Kortnyheter

Hög ålder sänker straffet för truckbedragare

Den 78-årige mannen var sedan tidigare vid flera tillfällen dömd för grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och överträdelse av näringsförbud. Han var meddelad näringsförbud i samma typ av verksamhet som han nu på nytt åtalades för likartad brottslighet i; handel/förmedling av truckar och kranar mot provision. Den här gången gällde det även grovt bedrägeri när han i samband med köpet av en truck skulle ha vilselett leverantören att ge honom kredit och utlämna trucken till honom trots att han saknade betalningsförmåga.

Den här gången fälldes mannen för grovt bedrägeri, två fall av grovt bokföringsbrott och överträdelse av näringsförbud och dömdes till två års fängelse. Hovrätten instämmer nu i tingsrättens bedömningar av såväl brotten som påföljden, men anser att mannens ålder ska beaktas vid bestämmande av straffets längd, och sänker det i enlighet med detta till ett år och åtta månaders fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 2379-22

 

Klottrade i tunnelbana - döms till fängelse och skadestånd

Under 2018 och 2019 ägnade sig tre män åt att systematiskt och vid ett stort antal tillfällen klottra på tunnelbanevagnar, pendeltåg och annan egendom i Stockholms kollektivtrafik.

Alla tre har nu dömts i tingsrätten för grov skadegörelse. Två av männen döms till fängelse i ett år resepektive 1,5 år. Den tredje mannen döms till villkorlig dom och dagsböter. Skillnaden i påföljder beror på hur omfattande skadegörelsen har varit och hur allvarligt tingsrätten har sett på brotten.

Förutom straffen ska de tre även betala skadestånd till Stockholms lokaltrafik (SL) med sammanlagda belopp på cirka en miljon kronor, cirka 500 000 kronor samt cirka 200 000 kronor.

Attunda tingsrätt B 14622-19

 

Måste återbetala nästan tio miljoner i assistansersättning

Försäkringskassan har bedömt att bolaget har inkommit med felaktiga uppgifter om utförd assistans och därmed orsakat att assistansersättning betalats ut felaktigt.

Domstolarna hade att pröva om Försäkringskassan har haft fog för sitt beslut att ett bolag i egenskap av anordnare av assistans till en brukare ska betala tillbaka ca 9,5 mkr som avser assistansersättning för en period mellan juli 2016 och november 2019.

Förvaltningsrätten bedömde att Försäkringskassan har påvisat att assistenterna inte redovisat, eller ens själva känner till, i vilken omfattning och vid vilken tidpunkt utförande av assistans ska ha ägt rum. Sammantaget var det visat att felaktiga utbetalningar hade skett i den mån att Försäkringskassans beslut om återkrav har varit motiverat.

Kammarrätten gör nu samma bedömning som förvaltningsrätten och avslår överklagandet i målet.

Kammarrätten i Göteborg 400-22

Hittade silvernål i åkern - men hittade inte skatten

För ungefär 40 år sedan hittade mannen ett fornfynd. En medarbetare vid Riksantikvarieämbetet gjorde då en felaktig bedömning av fyndet, men i nutid ansåg Riksantikvarieämbetet att fyndet var av sådan betydelse att det skulle lösas in.

Mannen gjorde gällande att han skulle anses vara upphittare av hela fornfyndet, inte bara den silvernål som han hittade för 40 år sedan, som hittats utspritt i hans åker av arkeologer.

Arkeologerna hade systematiskt genomsökt åkern med metalldetektor och kammarrätten bedömer att fyndet av silverskatten inte kan anses vara en följd av att mannen hittat silvernålen. Arkeologerna bedöms därför vara upphittare till silverskatten och mannen upphittare av silvernålen.

Med upphävande av förvaltningsrättens dom fastställer kammarrätten Riksantikvarieämbetets beslut.

Kammarrätten i Stockholm 9597-21

 

Utpekade våldtäktsman på instagram - döms för förtal

En kvinna som på sin Instagram publicerade en ”story” där hon utpekat en man som brottslig och framfört att han våldtagit henne, har dömts för förtal först i tingsrätten och nu även i hovrätten.

Kvinnan förklarade sitt agerande med att hon mådde psykiskt dåligt vid gärningstillfället och att uppgiften som publicerats blivit en bieffekt av att hon skrev av sig på Instagram om måendet.

Tingsrätten underströk att det inte är straffbart att för andra beskriva en händelse där man blivit utsatt för övergrepp eller annan kränkande behandling, utan att det är utpekandet av en person i sammanhanget som kan vara straffbart. Hon hade kunnat diskutera sitt psykiska tillstånd utan att nämna målsäganden vid namn och att hennes publicering är inte försvarlig i den mening som avses i straffbestämmelsen om förtal.

Hovrätten gör nu inga andra ändringar än att dagsbotsbeloppet (påföljden utgörs av villkorlig dom och dagsböter) sätts ned till ett lägre belopp än tingsrätten beslutat och att den tilltalade vidare befrias från att ersätta staten för försvarskostnaden i målet.

Hovrätten för Västra Sverige B 2682-22

Filmade kvinnor vid hotellsex

Under några månader hade mannen sex med olika kvinnor på hotellrum och liknande utrymmen och filmade då de sexuella aktiviteterna med dolda kameror. Han åtalades för tolv fall av kränkande fotografering men invände att det varken hade skett i hemlighet eller olovligen.

En oenig tingsrätt friade mannen. Han hade i åtminstone två fall frågat kvinnorna om han fick filma dem och fått jakande svar, och det saknades uppgifter som motsade att även övriga kvinnor godkänt inspelningarna.

Två nämndemän var skiljaktiga och ville fälla mannen. Två kvinnor hade han frågat om lov att filma,  och efter det hade filmat med sin mobiltelefon. Men det hade gjort först efter att inspelningen med den dolda utrustningen redan påbörjats. Frågan hade enligt de skiljaktiga alltså inte gällt inspelningen med den gömda utrustningen.

Hovrätten går nu på de skiljaktigas linje och dömer mannen för brott. Med beaktande av att mannen inte har lämnat någon godtagbar förklaring till att inspelningsutrustningen varit gömd, anser hovrätten nu åtalet styrkt och dömer mannen till villkorlig dom.

Svea hovrätt B 6914-21

Anmälan till Konkurrensverket var ingen stridsåtgärd

Måleriföretagens anmälan till Konkurrensverket om att en viss avtalsbestämmelse var konkurrensbegränsande utgör inte en otillåten stridsåtgärd, enligt Arbetsdomstolen. Anmälan gjordes av andra skäl än att utöva påtryckningar på Målareförbundet. Förbundets yrkande om 1 miljon kr i skadestånd avslås därmed.

Anmälan till Konkurrensverket innefattade ett yrkande om att Måleriföretagens medlemsföretag skulle åläggas att inte tillämpa en viss bestämmelse i måleriavtalet. Anmälan väckte ont blod hos Svenska Målareförbundet som ansåg syftet var att utöva påtryckning på förbundet att gå med på att ta bort kravet på yrkeskompetens i måleriavtalet för enklare måleriarbeten genom att på nytt teckna ett servicearbetaravtal.

Arbetsdomstolen har emellertid funnit att åtgärden att lämna in anmälan till Konkurrensverket inte var en stridsåtgärd i medbestämmandelagens mening. För att det ska vara fråga om en stridsåtgärd när en part på arbetsmarknaden utövat sina befogenheter enligt lag eller avtal krävs, enligt AD, att åtgärden vidtagits i något annat syfte än det som är ändamålet med befogenheten (AD 2020 nr 40).

Arbetsdomstolen 2022 nr 30

Läkare döms för vållande till annans död

En läkare döms i för vållande till annans död sedan en äldre kvinnlig patients avlidit efter att ha tagit en hög dos kaliumläkemedel i enlighet med recept.

Tingsrätten ifrågasätter inte att läkarna vid tillfället haft en mycket hög arbetsbelastning men bedömer inte att det kan frånta läkarna deras ansvar. En av läkarna bedöms dock ha haft bristande erfarenhet i den mån att agerandet inte bedöms som straffbart oaktsamt, och denne frias därför. Den läkare som däremot döms till ansvar får villkorlig dom och dagsböter som påföljd.

Uddevalla tingsrätt B 2450-10

Köra efter och blinka med helljuset överträdelse av kontaktförbud

Mannen och kvinnan bodde i samma område och hade tidigare haft en relation. Efter att mannen meddelats kontaktförbud, och kvinnan gillat ett av hans inlägg på Facebook, åkte han en kväll först efter hennes bil och blinkade med lysena, för att sedan hamna före henne på vägen innan de körde åt olika håll. Åtalad för överträdelse av kontaktförbudet hävdade mannen att han av en tillfällighet först kommit att hamna efter kvinnans bil när han skulle åka och tanka, för att sedan bli förföljd av henne.

Tingsrätten friade men hovrätten dömer nu mannen i enlighet med åtalet till 60 dagsböter. Hovrätten finner det klarlagt att kvinnan innan händelsen visserligen etablerat viss kontakt med mannen via Facebook, men att detta inte anses ha inneburit något generellt samtycke till att etablera kontakt. Vidare får kvinnans berättelse om att mannen kört efter henne mycket nära och blinkat med helljuset ett så starkt stöd av utredningen att det läggs till grund för bedömningen. Detta har enligt hovrätten uppenbarligen skett i syfte att fånga hennes uppmärksamhet, och har inneburit en överträdelse av kontaktförbudet som inte kan bedömas som ringa.

Hovrätten för Nedre Norrland B 1835-21

96-årings intresse att bo kvar i sexrummare på Östermalm väger tyngre än dödsbodelägares

I 46 år hade den 96-åriga damen bott i sexrummaren på 197 kvadratmeter på Östermalm i Stockholm när en dödsbodelägare efter en hälftenägare till fastigheten ville ta över lägenheten för att bo närmare sin åldriga mor, som också bodde i huset. Damen hade även erbjudits en mindre nyrenoverad lägenhet i samma hus. Varken hyres- och arrendenämnden eller nu hovrätten anser dock att dödsbodelägarens intresse väger tyngre än damens. Båda instanserna konstaterar mot bakgrund av damens långa hyrestid, det faktum att hon fortfarande bor i lägenheten och att det saknas stöd för att hon skulle ha åsidosatt sina förpliktelser på det sätt som hyresvärden påstått, att hennes intresse att ha kvar hyresrätten med besittningsskydd väger klart över hyresvärdssidans intresse.

Svea hovrätt ÖH 7457-21

Tjatsex riktat mot 14-åring i kärleksrelation var inte våldtäkt mot barn

Den 14-åriga flickan och den 15-årige pojken hade inlett en kärleksrelation via sociala medier och kom överens om att han skulle resa och hälsa på henne under påsklovet. Under besöket hade de sedan minst fyra samlag.

Tingsrätten dömde till ungdomsvård för våldtäkt mot barn men hovrätten ändrar nu brottsrubriceringen till fyra fall av sexuellt utnyttjande av barn.

Hovrätten konstaterar att de båda varit nära varandra i ålder – 14 år och 1 månad respektive 15 år och 7 månader – och att de haft en kärleksrelation. Domstolen konstaterar vidare att vissa omständigheter tyder på att alla samlagen inte varit helt frivilliga från flickans sida utan att pojken tjatat sig till vissa. Det finns dock inget i utredningen som ger stöd för att pojken uppfattat att flickan inte deltog frivilligt, konstaterar hovrätten. Gärningarna kan enligt hovrätten med hänsyn till detta samt övriga omständigheter inte anses vara så allvarliga att de ska bedömas som våldtäkt mot barn utan bedöms därför istället som sexuellt utnyttjande av barn.

Hovrätten för Nedre Norrland B 464-22

Häktad husse slipper betala när hunden omhändertogs

En hund kom att omhändertas när hans husse var frihetsberövad på grund av brottsmisstanke och inte själv kunde ta hand om den. Enligt kammarrätten finns det särskilda skäl att befria honom från ansvar för kostnaderna - nästan 14 000 kr - för omhändertagandet av hunden. Rätten framhåller att befrielse från betalningsskyldighet i praxis har ansetts kunna komma i fråga när en djurhållare på grund av sjukdom kan sägas oförskyllt ha hamnat i en situation som har gjort omhändertagandet nödvändigt.

Mannen friades från brottsmisstanke och han har inte orsakat det allmänna kostnader på grund av bristande djurhållning utan som en följd av frihetsberövandet. Vidare har det i kammarrätten framgått att han under häktningen lämnat uppgifter till länsstyrelsen om flera personer som eventuellt skulle kunnat ta hand om hunden, men att det visat sig att ingen kunde det.

Enligt kammarrätten får sådana omständigheter som nu är aktuella anses utgöra särskilda skäl för att befria från betalningsansvar för kostnader i samband med omhändertagandet av hunden. Överklagandet bifalls.

Kammarrätten i Sundsvall 1586-21

 

Villkorligt och dagsböter för skoterfylla

Utan hjälm och körkortsbehörighet, och med en alkoholkoncentration på 1,03 promille i blodet, körde 21-åringen av skoterleden och krockade med ett träd, låg i koma ett drygt dygn, och saknade minnesbilder från några timmar innan till några veckor efter händelsen.

Tingsrätten friade från olovlig körning, grovt rattfylleri och brott mot trafikförordningen eftersom utredningen enbart bestod av uppgifter som lämnats till mannen av en person som enligt egen uppgift hade varit passagerare men lyckats kasta sig av skotern, och sedan inte hade hörts i målet.

Efter att denna person nu hörts i hovrätten där hans vittnesmål bekräftar 21-åringens gärningar, och detta tillsammans med analysresultat av hans alkoholkoncentration, finner hovrätten åtalet styrkt på samtliga tre åtalspunkter.

När de gäller påföljden beaktar hovrätten att körningen ägde rum i terrängen där ingen annan trafik förekom och att mannens alkoholkoncentration låg precis övergränsen för grovt rattfylleri. Terrängskoter är typiskt sett inte ett lika trafikfarligt fordon som personbil på allmän väg, och körsträckan var förhållandevis kort – cirka en kilometer.

Det samt att mannen vid olyckan var 20 år, tidigare ostraffad och det saknas anledning att anta att han kommer att återfalla i brott, gör att hovrätten anser att påföljden kan stanna vid villkorlig dom och 70 dagsböter.

