger bolaget tillstånd enligt miljöbalken att uppföra och driva befintlig och utökad reservkraftanläggning i Västerås, Eskilstuna och Katrineholm. För verksamheten ska gälla vissa villkor som framgår av domslutet.

Mark- och miljödomstolen i Nacka M 276-22

HD prövar rattfyllerimål med A-traktor

Högsta domstolen ska pröva om en 15-årings färd med sin A-traktor ska bedömas som grovt rattfylleri eller inte. 15-åringen hade druckit alkohol och skämdes inför sina föräldrar. Han ville därför själv lösa hemfärden och körde sin A-traktor i 30 km/h de fyra kilometrarna hem. En polisbil som såg hans vingliga färd stoppade honom och han dömdes i tingsrätten för grovt rattfylleri till 30 timmars ungdomstjänst.

15-åringen överklagade och yrkade, med hänvisning till att körningen skett med A-traktor mitt i natten på en landsväg med låg trafikintensitet där högsta tillåtna hastighet var 40 km/h, att han skulle dömas till brott av normalgraden.

Hovrätten instämde dock i tingsrättens bedömning och avslog överklagandet. Efter att 15-åringen överklagat på nytt meddelar nu Högsta domstolen prövningstillstånd för målet.

Högsta domstolen B 5404-22

Skärpt straff för våldtäkter på äldreboende

Hovrätten skärper straffet till 8,5 års fängelse för en man som döms för 19 grova våldtäkter på ett äldreboende i Lerum. I tingsrätten dömdes mannen till 7,5 års fängelse. Mannen döms även för grovt sexuellt tvång vid 5 tillfällen och grovt förtal. Ett åtal för kränkande fotografering och ett åtal för grovt förtal ogillades. Hovrätten anser att den samlade brottsligheten motiverar ett strängare straff än det som tingsrätten dömt ut.

Hovrätten för Västra Sverige B 4828-22

Fel begånget när hästtränares diplomering drogs in

Hovrätten har upphävt Svenska Ridsportsförbundets att återkalla B-diplomeringen för en tränare. Det var redan 2017 som diplomeringen drogs in precis innan SVT skulle sända ett program där tränarens förehavanden med unga tjejer inom ridsporten var ett inslag.

Enligt hovrätten får en diplomering enligt förbundets eget regelverk återkallas efter en allvarlig förseelse som varit föremål för disciplinär bestraffning. Samtidigt är det ostridigt att återkallelsen skedde utan att det fanns någon sådan. Därmed har beslutet om indagen diplomering tagits i strid med de villkor som gällde för återkallelse, varför beslutet upphävs.

Svea hovrätt T 219-21

Skyllde twitterhets på gästerna

En man som åtalats för att ha hetsat mot romer på sitt twitterkonto har friats från åtal om hets mot folkgrupp eftersom det inte går att utesluta att det var besökare hemma hos honom som skrivit på hans twitter. Andemeningen i de två aktuella inläggen var att romer skulle slås ihjäl.

Tingsrätten fäste vikt vid att den tilltalade på ett ovanligt tydligt och detaljrikt sätt beskrivit ett händelseförlopp med två gäster som förklaring till det som har skrivits. Det finns omständigheter som talar för att det är den tilltalade som själv använt sitt eget Twitterkonto men, det går inte att bortse ifrån hans invändning.

I likhet med tingsrätten anser hovrätten att vad den tilltalade berättat inte är så verklighetsfrämmande att det går att bortse från. Den friande domen fastställs.

Hovrätten för Nedre Norrland 518-22

Två vapen var ett brott

Att inneha två vapen samtidigt som förvarats på olika platser utgör ett enda vapenbrott istället för två separata sådana enligt en hovrättsdom. Frågan om det utgjorde ett eller två vapenbrott blev aktuell i samband med att en man åtalades för mordförsök efter en skjutning i Vivalla i Örebro hösten 2021.

Mannen friades från försök till mord men dömdes av tingsrätten för fyra fall av grovt vapenbrott till fyra års fängelse. Hovrätten ändrar nu bedömningen så att han döms för tre fall av grovt vapenbrott, men skärper ändå påföljden till fängelse till i 4,5 år. 

Eftersom två av vapnen innehafts under samma tidsperiod och innehaven därmed har ett tidsmässigt samband ska dessa enligt hovrätten anses utgöra ett brott, även om vapnen förvarats på olika platser. Straffskärpningen görs mot bakgrund av att innehavet av ett av vapnen skett på allmän plats och har varit av särskilt farlig art. Mannen har avlossat vapnet flera gånger mitt på dagen i ett bostadsområde där det finns skola, förskola och andra verksamheter som människor vistas i.

Göta hovrätt B 3065-22

Lånade ut lada till cannabisfabrik

När en cannabisodling med 521plantor i olika storlekar som pågått i två år avslöjades i en lada på en fastighet i Höörs kommun som kvinnan hyrde och bodde på åtalades hon tillsammans med tre män som skött själva odlingen för grovt narkotikabrott.

Kvinnans del i verksamheten skulle enligt åtalet ha varit att tillhandahålla utrymme, vatten för bevattning av plantorna, betala fastighetens och därmed också odlingens elkostnader varje månad, samt att hon vid olika tillfällen köpt utrustning till odlingen. Själv erkände hon att hon lånat ut huset men förnekade att det skett i syfte att bedriva cannabisodling.

Tingsrätten ansåg det dock bevisat att hon både känt till och deltagit så pass aktivt i verksamheten att åtalet var styrkt och dömde henne till två års fängelse för grovt narkotikabrott.

Hovrätten gör en annan bedömning och dömer henne nu istället för medhjälp till brottet till ett år och tre månaders fängelse. Odlingarna har skett i stängda utrymmen i en byggnad som kvinnan inte använt. Hon kan ha sett odlingen alldeles i början, men hon förnekar det. Att hon sagt att hon varit i ”drängahuset” för att byta säkringar men aldrig varit inne i själva odlingsutrymmena godtas av hovrätten. Det saknas enligt hovrätten stöd för att hon ska ha känt till omfattningen av produktionen, även om hon varit införstådd med tiden den pågått och den elförbrukning den orsakat.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 3064-22

Personuppgifter om nämndledamöter ska lämnas ut

Personnummer till ledamöterna i Övervakningsnämnden i Kristianstad omfattas inte av sekretess och ska därför lämnas ut, har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslutat i en ny dom. Det var en journalist vid en nätbaserad publikation som begärde att få ta del av en sammanställning av samtliga ledamöters personnummer, men det nekades av nämnden. Beslutet överklagades men kammarrätten avslog detsamma. Det kunde antas att den enskilde eller någon närstående kunde utsättas för våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjdes.

HFD uttalar emellertid att hinder mot utlämning endast föreligger när det på grund av vad som är känt om sökanden eller på grund av andra särskilda omständigheter finns skäl för bedömningen att ett utlämnande skulle medföra en inte obetydlig risk för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men. Eftersom sådan omständigheter inte finns i målet ska uppgifterna ska lämnas ut.

Högsta förvaltningsdomstolen 2089-22

Telefonavlyssning räckte inte för att döma för vapenbrott

Uppgifter från telefonavlyssning som åberopats mot en man som åtalats för försök till grovt vapenbrott är inte tillräckligt konkreta för att han ska dömas för brott, enligt en hovrättsdom. Genom avlyssning i Söderhamn i mars i år hade polisen fått uppgifter om att mannen vid två tillfällen försökt komma i besittning av en ombyggd startpistol som sedan påträffats med ammunition.

Enligt hovrätten är de avlyssnade samtalen vid det första försökstillfället visserligen besvärande, men inte är tillräckligt för att det ska ska vara styrkt att han hade för avsikt att sätta sig i besittning av vapnet.

Vid det andra försökstillfället gör hovrätten bedömningen att mannen, om han kommit i besittning av vapnet, inte skulle ha hanterat det i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras att det skulle ha kommit till brottslig användning. Därmed är det inte frågan om ett grovt vapenbrott, vilket krävs för en fällande dom. Försök till vapenbrott av normalgraden inte är straffbart.

Hovrätten för Nedre Norrland 1281-22

Konsult behövde inte avråda från att beställa bygglovsritningar

I en tvist med en bygglovskonsult har en fastighetsägare dömts att betala för framtagandet av bygglovshandlingar för en carport trots att detaljplanen inte tillät uppförandet av en sådan, enligt en dom i hovrätten. Parterna var oense om vilken omfattning konsultuppdraget avseende fastigheten strax norr om Linköping hade haft.

Enligt fastighetsägaren borde konsulten ha avrått honom från att beställa bygglovshandlingar eftersom åtgärden stred mot detaljplanen. Därför motsatte han sig att betala de dryga 23 000 kr som konsulten faktuerat. 

Hovrätten anser att konsulten inte har varit skyldig att avråda fastighetsägaren från att beställa bygglovshandlingarna och fastighetsägaren ska betala för det utförda uppdraget. Fastighetsägaren invände även att parterna avtalat om fast pris, men enligt hovrätten han inte förmått visa att det avtalats om det. Fastighetsägaren förpliktas betala 23 625 kr plus ränta i enlighet med konsultens yrkande.

Göta hovrätt T 1463-21

Osäkert om automatvapnet fungerade - inget grovt vapenbrott

Att det råder osäkerhet om en kulsprutepistol fungerar eller inte räknas den tilltalade till godo i ett åtal för vapenbrott, vilket innebär att innehavet bedöms som ett brott av normalgraden istället för grovt brott, enligt hovrätten. 

Den tilltalade hade i tingsrätten dömts för ett fall av grovt vapenbrott och ett fall av vapenbrott av normalgraden. Vapnen var en kulsprutepistol och en tårgaspistol och påföljden hade bestämts till fängelse i två år och två månader.

Vapenbrottet som avser tårgaspistolen bör enligt hovrätten bedömas precis som åklagaren angett; som vapenbrott av normalgraden. Kulsprutepistoler utgör typiskt sett vapen av särskilt farlig beskaffenhet men det råder osäkerhet om vapnets funktionsduglighet som får räknas den tilltalade tillgodo. På så vis bedöms båda vapenbrotten som brott av normalgraden och påföljden sänks som en följd av detta till ett års fängelse.