Hovrätten för Nedre Norrland B 896-21

 

HD: PwC skadeståndsskyldigt för oaktsam skatterådgivning

Moderbolaget anlitade PwC för utredning av förutsättningarna för underprisöverlåtelse av en fastighet, ägd av en bostadsrättsförening, till ett aktiebolag i koncernen. PwC ansåg att förutsättningarna var uppfyllda och upplyste om att det fanns möjlighet att ansöka om uppskov gällande lagfartsavgift så länge fastigheten ägdes inom koncernen. Lantmäteriet kom dock fram till att uppskov med lagfartsavgift inte kunde beviljas. Tingsrätten och hovrätten avslog överklagandet.

Moderbolaget väckte talan om skadestånd mot PwC och gjorde gällande att rådgivningen varit felaktig och vårdslös. PwC invände att rådgivningen varit korrekt med hänsyn till rättsläget vid tidpunkten och anförde att PwC:s ansvar var begränsat enligt FAR:s allmänna villkor om rådgivningstjänster som varit del av uppdragsavtalet.

Högsta domstolen anser att PwC:s rådgivare haft goda skäl för antagandet att uppskov skulle beviljas, men det var en udda situation som inte behandlats i förarbeten eller litteratur. Med hänsyn till att moderbolaget uttryckligen ville undvika negativa skattekonsekvenser så borde saken ha undersökts närmare. Högsta domstolen finner att PwC handlat oaktsamt och PwC är ersättningsskyldigt för stämpelskatten. En oenig Högsta domstol finner att skadeståndsskyldigheten ska begränsas enligt den avtalade ansvarsbegränsningen till 444 000 kr, av dryga 1,5 milj kr. Två justitieråd anför skiljaktig mening att PwC blir fullt ersättningsskyldig.

Högsta domstolen T 3131-21

 

Fastighetsägare ska betala avgift för kommunal va-anslutning trots befintligt enskilt avlopp

Bolaget yrkade att fastighetsägaren skulle förpliktas att betala anläggningsavgift för spillvatten för fastigheten. Mannen motsatte sig att fastigheten skulle bli tvångsansluten till kommunalt avlopp eftersom fastigheten hade en fungerande avloppsanläggning. Med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön bedömer mark- och miljödomstolen att det föreligger ett behov av att ordna avlopp i ett större sammanhang i området.

Utredningen visar att bolaget meddelat mannen förbindelsepunkt och mark- och miljödomstolen finner att bolaget haft laglig grund att debitera mannen enligt kommunens va-taxa. Mark- och miljödomstolen förpliktar fastighetsägaren att betala avgifter enligt bolagets yrkanden.

Mark- och miljödomstolen i Växjö M 5289-21

Bilder i vetenskapliga artiklar var förfalskade - frias från forskningsfusk

Frågan i målet är om forskaren har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning avseende fyra medicinska publicerade artiklar under åren 2013, 2014, 2015 respektive 2016. Nämnden för prövning av oredlighet i forskning menade att det i artiklarna förekommit felaktiga bilder som utgör förfalskningar i lagens mening och att forskaren genom att godkänna artiklarna agerat grovt oaktsamt. Förvaltningsrätten gjorde emellertid en annan bedömning gällande oaktsamheten och friade forskaren.

Kammarrätten konstaterar att det är ostridigt att de aktuella bilderna är förfalskade och att detta innebär allvarliga avvikelser från god forskningssed. Det har inte gjorts gällande att de aktuella avvikelserna ska ha begåtts uppsåtligen. Forskaren visserligenm enligt kammarrätten, brustit i sitt ansvar när hon granskat och godkänt artiklarna utan att säkerställa att dessa var korrekta före publicering. Hennes agerande har dock inte i något fall, enligt kammarrättens bedömning, varit så klandervärt och nonchalant att det är fråga om grov oaktsamhet. Kammarrätten ansluter därmed till förvaltningsrättens slutsats att hon inte har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.

Kammarrätten i Stockholm 6503-21

 

Ska betala drygt 19 milj kr för förtida uppsägning

Dataanalys hyrde lokaler av Hemsö för hotellverksamhet enligt tre hyresavtal och Hemsö sade upp avtalen för avflyttning före hyrestidens utgång. Det var ostridigt att Dataanalys tvingats lägga ned sin hotellverksamhet med anledning av uppsägningen och att Hemsö inte erbjudit Dataanalys någon ersättningslokal. Den verksamhet som Dataanalys bedrev i lokalerna var korttidsboende för personer över 21 år som levde i hemlöshet, med sociala problem och med särskilda svårigheter att på den öppna marknaden hitta en bostad.

Dataanalys yrkade att Hemsö skulle förpliktas att betala drygt 28 milj kr plus ränta medan Hemsö bestred talan och betonade den misskötsamhet som förekommit.

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att Hemsö haft tungt vägande skäl att upplösa hyresförhållandet men Dataanalys har också haft ett starkt intresse av att fortsätta att bedriva sin verksamhet i lokalerna. Sammantaget finner hovrätten att Hemsö inte haft befogad anledning att upplösa hyresförhållandet i den mening som avses i generalklausulen. Till skillnad från tingsrätten beräknar hovrätten Dataanalys rörelseförlust till 19 milj kr. En oenig hovrätt ändrar tingsrättens dom i enlighet med domslutet. 

Hovrätten för Västra Sverige T 2116-21

Kritik mot narkotikaförhör i matbutik

I en förundersökning om ringa narkotikabrott beslutade polisen att som första utredningsåtgärd hålla ett förhör med en 16-åring i hemmet enligt en arbetsmetod som kallas Linköpingsmodellen. Den går ut på att förhör genomförs i hemmet med personer mellan 15 och 18 år som misstänks ha använt narkotika men där misstanken inte når upp till skälig misstanke. När 16-åringen inte var hemma utan i en matbutik åkte polisen dit och höll förhöret där.

JO konstaterar att platsen och formerna för förhöret var i direkt strid med den s.k. hänsynsprincipen och bestämmelserna om förhör i förundersökningskungörelsen. Polismyndigheten kritiseras för det inträffade. 

Riksdagens ombudsmän (JO) 8758-2019

Omfattande bankningar var störningar som grannarna inte skäligen skulle tåla

Utredningen visar att hyresgästen genom framförallt bankningar utsatt sina grannar för störningar som inte skäligen bör tålas. Hyresgästen har även knuffat en granne i trapphuset. Hovrätten delar hyresnämndens bedömning att hyresgästen genom störningarna åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet inte ska förlängas. Överklagandet avslås och hyresgästen förpliktas att flytta från lägenheten genast.

Svea hovrätt ÖH 3985-22

JO-kritik mot anställningsärende vid Lantmäteriet

När Statens överklagandenämnd undanröjde ett anställningsbeslut för en tjänst vid Lantmäteriet i Visby tog det ett och ett halvt år innan den som vunnit i nämnden kallades till en intervju. I slutändan beslutade Lantmäteriet att återigen anställa den som först fått anställningen.

Justitieombudsmannen (JO) riktar nu allvarlig kritik mot Lantmäteriet för handläggningen i anställningsärendet. Kallelsen till anställningsintervjun skickades till fel adress och kom därför fram först efter tidpunkten för intervjun. Enligt JO har återförvisningsbeslutet både inneburit en formell skyldighet att kalla sökanden till en intervju och att se till att beslutsunderlaget i ärendet kompletterades innan ett nytt beslut fattades.

Lantmäteriet har inte följt beslutet från Statens överklagandenämnd och får allvarlig kritik för den bristfälliga handläggningen.

Riksdagens ombudsmän (JO) 5600-2020

HFD: fel att ta upp värde av tidigare bostad vid beräkning av bostadstillägg

En kvinna fick bostadstillägg för en bostad som då var hennes permanentbostad. Under påföljande år flyttade hon till en ny bostad. Pensionsmyndigheten beslutade då, vid prövningen av rätten till bostadstillägg för den nya bostaden, att ta upp värdet av den tidigare som inkomst eftersom kvinnan ägde den fastigheten den 31 december året före och den då inte längre var hennes permanentbostad. Förvaltnings- och kammarrätten gjorde samma bedömning.

Högsta förvaltningsdomstolen finner dock att förmögenhetsberäkningen ska göras utifrån de förhållanden som gällde den 31 december året före det år prövningen avser. HFD konstaterar att regelverket inte lämnar något utrymme för att beakta förändringar som skett efter årsskiftet. Eftersom den tidigare bostaden vid den tidpunkten var kvinnans permanentbostad, var det alltså fel att ta upp värdet av den vid prövningen av rätten till bostadstillägg för den nya permanentbostaden. Underinstansernas avgöranden upphävs därför och målet visas åter till Pensionsmyndigheten för ny prövning.

Högsta förvaltningsdomstolen 811-21

Polisbil fick tvärbromsa - våldsam cyklist döms för våld mot tjänsteman

Efter att en cyklist kört ut på en cykelöverfart precis framför en polisbil, som fick tvärbromsa, körde poliserna efter cyklisten för att upplysa honom om det olämpliga i hans körsätt. Tumult uppstod, där mannen bland annat skrek hot, krängde med kroppen och sparkade, och där poliserna bland annat OC-sprayade honom innan han greps. Mannen själv hävdade att poliserna provocerat och trängt honom, att han försökt förvara sig och även kort hade tuppat av.

Tingsrätten fann hot men inte våld mot tjänsteman styrkt och dömde mannen till 60 dagsböter. Hovrätten finner nu även våld mot tjänsteman styrkt och ändrar påföljden till villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst. I likhet med tingsrätten finner inte heller hovrätten det utrett att mannen i tumultet avsiktligen träffat en av poliserna med ett slag i ansiktet eller med armbågen i sidan.

När det däremot gäller en spark i bröstet konstaterar hovrätten att det som mannen berättat inte är förenligt med vad de två polismännen uppgett, och att deras uppgifter inte kan uppfattas på annat sätt än att mannen utdelade sparken i bröstet på en av dem i avsikt att skada denne.  Det anses också utrett att våldet medfört smärta och en kontusion på polismannens bröstkorg.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 993-22

MÖD fastställer detaljplan för omfattande förändring av Stureplanskvarter

Ett antal byggnader skulle enligt detaljplanen rivas och ersättas med nya byggnationer, bland annat en utökad galleria som enligt bolaget skulle förstärka upplevelsen av den klassiska stenstaden kring Stureplan i Stockholm. Kommunen bedömde att riksintresset kunde tillgodoses samtidigt som utveckling av city möjliggjordes genom förändringarna. Klagomål riktades mot handläggningen. Mark- och miljööverdomstolen höll syn. Kommunen medgav relativt omfattande förändringar av detaljplanen och

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att konsekvenserna för de olika intressena är svåra att överblicka. Även om rivningarna har negativ påverkan på de kulturhistoriska värdena på lokal nivå så innebär de inte någon påtaglig skada på riksintresset. Kvarteret avviker från stenstadens gängse principer och dess särart innebär enligt Mark- och miljööverdomstolen att detaljplanens förändringar kan accepteras. Även om de högre byggnadshöjderna upplevs som olägenheter för boende bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det inte är fråga om betydande olägenheter. Överklagandena avslås.

Mark- och miljööverdomstolen P 266-21

Enbart förvarat narkotika mot ersättning – straffet sänks

Mannen dömdes till två års fängelse för narkotikabrott, brott mot knivlagen och ringa narkotikabrott. Narkotikabrottet, som var de allvarligaste, avsåg anskaffande, förvaring och innehav av 604 tramadoltabletter och 427 gram amfetamin. Själv hävdade mannen att han fått 5 000 kronor och 20 kartor Tramadol av en vagt bekant person för förvaring. När han kom hem hade han upptäckt att påsen även innehöll små påsar med vitt pulver som han trodde var kokain. Han hade dock inte sett någon annan utväg än att förvara narkotikan tills den vagt bekante personen kontaktade honom eftersom han inte hade några kontaktuppgifter till denne.

Varken tingsrätten eller hovrätten anser att berättelsen kan lämnas utan avseende, men anser ändå att mannen begick gärningen med i vart fall likgiltighetsuppsåt. Sett enbart utifrån sort och mängd narkotika uppgår narkotikabrottets straffvärde enligt hovrätten till ett år och tio månaders fängelse. Men eftersom mannens roll endast varit att förvara narkotikan mot ersättning anser hovrätten det inte visat att han var den slutliga mottagaren av narkotikan eller den som skulle ha fått vinning av en framtida försäljning. Detta sänker straffvärdet och påföljden för den samlade brottsligheten till ett år och nio månaders fängelse.

Göta hovrätt B 3847-21

Rätt att stoppa Paludan i Hjällbo men fel i Borås

Polismyndigheten avslog den danske politikern Rasmus Paludans ansökningar om att få hålla allmänna sammankomster i Borås den 29 april 2022 och i Hjällbo Centrum samt på Angereds torg den 26 februari 2022 för att bland annat bränna Koranen. Paludan överklagade besluten och förvaltningsrätten kommer nu till olika slutsatser avseende de båda ansökningarna.

När det gäller Borås anser förvaltningsrätten att de förväntade ordnings- och säkerhetsproblem som Polismyndigheten hade anfört visserligen är allvarliga, men att de inte var så exceptionella att det förelåg skäl för att helt vägra det sökta tillståndet på den grunden. Om inte tidpunkten för sammankomsten hade passerat hade förvaltningsrätten därför beviljat tillstånd och målet hade återförvisats till Polismyndigheten för ny prövning.

När det däremot gäller ansökan om de specifikt utpekade platserna i Hjällbo centrum och på Angereds torg, där Polismyndigheten inte funnit platserna lämpliga utifrån ett ordnings- och säkerhetsperspektiv, och då Paludan motsatt sig att genomföra sammankomsterna på annan plats, finner förvaltningsrätten inte anledning att ifrågasätta bedömningen och avslår överklagandet.

Förvaltningsrätten i Göteborg 3248-22

 

Personer utan allvarlig brännskada kan ha liknande problem - får inte ersättning

Efter att den idag 63-årige mannen 2006 vid en arbetsplatsolycka ådrog sig 70-procentiga brännskador erhöll han hel sjukersättning, livränta och personlig assistans. Från januari 2016 erhöll han även handikappersättning med 36 procent av prisbasbeloppet för perioden januari 2016 – december 2018. Men när han ansökte om fortsatt ersättning på samma nivå för merkostnader från januari 2019 blev det avslag.

Enligt Försäkringskassan nådde hans merkostnader inte upp till kvalifikationsgränsen på minst 28,5 procent av prisbasbeloppet eftersom han bland annat inte fick räkna med kostnaderna medicinsk fotvård. Enligt kammarrätten har det inte framkommit att besvären i sig har en sådan koppling till funktionsnedsättningen att de är en direkt följd av den. Domstolen menar att en person utan funktionsnedsättning skulle kunna ha motsvarande besvär och kostnader.

Kammarrätten i Sundsvall 3256-20

Får uppskov med utflytt från hyresrätt - med hänsyn till barnen

Med hänvisning till att det fanns en hyresskuld och att flera hyror betalats för sent begärde hyresvärden att hyresavtalet inte skulle förlängas. Hyresgästen anförde att han blivit arbetslös under pandemin men att han nu hade arbete igen och kunde sköta hyrorna. Han berättade att han bodde i lägenheten med flera barn varav tre var under sju år och att han med hänsyn till barnens bästa borde få behålla lägenheten.

Hovrätten konstaterar att betalningsförsummelserna innebär att hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser på ett mycket allvarligt sätt samt att hyresskulden kvarstår oförändrad trots att han fått ett arbete. Även med beaktande av barnens bästa finner hovrätten att betalningsförsummelserna är så allvarliga att hyresavtalet ska upphöra. Överklagandet avslås men med beaktande av barnens bästa medger hovrätten ett kortare uppskov med utflytt trots den befintliga hyresskulden.

Svea hovrätt ÖH 577-22

 

Fängelsedömd aktieägare har rätt till skadestånd för överträdelse av ABL

Käranden anställdes 2007 som redovisningskonsult av bolaget och han blev ägare till en del av aktierna. År 2018 dömdes samma man för bokföringsbrott till tio månaders fängelse samt näringsförbud. Under tiden som fängelsestraffet avtjänades köptes aktierna i bolaget av ett annat bolag och gick sedan i konkurs på egen begäran. Käranden yrkade att företrädarna för bolaget solidariskt skulle förpliktas att betala drygt 555 000 kr plus ränta med hänvisning till att de i samförstånd agerat så att hans aktier blev värdelösa. 

Tingsrätten ogillade käromålet - men hovrätten gör nu en annan bedömning. Sammantaget finner hovrätten att svarandenas agerande vid fullgörandet av uppdraget innebar en överträdelse av ABL på ett sådant sätt som krävs för skadeståndsskyldighet. Hovrätten förpliktar dessa att solidariskt betala 50 000 kr plus ränta till käranden samt ersättning för rättegångskostnader.

Hovrätten över Skåne och Blekinge T 3451-21

Endast ett fåtal mejl ska lämnas ut i kommunal arbetsrättslig tvist

Kvinnan vände sig till kommunen och begärde ut totalt 193 e-post-konversationer i en arbetsrättslig tvist som huvudsakligen skickats mellan medarbetare inom grundskoleförvaltningen. Efter överklaganden och omprövning lämnade förvaltningen endast ut åtta meddelanden - med motiveringen att de övriga inte bedömdes utgöra allmänna handlingar och inte heller omfattades av rätt till partsinsyn.

Kammarrätten avslår nu av samma skäl utlämnande av merparten av handlingarna. Endast ett e-postmeddelande som anses ha tillfört ärendet sakuppgift och därmed kan ge rätt till partsinsyn, samt e-postmeddelanden skickade till andra mottagare än de som arbetat med tvisten, visas åter för ny prövning.

Kammarrätten i Göteborg 6493-21

Näringsförbud ger sänkt fängelsestraff

Mannen dömdes till sex månaders fängelse och tre års näringsförbud för bokföringsbrott efter att tingsrätten bedömt att hans bolag helt saknat bokföring för tiden efter april 2016 - dessutom hade befintligt räkenskapsmaterial inte bevarats på rätt sätt.

Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömningar och dömer mannen för bokföringsbrott i enlighet med en i hovrätten justerad gärningsbeskrivning. Med beaktande av det men som mannen får anses lida av näringsförbudet bedömer hovrätten att straffmätningsvärdet motsvarar fyra månaders fängelse, och sänker fängelsestraffets längd i enlighet med detta.

Svea hovrätt B 7186-19

Skärpt straff för fyra våldtäkter och fotografering av sovande kvinna

Mannen åtalades och dömdes i tingsrätten till fyra års fängelse för fyra fall av våldtäkt och fyra fall av kränkande fotografering i samband med våldtäkterna. Dessa begicks efter att han och kvinnan umgåtts och druckit alkohol och hon somnat hemma hos honom, och därmed befunnit sig i en särskilt utsatt situation.

Hovrätten anser liksom tingsrätten att det är utrett att kvinnan vid samtliga tillfällen saknat förmåga att värja sig och därmed inte deltagit frivilligt i samlagen, vilket mannen varit medveten om och otillbörligt utnyttjat. Det gäller även att han fotograferat henne olovligen och i hemlighet.

Hovrätten anser att det samlade straffvärdet motsvarar 4,5 års fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 2402-22

5,5 års fängelse för sju fall av våldtäkt mot sambo

Under flera år utsatte mannen sin sambo och mamman till deras barn för bland annat vaginala, anala och orala samlag samt penetration med dildos, där han bland annat använde kontroll över hennes mediciner som påtryckning. Tingsrätten fann åtalet styrkt för fem av sju åtalade våldtäkter och dömde mannen till tre år och fyra månaders fängelse.

Hovrätten finner nu åtalet styrkt för samtliga sju åtalspunkter och skärper straffet till 5,5 års fängelse. Kvinnans uppgifter får enligt hovrätten starkt stöd av annan åberopad bevisning i ett antal relevanta avseenden. Hennes uppgifter om tid och plats för händelserna, de sexuella handlingarna och mannens kontrollerande beteende får ett mycket starkt stöd av övrig utredning. Även när det gäller att hon utsatts för visst våld finns stödbevisning, även om den är något svagare och endast avser händelser strax före undersökningen. Även i frågan om tvång, våld och ofrivillig sex får kvinnans uppgifter enligt hovrätten sådant stöd av den övriga utredningen att hennes uppgifter ska läggas till grund för bedömningen av åtalet. Kvinnans redogörelse ger inte heller utrymme för att mannen kan ha missförstått hennes ovilja att delta i de sexuella handlingarna. Genom hennes uppgifter är det enligt hovrätten alltså klarlagt att mannen begick gärningarna med uppsåt.

Hovrätten bedömer att det samlade straffvärdet överstiger minimistraffet för grov våldtäkt, och tar vid bestämmande av straffet även hänsyn till att mannen skiljs från sina politiska uppdrag.

Hovrätten för Västra Sverige B 2087-22

Döms för att ha anstiftat olovlig trädfällning

Den tilltalade friades i tingsrätten från anstiftan av skadegörelse - åklagaren påstod att han anlitat personer som på hans uppdrag avverkat ett träd på en fastighet så att det blev skador "för okänt men inte ringa värde". Ett vittne har berättat att han såg då trädet, en tall, höll på att kapas och att han i samband med händelseförloppet kommit att prata med den tilltalade som uppgett att han hade fått kommunens godkännande till trädfällningen.

Den tilltalades påstående om att de personer som utförde trädfällningen av misstag fällde tallen och att det inte skedde på uppdrag av honom framstår enligt hovrätten som påtagligt vaga och otydliga. Sammantaget finner hovrätten att åtalet är styrkt varför den tilltalade döms för anstiftan till skadegörelse.

Svea hovrätt B 508-22

 

Förvaltningsrätten prövade mål om jobb- och utvecklingsgarantin i strid med överklagandeförbud

En man deltog inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin i en arbetsmarknadsutbildning. Arbetsförmedlingen beslutade att avbryta insatsen efter bedömningen att han inte kunde tillgodogöra sig utbildningen.

När mannen begärde omprövning av beslutet avvisade Arbetsförmedlingen begäran med motiveringen att ett beslut om att avbryta en viss insats inom programmet inte är ett beslut som kan omprövas. Förvaltningsrätten upphävde beslutet och återförvisade målet till Arbetsförmedlingen för omprövning av beslutet, och kammarrätten avslog Arbetsförmedlingens överklagande.

Arbetsförmedlingen fullföljde talan till Högsta förvaltningsdomstolen, som nu upphäver kammarrättens och förvaltningsrättens avgöranden samt avvisar mannens överklagande till förvaltningsrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen 1454-21

 

Kringflackande man har rätt till prövning av bistånd i vistelsekommunen

Kommunen avslog mannens ansökan om ekonomiskt bistånd för juni 2020 samt för en skuld, bland annat med motiveringen att kommun inte bedömdes vara hans bosättningskommun. Han var då folkbokförd på en adress i en annan kommun och bostaden som han uppgav sig ha i sökandekommunen hade utmätts och gått till tvångsförsäljning månaden innan, och kunde enligt kommunen därför inte anses ge någon reell och permanent boendemöjlighet. Han bedömdes enligt kontoutdrag även ha haft sin huvudsakliga vistelse i en annan kommun.

Förvaltningsrätten avslog respektive avvisade mannens överklagande men kammarrätten återförvisar nu frågorna om biståndet för juni respektive skulden till kommunen respektive förvaltningsrätten. När det gäller biståndet för juni bedömer kammarrätten att det inte har stått klart att någon annan kommun än vistelsekommunen har haft ansvaret för att ge mannen stöd och hjälp, och eftersom denna även varit sökandekommunen är det den som är ansvarig för att pröva den ansökan. När det gäller bistånd till skulden konstaterar kammarrätten att en förvaltningsdomstols avgörande inte utgör hinder mot att samma sak prövas på nytt om avgörandet är betungande för den enskilde, vilket det aktuella avslaget är. Detta avgörande hindrar enligt kammarrätten därför inte att frågan prövas på nytt varför målet visas åter till förvaltningsrätten för prövning i sak.

Kammarrätten i Stockholm 7442-21

Handlingar ska lämnas ut på stället även under en pandemi

Sveriges lantbruksuniversitet gjorde fel som med hänvisning till covid-19-pandemin nekade en person att ta del av allmänna handlingar på stället, har Justitieombudsmannen (JO) kommit fram till i ett beslut.
 
Det var sommaren 2021 som begäran gjordes att snarast få ta del av allmänna handlingar i Sveriges lantbruksuniversitets lokaler. Med hänvisning till covid-19-pandemin meddelade universitetet att detta inte kunde ske förrän två och en halv månad senare. ChefsJO uttalar att myndigheter under pandemin endast i undantagsfall har kunnat vägra att genast lämna ut en allmän handling på stället med hänvisning till risken för smittspridning. Universitetet kritiseras för att det inte tillgodosett personens begäran och för att heller inte ha meddelat ett överklagbart beslut om saken.
 
 

Rejäl straffskärpning för husbilsbedragare

Utan avsikt att fullfölja avtalen och redovisa likviden erbjöd sig mannen och kvinnan att via en bilfirma förmedla försäljningen av två personbilar och nio husbilar, varav de dyraste två var värda omkring 750 000 kronor styck.

Mannen åtalades och fälldes för totalt 10 fall av grovt bedrägeri, ett fall av bedrägeri och ett penningtvättsbrott avseende en handpenning som en köpare betalat. Kvinnan dömdes för åtta fall av grovt bedrägeri och ett fall av rattfylleri. Påföljderna bestämdes till fyra respektive två års fängelse.

Hovrätten skärper nu kvinnans påföljd. Hovrätten konstaterar att kvinnan gjort sig skyldig till åtta fall av grova bedrägerier som samtliga har utgjort led i en brottslighet som har utövats i organiserad form och har varit systematisk. Vidare hade brottsupplägget inte kunnat realiserats utan hennes insatser. Bland annat mot den bakgrunden bedömer hovrätten att straffvärdet är högre än vad tingsrätten har kommit fram till och skärper påföljden till tre års fängelse.

Göta hovrätt B 1484-21
 

Skadestånd för förtal på Facebook-sida

På sin facebooksida delade kvinnan två artiklar och annat innehåll om mannen, som arbetar som polis. Mannen gjorde gällande att kvinnan gjort sig skyldig till förtal. Eftersom hon pekat ut honom som brottsling/klandervärd yrkade mannen att kvinnan skulle betala skadestånd.

Av utredningen framgår att kvinnan lämnat uppgifterna om mannen och hans person medvetet och hovrätten konstaterar att hon inte har gjort antagligt att hennes gärning har varit försvarlig. Anklagelserna har inneburit ett allvarligt angrepp mot mannens integritet och hovrätten bedömer att den yrkade ersättningen om 5 000 kr med hänsyn till uppgifternas karaktär och spridning. Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Svea hovrätt FT 11242-20

Mognadsbedömningar räckte för covid-vaccination av ungdomar

Justitieombudsmannen (JO) har granskat hur Region Uppsala agerat i samband med covid-vaccination av ungdomar i åldern 15-17 år. Istället för att kräva vårdnadshavares samtycke använde sig regionen i stället i första hand av mognadsbedömningar. Vid hälso- och sjukvård av barn krävs som huvudregel vårdnadshavares samtycke om det inte står klart att barnet har nått en sådan mognad att det självt kan ta ställning till åtgärden i fråga. Vilken mognad som krävs i det enskilda fallet beror på vårdåtgärdens art och angelägenhetsgrad.

När det gäller den aktuella åtgärden har chefsJO inga synpunkter på regionens val att tillämpa individuella mognadsbedömningar i de enskilda fallen.

 

Förlorar ledsagarservice efter 23 år

Kommunen beslutade efter 23 års ledsagarservice, där den 74-åriga kvinnan bedömts ingå i personkretsen, att avslå hennes begäran om fortsatt insats med hänvisning till att hon inte tillhörde personkretsen. Detta med hänvisning till att en aktuell utredning visade att hon klarade en övervägande del av vardagliga göromål självständigt, skötte toalettbestyr, hygien, påklädning, matlagning samt hushållssysslor, förflyttade sig självständigt inomhus och inte hade några svårigheter att förmedla eller ta emot information.

Förvaltningsrätten biföll kvinnans överklagande men kammarrätten fastställer nu kommunens beslut.

Kammarrätten konstaterar att kvinnan behöver viss hjälp, främst med förflyttningar och aktiviteter utanför hemmet i främmande miljöer samt med att läsa skriftlig information. Däremot visar den aktuella utredningen även att hon klarar mycket av den dagliga livsföringen själv. Vidare har kvinnan inte presenterat någon utredning som gör det sannolikt att hennes funktionshinder orsakar sådana betydande svårigheter i hennes dagliga livsföring och därmed ett så omfattande behov av stöd och service som krävs för att hon ska tillhöra personkretsen.