Hovrätten över Skåne Blekinge B 1067-22

 

Cyklade rakt in i skjutövning som fick ställas in

En man som cyklat rakt in i en skjutövning på Umeå garnison har dömts till villkorlig dom för obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Det var en morgon i juni 2021 som mannen under en motionstur på sin mountainbike och cyklade rakt in i ett militärt skyddsområde där en skjutövning just skulle starta, men som på grund av detta fick skjutas upp. Mannen var medveten om att han var nära området men hävdade att han inte någon skyltning om det eller om skjutövningen. I efterhand hade han hittat en skylt som dock varit felvänd varför han inte sett den.

Tingsrätten friade mannen, men hovrätten har nu dömt honom till villkorlig dom och 30 dagsböter. Skjutfältschefen hade vittnat om att det varit skyltat på sedvanligt sätt om förbud mot tillträde och mannen anses inte ha kontrollera vilka regler som gällde, trots att han varit medveten om att han rörde sig i en skog som till stora delar användes av Försvarsmakten.

Hovrätten för Övre Norrland B 1273-21

Slog barnen eftersom det var det normala

Två barn - sju och nio år gamla - ska vara fortsatt omhändertagna eftersom deras föräldrar utsatt dem för våld i hemmet. Barnen hade berättad om våld i form av bland annat slag på lår och daskningar på rumpan av sina föräldrar. Efter ett halvår av barnsamtal, utredningssamtal med föräldrarna samt polisanmälan av dem beslutade socialnämnden i Kalmar om ett omhändertagande enligt LVU. Föräldrarna hade gått på regelbundna samtal men behandlaren ansåg att de hade mycket låg förändringspotential, och de tillstod inget annat våld än lätta daskningar.

När omhändertagandet prövades i kammarrätten fortsätte föräldrarna att neka till den grad av våld som barnen vittnat om och förklade sig agerande med att gjort vad som varit normalt när de själva växte upp. Även om föräldrarna saknar sina barn och nu visar en vilja till förändring fortsätter de att förneka barnens uppgifter. När det dessutom förekommit påverkan mot barnen och samarbetsproblem med kommunen är förhållandena sådana att vården fortsatt måste beredas utanför hemmet, enligt kammarrätten.

Kammarrätten i Jönköping 2351-22

Döms för innehav av regeringspistoler

På bilder i den sociala appen WhatsApp kunde polisen identifiera en av de tiotal pistoler som stals från regeringskansliet under 2019. En 41-årig man åtalades för grovt vapenbrott för att ha innehavt vapnet då bilder på honom hållande i det skickats från hans mobiltelefon. Han friades dock av tingsrätten. Nu har han emellertid dömts i hovrätten till två års fängelse. På bilderna gick det att utläsa vapennumret och på det sättet identifiera pistolen som ett av de vapen som stulits från Regeringskansliet.

När det gäller graden konstaterar hovrätten att det är fråga om ett enhandsvapen för vilket det är svårt att se ett legalt användningsområde för en privatperson. Den åtalade mannen är dömd för narkotikabrott vid upprepade tillfällen vilket tyder på en missbruksproblematik, vilket i sin tur talar för att vapnet har innehafts under sådana omständigheter att det kan befaras kunnat komma till brottslig användning. Brottet har enligt hovrätten därmed varit av särskilt farlig art och ska bedömas som grovt. Påföljden bestäms till två års fängelse.

Svea hovrätt B 2643-21

AirBnB-värd får behålla hyreskontraktet

En hyresgäst som har hyrt ut sin lägenhet i södra Göteborg via AirBnB får behålla hyreskontraktet, efter en dom i hovrätten. Hyresvärden gjorde gällande att hyresgästen bedrivit hotellverksamhet och att hyresavtalet inte skulle förlängas. 67 stycken omdömen som värd fanns på AirBnB om honom. Enligt hyresgästen hade han aldrig hyrt ut hela lägenheten utan bara haft inneboende. 

Hovrätten konstaterar att hyresgästen inte fått någon rättelseanmaning samt att hyresavtalet sagts upp ett år och tre månader efter den sista kända uthyrningen. Det finns vissa tidsfrister som måste iakttas för att en hyresgäst ska kunna tvingas att flytta och i likhet med hyresnämnden bedömer hovrätten att det vore oskäligt att låta hyresavtalet upphöra.

Svea hovrätt ÖH 12867-21

"Håll käften jude" - 15 åring döms för uttalande på lektion

Under en slöjdlektion på en skola i Ludvika stökade en 15-årig elev och kastade suddigummin och garn omkring sig varför han blev tillsagd att lämna klassrummet. När han sedan återkom ville han låna suddgummi av en klasskamrat varpå hon påtalade att han inte borde ha slängt bort sitt. Han sa då ”håll käften jude” till henne som också var jude. 15-åringen förnekade att ha sagt så, enligt honom var det rätteligen ”håll käften hora” han sagt.

15-åringen friades från åtal om ofredande i tingsrätten. Kanske hade flickan hört fel och några vittnen hade inte presenterats. Uttalandet om hora omfattades inte av åtalet.

Men efter en justering av gärningsbeskrivningen från åklagaren, två nya vittnesmål som stödjer klasskamratens berättelse samt att hon framstått som mycket trovärdig och tillförlitlig döms nu 15-åringen för förolämpning i hovrätten.

Påföljden bestäms till 30 dagsböter. 15-åringen ska också solidariskt med sina föräldrar betala 5000 kr i skadestånd till flickan

Svea hovrätt B 9830-22

Genomsökning av bostad av säkerhetsskäl var inte husrannsakan

Att polisen för sin egen säkerhet genomsöker en bostad innebär inte att en husrannsakan därmed har genomförts, enligt ett beslut av Justitieombudsmannen (JO). JO:s uttalande görs i ett beslut där polisen ingrep mot en man utanför hans bostad.
Mannen var skäligen misstänkt för bruk av narkotika och måste därför lämna urinprov, vilket mannen själv tyckte kunde göras i hans bostad.

Efteråt klagade han på att polisen passat på att göra en husrannsakan i lägenheten. JO ser inte något hinder mot att polisen inför provtagningen översiktligt kontrollerat utrymmena i bostaden för att säkra sin trygghet. Utredningen ger inte stöd för att polisen därvid genomförde en husrannsakan eller ett liknande intrång. Det enda polisen får kritik för är bristande dokumentation av händelsen.

Riksdagens ombudsmän (JO) 1211-2021

Bilägare utan ersättning för utbränd bil

En bilägare begärde ersättning för att hans Mercedes stulits och totalförstörts genom brand. När bilen i december 2019 brann i Helsingborg var den försäkrad hos Moderna försäkringar som dock bestred att försäkringsfall förelåg och gjorde gällande att ägaren själv eller någon med hans samtycke anlagt branden.

Det var ostridigt att branden anlagts och att bilens båda nycklar var i ägarens respektive hans dotters besittning. Den tekniska utredningen tyder enligt hovrätten på att bilen förts till platsen där den hittades med någon av bilens nycklar eftersom det yttre stöldskyddet var intakt. Det är enligt hovrätten föga troligt att någon först stulit bilen genom en svår och tidskrävande förbikoppling av tändning och stöldskydd för att sedan totalförstöra den en kort sträcka därifrån. Det fanns även en annan skada på bilen, som tillskillnad från brand, inte täcktes av den försäkring ägaren tecknat.

Sammantaget finner hovrätten att Moderna har visat att branden inte anlagts av tredje man. Ägaren har alltså inte rätt till någon ersättning.

Svea hovrätt T 12466-21

Kortare straff när offrets skador läker bra

Att de skador ett misshandelsoffer tillfogats förväntas läka utan andra men än ärrbildingar gör att hovrätten mildrar påföljden för gärningsmannen. Det var i en trappuppgång i Angered i Göteborg i mars som en grov misshandel skedde . Gärningsmannen högg offret upprepade gånger i huvud, hals och bål med ett skarpeggat tillhygge samt slog honom till marken så att skador på huvud och ansikte uppstod.

Våldet resulterade i sår på kind och överläpp, hudskada på näsan, slemhinneskada i munnen och en skada på vänster framtand samt svullnader i panna, tinning och ögonlock.

Gärningsmannen dömdes i tingsrätten för grov misshandel till tre års fängelse. Hovrätten sänker nu påföljden till 2,5 års fängelse. Vid påföljdsändringen tar hovrätten främst hänsyn till att skadorna inte varit livshotande och enligt läkares bedömning förväntas läka utan andra fysiska men än ärrbildning.

Hovrätten för Västra Sverige B 4991-22

Långt fängelsestraff för kort narkotikatransport

En man som tagit emot, lastat in i en bil och transporterat cirka 71,5 kilo cannabis förpackat i en flyttkartong och två kassar har dömts till fyra års fängelse för grovt narkotikabrott. Transporten i Stockholmsförorten Hägersten pågick bara i 500 meter innan han stoppades av polis som ville kontrollera hans körkort, varpå han sprang från platsen. Mannen hävdade dels hade hotats av en person i ett kriminellt nätverk till att utföra transporten, dels att han hoppats att emballagen utgjort större delen av vikten och inte förstått att det rört sig om så mycket narkotika.

Tingsrätten dömde honom för grovt narkotikabrott till 2,5 års fängelse. Hovrätten skärper nu påföljden till fyra års fängelse.

Enligt hovrätten har mannen tagit emot de olika kollina utan att närmare undersöka hur mycket cannabis det rörde sig om, och därmed varit likgiltig inför mängden. När det gäller det påstådda hotet gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten, och anser dessutom att mannen, som även tidigare uträttat ärenden av misstänkt kriminell natur mot betalning för samma uppdragsgivare och även denna gång skulle få ersättning, hade kunnat tacka nej till uppdraget eller kontakta polis.

Så även om mannen uppfattat att uppdraget gällt en avsevärt mindre mängd narkotika än vad han fick transportera och han haft en liten roll i hanteringen utan möjlighet till egna initiativ, och det gällt en kortare transport, finner hovrätten att straffvärdet är fyra års fängelse.

Svea hovrätt B 9804-22

Tortyr utreddes inte - asylskäl ska prövas på nytt

Den asylsökande mannen gjorde gällande att han har frihetsberövats och utsatts för tortyr av såväl palestinska som israeliska myndigheter. Av läkarintyget framgår att det finns indikationer på psykiska skador som tyder på att han kan ha blivit utsatt för tortyr.

Både Migrationsverket och migrationsdomstolen avslog dock mannens begäran om att genomföra en tortyrskadeutredning. Migrationsdomstolen, som i likhet med Migrationsverket beslutade att utvisa honom, ansåg att uppgifterna om tortyr var ”vaga, detaljfattiga, osammanhängande och motstridiga”.

Migrationsöverdomstolen finner emellertid, i ljuset av det inlämnade läkarintyget, att det var fel av Migrationsdomstolen att neka mannen en tortyrskadeutredning. Särskilt då domstolen ansåg att det förekom trovärdighetsbrister i hans asylberättelse. Dessa brister gör att Migrationsdomstolens dom undanröjs. Målet återförvisas.

Migrationsöverdomstolen UM 2621-22

Psykvård för kvinna som knuffade ner man på spåret i Stockholms tunnelbana

Den 3 juli i år chockade en kvinna de som befann sig på Hökarängens tunnelbanestation i södra Stockholm när hon knuffade ned en äldre man på tunnelbanespåret. Genom rådigt ingripande från andra resänärer räddades mannen upp på perrongen igen så han undvek att bli överkörd av ett inkommande tåg.

Händelsen fångades av en övervakningskamera och en resenärer hindrade kvinnan, som var kraftigt berusad, från att lämna platsen tills polisen kom. Kvinnan åtalades för försök till mord och trots att bevisläget var synnerligen gott nekade kvinnan till att överhuvudtaget ha varit på platsen.

Enligt tingsrätten råder det dock ingen tvekan om att kvinnan är identisk med den person som knuffade mannen och att hon agerat med så kallat likgiltighetsuppsåt. Hon döms därmed för försök till  mord.

Enligt det rättspsykiatriska utlåtandet bedöms led kvinnan av en allvarlig psykisk störning både vid gärningen och vid  ndersökningen. Vidare framgår att det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet. Påföljden bestäms därför till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Södertörns tingsrätt B 10523-22

Hade tre pistoler i bilen - frias ändå från åtal om vapenbrott

En man som haft tre pistoler i sin bil frias från åtal om grovt vapenbrott då det inte är bevisat att han kände till att vapnen låg i bilen. Mannen åtalades bland annat för innehav av en pennpistol och två enkelskottspistoler samt 97 patroner som påträffades i en gympapåse i bagaget till hans bil i samband med att han greps av polis.

Själv förnekade mannen all kännedom om vapnen och hävdade att någon måste ha lagt dit dem i samband med att han hjälpte några vänner att transportera två elsparkcyklar.

Tingsrätten fann åtalet för grovt vapenbrott och olaga hot styrkt och dömde mannen till två år och två månaders fängelse.

Hovrätten gör mot bakgrund av mannens förklaring och att det inte fanns DNA-spår honom, men från två andra personer, bedömningen att åtalet inte är styrkt. Han frias därmed från åtal om grovt vapenbrott, men döms för olaga hot till en månads fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 5046-22

Påstod att intag av gummibjörnar med narkotika skett av misstag

En patrullerande polisman stoppade en man och fattade då misstanke om att den mannen kunde vara narkotikapåverkad. I en anmälan antecknade han att mannen; ”uppvisar tydliga tecken på narkotikapåverkan så som röda blanka blodsprängda ögon, stora pupiller, slött tal, hängande ögonlock samt oförmåga att korsa ögonen".

Mannen förklarade att han ätit tre till fyra gummibjörnar som han tror var ”gröna” på festen men att han inte sett någon skillnad mellan dessa och vanliga gummibjörnar.

Han friades i tingsrätten, men hovrätten bedömer att den tilltalades förklaring till hur han fått i sig narkotikan är tämligen detaljfattig. Det rättstoxikologiska yttrandet ger enligt domstolen bilden att den tilltalade fått i sig THC på annat sätt än oralt. Hovrätten beaktar också att den tilltalade inte velat kännas vid att han enligt polismannen uppvisat tydliga tecken på narkotikapåverkan och finner sammantaget att åtalet är styrkt och ändrar nu tingsrättens friande dom genom att utdöma ansvar för ringa narkotikabrott.

Svea hovrätt B 1720-22

Hovrätten fastställer fängelsestraff för SD-politiker som mördade vän

I september 2021 påträffades kroppsdelar efter en man på olika ställen i vattnet runt Stockholm, bland annat ett huvud med en kula i. En god vän till mannen, en man som då var förtroendevald inom Sverigedemokraterna, misstänktes för brottet, och när tekniska undersökningar bland annat visade blodfynd och att en skjutning skett i hans lägenhet åtalades han för mord, brott mot griftefrid och grovt vapenbrott.

Mannen förklarade att det rörde sig om ett vådaskott, men att han hade låtit bli att ringa 112 och istället gjort sig av med kroppen. Tingsrätten fann dock bevisningen övertygande och dömde mannen i enlighet med åtalet till 16 års fängelse.

Hovrätten fastställer nu tingsrättens dom. Hovrätten konstaterar att mannen lämnat sina uppgifter om att skottet varit ett vådaskott i ett mycket sent skede av förundersökningen, och att hans berättelse även innehåller en del svårförklarliga moment. Hovrätten fäster även vikt vid att mannen dolde dödsfallet, styckade kroppen samt gjorde sig av med den och vapnet. 

Svea hovrätt B 9685-22

Vite mot bolag när kommunen anlade ny gång- och cykelväg

I många år innan Huddinge kommun byggde en gång och cykelväg förbi bolagets fastighet i Kungens kurva söder om Stockholm hade bolaget en grind ut från sin fastighet. Men efter anläggandet förelade kommunen vid vite bolaget att ersätta grinden med en som öppnades inåt på fastigheten istället för ut över cykel- och gångväg. Flera hundra transporter nyttjade grinden varje dag vilket gjorde att var öppen under en stor del av dagen. 

Enligt bolaget fanns det en annan gång- och cykelväg i området som hellre kunde användas.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att grinden har funnits på platsen en längre tid och att olägenheten för trafiksäkerheten uppkom i samband med att kommunen anlade den nya gång- och cykelvägen. Grindens nuvarande utformning innebär stora olägenheter för trafiksäkerheten. Det har funnits fog för att förelägga bolaget att ändra grinden så att den inte öppnas utåt eftersom det skulle öka trafiksäkerheten. Att grinden var där först ger inte skäl för någon annan bedömning. Överklagandet avslås.

Mark- och miljööverdomstolen P 5526-22

Utbyggnaden av kommunens konserthus stoppas

Mark- och miljödomstolen stoppar utbyggnaden av konserthuset i Grästorp eftersom den sammanlagda byggnadsarean redan innan utbyggnaden överskrider den befintliga byggrätten. De som klagat på beslutet var oroliga över att det skulle innebära ökat stök och bus på platsen från ortens ungdomar med den planerade verksamheten.

Grästorp ligger vid Vänerns södra strand och enligt detaljplanen får fastigheten bebyggas till 25 procent, motsvarande 871 kvm. Det befintliga konserthuset med paviljong och sophus har en sammanlagd byggnadsarea om 910 kvm vilket innebär att byggrätten på fastigheten redan överskrids.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att det inte av utredningen framgår om de tidigare avvikelserna har prövats och godtagits. Att ge bygglov för den ansökta tillbyggnaden skulle innebära att byggrätten på fastigheten skulle överskridas med drygt 23% och mark- och miljödomstolen bedömer att det saknas förutsättningar att bevilja bygglovet. Bygglovet upphävs.

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg P 4447-21

Hovrätten friar från åtal om gängmord

Två män som åtalats och i tingsrätten dömst för mord på en känd gängkriminell i Gävle har nu friats helt av hovrätten. Efter att boende den 11 november 2021 hade larmat om skottlossning i centrala Gävle hittades en man tillhörande ett känt kriminellt nätverk ihjälskjuten med flera skott. Totalt hittades 13 tomhylsor och en skarp patron i närheten.

Genom polisens kännedom om konflikterna mellan de olika kriminella grupperingarna och möjlig motivbild, teknisk bevisning i form av tändsatspartiklar på kläder och DNA samt vittnesuppgifter kunde två personer, 19 och 20 år, knytas till händelsen och åtalas för mord.

Tingsrätten fann åtalet styrkt och dömde de båda till 12 respektive 14 års fängelse. Hovrätten gör det däremot inte och friar nu båda männen.

Hovrätten bedömer visserligen att de möjligen haft en större vetskap om, eller delaktighet i, mordet än de velat kännas vid. Viss teknisk bevisning pekar i den riktningen, men det är inte ställt bortom rimligt tvivel att de är gärningsmän.

Svea hovrätt B 1097-22

Förvarade fem skjutvapen - Närmare fem års fängelse för synnerligen grovt vapenbrott

I december förra året kontrollerade polisen tre personer utanför en fastighet i Rosengård i Malmö, varpå misstankar om narkotikabrott ledde till beslag av vapen och ammunition i en lägenhet. Bland annat påträffades fyra pistoler, en automatkarbin, ett laddat magasin samt en ljuddämpare och annan ammunition.

Två av personerna döms nu för synnerligen grovt vapenbrott. En av dem bland annat även för grovt vapenbrott i Stockholmsområdet.

Påföljderna bestäms till fängelse fyra år och tio månader (tingsrätten förverkar också villkorligt medgiven frihet om ett år) respektive fängelse i tre år och tio månader.

Den tredje personen som kontrollerades i Rosengård frias helt på grund av bristande bevisning. Tre i målet andra tilltalade döms för annan brottslighet.

Malmö tingsrätt B 12702-21

Höll barnen hemma från skolan och vände dem mot samhället

Två bröder - sju och nio - år omhändertas enligt LVU sedan de hållits borta från skolan av föräldrarna och fått lära sig att vara emot det svenska samhället. Föräldrarna till de två bröderna, som var hemmahörande i Åkersberga nordöst om Stockholm, hade under lång tid även varit tydliga med att de inte tänkte låta barnen gå i svensk skola och hävdade redan 2019 att de skulle flytta till något annat land, vilket dock inte hade skett. Kommunen hade även uppfattat det som att familjen tillfälligt åkt utomlands för att försöka undgå omhändertagande.

Kammarrätten konstaterar att familjen alltid bott i Sverige och att de har sin släkt och sociala sammanhang här. Vidare att barnen avregistrerades från folkbokföringen först efter att kommunen bedömt att det fanns skäl för att ansöka om beredande av vård och biträden förordnats för familjen. Det finns en påtaglig risk för att deras hälsa och utveckling skadas. Eftersom föräldrarna inte samtycker till vården kan den inte ges på frivillig väg.

Kammarrätten i Stockholm 4549-22

Hemtjänstbolag vinner mål om tillstånd för verksamheten

Två bolag som nekats tillstånd att driva hemtjänsverksamhet har vunnit mot Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Företrädarna för bolagen hade på grund av skäl med ekonomiskt koppling nekats tillstånden men nu måste IVO på nytt pröva deras tillstånd.