Även kammarrättens slutsats blir därmed att hon inte rätt till insatser med stöd av LSS.

Kammarrätten i Jönköping 1332-21

Åtta döms för brottsplaner mot östermalms-vd

Halv nio på fredagsmorgonen den 19 november 2021 grep polis fyra personer utklädda i DHL-jackor i en falskskyltad BMW utanför en företagsledares bostad på Nybrogatan i Stockholm. Samtliga erkände att det var på väg att tillgripa väskor, klockor och smycken till ett värde av omkring fem miljoner kronor i företagsledarens bostad.

Ytterligare fyra som varit inblandade i planeringen av stölden åtalades, bland annat en kvinna som var flickvän till en av de tilltalade och som arbetat som assistent till företagsledaren.

Tingsrätten dömer nu sex av dem till tre års fängelse för förberedelse till inbrottsstöld, en person för att ha anstiftat brottet till samma straff, medan en person döms till två års fängelse för medhjälp till brottet. Tingsrätten förverkar även villkorligt medgiven frihet för fyra av de tilltalade som har återfallit i brott.

Enligt tingsrätten ska gärningen bedömas som förberedelse till inbrottsstöld och inte försök till grovt rån, vilket varit åklagarens förstahandsyrkande, eftersom de tilltalade inte bedöms ha nått försökspunkten i brottsplanen. Gärningen bedöms som inbrottsstöld och inte som rån eftersom det inte anses att de tilltalade hade tänkt att använda våld eller hot om våld.

Stockholms tingsrätt B 17846-21

Fastnade i polisens telefonkö och kunde inte anmäla viltolycka - frias från brott

Direkt efter att mannen krockat med ett rådjur, som dött på platsen, ringde föraren 11414 för att anmäla olyckan. Men efter en dryghalvtimme i telefonkö gav han upp, och anmälde sedan inte olyckan förrän 14 timmar senare.

Förseelse mot jaktlagen bedömde tingsrätten och dömde mannen till 40 dagsböter, men hovrätten friar honom nu.

Hovrätten konstaterar att det inte rört sig om något uppsåtligt brott och att mannen på eget initiativ har anmält händelsen, även om han dröjt för länge. Till det kommer att han i direkt anslutning till olyckan försökt anmäla och suttit i telefonkö under en dryg halvtimme utan att kopplas fram till polisen, vilket samtalslistor visar.

Att han uppfattat att djuret var dött när han lämnade platsen, och att det alltså inte fanns någon risk för att det skulle förorsakas ytterligare lidande, påverkar också bedömningen av graden av hans klandervärdhet. Sammantaget anser hovrätten att omständigheterna är sådana det rör sig om ett ringa fall, och att mannen därmed ska frias.

Svea hovrätt B 52-22

Bristfällig utredning låg till grund för skönsbeskattning - domen rivs upp

Den klagande skönsbeskattades först i avsaknad av deklaration. Efter att ha lämnat in deklarationer för 2017 och 2018 skönsbeskattades vederbörande av Skatteverket på den grunden att underlaget för deklarationerna ansågs allt för bristfälligt.

Kammarrätten menar emellertid att Skatteverkets utredningar är behäftade med flera brister, bland annat gällande frågan om etableringsersättning till sökandens hustru samt eventuella hyreskostnader.

Sammantaget – och med särskild hänsyn till att Skatteverket inte bemött uppgifter som lämnats in – anser kammarrätten att Skatteverket inte visat att underlagen för deklarationerna är så bristfälliga att de inte kan läggas till grund för beskattningen. Underinstansernas avgöranden ändras och de påförda skattetilläggen tas bort. 

Kammarrätten i Jönköping 3108-3109-21

Vapen och ammunition på olika ställen i lägenheten – olika brott

Mannen dömdes till fem års fängelse för grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott. Vapenbrottet avsåg innehav av en revolver som hittats i en väska tillsammans med patroner vid en husrannsakan. Vid ytterligare en husrannsakan hittades även ett magasin och ytterligare patroner, som tillsammans med det första fyndet summerade till 400 stycken.

Tingsrätten konstaterade att mannen inte haft rätt till innehavet och att vapnet och patronerna påträffats i en miljö där den typiskt sett kunde befaras komma till brottslig användning, vilket gjorde brottet grovt.

Hovrätten gör samma bedömning av innehavet av revolvern och den ammunition som hittades i samma väska. När det däremot gäller innehav av den ammunition som inte förvarats i direkt anslutning till vapnet – som tingsrätten bedömt som del av grovt vapenbrott – rubricerar hovrätten istället detta som brott mot vapenlagen, som inte är ringa. Hovrätten sänker även mannens påföljd till fyra år och tre månaders fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 2115-22

Tinderdejt ledde till våldtäkt – friades i tingsrätten men döms i hovrätten

En dag efter att ha fått kontakt på dejtingsiten Tinder, då kvinnan bland annat sagt att hon inte ville ha sex, åkte hon hem till mannen för att titta på film. Men under kvällen och natten – kvinnan missade sista bussen och sov över – tog mannen vid flera tillfällen initiativ till och hade även sex med kvinnan. Enligt henne skedde detta mot hennes vilja, vilket hon också sade till mannen om än inte tydligt markerande, samtidigt som hon inte visste hur hon skulle ta sig från platsen.

Mannen åtalades för våldtäkt men friades i tingsrätten eftersom kvinnans berättelse bedömdes som lång och detaljerad men i delar något överdriven och inte fullt ut tillförlitlig. Ordföranden och en nämndeman var dock skiljaktiga och ville fälla. Enligt dem hade kvinnan lämnat en klar, tydlig, detaljerad och sammanhängande berättelse fri från motsägelser och överdrifter, med reflektioner kring händelseförloppet samt vad hon känt och tänkt på ett sätt som framstod som rimligt, och inte undvikit att avslöja för henne mindre smickrande detaljer. Detta samt att hon omedelbart efteråt polisanmälde det inträffade, och hennes beteende och sinnestillstånd efteråt, innebar enligt dem att åtalet var styrkt.

Hovrätten instämmer nu i den skiljaktiga meningen och tillägger att vittnesmål från vänner till kvinnan, och från en polisman som körde hennes till sjukhus efteråt, talar för fällande dom. Även rättsintyget anses tala i den riktningen.  Påföljden bestäms till 2,5 års fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 6584-21

 

Borrade efter bergvärme - borrföretag hade strikt skadeståndsansvar

I samband med att bolaget utförde borrningsarbete för bergvärme på en fastighet i Örebro kommun uppstod tryck i ett gammalt borrhål på grannfastigheten. Till följd av detta sprutade jord och lera upp ur det gamla borrhålet och smutsade ner byggnaden på grannfastigheten samt förstörde en grill.

Länsförsäkringar betalade ut ungefär 90 000 kr till ägarna av grannfastigheten för skadorna och begärde ersättning av bolaget.

I likhet med underinstanserna finner Högsta domstolen att det varit fråga om en störning som omfattas av miljöbalken. Förekomst av äldre borrhål är inte ovanligt och störningen bör inte skäligen tålas.

Strikt skadeståndsansvar gäller för skadorna och Högsta domstolen fastställer Mark- och miljööverdomstolens domslut.

Högsta domstolen T 3193-21

Tiotusentals vägglöss under soffan - vräks från hyreslägenheten

I samband med att Anticimex inspekterade lägenheten påträffades vägglöss i stor omfattning, främst under soffan i vardagsrummet, och hovrätten finner det klarlagt att ohyra funnits i lägenheten i vart fall ett år.

Vägglöss hade även hittats i andra lägenheter i trappuppgången, men det har enligt hyresvärden varit fråga om kortvariga angrepp som sannolikt spridits från den aktuella lägenheten.

Det har enligt hovrätten varit fråga om vägglöss i en omfattning långt utöver det som är normalt vid angrepp av vägglöss och hyresgästens underlåtenhet att meddela hyresvärden har bidragit till spridningen av vägglössen till andra lägenheter. Agerandet kan inte anses vara av ringa betydelse och hovrätten beslutar att hyresrätten är förverkad.

Svea hovrätt ÖH 4864-21

 

Domstolstrots av Riksarkivet

Riksarkivet förlorade ett mål om utlämnande av allmänna handlingar i kammarrätten men vägrade sedan att rätta sig efter domen. Riksarkivet får nu allvarlig kritik av Justitieombudsmannen (JO) för agerandet.

Riksarkivet hade nekat ett bolag att ta del av handlingar med hänvisning till 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Kammarrätten uttalade att Riksarkivet inte haft skäl att avslå begäran med hänvisning till den angivna sekretessbestämmelsen och återförvisade ärendet. Men i ett nytt beslut avslog Riksarkivet begäran med hänvisning till samma lagrum i OSL, varpå kammarrätten på nytt återförvisade ärendet.

Nu blev det liggande i sju månader hos Riksarkivet utan åtgärd. Enligt JO är det allvarligt att en myndighet inte respekterar ett avgörande av en överinstans och att det strider mot grundläggande krav på hur företrädare för det allmänna ska uppträda och att Riksarkivet gjort sig skyldig till domstolstrots.

JO 4391-2021
 

Kom överens om uppsägning efter en dags arbete – biståndsansökan avslås

Kommunen avslog en mans ansökan om ekonomiskt bistånd till uppehälle för perioden den 28 juli – 27 augusti 2021 med motiveringen att han genom sitt eget agerande förlorat en provanställning och därmed fördröjt sina möjligheter till självförsörjning. Provanställningen på heltid som fönsterputsare omfattade sex månader med uppsägningstid på 14 dagar. Men redan andra dagen meddelade mannen att han behövde stanna hemma på grund av smärta, och blev då enligt egen uppgift uppsagd. Han inkom även med ett intyg från arbetsgivaren om att hans anställning avslutats utan uppsägningstid efter gemensam överenskommelse.

Förvaltningsrätten upphävde beslutet och återförvisade målet till kommunen men kammarrätten upphäver nu förvaltningsrättsdomen och fastställer kommunens beslut. Kammarrätten konstaterar att mannen kommit överens med arbetsgivaren om att anställningen skulle upphöra – därtill utan uppsägningstid – och att anställningen därmed inte kan anses ha upphört som följd av en ensidig uppsägning av arbetsgivaren. Mannens agerande innebär därför att han inte stod till arbetsmarknadens förfogande, och han saknar enligt kammarrätten därmed rätt till bistånd.

Kammarrätten i Göteborg 868-22

Oklart vem som ansvarar för förvarstagen - JO riktar kritik

Migrationsverket beslutade att en person skulle vara inlåst på ett förvar i väntan på att utvisas. Dagen därpå beslutade polisen att samma person skulle hållas i förvar för att utvisas på grund av brott. Polisens beslut överklagades och domstolen förordnade att mannen omedelbart skulle tas ur förvar då varken polisens eller Migrationsverkets beslut fattats på rätt grund.

Vid en efterföljande granskning av hanteringen fann Justitieombudsmannen (JO) att både verket och polisen var osäkra på vilken myndighet som ansvarade för förvarsfrågan. Båda myndigheterna kritiseras av JO för att ha inte ha hanterat förvarsfrågan på ett rättssäkert sätt. Även Migrationsöverdomstolen kritiseras för att inte ha säkerställt att domen togs emot och uppmärksammades där den förvarstagne var placerad.

Riksdagens ombudsmän JO 1370-20

Sänkt påföljd för hot om skolskjutning – ovanligt lång tid sedan brottet begicks

Mannen var elev på en folkhögskola när han hotade andra elever genom att via Snapchat-grupp skicka en bild på sig själv där han bar en balaklava och höll i ett vapen med en text med innebörden att det under morgondagen skulle ske en skolskjutning. Efter tillslag där polisen bland annat beslagtog balaklavan och en soft air gun åtalades mannen för olaga hot samt två ringa narkotikabrott.

Tingsrätten fann det klarlagt att det för mannens föreställning måste ha funnits en avsevärd risk för att någon i gruppen skulle uppfatta publiceringen som ett allvarligt hot. I och med att han trots detta publicerade bilden gjorde han sig genom likgiltighetsuppsåt skyldig till dödshot – olaga hot med fara för egen eller annan persons säkerhet.

Även de två ringa narkotikabrotten befanns styrkta och mannen dömdes till villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst. Hovrätten ändrar nu påföljden till enbart villkorlig dom. Detta mot bakgrund av att i förhållande till brottens art ovanligt lång tid förflutit sedan de begicks – 3,5 år – vilket ger särskilda skäl mot att förena den villkorliga domen med böter.

Hovrätten för Nedre Norrland B 85-21

Hade lägenhet bara för att kunna byta den till en större

Med hänvisning till att hyresgästen hade sitt permanenta boende ordnat på annat håll gjorde hyresvärden gällande att hyresgästen saknade behov av lägenheten och yrkade att hyresavtalet därför skulle upphöra. Hyresgästen anförde att han var i lägenheten 1-2 dagar per vecka och resterande tid på sitt lantställe eller i villan han äger med mamman till två av hans barn, men att han planerade att byta lägenheten till en större.
 
Hyresnämnden avslog hyresvärdens begäran om att hyresavtalet skulle upphöra.
 
Hovrätten gör nu en annan bedömning. Enligt hovrätten framgår det av utredningen att hyresgästen inte har behov av lägenheten som permanentbostad och hans planer på lägenhetsbyte är inte konkreta eller nära förestående. Det är därför inte oskäligt att hyresavtalet upphör, menar hovrätten.
 
Svea hovrätt ÖH 7354-21
 
 
 
 
 

Grävde för restaurangtak i Kalmar stadspark – fälls för fornminnesbrott

I egenskap av företrädare för ett bolag lät mannen gräva tolv gropar för att gjuta fundament till en takkonstruktion i anslutning till en restaurang i fornminnesrika Kalmar stadspark. Mannen åtalades för att genom grävningen olovligen ha grävt ut en skyddad fornlämning och ha skadat och ändrat fornlämningen, och mark i anslutning till fornminnet. Tingsrätten friade från fornminnesbrott med hänvisning till att marken redan var tagen i bruk, troligen redan tidigare grävts i och att inget avvikande påträffats vid grävningen.

Hovrätten fäller däremot. Hovrätten konstaterar att mannen erkänt och går därefter strikt på att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet olovligen rubbar, tar bort, gräver ut, täcker över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändrar eller skadar en fornlämning ska dömas för fornminnesbrott. Straffvärdet för gärningen ligger enligt hovrätten på bötesnivå och företrädaren döms till 60 dagsböter. Hovrätten ålägger även bolaget en företagsbot på 25 000 kronor.