Bolagen hade bedrivit hemtjänst under flera års tid när IVO nekade tillstånd. I det ena fallet på grund av att företrädarna inte hade deklarerat och betalat skatter i tid, i det andra fallet på grund av att företrädarna inte hade följt det bolagsrättsliga regelverket genom att inte ha en revisor och inte ha upprättat kontrollbalansräkning.

Enligt HFD är bristerna gällande deklaration och betalning av skatt är allvarliga men de är ursäktliga eftersom de uppkommit på grund av att bolagets redovisningsbyrå misskött sitt uppdrag. Vidare har tillräckliga åtgärder ha vidtagits för att säkerställa att bristerna inte skulle upprepas.

Att inte ha upprättat en kontrollbalansräkning anser HFD inte vara en tillräckligt allvarlig brist mot bakgrund av att bolagets ekonomi varit stabil och att bolaget har skött betalningarna av sina skulder. Att inte ha en revisor anses allvarligt men med beaktande av hur bristen uppkommit och att det varit under en begränsad tid anses den ursäktlig. Vidare konstaterades att bolaget hade avhjälpt bristen.

Högsta förvaltningsdomstolen 3202-21

Högsta förvaltningsdomstolen 3274-21

Saknade tillstånd för helikopterflygningar i Sälenfjällen

Enligt bolaget genomförde det så kallade introdouktionsflygningar i Sälen mot betalning för att locka nya elever till de utbildningar det bedrev. Att barn fick följa med mot ett reducerat pris var ett sätt att göra det lättare för familjer på semester i fjällen att delta.

Enligt Transportstyrelsen, som beslutat att bolaget skulle upphöra med flygningarna, rörde det sig om persontransporter för allmänheten mot ersättning som bolaget inte hade tillstånd till.

Bolaget överklagade beslutet men enligt kammarrätten utgör flygningarna persontransport mot ersättning som ska upphöra.

Bolagets marknadsföring har inte varit tydlig med att det handlar om introduktionsflygning. Exempelvis anges på en hemsida för ett hotell i Sälen att flygningen är en prova-på-tur och ett fjälläventyr samt att barn, mot en särskild taxa, kunnat följa med.

Mot denna bakgrund anser kammarrätten att flygverksamheten inte kan anses ha bedrivits i syfte att dra till sig nya elever eller nya medlemmar på så sätt som krävs för att fråga ska vara om introduktionsflygningar.

Kammarrätten i Jönköping 3861-21

Livstids fängelse för knivmord på 90-årig grannkvinna

Under flera år hjälpte den 59-åriga kvinnan sin 90-åriga granne med olika ärenden. Den aktuella dagen hade hon enligt henne själv tidigare varit inne hos grannen och lagat mat och ätit med henne. När kvinnan senare under dagen inte fick kontakt med grannen hade hon blivit orolig och kontaktat grannens släktingar, som kom till bostaden och fann henne livlös och blödande på badrumsgolvet.

Gömt i kvinnans soffa hittade polisen blodiga kläder och en kniv med DNA från både henne och grannen, som kvinnan inte kunde förklara hur de hamnat där. Kvinnan åtalades för mord och två fall av bedrägeri mot grannen.

Tingsrätten finner nu vid en sammantagen bedömning av bevisen talar så starkt för att kvinnan varit gärningsman att det kan uteslutas att någon annan än hon dödat grannen. Mot bakgrund av att mordet bedöms ha varit särskilt hänsynslöst eftersom det skedde i den 90-åriga grannens hem och med kraftigt knivvåld som hon inte kunnat värja sig mot, döms den 59-åriga kvinnan för mord och ett fall av bedrägeri till livstids fängelse.

Helsingborgs tingsrätt B 1800-22

16-åring våldtog 12-åring - HD ska avgöra påföljden

När 16-åringen och den 12-åriga flickan fått kontakt över Snapchat föreslog han först att de skulle byta nakenbilder med varandra, instruerade henne att posera naken och sedan skicka bilder och videor till honom. Några dagar senare träffades de och 16-åringen hade då vaginalt och oralt samlag.

16-åringen åtalades för och fälldes på enligt tingsrätten övertygande bevisning för utnyttjande av barn för sexuell posering och våldtäkt mot barn. Påföljden bestämdes till ungdomsvård med särskild föreskrift att följa ungdomskontrakt samt 110 timmars ungdomstjänst.

16-åringen överklagade och yrkade på att frikännas medan åklagaren överklagade och yrkade att hovrätten skulle bestämma påföljden till ungdomsövervakning.

Hovrätten bedömde i linje med åklagarens överklagande, med hänsyn till brottslighetens straffmätningsvärde och våldtäktsbrottets art, att tingsrättens påföljd inte var tillräckligt ingripande och ändrade påföljden till sju månaders ungdomsövervakning.

Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd avseende 16-åringens överklagande i fråga om påföljd.

Högsta domstolen B 4296-22

Lokal SD-politiker döms för hets mot folkgrupp

Den 58-åriga mannen åtalades för att under flera års tid ha delat bilder med rasistiska och nazistiska budskap på den ryska plattformen VK; alltifrån hyllningar till Adolf Hitler, att muslimer ska skjutas till att svarta liknas vid ”människoliknande apor”. Under samma tid som delningarna skedde var mannen vice ordförande och kassör för Sverigedemokraterna på lokal nivå.

Efter att föreningen Näthatsgranskaren upptäckt och polisanmält delningarna fråntogs mannen sina uppdrag och ströks från partiets valsedlar.

Den åtalade mannen nekade till att han delat bilderna och menar att han är utsatt för en komplott. På Facebook har han dock, i samband med att hämtades till polisförhör, skrivit ”pga att jag har delat inlägg som är hets mot folkgrupp, nu sitter jag här ovetande vad som händer”.

Tingsrätten finner att det är styrkt att det är den åtalade mannen som ligger bakom delningarna, och avfärdar hans förklaringar som efterhandskonstruktioner. Mannen döms därför för hets mot folkgrupp i enlighet med åtalet.

Östersunds tingsrätt B 3470-20

Miljonbelopp i sanktionsavgift för otillräcklig insiderinformation

Kammarrätten har fastställt ett beslut av Finansinspektionen om att Impact Coating AB ska betala en sanktionsavgift på 1,1 mkr för att ha överträtt marknadsmissbruksförordningen. Bolaget, som är registerat på First North Swden, hade åsidosatt kraven på att offentliggöra insiderinformation. Kammarrätten bedömer att bolaget har agerat i strid med artikel 17 och 18 i marknadsmissbruksförordningen genom att inte ange tillräckligt tydlig information i ett pressmeddelande, inte ha offentliggjort insiderinformation så snart som möjligt och inte ha angett samtliga uppgifter i insiderförteckningen. Sanktionsavgiften ska inte sättas ned.

Kammarrätten i Stockholm 7830-21

Värmepumpens utomhusdel kräver inte bygglov

Klaganden fick avslag på sin ansökan om bygglov i efterhand för plank på fastigheten. Underinstanserna gjorde bedömningen att värmepumpens utomhusdel var att betrakta som ett plank som behövde bygglov och det saknades förutsättningar att bevilja sådant bygglov. Till skillnad från underinstanserna konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att den aktuella anordningen är en del av en teknisk konstruktion med en annan funktion än ett plank. Enligt Mark- och miljööverdomstolen ska anordningen inte betraktas vara ett plank varmed Mark- och miljööverdomstolen upphäver nämndens beslut och förklarar att värmepumpens utomhusdel inte kräver bygglov.

Mark- och miljööverdomstolen P 6138-21

Vapnen var mindre farliga - inte grovt vapenbrott

En man aktiv i narkotikaretsar som haft mindre farliga, och i vissa avseenden obrukbara, vapen hemma döms för vapenbrott av normalgraden till fängelse i 1,5 år av Hovrätten över Skåne Blekinge. Mannen hade dömts av Ystad tingsrätt för grovt vapenbrott till fängelse i 2,5 år men hovrätten fäster vikt vid att inget av vapnen, en obrukbar revolver, en obrukbar del till ett egentillverkat skjutvapen - en så kallad slamgun - och en larmmina, legat framme utan varit inlåsta. Vapnen var inte heller har varit av särskilt farlig beskaffenhet. Vid en samlad bedömning är omständigheterna därmed inte sådan att brottet är att bedöma som grovt.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 2845-22

Friande dom efter garagegrannarnas fejd

En man som åtalats för att ha attackerat sin radhusgranne i Norsborg söder om Stockholm när denne backade in i sitt garage har friats från åtal om misshandel. Hovrätten anser att uppgifterna om misshandeln ska bedömas med försiktighet på grund av tidigare konflikter mellan de två grannarna. Målsäganden hade tidigare anmält den tilltalade för ett svartbygge och den tilltalade hävdade att målsäganden kört in i hans garageport. I tingsrätten dömdes grannen för misshandel men hovrätten anser inte att utredningen och bevisningen är tillräckligt för en fällande dom.

Svea Hovrätt B 11601-20

Misshandlade frun - förlorar läklarlegitimationen

En läkare som är dömd för att ha misshandlat sin fru blir av med sin läkarlegitimation, efter en dom i kammarrätten. Läkaren som är hemmahörande i södra Sverige dömdes 2019 i Hässleholms tingsrätt för tre fall av misshandel mot sin dåvarande fru och för grov vårdslöshet i trafik. Misshandeln hade skett inför ögonen på deras barn och i samband med trafikbrottet hade han kört på en barnvagn på en trottoar. Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) beslutade att återkalla legitimationen, men förvaltningsrätten upphävde beslutet. HSAN överklagade och nu har kammarrätten fastställt nämndens beslut. Visserligen var läkaren tidigare ostraffad och brotten hör till den lägre delen av straffskalan, men att det endast gått tre år sedan brotten begicks är inte tillräckligt lång tid för att det kan hållas för troligt att brotten inte längre har inverkan på förtroendet för honom som läkare.

Kammarrätten i Stockholm 376-22

Djursholmsbo förde vidare bedrägeripengar - döms för penningtvättsbrott

En man som fått 40 000 kr insatta på sitt konto av en kvinna som utsatts för ett bedrägeri, och därefter fört vidare pengarna till andra konton, har dömts för penningtvättsbrott. Tingsrätten fann inte åtalet styrkt men det gör hovrätten och dömer mannen till villkorlig dom och 60 dagsböter. Mannen hävdade att han antog att insättningen utgjort arvode för finansiella tjänster som han arbetade med och att han inte misstänkt att de var byte från brott. De förklaringarna bedöms av hovrätten som en efterhandskonstruktion. Istället anser hovrätten att han måste ha insett att det fanns en beaktansvärd risk att pengarna härrörde från brottslig verksamhet men att han varit likgiltig inför den risken.

Svea hovrätt B 2556-22

12 års fängelse för mordförsök i gänguppgörelse

I något som beskrivs som en gänguppgörelse åtalades tre män för att gemensamt ha försökt att döda en person under en biljakt i februari i år i Bunkeflostrand söder om Malmö. Två skott avlossades varav det ena träffade det tilltänkta offrets bil och det andra en fastighet i närheten.

Tingsrätten anser bevisningen övertygande om att den som skjutit från baksätet och den som kört bilen genomfört mordförsöket tillsammans och dömer dem till tolv års fängelse vardera. Däremot är det inte visat att en tredje man, som varit passagerare i bilen, har agerat på något brottsligt sätt och han frias därför helt. Två nämndemän är oeniga. En vill fälla samtliga tre och en vill istället fria även föraren.

Som försvårande omständigheter beaktar tingsrätten att det ena skottet träffat ett hus i närheten, att händelsen inträffade på eftermiddagen i tät rusningstrafik och att gärningsmännen har agerat helt utan hänsyn till risken att andra personer eller egendom kunnat drabbas.

Malmö tingsrätt B 1791-22

Får behålla a-kassa i väntan på nytt jobb

En arbetslös som tackat nej till en anställning eftersom han inväntat en annan anställning med senare startdatum får behålla sin a-kassa under de nio dagar som hans arbetslöshet därmed förlängdes, enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Unionens a-kassa hade stängt av mannen i 45 dagar eftersom han ansågs ha lämnat den första anställning han aldrig påbörjade utan giltigt skäl. 

HFD jämför med att en arbetssökande avvisar ett erbjudet lämpligt arbete därför att han eller hon redan har ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare. För en sådan situation har det etablerats en praxis som innebär att det kan föreligga godtagbara skäl enligt 43 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring att avvisa erbjudandet även om det innebär att arbetslösheten förlängs en viss kortare tid.

I aktuellt fall blev den enskilde arbetslös under ytterligare nio dagar. HFD noterar att det i rättspraxis finns exempel på att det vid en tillämpning av 43 b § har godtagits en längre tid mellan två arbeten än den som nu är aktuell. Sammantaget har det inte funnits någon grund för att stänga av den enskilde från rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Högsta förvaltningsdomstolen 2140-21

Kritik mot Kriminalvården som begränsade anställds yttrandefrihet

När den anställde vid Kriminalvården i Sollentuna skrev kritiska saker om IS på facebook kallades hon till personalsamtal där hon bland annat uppmanades att inte ha sin facebookprofil offentlig. Justitieombudsmannen, JO, kritiserar nu Kriminalvården för att ha försökt begränsa den anställdes grundlagsskyddade yttrandefrihet i strid med repressalieförbudet. JO anser att samtalen inte kan uppfattas på annat sätt än att Kriminalvården varit missnöjd med att den anställda hade spridit sina åsikter offentligt. Samtalen har innefattat missnöjesyttringar och tillrättavisande uttalanden som syftat till att få henne att begränsa spridningen av sina åsikter.

Riksdagens ombudsmän (JO) 1406-2021

Högsta domstolen beslutar till fördel för advokat i fråga om tidsspillan

En offentlig försvarare som av hovrätten erbjudits att delta via videolänk har rätt till ersättning för tidsspillan när han ändå inställde sig personligen, enligt ett beslut av Högsta domstolen. Ombudet förordnades som offentlig försvarare för en person som åtalats för stöld. När hovrätten kallade till huvudförhandling uteblev den tilltalade. Försvararen hade erbjudits att närvara via videolänk men valde att inställa sig vid hovrätten. Han yrkade ersättning för två timmars arbete och tre timmars tidsspillan för resan till hovrätten men beviljades endast ersättning för arbete och 30 minuters tidsspillan, som om han närvarat via videolänk. Det hade enligt Högsta domstolen varit olämpligt om försvararen deltagit via videolänk medan den tilltalade varit på plats personligen. Hovrätten erbjöd försvararen att delta via videolänk, men det fattades inte något beslut om det. Högsta domstolen anser därmed att ombudet har rätt till den yrkade ersättningen.

Högsta domstolen Ö 5768-21

SSAB vinner miljontvist om räntor med Skatteverket

Stålkoncernen SSAB har vunnit en tvist med Skatteverket och får nu rätt att göra ett ränteavdrag på över 900 miljoner kr för beskattningsåren 2013-2016, enligt en dom i kammarrätten. Skatteverket nekade SSAB avdraget då skuldförhållandet ansågs ha uppkommit inom en intressegemenskap som huvudsakligen syftade till att erhålla väsentliga skatteförmåner.

Kammarrätten konstaterar dock att SSAB sedan starten har behandlats som en verklig etablering – först efter EU-domstolens dom i Lexel-målet ifrågasatte Skatteverket om SSAB är en verklig etablering. Att en bolagsbildning syftat till att uppnå skattemässiga fördelar är inte heller tillräckligt för att etableringsfriheten ska ha missbrukats. De aktuella transaktionerna anses därför inte utgöra missbruk av reglerna om etableringsfrihet. SSAB har därmed rätt till avdrag för ränteutgifter.

Kammarrätten i Göteborg 1507-1514-19

12 års fängelse för mordförsök i utsatt förort i Göteborg

I januari i år misshandlades en man svårt av tre maskerade personer i Biskopsgården i Göteborg. En man har nu dömts till tolv års fängelse för försök till mord för sin inblandning i dådet. Han hade pekats ut av offret sedan han tagit av sig sin maskering. Vid överfallet hade livshotande skador uppstått, bland annat hade ett knivhugg skurit av kroppspulsådern och en lunga fyllts med blod. Genom vittnesmål, DNA-fynd och sökningar som den tilltalade gjort på sin telefon strax efter händelsen är åtalet styrkt. Hovrättens ordföranden är dock skiljaktig och anser inte att bevisningen räcker för att fälla för försök till mord utan vill istället döma för grov misshandel.

Hovrätten för Västra Sverige B 4805-22

Våldtogs på tågresa av okänd man

Under en tågresa utsattes en kvinnlig passagerare för ett sexuellt övergrepp av en för henne okänd man. Trots DNA-fynd från kvinnan på mannens händer friades han från åtal om våldtäkt i tingsrätten. Men hovrätten har nu dömt honom till två års fängelse. Mannen hade frågat och fått en jakanda svar till att sätta sig på platsen bredvid kvinnan på tåget mot Stockholm, men ganska snart började han kyssa henne, ta på hennes bröst och lår, och föra in fingrar i hennes underliv. En annan passagerare i vagnen insåg att något inte stod rätt till och konfronterade mannen och övergreppet avbröts. Utredningen visade bland annat på DNA-fynd på hans hand vilket tillsammans med vittnets iakttagelser var tillräckligt för en fällande dom.

Svea hovrätt B 8767-21

Hur dagbotens storlek ska bestämmas vid skuldsanering

Högsta domstolen har avgjort ett mål där frågan var hur dagsbotens storlek ska bestämmas under pågående skuldsanering. Enligt domen ska dagsbotens storlek anpassas till vad den dömde har över varje månad plus det lägsta dagsbotbeloppet om 50 kr. 

Frågan blev aktuell i ett mål där en kvinna dömts för bedrägeribrott och påföljden bestämdes till villkorlig dom och 60 dagsböter om 200 kronor. 

Enligt Högsta domstolen går det normalt inte att stanna vid det lägsta dagsbotsbeloppet på 50 kronor eftersom den som har en pågående skuldsanening har två betalningsfria månader per år. Istället ska det belopp som gäldenären enligt skuldsaneringsreglerna inte behöver betala per år räknas om till ett belopp per dag. Det beloppet ska sedan tillsammans med minimibeloppet 50 kronor läggas till grund för bestämningen av dagsbotsbeloppet.

I kvinnans fall fastställde Högsta domstolen dagsboten till 90 kr, varav 40 kr avsåg vad hon hade kvar enligt skuldsaneringen plus 50 kr som det lägsta dagsbotbeloppet.

Högsta domstolen B 7106-21

Inga utvisningar efter grovt blåljussabotage vid koranbränning

Göta hovrätt har som första hovrätt överprövat en tingsrätts fällande domar efter de så kallade påskupploppen i våras. Även Göta hovrätt dömer de fyra män som åtalet avser för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Tre av männen döms till fängelse i 5 år och en av männen till fängelse i 4,5 år, vilket är mycket nära de straff som Örebro tingsrätt utdömde. Däremot upphäver hovrätten besluten om utvisning för två av männen. De har gjort sig skyldiga till allvarliga brott men med hänsyn till deras personliga förhållanden är skälen för att utvisa dem inte tillräckligt starka.

Utvisningsbesluten är fattade enligt en äldre lydelse av utlänningslagen. Den 1 augusti i år ändrades de aktuella bestämmelserna men de var inte tillämpliga i målet.

Domarna avser de händelser som ägde rum när poliser var på plats i Sveaparken i Örebro för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samband med Rasmus Paludans planerade koranbränning. Två av hovrättens ledamöter är skiljaktiga och vill döma samtliga fyra män till fem års fängelse.

Göta hovrätt B 2667-22

Frias från våldtäkt - kan ha agerat i sömnen

En man som först i hovrätten hävdat att han sovit när han fört in sina fingar i en kvinnas underliv har friats från åtal om våldtäkt av kvinnan. Mannen och kvinnan hade träffats genom Tinder och hade först sex i samförstånd. Men när de låg och sov vaknade kvinnan av att mannen tog strupgrepp på henne och hade ett till samlag med henne, vilket han han sedan åtalades för. Mannen sa sig inte minnas någonting av att ett andra samlag skulle ha förekommit.

I tingsrätten dömdes han till 2,5 års fängelse för våldtäkt, men han har nu friats av hovrätten sedan han invänt att han kan ha utfört gärningen när han har befunnit sig i ett sömntillstånd.