Göta hovrätt B 915-21

Fälls för vapenbrott efter bilder och film i mobiltelefonen

Den 20-årige mannen åtalades och fälldes för en rad brott, men friades från grovt vapenbrott. Vapenbrottet gällde otillåtet innehav av en skarpladdad pistol, som polisen hittat bilder och en filmsnutt på i mannens mobiltelefon. Mannen hävdade att pistolen var en replika som tillhörde en kompis. Enligt tingsrätten fanns inget i utredningen som visade på att pistolen avfyrats eller att den varit funktionsduglig. Vidare bedömdes det inte som klarlagt att mannen haft omedelbar och självständig kontroll och rådighet över pistolen under tillräckligt lång tid.

Hovrätten fäller nu mannen för vapenbrott. Domstolen ansluter sig till tingsrättens bedömning att det är en riktig pistol, att det är mannen som hållit i pistolen och att han haft uppsåt i förhållande till att det varit ett tillståndspliktigt vapen. Vidare anser hovrätten att mannens vaga uppgifter om att vapnet tillhört en kompis som stått precis utanför bild inte förtjänar tilltro, och att han kan fällas även om han bara haft sådan omedelbar kontroll över och tagit befattning med den under helt kort tid.

Men mot bakgrund av att det inte med säkerhet gått att fastställa om pistolen varit i brukbart skick eller att pistolen varit fullt fungerande bedömer hovrätten brottet vara av normalgraden. Hovrätten skärper påföljden från fängelse i två och ett halvt år, till fängelse i två år och nio månader.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 722-22

Hovrätten fastställer livstidsdomar för mordet på Årstabron

Natten mellan den 16 och 17 september 2020 sköts en man till döds på Årstabron i Stockholm med fem skott. Tre män – en 20-åring, en 28-åring och en 30-åring – åtalades för att tillsammans ha dödat mannen. Bevisningen bestod bland annat av chattar på olika konton från den krypterade kommunikationstjänsten Anom. För 20- och 30-åringen bedömde tingsrätten att chattarna var tillräckligt för att slå fast att de använt de aktuella kontona vid de tidpunkter som var intressanta i målet, samt att innehållet visade planering, förberedelser, utförande och betalning för mordet.

För 28-åringen byggde bevisningen i stället till stor del på att 20- och 30-åringen skrivit om honom i chattarna på ett sätt som tydligt indikerade att även var inblandad i mordet. Utifrån detta, tillsammans med annan bevisning, kommer tingsrätten fram till att 20- och 28-åringen var närvarande på bron när mannen sköts och dömer båda för mord.

30-åringen, som inte varit närvarande på bron, döms istället för anstiftan av mord. För 20-åringen bestäms påföljden till 14 års fängelse och för 28- och 30-åringen till livstids fängelse. Hovrätten fastställer därmed tingsrättens domar. 

Svea hovrätt B 1462-22

59 278 kronor för omhändertagande av katter inte orimligt hög kostnad

Efter att länsstyrelsen omhändertagit katter fakturerades ägarna för kostnaden på 59 278 kr och länsstyrelsen anförde att det i kostnaden ingick uppställning och vittjanden av fällor gällande de katter som inte var hanterbara. Motparterna gjorde gällande att kostnaden var oskäligt hög. Det framgår av utredningen att de trots förbud har hållit katter på fastigheten.

Kammarrätten konstaterar att vad som anförts om hög ålder och ekonomiska förhållanden inte har betydelse för frågan om det finns särskilda skäl att befrias från betalningsansvar. Länsstyrelsen har enligt egen dokumentation beaktat  ntresset av att genomföra omhändertagandet så kostnadseffektivt som möjligt. Enligt kammarrätten framstår kostnaden för omhändertagandena inte som orimligt höga. Kammarrätten fastställer länsstyrelsens beslut.

Kammarrätten i Jönköping 1993-21

Efternamn ändrades 1947 - adopterad 77-åring får nu rätt till namnet

För att den sökande, en 77-årig man adopterad man, ska få förvärva efternamnet Scheremetiew som en del av ett dubbelt efternamn krävs - konstaterar kammarrätten - att han kan visa att han innan adoptionen bar efternamnet ifråga. Att så är fallet framgår visserligen inte av några kyrkböcker men av utredningen i fallet står det klart att den sökandes biologiske farfar och far fick sina efternamn ändrade från Angelini-Ettinger till Scheremetiew i november 1947. Detta medför att även den sökande, som vid tidpunkten för ändringen var två år gammal, omfattades av beslutet om namnändring enligt då gällande regler.

Mot den bakgrunden bifaller kammarrätten överklagandet och beviljar mannen dubbelt efternamn.

Kammarrätten i Stockholm 7501-21

Långa fängelsestraff för organiserad narkotikaförsäljning i stor skala

Under omkring ett år bedrev nio personer i olika roller en organiserad och vinstdrivande verksamhet med omfattande försäljning av narkotika, dopnings- och läkemedel. Försäljning skedde både på öppna hemsidor och på krypterade hemsidor på Darknet. Köparna betalade med swish eller kryptovalutor och några av de nio tillhandahöll sina bankkonton för verksamheten. Konversation mellan dem och andra skedde i stora delar genom den krypterade appen Wickr.

De inkomna beställningarna sammanställdes i listor som skickades i så kallade protonmail, en omfattande krypterad mail-tjänst, till dem av de nio som agerade lagerhållare, paketerare och postare. Försändelserna postades sedan i olika postlådor för vidare distribution till köparna med vanlig postgång. I verksamheten förekom även bokföring och redovisning. Vid tillslaget gjordes även omfattande beslag av preparat och förpackningsmaterial som förvarades i olika bostäder. Till verksamheten kunde även knytas personer som bidragit med att försvåra för myndigheter att kontrollera penningströmmarna.

Tingsrätten fäller nu sju av de tilltalade för bland annat synnerligen grovt narkotikabrott, grovt narkotikabrott, grovt dopningsbrott, brott mot läkemedelslagen, brott mot lagen om handel med läkemedel och grovt penningtvättsbrott. Påföljderna bestäms till mellan villkorlig dom och nio års fängelse.  

Göteborgs tingsrätt B 2009-21

DNA-bevisning på brottsplatsen - frias ändå från åtal om inbrott

Efter ett lägenhetsinbrott hittades en pannlampa på fönsterbrädan till ett krossat fönster med DNA från två personer. En av personerna var en en känd inbrottstjuv – huvuddelen och extremt starkt (Grad +4) – och den andre var okänd. Åtalad för grov stöld medgav inbrottstjuven att han ägde en pannlampa liknande den upphittade men hävdade att den lånats ut, getts bort eller stulits av någon annan person, samt nekade till brott.

Tingsrätten bedömde utifrån DNA-fyndet, mannens delvis motsägelsefulla och detaljfattiga uppgifter att åtalet var styrkt. Påföljden bestämdes, mot bakgrund av uppenbart återfall i likartad brottslighet och att det rörde sig om nyupptäckt brott, till fem års fängelse.

En oenig hovrätt friar nu mannen. Även om DNA-fyndet med viss styrka talar för att mannen har varit i lägenheten, kan det enligt hovrätten inte uteslutas att aktuell DNA avsatts på pannlampan vid en tidigare tidpunkt. För en alternativ gärningsman talar även fyndet av ytterligare en oidentifierad persons DNA på pannlampan. Till detta kommer att det inte finns någon annan bevisning som knyter mannen till platsen eller till den tillgripna egendomen, vilket enligt hovrätten sammantaget innebär att bevisning inte är tillräcklig för att nå upp till beviskravet för fällande dom.

Två ledamöter är skiljaktiga och vill fastställa tingsrättsdomen i skuldfrågan.

Svea hovrätt  B 14298-20

Fuskade med skatten åt fel håll - döms för bedrägeri mot kreditbolag

Mannen åtalades för en rad brott och fälldes för försök till grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning, narkotikabrott och skattebrott. Däremot friades han från grovt bedrägeri riktat mot ett kreditbolag som gett honom ett billån på 719 200 kronor.

Kreditbedömningen hade gjorts utifrån mannens oriktiga, för höga, inkomstuppgifter till Skatteverket för inkomståret 2016, som sedan legat till grund för bedömningen av hans kreditvärdighet.

Enligt hovrätten måste mannen ha varit medveten om att den felaktiga taxeringen skulle ligga till grund för kreditbolagets prövning av hans kreditvärdighet, och han lurade på det sättet kreditbolaget att betala lånet till honom. Att han själv inte var i kontakt med kreditbolaget förändrar inte den bedömningen. Handlingen innebar vinning för mannen och risk för slutlig förlust för kreditbolaget, och faran för slutlig förlust måste enligt hovrätten anses betydande eftersom mannens verkliga inkomst var avsevärt lägre än den uppgivna och eftersom säkerheten i en bil inte kan anses särskilt betryggande med hänsyn till bilars snabba värdeminskning.

Att kreditbolaget i efterhand bedömt att det inte funnits grund för att säga upp låneavtalet påverkar inte hovrättens bedömning. Påföljden skärps från ett år och tre månaders till två års fängelse.

Svea hovrätt  B 5145-20

Avvecklade bolaget - korttidsstöd måste återbetalas

Det aktuella taxiföretaget ansökte i april 2020 om stöd vid korttidsarbete och beviljades stöd för en period mellan mars och maj 2020 med ca 43 tkr. Bolaget har sedan i juni kommit att besluta om vinstutdelning om ca 58 tkr. Kammarrätten bedömer att bolagets beslut om utdelning utgör en tydlig indikation på att bolaget själv inte ansett sig ha allvarliga ekonomiska svårigheter.

Det bolaget har framfört, att verksamheten lades ned och att ingen ekonomisk buffert behövdes mer, är enligt kammarrättens mening inte tillräckligt för att förklara varför ett beslut om vinstutdelning har fattats en månad efter att stödperioden avslutats.

Bolaget har förorsakat att stöd vid korttidsarbete har lämnats på felaktig grund och är därmed skyldigt att återbetala utbetalt stöd.

Kammarrätten i Stockholm 4595-21

 

Har man rätt att avstå barnbidrag och flerbarnstillägg?

En mamma som erhållit barnbidrag och flerbarnstillägg vände sig till Försäkringskassan med önskemål om att få avsäga sig förmånen och betala tillbaka redan gjorda utbetalningar. Anledningen var att hennes make arbetade i Sverige för en annan EU-medlemsstats ambassad och som en del av sin lön fick olika bidrag och ersättningar till deras barn, som var betydligt högre än det svenska barnbidraget. De riskerade därför att förlora makens ersättningar och bli återbetalningspliktiga med stora belopp.

Förvaltningsrätten avslog men kammarrätten biföll mammans överklagande. Kammarrätten konstaterade att det visserligen inte framgick av lagtexten att det var möjligt att avsäga sig rätten till en förmån, men att det inte i sig innebar en skyldighet för den enskilde att ta emot utbetalningar som man inte hade ansökt om eller vill ha. 

Försäkringskassan överklagade och Högsta förvaltningsdomstolen ska nu pröva frågan om förutsättningarna för den som är berättigad till barnbidrag att avstå förmånen.

Högsta förvaltningsdomstolen 6275-21

Uppsagd montör med stelopererade handleder får rätt till livränta

I 20 år arbetade den nu 61-årige mannen som montör med stora maskiner, med tunga lyft, drag- och vridmoment och med tilltagande problem med sina handleder, innan han slutligen blev tvungen att steloperera handlederna. Efter det arbetstränade han hos sin arbetsgivare men visade sig inte längre kunna utföra arbetet och blev då uppsagd. Men när han ansökte om livränta avslog Försäkringskassan med hänvisning till att det saknades medicinska underlag som styrkte en nedsättning av hans inkomstförmåga under minst ett år framöver.

Kammarrätten upphäver nu underinstansernas avgöranden och visar målet åter till Försäkringskassan. Kammarrätten anser i likhet med förvaltningsrätten att det i vart fall sedan sommaren 2020 finns stöd för att mannens förmåga att utföra arbetsuppgifter som hans tidigare arbetsgivare kunnat erbjuda har varit nedsatt i minst ett år.

Kammarrätten konstaterar även att det saknas närmare utredning avseende vilka arbeten som skulle kunna vara lämpliga för mannen med hänsyn till bland annat hans skada, utbildning, ålder och tidigare arbetslivserfarenhet, samt uppgifter om vilken inkomst som kan ligga till grund för beräkningen av eventuell inkomstförlust.

Kammarrätten i Göteborg 5916-21

Fel europaväg i gärningsbeskrivningen friade mannen – döms efter justering

Med sitt B-körkort lastade mannen en personbil på ett släp, vilket gav en totalvikt för ekipaget som översteg 3,5 ton, och körde iväg. Av gärningsbeskrivningen i åtalet för olovlig körning och brott mot trafikförordningen framgick det att de åtalade gärningarna hade begåtts ”på E16 i höjd med Hamrånge, Gävle kommun”. Tingsrätten konstaterade dock att det såvitt tingsrätten kände till inte existerade någon plats som samtidigt var ”på E16” och ”i höjd med Hamrånge”.

Eftersom tingsrätten varken kunde döma för en gärning som påstods ha ägt rum på en icke-existerande plats, eller för en annan gärning än den som åklagaren hade gjort gällande, ogillades åtalet.

Efter en justering till ”E4 i höjd med Hamrånge, Gävle kommun”, fäller hovrätten nu mannen till 4 000 kronor i penningböter för brott mot trafikförordningen. Hovrätten friar från olovlig körning för bristande uppsåt. Däremot konstaterar hovrätten att mannen utan svårighet, till exempel genom kontroll av bilens registreringsbevis, hade kunnat kontrollera dess maximala släpvagnsvikt och om den gällande gränsen överskridits. Trots att detta ålegat honom som förare gjorde han inget för att försäkra sig om att släpet inte överskred viktbegränsningen, och har därmed varit oaktsam.

Hovrätten för Nedre Norrland B 64-21

Artbrott att köpa sex av minderårig

En man som dömts för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling har dömts till skyddstillsyn och 80 timmars samhällstjänst av en oenig högsta domstol (HD). 

Mannen friades först i tingsrätten från våldtäkt mot barn. Tingsrätten bedömde det inte visat att han tvingat den 14-åriga flickan till sexuell aktivitet, eller att han känt till hennes ålder. I hovrätten dömdes mannen istället för att ha köpt sex av henne som under 18 år.  Enligt hovrätten fanns det inte stöd i praxis att se det som ett artbrott. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn.