Hovrätten framhåller att det visserligen kan uppfattas som märkligt att en person skulle kunna utföra sexuella handlingar när han eller hon sover, men det är belagt att sexsomni, som en variant av somnambuli, existerar. Då åklagaren har inte lagt fram någon utredning som motbevisar invändningen om agerande under sömn är det inte bevisat att mannen har haft sådan kontroll över sitt handlande att han har agerat uppsåtligen. Därmed frias mannen.Svea hovrätt B 9201-22

Livstids fängelse för mord på hustru som ville skiljas

Kvinnan som bodde i Malmö ville skiljas men det ville inte mannen, vilket ledde till en konflikt där kvinnan under en tid befann sig på skyddat boende. I september 2021 anmäldes hon försvunnen och hittades två månader senare nedgrävd i ett skogsparti. Mannen erkände först att han dödat kvinnan men tog sedan tillbaka uppgifterna och nekade till brott.

Enligt tingsrätten är det dock bevisat att det var mannen som uppsåtligen dödade kvinnan och han döms därför för mord, samt för en tidigare misshandel mot kvinnan. Det anses däremot inte säkert att sonen bevittnade mordet och därför frias mannen från barnfridsbrott. Han döms inte heller särskilt för brott mot griftefrid. 

Mannen, som är EES-medborgare och har vistats i Sverige sedan 2008, utvisas även på livstid. Att sonen eventuellt kommer att vara kvar i Sverige utgör enligt tingsrätten inte ett så påtagligt men för mannen att fängelsestraffet ska tidsbestämmas. Förutom den gemensamma sonen hade kvinnan fyra barn från ett tidgare förhållande.

Malmö tingsrätt B 8938-21

Elevassistent hotades och kallades bögjävel - elev döms till böter

En elev som hytt med näven mot en elvassistent och kallat denne för "bögjävel" döms för olaga hot till 50 dagsböter. Det var på en skola i Karslad som den 15-årige eleven sent på eftermiddagen inför skolans stängning blev förbannad på elevassistenten och kallade honom för ”bögjävel”. När elevassistenten gick mot rektorn rum för att berätta om händelsen blev eleven arg på nytt, fortsatte med sina kränkande tillmälen, ställde sig nära elevassistenten och hötte med en knuten näve.

Eleven åtalades friades i tingsrätten men döms nu av hovrätten. Hovrätten bedömer att elevens avsikt varit att framkalla allvarlig rädsla hos elevassistenten för säkerheten kring hans person. Däremot är det enligt hovrätten inte utrett att motivet för brottet varit att kränka honom på grund av sexuell läggning. Påföljden bestäms med hänsyn till elevens ålder till 50 dagsböter.

Hovrätten för Västra Sverige B 5141-22

Ljög om våldtäkten - 15-årig flickas mål tas upp av HD

Högsta domstolen ska pröva ett mål där en 15-årig flicka dömts för att ha lämnat osanna uppgifter kring händelsförloppet för en påstådd våldtäkt. Flickan hade sagt till sin mamma att hon skulle sova över hos sin kompis men hade istället sovit över hos en man, som hon sedan sa att hon blivit våldtagen av. Enligt mannen hade de haft frivillig sex och det framkom efteråt, då hennes och väninnornas berättelser inte stämde överens, att hon i två förhör ljugit om var den påstådda våldtäkten hade skett och även om andra omständigheter kring det som hänt. Mannen åtalades aldrig för våldtäkt, istället åtalades flickan för falsk tillvitelse. Hon friades i tingsrätten, men hovrätten fällde henne. Straffvärdet var fyra månaders fängelse men på grund av hennes låga ålder blev påföljden 35 timmars ungdomstjänst.

Högsta domstolen B 5232-22

Verkningslöst att ange hela kommunen som socialt utsatt

Då Eskilstuna kommun anmält att samtliga kommunens områden hade sociala och ekonomiska utmaningar gick det inte att neka en gravid kvinna dagersättning från Migrationsverket när hon flyttade inom kommunen, enligt en dom från kammarrätten. Kvinnan var asylsökande och bosatt hos sin make. De hade i samband med graviditeten flyttat till en ny bostad inom Eskilstuna. Enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) faller rätten till dagersättning bort för den som på egen hand ordnar en bostad i en kommundel som har sociala och ekonomiska utmaningar. Detta gäller dock inte om det är uppenbart oskäligt att utlänningen inte får rätt till sådant bistånd. Kammarrätten anser att det är uppenbart oskäligt att förhindra familjen, som väntar barn och där en av dem har arbete, från att överhuvudtaget kunna flytta till en ny bostad i kommunen. 

Kammarrätten i Jönköping 4138-21

Tvist om terrier avgjord i hovrätten

Då ord står mot ord lyckas en kvinna inte bevisa att hon har bättre rätt till en terrier som hon i samförstånd med en annan kvinna köpt i Spanien. En kvinna var på plats och hämtade hundarna och henens väninna betalade för hundarna från Sverige. Väl hemma hamnade hundarna hos väninnan som betalat för dem, samtidigt som en tvist uppstod om vem som skulle ha vilken hund. Nu har tvisten avgjorts i hovrätten till fördel för kvinnan som betalade för hundarna. Ord står mot ord och den andra kvinnan lyckas inte bevisa att det finns ett avtal om att hon skulle bli ägare till den hund hon föredrog. 

Svea hovrätt FT 2346-21

Lägre straff för uppgiftslämnare i narkotikamål

En kvinna som döms för grovt narkotikabrott får sitt fängelsestraff minskat med 1,5 år eftersom hon lämnat viktiga uppgifter under utredningen. Kvinnan åtalades för att tillsammans och i samförstånd med en man ha hanterat cirka 17 kilo narkotika. Tingsrätten fann två fall av grovt narkotikabrott styrkt med ett sammanlagt straffvärde på cirka 5,5 års fängelse. Men med hänsyn till de uppgifter hon lämnat om mannen sattes påföljden ned med ett år. Det fanns en hotbild mot kvinnan och det hade skett en sprängning i hennes trappuppgång. Hovrätten bedömer nu att kvinnans uppgifter haft större betydelse för utredningen än vad tingsrätten gjort. Mot den bakgrunden bedöms straffmätningsvärdet motsvara fyra års fängelse, vilket även påföljden reduceras till.

Göta hovrätt B 2683-22

Omhändertagna pojkens vistelseort hålls hemlig

Mamman till en omhändertagen pojke får inte veta var barnet befinner sig och hon förbjuds även att ha umgänge med pojken. Enligt socialnämnden har mammans agiterade beteende genomsyrat alla kontakter och när hon dagen efter omhändertagandet besökte socialkontoret slog hon oprovocerat en handläggare i huvudet med en docka. Hon var då inte mottaglig för samtal. Kammarrätten har nu beslutat att avslå mammans yrkanden om att upphäva umgängesförbudet och hemlighållandet av vistelseort.

Kammarrätten i Jönköping 2188-22

Mordförsök med machete på Ica

Hovrätten skärper straffet till elva års fängelse för en kvinna som oprovocerat attackerat flera personer med en machete.  Det var vid i Ica-affär i Oskarshamn som kvinnan i slutet på mars helt oprovocerat gick till attack mot en annan för henne helt okänd kvinna. Hon utdelade flera hugg och stick innan den attackerade kvinnan lyckades fly. På väg ut ur affären måttade hon även ett hugg mot en man som enbart snuddades av macheten. Ute på parkeringsplatsen slängde hon sedan ifrån sig macheten, gick emot en kvinna och hennes lilla barn och uttalade ”jag ska döda er”.

Kvinnan har nu dömts för försök till mord, olaga hot och försök till grov misshandel. Själv hävdade hon att hon förmåtts till gärningen av sin före detta man genom psykisk press och droger, som hon dock intagit frivilligt. Den rättspsykiatriska undersökningen visade inte på någon allvarlig psykisk störning.

Tingsrätten dömde kvinnan till tio års fängelse, men hovrätten skärper påföljden till fängelse i elva år.

Göta hovrätt B 2972-22

Döms för bild på klasskamrat i stringtrosor

En 15-årig pojke döms för olaga integritetsintrång sedan han lagt ut en bild i sociala medier på en lättklädd flicka i sin klass. 15-åringen sa att han blivit provocerad av att flickan lagt ut bilder på honom när han var yngre. Därför la han ut en bild på Snapchat där flickan satt på kanten av ett handfat i stringtrosor där man såg delar av hennes nakna rumpa och axel.

Pojken tog sedan snabbt bort bilden igen eftersom han ångrade sig och insåg att flickan tagit väldigt illa vid sig, men det hindrade inte att han åtalades för brott.

En oenig tingsrätt friade pojken, men rättens ordförande ansåg att provokationen pojken upplevt aldrig kunde ursäkta hans beteende att i hämndsyfte lägga ut en uppenbart integritetskränkande bild, och att åtalet skulle bifallas.

Hovrätten ansluter sig nu till den skiljaktiga meningen i tingsrätten och dömer pojken till 30 dagsböter. Även i hovrätten är en ledamot skiljaktig, och vill fastställa tingsrättsdomen.

Svea hovrätt B 8979-22

Två döms för storbrand på HVB-hem

Två yngre män döms för en anlagd brand då stora delar av ett HVB-hem i Ängelholm brändes ned. En döms till sluten psykiatrisk vård och en till sex års fängelse. Det var den 16 mars som en brand bröt ut på ett HVB-hem i Ängelholm. Branden fick ett snabbt förlopp och spred sig snabbt till närliggande byggnader, av vilka flera totalförstördes, och ledde bland annat till att ett fyrtiotal dementa patienter snabbt fick evakueras. Två män, 18 och 21 år gamla, som bodde på HVB-hemmet har nu dömts för gärningen. Båda två genomgick en rättspsykiatrisk undersökning men endast 21-åringen bedöms ha utfört dådet under inverkan av en allvarlig psykisk störning. En förklaring var att de ville markera att de var missnöjda men att avsikten endast var att starta en liten brand som snabbt gick att släcka.

Helsingborgs tingsrätt B 1803-22

Populära A-traktorer kan vara dolda personbilar

En 17-åring döms för olovlig körning då hans A-traktor egentligen uppfyllde kriterierna för en personbil. När 17-åringen stoppades av polis konstaterades att hans A-traktor i strid med reglerna hade både fungerande baksäte och bagageutrymme. 17-åringens hade känt till att varken baksäte eller bagageutrymme på en A-traktor får vara användbart. Hans fordon hade tidigare var utformat på det sättet. Att han trots det inte gjorde några kontroller av fordonets klassificering eller av vilka behörighetskrav som gällde kan enligt hovrätten inte uppfattas på något annat sätt än att han var likgiltig inför att fordonet var en personbil och att han inte hade rätt att köra det. Han fälls i enlighet med detta för olovlig körning och  påföljden bestäms till 30 dagsböter.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 2032-22

Misstänkt kan utlämnas till Ryssland

En rysk medborgare misstänkt för mord kan lämnas ut till Ryssland, enligt ett beslut från Högsta domstolen. Själv hävdade mannen att anklagelserna mot honom var fabricerade. Han tillhörde den etniska minoriteten orstho med kopplingar till delrepublikerna Tjetjenien och Ingusjien och den Ryssland ville förinta minoriteten och utplåna dess historia. På grund av regimkritiska uttalanden hade vid flera tillfällen blivit frihetsberövad och torterad av rysk polis.

Högsta domstolen konstaterar att situationen beträffande mänskliga rättigheter och demokrati i Ryssland är mycket bekymmersam. Däremot anser HD inte att de uppgifter som mannen har lämnat, och vad som i övrigt kommit fram genom utredningen, ger stöd för att en utlämning av honom för aktuell lagföring skulle vara oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen. Utredningen ger inte heller i övrigt underlag för bedömningen att en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen eller Barnkonventionen.

Högsta domstolen B 4000-22

Namn på hotad handläggare ska lämnas ut

Namnet på en handläggare vid en länsstyrelse som har en allvarlig hotbild mot sig ska lämnas ut, enligt en dom från kammarrätten. Handläggaren arbetade på djurskyddsenheten vid länsstyrelsens i Stockholm, och dennes namn hade maskats på en tjänsteanteckning som begärts ut. Enligt kammarrätten är namn på enskilda personer inte en sådan uppgift som kan hemlighållas med stöd av 21 kap. 3 § 1 st OSL. Den maskerade uppgiften kan inte heller hemlighållas med stöd av någon annan bestämmelse.

Kammarrätten i Stockholm 4347-22

Svartsjuk nittonåring döms för mordförsök

En nittonåring döms till 10 års fängelse för försök till mord efter ett svartsjukedrama i Orsa i Dalarna. Först misshandlade han flickvännen och tog sedan med sig en kniv från henne till en gemensamma vän och högg honom med kniv fyra gånger i hals, axlar och buk.

Nittonåringen19-åringen nekade till att ha velat mörda vännen men tingsrätten fann åtalet styrkt och dömde honom till nio års fängelse.

Hovrätten skärper nu påföljden till tio års fängelse. Nittonåringen bedöms ha agerat med avsiktsuppsåt och vid en samlad bedömning anser hovrätten att straffvärdet motsvarar tio års fängelse. Att han kort efter gärningen har lämnat vissa uppgifter om sitt agerande till vittnen, flickvännen och polis utgör enligt hovrätten inte billighetsskäl av sådan tyngd att straffet ska lindras.

Svea hovrätt B 8577-22

Fängelsestraff efter Bitcoinrån

Fyra män döms för att ha trängt in i hemmet hos en man i Falköping och rånat honom på bitcoins, kontanter och pokémonkort till ett värde av omkring 148 000 kronor. Under rånet som genomfördes i december förra året hotades mannen på olika sätt, bland annat med kniv, tejpades och fick ta emot slag. Han lämnades sedan tejpad på sin säng innan han lyckades ta sig loss och larma polisen. I tingsrätten dömdes männen till fängelse i upp till 4,5 år men hovrätten bestämmer påföljden till som mest fyra års fängelse för tre av männen. Den fjärde som väntat utanfär i en bilen döms till tre års fängelse.

Göta hovrätt B 2541-22

Elev hotade lärare i konflikt om mobiltelefon

En 15-årig elev döms av hovrätten för att ha hotat en lärare i samband med en konflikt om en mobiltelefon. När eleven inte fick ha sin telefon i klassrummet blev han frustrerad och sa till en lärare att han skulle sparka huvudet av någon inne i klassrummet och uttalade även att han skulle döda läraren. Han upprepade sedan hoten och sparkade även på dörrar och skåp. 

Tingsrätten friade eleven från åtal om olaga hot. Ord stod mot ord om vad som hänt och ögonvittnen saknades.

Hovrätten anser däremot att lärarens berättat på ett trovärdigt sätt och att det det saknas anledning för henne att ljuga eller att hon kan ha missuppfattat situationen. Hennes berättelse får dessutom stöd av två kollegor om vad hon berättade för dem senare samma dag. 15-åringen döms till ungdomsvård.

Göta hovrätt B 2685-22

Bröder placeras i olika familjehem

För tre år sedan familjehemsplacerades en pojke med sin storebror på en lantgård. När familjehemmet i år sa upp uppdraget för storebrodern beslutade kommunen att bröderna skulle placeras i ett annat familjehem.

Lillebrodern som nu var 13 år, de biologiska föräldrarna och familjehemsföräldrarna motsatte sig beslutet. Pojken hade funnit sig väl till rätta med livet på gården lantbruk och djur och fungerade även väl i skolan, där han hittat sin plats i en mindre undervisningsgrupp.

Förvaltningsrätten avslog men kammarrätten bifaller nu överklagandet och låter pojken bo kvar på lantgården.

Kammarrätten konstaterar att en placering av bröderna i olika familjehem visserligen starkt talar mot den fortsatta placeringen. Detta går dock att kompensera genom umgängestillfällen mellan dem. Nackdelen bedöms inte heller uppväga risken för att pojkens positiva utveckling bryts.

Kammarrätten i Stockholm 3512-22

Hovrätten missade kostnadsyrkande - advokat har rätt få saken prövad

Hovrätten borde ha gett ett ombud möjlighet att komma in med en kostnadsräkning innan det fattade beslut om att neka prövningstillstånd. Högsta domstolen visar nu målet åter till hovrätten i den delen.

Ombudet hade överklagat tingsrättens dom men hovrätten beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Dagen därpå antecknade hovrätten att ombudet förbehållit sig rätten att komma in med kostnadsräkning innan målet avgjordes, men att det av förbiseende inte tillförts akten eller bilagerats.

Ombudet yrkade att han skulle tillerkännas ersättning för det arbete han utfört. Högsta domstolen konstaterar att ombudet förbehållit sig rätten att komma in med kostnadsräkning innan målet avgjordes och hovrätten borde ha gett honom den möjligheten. Högsta domstolen återförvisar målet till hovrätten i den delen.

Högsta domstolen Ö 2251-22

Kan ha skjutit sig själv i ansiktet - mordförsök inte bevisat

En 22-åring som åtalats för att ha försökt mörda en 17-åring i samband med en narkotikaaffär på ett hotell i Linköping har friats i tingsrätten. Det var i november förra året som 17-åringen sköts i ansiktet i ett hotellrum där han befann sig med 22-åringen.

22-åringen, och inledningsvis även 17-åringen, hävdade att det var 17-åringen som haft med sig en pistol, lekt med den och att ett skott gått av. Senare ändrade sig 17-åringen och sa att det var 22-åringen som avlossat skottet, men att han gjort det av misstag.

Tingsrätten finner nu att bevisningen inte räcker för att fälla 22-åringen för försök till mord. Enligt tingsrätten finns det inte något som styrker att 22-åringen haft någon som helst avsikt att försöka döda 17-åringen. Dessutom finns det ett incitament för 17-åringen att ändra sina uppgifter eftersom han själv blev misstänkt för grovt vapenbrott på grund av att vad han först berättat.

När det gäller alternativyrkandet vållande till kroppsskada finns det flera andra möjliga förklaringar till händelseförloppet och de uppkomna skadorna, bland annat den som 17-åringen själv inledningsvis uppgett. Det är därmed inte ställt utom rimligt tvivel att 22-åringen hanterat och avfyrat skjutvapnet på det sätt som åklagaren har påstått.

Han fälls dock för olovlig körning, ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen och döms till 200 dagsböter.

Linköpings tingsrätt B 4550-21

Straffritt sälja tobaksfritt snus till omyndig

Kvinnan som stod i kassan i en tobaksaffär åtalades för att ha sålt en dosa så kallat "vitt snus" eller "tobaksfritt snus" till en 16-årig tjej i Uppsala. En polis hade gått bakom fyra tjejer och hört dem diskutera vem som var bäst lämpad att handla. Direkt efter köpet konfronterade han tjejen som köpt dosan och en polispatrull anlände till tobaksaffären.

Tingsrätten fällde kvinnan som sålde dosan för brott mot tobakslagen till 30 dagsböter men hovrätten har nu istället friat från brott.

Redan av tobakslagens inledande bestämmelser framgår att tobaksfritt snus inte omfattas av lagens tillämpningsområde, vilket även framgår av lagens förarbeten. Eftersom den dosa snus som kvinnan sålt inte utgör snus i tobakslagens mening ogillas åtalet.

Svea hovrätt B 1893-22

Nio års fängelse för mordförsök vid skjutning

I oktober 2021 sköts en man bakifrån i vänstra låret och högra vaden i Jordbro söder om Stockholm när han var på väg till träning med några vänner. När offret försökte fly följde skytten efter och sköt flera skott, men han överlevde. Sammanlagt påträffades sex patronhylsor på platsen, varav en med tydlig DNA-förekomst.

En man 21-årig man åtalades för skjutningen. Han hade bevisligen befunnit sig i området och hade DNA som passade in på patronfyndet. Enligt vittnesuppgifter hade han kläder och utseende som matchade gärningsmannens och han hade raderat 40 internetsökningar om skjutningen på sin telefon.

Offret hävdade att han inte haft någon konflikt med någon och att han inte sett vem som sköt. 21-åringen medgav att han varit i området men nekade till att ha haft något med skjutningen att göra.

Tingsrätten bedömde dock utifrån presenterad bevisning att den tilltalade var den som skjutit och dömde honom för försök till mord, två fall av grovt vapenbrott samt brott mot vapenlagen till nio års fängelse.

Hovrätten instämmer nu i tingsrättens bedömningar och fastställer tingsrättens dom.

Svea hovrätt B 9352-22

Enmansföretag hade arbetsmiljöansvar på annans bygge

En man som utfört takarbeten i egenskap av egenföretagare måste betala 40 000 kr i sanktionsavgift efter en arbetsplatsolycka på ett bygge. Egenföretagaren ansåg inte att han var ansvarg för arbetsmiljön och invände att han bara hyrts in tillsammans med två andra snickare för att utföra arbetena under annans ledning. Han borde ses som inhyrd personal som inte skulle drabbas av avgiften. Enligt kammarrätten är det den företagare som påstår att arbetsmiljöansvaret för ett uppdrag som den åtagit sig ska ligga hos någon annan som måste visa att det. Men då mannen inte lyckas med det fanns det skäl att påföra avgiften. En skiljaktig ansåg att han inte hade arbetsmiljöansvaret.