En oenig HD ändrar nu hovrättens dom och förenar skyddstillsynen med föreskrift om 80 timmars samhällstjänst.

Enligt HD är skyddsaspekterna för barnet särskilt framträdande. Brottets art bör tillmätas betydelse för påföljden. Som utgångspunkt kan villkorlig dom i förening med samhällstjänst, trots brottslighetens art, ska komma ifråga.

Straffvärdet motsvarar fyra månaders fängelse, därmed är skyddstillsyn i förening med 100 timmars samhällstjänst tillräckligt ingripande. Eftersom mannen stått under övervakning i ett år och nu är inne i slutfasen av ett sexualbrottsprogram bestämmer HD antalet timmar samhällstjänst till 80.

Ett justitieråd är skiljaktigt och vill fastställa hovrättens dom.

 
Högsta domstolen B 2197-21

Reklamerade till fel e-post adress - går miste om ersättning för försenat flyg

Tingsrätten förpliktade Thai Airlines att betala 600 euro till en passagerare som kompensation för att en flygning blev mer än tre timmar försenad. Bolaget överklagade och begärde att passagerarens talan skulle ogillas, med hänvisning till att passageraren reklamerat för sent.

Enligt passageraren hade han skickat reklamation till bolaget via e-post den 13 augusti men bolaget anförde att den adress som meddelandet skickats till inte används av bolaget.

Hovrätten finner det rimligt att bolaget får bära meddelanderisken eftersom passageraren är en konsument. Den e-postadress som meddelandet har skickats till används inte av bolaget och hovrätten konstaterar att passageraren inte förklarat varför han sänt meddelandet till den aktuella adressen. Den har inte anvisats av bolaget.

Hovrätten finner att reklamationen till bolaget gjordes först den 11 februari året efter, ungefär sju månader efter att resan avslutades. Den 20 februari meddelade bolaget att reklamation gjorts för sent.

Sammantaget finner hovrätten att passagerarens krav är preskriberat och tingsrättens dom ändras. Passagerarens talan ogillas.

Svea hovrätt FT 8563-21

Försökte göra dotter arvslös - HD beslutar att gåvor ska återföras

Bouppteckningen efter den avlidna mannen visade en brist i boet. Ett särkullbarn yrkade att två gåvor från den avlidne till en annan dotter, skulle återbäras till dödsboet i den del de kränkte hennes laglott med hänvisning till att gåvorna var att likställa med testamente.

Tingsrätten bedömde att gåvorna innebar ekonomisk uppoffring under mannens återstående livstid och därför inte var att likställa med testamente. Det har framkommit att kontakten brutits mellan mannen och särkullbarnet efter en konflikt och att mannen, i samband med att han ärvde pengar efter sin bror, vid flera tillfällen sagt att han avsåg att göra henne arvslös.

Mot bakgrund av detta finner Högsta domstolen att det får antas att gåvorna lämnades väsentligen för dödsfalls skull. Gåvorna ska därför återföras till dödsboet till den del de kränker särkullbarnets laglott.

HD T 6974-20

HD: Sexuellt ofredande inget artbrott som motiverar fängelse

En man har gjort sig skyldig till sexuellt ofredande som har bestått i att han på en tågstation lagt sin hand på en 15-årig flickas lår och fört den till hennes underliv, berört henne på brösten, kysst henne i ansikten och gjort uttalanden av sexuell karaktär. Hovrätten bedömde att straffvärdet inte överstiger en månads fängelse och bestämde påföljden till villkorlig dom och dagsböter.

Högsta domstolen (HD) framhåller att sexuellt ofredande omfattar en mängd situationer där allvaret i kränkningen av den sexuella integriteten kan vara mycket olika. Detta gäller enligt HD även när gärningen har bestått i ett handgripligt antastande av ett barn som fyllt 15, men inte 18 år. Det är därför enligt HD inte motiverat, att oavsett vilket straffvärde brottet har, bedöma sexuella ofredanden som brott av sådan art att fängelse normalt ska dömas ut.

HD delar hovrättens bedömning av straffvärdet och att påföljden bestäms till villkorlig dom i förening med kännbart bötesstraff. Hovrättens dom fastställs.

Högsta domstolen B 1697-21

Jäv i Mark- och miljööverdomstolen?

Vattenfall ansökte om tillstånd till effektivisering av ett vattenkraftverk och mark- och miljödomstolen gav bolaget det ansökta tillståndet som innebar en ökad vattenavledning. Mark- och miljööverdomstolen fann inte skäl att ge prövningstillstånd.

Högsta domstolen ger nu prövningstillstånd för frågan om jäv förekommit i Mark- och miljööverdomstolen, målet i övrigt förklaras vilande.

Högsta domstolen Ö 7081-21

 

 

Svenskt misslyckande med vaccinpass - JO riktar kritik

E-hälsomyndigheten har inte lyckats leva upp till EU:s krav om att utfärda vaccinationsbevis till alla personer som har vaccinerats här - myndigheten kritiseras nu av Justitieombudsmannen, JO. Kraven omfattar även individer utan personnummer eller som inte har en folkbokföringsadress men E-hälsomyndighetens rutin, som innefattade e-legitimation och folkbokföring, innebar att en viss personkategori undantogs från att skaffa vaccinationsbevis.

Att vissa enskilda - trots att de uppfyllt de formella kraven - inte har kunnat få ett vaccinationsbevis som de har rätt till är inte godtagbart enligt JO. Särskilt som vaccinationsbevisen syftade till utökade möjligheter till fri rörlighet under pandemin.

JO 6003-2021

 

 

Hiv-positiv frias från framkallande av fara för annan vid nio samlag

I början av 2022 hade den hiv-positive mannen vid nio tillfällen oskyddade samlag med en kvinna utan att berätta för henne om sin infektion. Tingsrätten friar honom dock nu från åtalet för framkallande av fara för annan. Tingsrätten kommer fram till att det är styrkt att mannen har haft oskyddade samlag med kvinnan samtidigt som han varit hiv-positiv och att han inte informerat henne om detta - vilket han var skyldig att göra.

Men utifrån ett sakkunnigt vittne som presenterat hur virusnivåerna förändras vid behandling - vilka faktorer som påverkar om det finns risk för smitta och när risken för smitta är liten - finner tingsrätten att det inte funnits en beaktansvärd risk för att kvinnan skulle ha kunnat smittats med hiv.

Jönköpings tingsrätt B 545-22

HD fastställer editionsföreläggande gällande digitala skatteuppgifter

Dottern väckte talan mot sin pappa om underhållsbidrag och yrkade att pappan skulle förpliktas att lämna in sina årsopgörelser (årsredovisningar) från Skattestyrelsen i Danmark för de aktuella åren. Pappan bestred yrkandet om edition och anförde att han inte hade handlingarna och att han inte hade möjlighet att få tag på dessa, varför han inte heller kunde betraktas som innehavare av dem.

Tingsrätten avslog editionsyrkandet men hovrätten förelade pappan att ge in sina digitala uppgifter för åren 2017-2019. Utredningen visar att den skattskyldige kan ta del av informationen genom att logga in i Skattestyrelsens elektroniska system med sitt BankID. Även om pappan inte har de begärda handlingarna lagrade på sin dator så gör Högsta domstolen bedömningen att han får anses inneha handlingarna eftersom han enkelt kan logga in och få tillgång till dem.

Med ändring av hovrättens beslut förelägger Högsta domstolen pappan att senast fyra veckor efter beslutet lämna in de aktuella uppgifterna från Skattestyrelsen avseende åren 2017-2019.

Högsta domstolen Ö 4651-21

Sammanslagning av särskolor strider inte mot barnkonventionen

Utbildningsnämnden i Danderyds kommun beslutade i februari 2021 att samla grundsärskoleverksamheten i två skolenheter. Beslutet överklagades, och upphävdes av förvaltningsrätten. Domstolen motiverade beslutet med att kommunen inte hade fastställt vad som var barnens bästa innan beslutet fattades och att beslutet därför stred mot lag.

Kammarrätten gör nu motsatt bedömning och fastställer kommunens beslut. Enligt domstolen ställer barnkonventionen inte krav på en formell process för att fastställa barnets bästa, utan det är tillräckligt att ledamöterna har kunnat ta hänsyn till barnens bästa inför besluten. Mot denna bakgrund bifaller kammarrätten kommunens överklagande. Kammarrätten har samma dag kommit till en liknande slutsats angående Skolnämnden i Solna stads beslut att genomföra stadieförändringar på två av kommunens skolor.

Kammarrätten i Stockholm 5211-21

Frias från misshandel – bevisning inte tillräckligt stark

Enligt åklagaren knuffade mannen sin sambo och tog ett grepp om huden på hennes rygg, varför han åtalades för misshandel. Mannen anförde att kvinnan på grund av psykiska särdrag hittat på det hela. Tingsrätten bedömde emellertid kvinnans redogörelse som detaljerad och sammanhängande, och ansåg att det inte fanns någon anledning för kvinnan att ljuga. Domstolen bedömde också att de fotografier åklagaren åberopat gav stöd till hennes uppgifter. Mannen dömdes för misshandel till villkorlig dom med samhällstjänst.

Hovrätten gör nu en annan bedömning. Enligt domstolen finns omständigheter som medför att kvinnans uppgifter ska värderas med försiktighet. Bland annat anförs att kvinnan anmälde händelsen först efter två månader, att hon anmält flera allvarliga händelser som inte lett till åtal, och att parterna inlett en vårdnadstvist. Därför kan hennes uppgifter endast ligga till grund för en fällande dom om de får starkt stöd av den övriga bevisningen.

Hovrätten bedömer att vittnenas uppgifter inte innehåller några egna iakttagelser eller bedömningar, utan bygger helt på kvinnans uppgifter till dem. Domstolen menar vidare att fotografierna har begränsat bevisvärde då någon närmare bedömning av vad fotografierna utvisar eller hur eventuella rodnader och blåmärken uppkommit inte är möjlig. Sammantaget är bevisningen som presenterats inte tillräckligt stark. Mannen frikänns därför.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 3284-21

 

 

Arbetsgivare vann tvist om genomsnittlig arbetstid

I en tvist om vad som är genomsnittlig arbetstid enligt gummiverkstadsavtalet går Motorbranschens arbetsgivarförbund segrande ur striden mot Transportarbetarförbundet. Efter att ha använt arbetstidslagen som tolkningsunderlag är det enligt Arbetsdomstolen tillåter avtalet att arbetstiden är 35 timmar respektive 45 timmar varannan vecka.

Transport hävdade att avtalet, som stipulerade en genomsnittlig veckoarbetstid på 40 timmar, inte tillåter den fördelning av arbetstiden som en däckanläggning i Göteborg tillämpade. Den vecka arbetstiden var 45 timmar ansåg Transport att de anställda skulle ha rätt till övertid.

Det som fällde avgörandet för utgången i målet är regleringen i arbetstidslagen som under vissa förutsättningar ger möjlighet att tillämpa en beräkningsperiod om upp till fyra veckor för den genomsnittliga veckoarbetstiden. Att förlägga arbetstiden över en tvåveckorsperiod som bolaget tillämpat stred därför inte med gummiverkstadsavtalet, enligt majoritetens uppfattning.

Två skiljaktiga fäster istället vikt vid att avtalstexten saknar reglering om hur genomsnittsberäkningen skulle göras. Orden ”i genomsnitt” gick därmed inte att tillämpa, och avtalet innebar att det inte ens gick att jämna ut den genomsnittliga veckoarbetstiden under en tvåveckorsperiod.

Arbetsdomstolen 2022 nr 20

Vifta med machete mot väktare anses inte vara grovt hot mot tjänsteman

En väktare uppmärksammades på att en man försökte ta sig in i en bil som inte var hans och konfronterade mannen, som då tog fram en machete. Hovrätten gör liksom tingsrätten bedömningen att mannen i ett första skede med macheten uppsåtligen har riktat ett hot mot väktaren, och även i ett senare skede uppsåtligen har orsakat en skada på väktarens hand.

Även hovrätten dömer därför mannen för hot och våld mot tjänsteman. Men där tingsrätten har bedömt hotet som grovt på grund av att mannen i ett aggressivt tillstånd har hotat väktaren med en machete anser hovrätten inte att omständigheterna är sådana att gärningen ska rubriceras som grov. Här fäster hovrätten vikt vid att det inte är bevisat att mannen riktat något utfall mot väktaren med macheten. Tingsrättens påföljd, som även avser en rad andra brott, reduceras två månader och stannar på 1,5 års fängelse.

Göta hovrätt B 493-22

Friades i tingsrätten - får livstid för mord i hovrätten

Den 24 augusti 2018 sköts en man med flera skott vid Årby motionsspår i Eskilstuna och avled senare på sjukhus. Med hjälp av eftersökshund hittades mordvapnet nedgrävt i skogen med intakta DNA-spår, och efter att även telefontrafik och vittnesuppgifter pekat i viss riktning åtalades två män, för mord och grovt vapenbrott respektive försök till grovt vapenbrott. Tingsrätten fann inte någon av åtalspunkterna styrkta och friade männen.

Hovrätten gör en annan värdering av bevisläget och fäller männen för mord respektive försök till grovt vapenbrott och dömer dem till livstids respektive två års fängelse. Den fällande morddomen är bland annat en följd av en annan värdering av DNA-fynden på pistolen och övrig analys av den. Enligt analysen bedöms det vara minst 100 gånger mer sannolikt att de aktuella analysresultaten om huvudhypotesen – att mannen använde pistolen vid skjutningen – är sann än att den alternativa hypotesen; att mannen hanterade pistolen någon eller några veckor före skjutningen .Sammantaget talar bevisningen i den delen enligt hovrätten synnerligen starkt för att mannen deltagit i skjutningen. Det tillsammans med bevisning i form av bland annat ett WhatsApp-samtal och flyktfordonet, som alternativa förklaringar inte bedöms kunna förta kraften av, gör enligt hovrätten att det med marginal är ställt utom rimligt tvivel att mannen begått mordet.

Svea hovrätt B 8656-19

 

Upphäver detaljplan som strider mot flera bestämmelser i PBL

För att kunna bygga 50-60 nya bostäder inom stadsdelen Näset i Göteborg antog kommunen en detaljplan som innebar att mark som användes för parkering och återvinning skulle bebyggas. Flera boende i området överklagade detaljplanen och yrkade att den skulle upphävas med hänvisning till betydande olägenheter och bristande anpassning.

Sammantaget gör mark- och miljödomstolen bedömningen att detaljplanen strider mot flera bestämmelser i PBL, bl.a. säkerställer inte detaljplanen en god trafikmiljö och tar inte hänsyn till befintliga bebyggelse- och fastighetsförhållanden. Detaljplanen bedöms även medföra betydande olägenheter för vissa av de klagande. Mark- och miljödomstolen upphäver detaljplanen.

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg P 2320-21

Uppenbart bäst för barnet att vårdnaden flyttas över till familjehemsföräldrarna

Utredningen visar att barnet rotat sig i familjehemmet och att han uppfattar det som sitt eget. Familjehemsföräldrarna bedöms kunna ge barnet en uppväxt med stabila förhållanden, och ge barnet omvårdnad, trygghet och god fostran samt ta ansvar för att barnet får ha kontakt med sina biologiska föräldrar. Den biologiska mamman motsatte sig en överflyttning av vårdnaden och framhöll att hennes livssituation förbättrats samt att hon ville att barnet skulle flytta hem till henne i framtiden.

Enligt hovrättens bedömning ligger en eventuell återförening mellan barnet och den biologiska mamman flera år fram i tiden. Hovrätten bedömer att det är uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden om barnet flyttas över till familjehemsföräldrarna. Tingsrättens domslut fastställs i den överklagade delen.

Hovrätten för Västra Sverige T 6701-21

Grannens vittnesmål styrker otillåten andrahandsuthyrning av lägenhet

Hyresgästen hade lämnat olika uppgifter kring om någon annan person bott i lägenheten och hyresvärden yrkade att hyresavtalet inte skulle förlängas med hänvisning till otillåten andrahandsuthyrning. En granne berättade att ett par, hyresgästen var ingen av personerna, bott i lägenheten ungefär ett halvår.

Hovrätten finner i likhet med hyresnämnden inte skäl att ifrågasätta grannens uppgifter och anser det visat att lägenheten olovligen hyrts ut i andra hand under perioden. Hovrätten finner att hyresgästen genom agerandet har åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet inte skäligen ska förlängas. Överklagandet avslås och hovrätten förtydligar vid vilket datum som hyresavtalet har upphört.

Svea hovrätt ÖH 6704-21

Polis misshandlades vid festlokal - åtalad frias

Brottsoffret har berättat han blev nekad att gå in i festlokalen i Lindome eftersom han är polis. I entrén kände att han fick ett slag i bakhuvudet men att han inte såg vem det var som slog honom. Till följd av detta fick han sårskador, smärta, blodvite och en blånad. Den tilltalade, en 42-årig man, fälldes mot sitt nekande för misshandel i tingsrätten.

Hovrätten konstaterar att de vittnesuppgifter som tillkommit inte bidrar till någon klarhet när det gäller händelseförloppet och konstaterar att vissa uppgifter är motsägelsefulla. Hovrätten menar att flera personer kan ha varit inblandade i konflikten som påbörjades efter att det framkommit att brottsoffret var polis. Utredningen ger enligt hovrätten inte tillräckligt stöd för åklagarens gärningspåstående utan lämnar utrymme för tvivel om när våldet utövades och av vem eller vilka.

Eftersom åklagaren inte anses ha uppfyllt det beviskrav som krävs för en fällande dom ogillas åtalet.

Hovrätten för Västra Sverige  B 2146-21

Oklara ägarförhållanden till försvunnen bil - nekas försäkringsersättning

Fyra månader efter att han tecknat försäkring för en Audi A6 anmälde mannen bilen som stulen utanför hans bostad när han var utomlands. Audin var försäkrad hos Moderna (bolaget) och av försäkringsavtalet framgick att försäkringen gällde försäkringstagare och ägare till fordonet under förutsättning att ägaren också var fordonets huvudsakliga brukare.

Moderna ansåg inte att mannen styrkt att han var ägare och huvudsaklig brukare av bilen och nekade försäkringsersättning. En rad märkliga omständigheter framkom kring hans köp. Bilen hade varit avställd i 18 månader innan och köpet, vilket hade kommit till stånd efter ett slumpartat möte med säljaren. Köparen hade snabbt fått fram 48 000 kr i kontanter trots att han hade skulder på över 400 000 kr. Säljaren hade inte hörts i målet som vittne. Även omständigheterna kring utlandsresan var oklara.  

Tingsrätten fann att mannens berättelse om bilköpet hade låg tillförlitlighet med flera osannolika moment och talan om ersättning ogillades. Även hovrätten gör bedömningen att mannen inte har visat att han var bilens ägare och huvudsakliga brukare. Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

Svea hovrätt  T 14466-20

Mördade man med kniv och gaffel - frias för mordförsök på mannens far

Mitt på dagen den 15 juli 2021 besökte en pappa sin son. När han kom till lägenheten var sonen inte hemma och han satte sig därför på en stol för att vänta. Plötsligt stod en okänd man i dörröppningen. Strax därefter kom sonen hem varpå den okända mannen gick till våldsam attack. Han misshandlade pappan och högg sonen med kniv och gaffel. Sonen tog sig ut ur lägenheten där han utsattes för fortsatt grovt våld. Flera personer bevittnade händelserna.

När polisen anlände till platsen avled sonen. Pappan skadades svårt men överlevde.

En 36-årig man greps på platsen och dömdes i tingsrätten för mord och försök till mord till livstids fängelse. Hovrätten ändrar nu tingsrättens dom på så sätt att mannen döms för grov misshandel istället för försök till mord. Bland annat mot bakgrund av att det inte bedöms klarlagt hur det gick till när pappan fick sina skärsår är det enligt hovrätten inte styrkt att 36-åringen handlade med avsikt att döda även honom. Det är inte heller bevisat att den tilltalade vid tidpunkten för gärningen insåg att det fanns en risk för att pappan skulle dö till följd av hans agerande och att han var likgiltig till en sådan effekt, anser hovrätten. Påföljden livstids fängelse ändras dock inte.

Hovrätten för Västra Sverige B 1584-22

 

Ytterligare mordförsök men samma påföljd

En natt i november 2018 uppstod ett bråk på en krog i Märsta norr om Stockholm. En man riktade pistol mot kroggästerna, och två andra män var beväpnade med knivliknande föremål. Bråket slutade med att tre personer knivhöggs. Snart därefter greps tre män som åtalades för bland annat försök till mord.

Tingsrätten ansåg det vara utrett att männens avsikt varit att konfrontera någon inne på krogen, och att det var uppenbart att det förelegat ett samförstånd mellan gärningsmännen om att visst våld skulle kunna komma att brukas. Även om de objektiva förutsättningarna för att döma samtliga tilltalade för försök till mord bedömdes vara uppfyllda ansåg tingsrätten att det inte var utrett att två av dem varit likgilitiga inför förverkligandet av risken att någon skulle berövadas livet.

En av de tre männen dömdes för två fall av försök till mord, ett fall av grov misshandel samt ett fall av misshandel till fängelse i 3 år och 9 månader. De övriga två männen dömdes till fängelse i 1 år och månader samt 3 år och 9 månader för bland annat grov misshandel och misshandel.

Hovrätten dömer nu den förstnämnde för ytterligare ett fall av försök till mord. Påföljden ändras dock inte.

Svea hovrätt  B 2427-21

Nekades ombyte i tjejernas omklädningsrum - inte diskriminering

Eleven ville byta om i de omklädningsrum som var avsedda för tjejer, men skolan nekade det. I stället erbjöds eleven att byta om i ett tredje utrymme dit eleven kunde ta med sig några vänner.

Byrån mot Diskriminering gjorde gällande att staden utsatt eleven för diskriminering som hade samband med hennes könsöverskridande identitet eller uttryck. Tingsrätten ogillade käromålet.

Hovrätten konstaterar att skolans beslut innebar att ingen elev tilläts byta om i ett omklädningsrum avsett för motsatt kön. Jämfört med en grupp pojkar eller flickor som inte hade könsöverskridande identitet, är det lika stor andel i dessa grupper som utesluts från att byta om i ett omklädningsrum avsett för motsatt kön som i en grupp med personer med könsöverskridande identitet. Skolans beslut bedöms i praktiken inte missgynna personer med könsöverskridande identitet i den mening som avses i diskrimineringslagen och hovrätten fastställer tingsrättens dom.

Svea hovrätt FT 1033-20

Tillbringar långa perioder utomlands - hyresavtalet upphör

Enligt hyresvärden hade hyresgästen utan tillstånd låtit bl.a. sin dotter bo i lägenheten under perioder som hon varit utomlands. Därutöver ifrågasatte hyresvärden hyresgästens behov av lägenheten med hänsyn till hennes engagemang utomlands.

Hyresgästen anförde att hennes dotter bott inneboende hos henne en period när hon blev hemskickad från ett arbetsuppdrag under pandemin men att dottern nu har en egen lägenhet. Hovrätten konstaterar att hyresgästen berättat att hon vistas utomlands i längre perioder och att lägenheten då hyrts ut i andra hand, utan att hon fått tillstånd till detta. Att den aktuella uthyrningen till dottern kan ha påverkats av covid-19 pandemin förändrar inte att dottern nyttjat lägenheten självständigt.

Hovrätten beslutar att hyresavtalet ska upphöra och hyresgästen är skyldig att flytta genast.

Svea hovrätt ÖH 15051-21

Två personer åtalas för försök till mord och grovt vapenbrott i Eskilstuna

Den 15 oktober 2021 avlossades flera skott mot en fastighet i Eskilstuna. Nu har åtal väckts mot två personer misstänkta för försök till mord.

– Jag menar att det är bevisat att de båda personerna som nu åtalas tillsammans och i samförstånd försökt döda två personer vid den skottlossning som inträffade på Domaregatan i Eskilstuna den 15 oktober förra året. De båda misstänkta åtalas samtidigt för grovt vapenbrott då de innehavt ett vapen utan tillstånd, laddat det med skarp ammunition och avlossat vapnet på allmän plats, säger kammaråklagare Åsa Kullgren som lett förundersökningen i ett pressmeddelande.

– Det är i undantagsfall som den här typen av brott leder till åtal. Polisen har gjort ett gediget arbete under förundersökningen. Det är tack vare det och att målsäganden och vittnen medverkar som åtal har kunnat väckas, säger Åsa Kullgren i pressmeddelandet. 

Målnummer i Eskilstuna tingsrätt: B 3470-21

Inte diskriminering att neka juriststudent med funktionsnedsättning uppdelad tentamen

Juriststudenten har en funktionsnedsättning som innebär att universitetet har haft att vidta åtgärder för tillgänglighet vid salstentamen.

De åtgärder universitetet vidtog var att erbjuda henne längre skrivtid och även möjlighet att dela upp tentamen på visst sätt. En förening stämde universitetet å kvinnans vägnar och begärde att universitet skulle förpliktas att betala diskrimineringsersättning till henne. Föreningen framförde bland annat att varken en tentamen omfattande nio timmar eller den erbjudna uppdelade tentamen försatte kvinnan i en jämförbar situation.

Tingsrätten avslog föreningens talan. Även hovrätten avslår nu talan och anför bland annat att vittnen meddelat att de inte sett några särskilda tecken på att hon var uttröttad eller annars mådde dåligt. Hovrätten konstaterar vidare att den förlängda skrivtiden gav kvinnan betydligt mer tid än de andra studenterna. Hon valde också att genomföra hela tentamen vid ett tillfälle i stället för att spara en fråga till omtentamen och fick sitt dittills högsta betyg på juristutbildningen. Enligt hovrättens uppfattning har det inte heller lagts fram tillräcklig utredning till stöd för påståendet att kvinnan genom att nekas ett generellt beslut om uppdelning av salstenta orsakats problem av sådan omfattning att det föreligger ett missgynnande i diskrimineringslagens mening.

HD: Tyskt domstolsbeslut ska verkställas i Sverige

Åklagarmyndigheten i Bremen har hos Kriminalvården begärt att ett domstolsbeslut rörande en svensk medborgare som avser straffomvandling ska erkännas och verkställas i Sverige. Den tyska domstolen har 2017 utfärdat det som närmast motsvarar tre strafförelägganden mot mannen och samma domstol dömde honom 2018 till fängelse i åtta månader för brott som enligt svensk lag motsvarar bedrägeri. Beslutet om straffomvandling avser nu omvandling till ett gemensamt fängelsestraff om ett år och fem månader.

HD framhåller att omvandlingsbeslutet har meddelats enligt regler i den tyska straffprocessrätten. Det avser vidare en svensk medborgare, varför förutsättningarna i 3 kap. 1 § europeiska verkställighetslagen är uppfyllda. Det framgår av kompletterande upplysningar från den tyska åklagarmyndigheten att det varit fråga om ett skriftligt förfarande samt att den svenska medborgaren haft möjlighet att yttra sig skriftligen och också fått ta del av beslutet.

Den tyska domstolens beslut ska enligt HD:s bedömning erkännas och verkställas i Sverige vilket innebär att hovrättens dom ändras.

Högsta domstolen Ö 7281-21

Oskäligt med vite även om bostadshus inte var färdigt inom avtalad tid

Av utredningen framgick att kommunen sålde en obebyggd fastighet till köparen för 750 000 kr och enligt köpekontraktet åtog sig köparen bl.a. att bebygga fastigheten med bostadshus för permanentboende inom två år. Köparen tillträdde fastigheten och fick förlängd tid att fullfölja byggnadsskyldigheten, men vid tidsfristens utgång fanns inget slutbesked från byggnadsnämnden även om bostadshuset i praktiken var färdigt. Nämnden yrkade att vite skulle dömas ut.

Enligt avtalet skulle bostadshuset vara "färdigt för inflyttning" inom den utsatta tiden och hovrätten bedömer att bostadshuset inte var färdigt för inflyttning eftersom startbesked ännu inte getts. Enligt hovrätten skulle det dock vara oskäligt att tillämpa den aktuella punkten om vite i köpeavtalet och hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Göta hovrätt T 1079-21

Höll sig undan utvisning – inget bistånd enligt LMA

Kammarrätten prövar om den enskildes rätt till bistånd enligt LMA har upphört på grund av han håller sig undan så att hans beslut om utvisning inte kan verkställas. Migrationsverket har vid två tillfällen sökt honom på hans boende och vid dessa tillfällen har varken han eller några tillhörigheter påträffats. Då hans konton har undersökts har det framgått att han har tagit ut pengar på en annan ort än boendeorten.