Kammarrätten i Jönköping 1459-21

Andrahandshyra inget hinder för bistånd

Kommunen beviljade avslog ansökan om ekonomiskt bistånd till hyra med hänvisning till att hyran avsåg ett andrahandskontrakt där det var oklart om uthyraren hade tillstånd att hyra ut i andra hand. Det framgick inte heller hur hyran var beräknad. Kommunen kunde därmed inte ta ställning till om uthyrningen var godkänd eller om kostnaden är skälig.

Mannen överklagade beslutet. Uthyraren var fortfarande var skriven på adressen och kom hem från utlandet ibland och behöva övernatta i lägenheten. Kontraktet hade ändrats till ett inneboendeavtal och att han betalade två tredjedelar av hyran för sig och sin dotter.

Förvaltningsrätten upphävde beslutet om hyran och uttalade att mannen och hans dotter var i behov av boende för att uppnå en skälig levnadsnivå. Oavsett om han var inneboende, hyrde i andra eller det fanns ett giltigt hyreskontrakt hade han rätt till ekonomiskt bistånd för skäliga kostnader för sitt boende. Nämnden hade inte haft grund för att avslå ansökan och förvaltningsrätten visade målet åter till kommunen för fortsatt handläggning.

Kammarrätten instämmer nu i förvaltningsrättens bedömning och avslår kommunens överklagande.

Kammarrätten i Jönköping 4436-21

Föräldrar ska inte kompensera bristande trafikmognad - sexåring får skolskjuts från hemmet

Barn- och utbildningsnämnden beviljade flickan, som skulle fylla 6 år, skolskjuts vid växelvis boende med linjetrafik till och från skolan, med ett bussbyte i vardera riktningen.

Föräldrarna överklagade beslutet å sin dotters räkning och menade att flickan hade rätt till skolskjuts från hemmet utan byte, bland annat med hänvisning till att platsen för bussbyte inte var lämplig för ett barn i hennes ålder.

Förvaltningsrätten avslog överklagandet och anförde bland annat att byte av buss i sig inte medför rätt till skolskjuts på annat sätt än med kollektivtrafik, trots låg ålder.

Kammarrätten gör nu en annan bedömning. Enligt domstolen är bytesmiljön med beaktande av hennes låga ålder komplicerad och det finns av samma skäl anledning till särskild försiktighet under den mörka delen av året. Den aktuella färdvägen inte är trafiksäker för ett barn som går i förskoleklass att företa på egen hand, menar kammarrätten. Vidare kan tillsynsansvaret inte anses innefatta att förälder följer med under de långa resorna för att kompensera för barnets bristande trafikmognad. Kammarrätten bifaller därför överklagandet.

Kammarrätten i Sundsvall 1571-22

Kortare fängelsestraff för våldtäktsman som utvisas

En kvinna hade försökt slippa ha kontakt med en man bland annat genom att blockera hans telefonnummer, när han en kväll bankade på hennes dörr. När kvinnan öppnade trängde sig mannen in, blev våldsam, tvingade sig på hennen och förde upp fingrar i hennes vagina. Genom att bland annat genom att bita honom i fingret lyckades kvinnan få ut honom ur lägenheten.

Mannen åtalades för grov våldtäkt och även häleri. Trots våldet bedömde tingsrätten våldtäkten som av normalgraden och bestämde påföljden till 4,5 års fängelse. Mannen hade barn i Sverige men var inte var vårdnadshavare och hade inte något umgänge med dem. Han utvisades han även på tio år.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och sänker fängelsestraffet 3,5 år. Reduktionen sker mot bakgrund av att utvisningen med hänvisning till mannens barn i Sverige anses förorsaka honom men samt att den aktuella brottsligheten är nyupptäckt och den tidigare brottsligheten sannolikt inte haft någon betydelse för fängelsestraffets längd om samtliga gärningar hade bedömts vid samma tillfälle.

En ledamot är skiljaktig och vill häva utvisningen på grund av mannens anknytning till Sverige genom sina barn.

Hovrätten för Västra Sverige B 4165-22

Misshandel efter otrohetsdrama på gymnasieskola

En tje och hennes tre kompisar på en gymnasieskola blev upprörda över att hennes kille hånglat med en annan elev på en fest. De fyra tjejerna åtalade sedan för flera fall av misshandel av killen och tjejen på skolan i Stockholmsområdet.

Tingsrätten fann åtalet styrkt för flera av fallen men bedömde ett av dem som ringa med hänvisning. Våldet, som bestått av flertalet slag mot målsägandens bröst, ansikte och mage samt spark mot hans ben, bedömdes endast medfört viss smärta av övergående natur.

Hovrätten gör en annan bedömning och anser att det rört sig om misshandel av normalgraden. Detta med hänsyn till att gärningen begåtts av flera personer i ett trångt utrymme och att det varit fråga om upprepat våld. Påföljderna ändras däremot inte. 

Svea hovrätt B 8664-22

Studentfirandet slutade med våldtäkt

Flickan hade tagit studenten men hade ingen att fira med. Via Snapchat fick kontakt med en 20-åring som hon inte kände sedan tidigare. Hon följde med hem till honom, drack drinkar och blev berusad, och blev sedan mot sin uttryckliga vilja utsatt för orala och vaginala samlag av 20-åringen och hans 23-årige kamrat.

Båda åtalades och dömdes i tingsrätten för våldtäkt till fyra års fängelse. Hovrätten sänker nu påföljderna till 3,5 respektive tre års fängelse.

Straffreduceringen sker mot bakgrund av att den ene av männen bedöms ha varit mer drivande vid det sexuella övergreppet. Det våld som utövats bedöms ha varit förhållandevis begränsat och inte heller lett till några svårare skador. De försvårande omständigheterna består främst av att männen samtidigt utsatt flickan för orala och vaginala samlag. Trots att övergreppet pågått under en inte helt kort tid, samt utförts mot flickan då hon befunnit sig i en särskilt utsatt situation, är straffvärdet enligt hovrätten något lägre än vad tingsrätten funnit.

Göta hovrätt B 2522-22

Tvångsvård för 15-åring med dataspelmissbruk

Den snart 15-årige pojken har utvecklat ett dataspelsmissbruk och fått diagnosen ”internet gaming disorder”, som har lett till stora konsekvenser för honom och hans omgivning. Bland annat har han vid flera tillfällen har uppträtt mycket våldsamt, även i situationer utan direkt koppling till spelandet, vilket kammarrätten bedömer vara tillräckligt allvarligt för att kunna omfattas av 3 § LVU.

Även om pojkens föräldrar samtycker till den planerade vården och han själv inte invänder mot den, konstaterar kammarrätten att han fram till relativt nyligen haft avsevärda problem med dataspelsmissbruk och ett utåtagerande beteende, som har kunnat kontrolleras först efter placering på SiS-institution, alltså i en miljö med stark reglering och mycket struktur.

Han verkar enligt kammarrätten inte heller ha nått full insikt i sin situation och är benägen att lägga över ansvaret för sitt beteende på skolan och föräldrarna. Mot den bakgrunden anser kammarrätten att den fortsatta vården kan riskeras om den nu ska bedrivas på frivillig väg, och den därför fortsatt måste ges enligt LVU.

Kammarrätten i Göteborg 3318-22

Stopp för kvalitetspeng till skolan

Barn- och grundskolenämnden i Täby kommun (kommunen) beslutade att införa en kvalitetspeng som tilldelas skolor som uppnår vissa indikatorer – t.ex. elevhälsa och kunskapsprogression.

Beslutet överklagades av flera personer till förvaltningsrätten som konstaterade att det enligt skollagen är tydligt att kommunen vid en omfördelning av resurser måste utgå från barnens och elevernas förutsättningar och behov utifrån målsättningen att uppnå likvärdighet i utbildningen. Genom kvalitetspengen belönas de skolor som uppnår de av kommunen uppställda kvalitetskraven, i stället för att gå till de skolor där elevernas behov är som störst. Beslutet bedömdes därför strida mot lag och upphävdes.

Kammarrätten instämmer nu i förvaltningsrättens bedömning. Domstolen anför bland annat att kvalitetspengens konstruktion riskerar att få till följd att sådana skolor som har sämre förutsättningar att se till att eleverna når målen för utbildningen får mindre resurser. Kommunens överklagande avslås därför.

Kammarrätten i Stockholm 6760-21

Inget moms-krav för RUT-utförare i hemlandet

Skatteverket nekade utbetalningar avseende skattereduktion för hushållsarbete med hänvisning till att utföraren inte betalade mervärdesskatt eller motsvarande i hemlandet.

Kvinnan som ansökte om utbetalningarna menade att hon lämnat in alla efterfrågade handlingar och yrkade att utbetalningarna skulle beviljas.

Kammarrätten konstaterar att Skatteverkets tolkning av begreppet "motsvarande kontroll" innebär att en utförare som bedriver hushållsarbete utomlands men inte bedrivit någon verksamhet i Sverige skulle vara skyldig att betala mervärdesskatt i hemlandet. Ett sådant krav kan dock inte utläsas varken i lag eller förarbeten.Enligt kammarrätten har Skatteverket inte haft fog för att avslå begäran om utbetalning på den anförda grunden och målet återförvisas till Skatteverket för ny prövning.

Kammarrätten i Jönköping 2689-2699-21

Olagligt drönarförbud vid kända barockslottet

Statens fastighetsverk har utan rättsligt stöd satt upp skyltar om förbud mot att framföra drönare vid Skokloster slott, ett av Nordeuropas mest välbevarade barockmiljöer. Fastighetsverket kritiseras nu av Justitieombudsmannen, JO, för agerandet.

Det var i början av 2021 som Statens fastighetsverk lät sätta upp skyltarna samtidigt som ansökan gjordes hos Transportstyrelsen om att luftrummet skulle utgöra ett s.k. restriktionsområde. Trots att ansökan avslogs senare under våren togs skyltarna inte bort. Först sedan en JO-anmälan hade gjorts täcktes skyltarna över.

Enligt chefsJO var det inte bara oförenligt med legalitetsprincipen att sätta upp skyltarna, det var dessutom anmärkningsvärt att skyltarna fick sitta kvar efter Transportstyrelsens avslagsbeslut. ChefsJO förutsätter nu att myndigheten avlägsnar skyltarna om det inte redan gjorts.

Riksdagens ombudsmän (JO) 6489-2021