Den enskilde har inte meddelat Migrationsverket att han flyttat eller på vilken bostadsadress han fortsättningsvis kommer nås. Migrationsverket har visserligen haft viss kontakt med honom men har saknat självständig möjlighet att kontakt honom. Han ska därför anses hålla sig undan i enlighet med 12 § LMA och har därför inte längre rätt till bistånd.

Kammarrätten i Sundsvall 2275-21

Påföljden för misshandel fördubblas när nödvärnsinvändning avfärdas

En man åtalades för att ha utdelat två slag mot en annan mans ansikte med ett ölglas och för att ha sparkat honom. Efter bråket fick brottsoffret sy 13 stygn och hade ont i huvudet i en månad. Mannen invände att den andre slagit först och att han agerat i självförsvar.

Tingsrätten ansåg inte att nödvärnsinvändningen vara obefogad men att det ändå var uppenbart oförsvarligt av mannen att sedan fortsätta att utöva så allvarligt våld mot den andre mannen som han gjort. Mot den bakgrunden bestämdes påföljden till fyra månaders fängelse.

Till skillnad från tingsrätten finner hovrätten att mannen vid gärningen inte befunnit sig i en nödvärnssituation. Med beaktande av det är straffvärdet högre än vad tingsrätten har kommit fram till och motsvarar enligt hovrätten åtta månaders fängelse. Med anledning av misshandelns art och att mannen återfallit i brott saknas det enligt hovrätten förutsättningar att bestämma påföljden till något annat än fängelse. Fängelsestraffets längd bestäms i enlighet med straffvärdet.

Hovrätten i Västra Sverige B 6430-21

Hjärnskada och psykiska problem inte skäl för straffrabatt efter grovt hot mot polis

Mannen drabbades vid en operation år 2000 av en hjärnskada som ledde till psykiska problem, självskadebeteende, att han blev lätt påverkad av stress och för lite sömn, och att han kunde ”explodera” om han såg någon bli orättvist behandlad eller om han kände sig trängd. Tingsrätten fällde honom för misshandel, olaga hot, våldsamt motstånd och grovt hot mot tjänsteman, där det sista brottet avsåg en situation där mannen hotat en polis med ett pistolliknande föremål. Med hänvisning till mannens problem av psykisk art reducerade tingsrätten fängelsestraffet och bestämde påföljden till ett års fängelse.

Hovrätten skärper nu påföljden till ett år och tre månaders fängelse. Enligt hovrätten kan inte det som framkommit haft inverkan på mannens agerande när han bland annat hotade polisen. Hans hälsotillstånd beaktas därför inte i förmildrande riktning vid bedömningen av straffvärdet.

Hovrätten för Västra Sverige B 6080-21

Kommun rätt till full ersättning för rättegångskostnader i tvist om avtalsbrott

När kommunen genomförde en upphandling resulterade det i att ramavtal tecknades med tre leverantörer. En av dem var KM som kom att rangordnas som nummer ett efter att leverantören med lägst pris försatts i konkurs. Kommunen inledde ett omfattande byggprojekt, men avropade inte enligt ramavtalet utan kontrakterade ett annat bolag genom ett annat avtal samt genom direktbeställning. KM yrkade att kommunen skulle betala drygt 2,5 milj kr plus ränta med hänvisning till kommunens avtalsbrott. Kommunen menade att projektet inte omfattades av ramavtalet.

Tingsrätten konstaterade att parternas ramavtal endast omfattade fastighetsunderhåll och inte omfattade det i målet aktuella projektet. Kommunen bedömdes inte ha varit skyldig att avropa projektet enligt ramavtalet och käromålet ogillades. KM förpliktades betala kommunens rättegångskostnader med 392 250 kr av yrkade dryga 700 000 kr.

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att projektet inte omfattades av ramavtalet men finner att KM ska betala kommunens yrkade rättegångskostnader i båda instanserna.

Hovrätten för Nedre Norrland T 444-20

Omhändertagande av hund upphävs - mindre ingripande åtgärder inte prövade

Efter att hunden kommit lös och bitit en person beslutade länsstyrelsen att omhänderta hunden. Hundens ägare ifrågasatte att hon skulle ha brustit i sin tillsyn över hunden eftersom hon inte var närvarande vid den aktuella händelsen, det var hennes sambo som rastade hunden när kopplet gick sönder. Hon anförde att mindre ingripande åtgärder var tillräckligt och intygade att inget liknande skulle inträffa framöver.

Det har inte framkommit att hunden skulle ha varit inblandad i någon annan incident. Kvinnan har enligt utredningen mångårig erfarenhet av hundar och bedriver egen verksamhet med hundkurser. Hon anförde att hon låtit inhägna tomten, att hunden numera bar munkorg, har dubbla halsband och koppel samt att hon hade regelbunden kontakt med en hundtränare.

Sammantaget finner kammarrätten att det inte är visat att mindre ingripande åtgärder skulle vara otillräckliga för att hindra hunden från att orsaka ytterligare skada. Länsstyrelsens beslut att omhänderta hunden upphävs. 

Kammarrätten i Stockholm 8924-21

Sandstorm var extraordinär omständighet - SAS ändå ersättningsskyldigt

Flygningen mellan Las Palmas och Göteborg ställdes in och passagerarna bokades om till en flygning tre dagar senare. Av SAS rapport framgick att en sandstorm orsakat stängning av flygplatsen på Las Palmas och hovrätten finner att flygningen ställts in på grund av förhållanden som legat utanför SAS kontroll. Det finns ingen utredning kring när flygplatsen öppnade igen efter stormen. Hovrätten konstaterar att passagerarna visat att det gick en flygning via Köpenhamn två dagar efter den inställda flygningen. Om de bokats på den flygningen hade förseningen blivit mindre än vad den blev. Sammantaget finner hovrätten att SAS inte har visat att förseningen inte kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits. Till skillnad från tingsrätten finner hovrätten att passagerarna har rätt till den yrkade ersättningen plus ränta.

Hovrätten för västra Sverige T 5735-21
 
 

 

Universitet pressade student efter debattartiklar

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kritiseras av Justitieombudsmannen, JO, för att ha brutit mot repressalieförbudet i Tryckfrihetsförordningen gentemot en student som skrivit debattartiklar i Expressen. Två rektorer och vicedekanen vid SLU hade på olika sätt, både direkt och indirekt, påtalat för studenten att artiklarna kunde påverka lantbrukares inställning till universitetet negativt. Det har även funnits en uppenbar risk för att övriga studenter kan ha uppfattat det som att de har en mer begränsad yttrandefrihet än andra medborgare, vilket är allvarligt enligt chefsJO. SLU kritiseras för sitt agerande.

 

Döms för sexbrott mot barn via internet

En 38-årig man kontaktade barn via Snapchat och utgav sig i flera fall för att själv vara i ungefär samma ålder som barnen. Sedan började han genom att lämna instruktioner förmå dem att inom ramen för en pågående chatt utföra sexuella handlingar på sig själva. Tingsrätten finner nu åtalet mot mannen styrkt för bland annat fem fall av våldtäkt mot barn, tre fall av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och tre fall av grovt barnpornografibrott, och dömer honom till fyra år och nio månaders fängelse. I de fall där mannen döms anser tingsrätten det klarlagt att det är han som har kommunicerat eller – beträffande ett barn – sammanträffat med barnen.

Varbergs tingsrätt B 1682-20

Man döms för 19 brott mot sex målsägande – levde under sektliknande förhållanden

I en villa i Tungelsta bodde tre personer – en man och två unga flickor –tillsammans med en nu 43-årig man som hade anställt dem till sitt företag. Företaget bedrev verksamhet inom personlig utveckling. Livet i villan var sektliknande och präglat av hot och våld, och de anställda utsattes rutinmässigt för våldsamma bestraffningar av 43-åringen – de misshandlades, låstes ut på balkongen över natten m.m. När en av flickorna lämnat huset och börjat ett nytt fördes hon bort av mannen i flera dagar. Samtidigt träffade mannen två minderåriga flickor som han kommit i kontakt med på nätet. Han tog dem till huset där de utsattes för våldtäkt och sexuellt ofredande. Åtalad för totalt 27 brott mot sex målsägande döms mannen nu i tingsrätten på 19 punkter – bland annat för grov misshandel, olaga frihetsberövande, grovt olaga hot och våldtäkt mot barn – till 6 års fängelse.

Stockholms tingsrätt B 19915-20

Vantrivsel ger inte rätt till bistånd för dubbelt så hög hyra i annan kommun

Den helt biståndsberoende familjen bodde på en liten ort där det enligt dem inte fanns någonting att göra eller någon att umgås med, där barnen mådde dåligt både i skolan och hemma, ingen trivdes. Efter sökande efter annan bostad i centralorten i hemkommunen utan resultat blev de erbjudna en dubbelt så dyr och mindre lägenhet i en annan kommun och flyttade. Första månaderna fick familjen bistånd till den nya hyran men sedan avslog den nya kommunen halva biståndet. Beslutet motiverades bland annat med att deras flytt inte varit nödvändig för att uppnå skälig levnadsnivå. Förvaltningsrätten ansåg inte att den nya kommunen utrett familjens situation tillräckligt för sitt beslut och visade målet åter, men kammarrätten upphäver nu förvaltningsrättens dom och fastställer kommunens beslut.

Enligt kammarrätten har familjen genom sitt tidigare boende och beviljade bistånd varit tillförsäkrade en skälig levnadsnivå. Det har inte heller visats att bostadsbytet har motiverats av trångboddhet eller av andra sociala eller medicinska skäl, och det framgår inte att bostadsbytet har medfört att föräldrarna närmat sig arbetsmarknaden eller självförsörjning på något annat sätt. 

Kammarrätten i Stockholm 9227-21

448 utdömda fängelseår för 2021 gällande organiserad brottslighet

448 utdömda fängelseår - det högsta hittills. Det är ett av resultaten som lyfts fram från 2021 års myndighetsgemensamma arbete mot organiserad brottslighet. I redovisningen betonas bland annat:

  • Som ett resultat av de insatser som bedrivits inom samverkan utdömdes 448 års fängelse under 2021, vilket kan jämföras med 349 år året innan
  • Försäkringskassans återkrav uppgick till 62 miljoner kronor och 49 miljoner i förhindrade felaktiga utbetalningar
  • Kronofogdemyndigheten säkrade tillgångar för nästan 80 miljoner kronor
  • Skatteverket beslutade 99 miljoner kronor i höjning av skatt.

Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet pågår sedan 2009 och omfattar Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Amnesty kritiserar Sverige i färsk rapport

I en färsk rapport kritiserar Amnesty Sverige för bland annat vapenvåld, hanteringen av pandemin och diskriminering av samernas rättigheter, rapporterar SVT Nyheter.

Amnesty konstaterar att vapenvåldet har ökat, särskilt i utanförskapsområden. De lyfter fram att invandrargrupper i större utsträckning har drabbats hårdare av pandemin. Det betonas även att Sverige har underminerat samernas rättigheter i samband med gruv- och vindkraftsprojekt.

Amnestys rapport fokuserar främst på rika länders hantering av coronapandemin.

Migrationsdomstolen uppgav felaktigt att det inte inkommit handlingar - domen undanröjs

Av handlingarna framgår att den klagande, i samband med att hon överklagade Migrationsverkets beslut, gav in handlingar, bl.a. ett hyreskontrakt för en ny bostad. Migrationsverket överlämnade överklagandet och handlingarna i ärendet till migrationsdomstolen som registrerade handlingarna.

Mot bakgrund av att migrationsdomstolen i sitt avgörande trots detta angav att det inte inkommit några handlingar framstår det som klart att domstolen inte har noterat de aktuella handlingarna. Migrationsdomstolen har alltså inte tagit del av hela processmaterialet innan målet slutligen avgjordes. Enligt Migrationsöverdomstolen utgör detta en sådan brist i handläggningen att domen undanröjs och återförvisas.

Migrationsöverdomstolen UM 1123-22
 
 

Dödshotade gravid sambo

Paret träffades under sommaren 2020 och blev sambos följande höst. De kom att ha ett förhållande som präglades av svartsjuka från båda parternas sida och stundtals av mycket gräl och bråk. Mannen döms i hovrätten för ett fall av misshandel av normalgraden, som avser en spark som riktades mot den gravida kvinnans mage, ett fall av ringa misshandel, ett fall av skadegörelse, flera fall av ofredande och ett flertal fall av olaga hot.

Hovrätten menar att det finns skäl att se på allvar på ett av hoten då den tilltalade när målsäganden var gravid hållit ut henne genom dörren på en förarhytt på en lastbil och uttalat att han skulle döda henne. I övrigt har det enligt hovrätten rört sig om mindre allvarliga gärningar. Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma den tilltalade för grov kvinnofridskränkning men hovrätten finner inte att gärningarna har varit av sådan omfattning och karaktär att kränkningen kan anses som upprepad. Tingsrättens dom står fast med undantag för att den tilltalade ska dömas för olaga hot vid ett okänt antal tillfällen under en 3,5 månaders period. Påföljden, sammhällstjänst med skyddstillsyn, ändras inte. 

Svea hovrätt B 9557-21

Fällkniv i bil var brott – tälja träskulpturer ingen trovärdig förklaring

När poliserna sent en kväll i maj stoppade mannen för att han kört för fort kom det även fram att han hade en fällkniv i fickan. Mannen förklarade sig med att han höll på att lära sig tälja träskulpturer och att han precis kom från en kompis som bodde i skogen och skulle lära honom detta. Tingsrätten godtog förklaringen och friande mannen från brott mot knivlagen, sånär som på den skiljaktige ordföranden som ville fälla.

Ordföranden tog fasta på att mannens uppgifter skiljde sig åt från de uppgifter som han lämnat dels i polisförhör, dels när han hade skrivit in till tingsrätten. Vidare ansåg ordföranden att mannens uppgifter var vaga och framstod som orimliga med hänsyn till tiden på dygnet när detta skulle skett. Istället framstod berättelsen enligt ordföranden som en tydlig efterhandskonstruktion, särskilt som detaljer och förklaringar lagts till allteftersom, varför den kunde lämnas utan avseende. Hovrätten fäller nu mannen i enlighet med den skiljaktiga meningen och dömer honom till 30 dagsböter.

Hovrätten för Västra Sverige B 6503-21
 

Frias från åtal om stor mängd våldtäkter mot personer med olika funktionsnedsättningar

Efter vittnesmål från fyra olika personer med olika former av diagnoser och funktionsnedsättningar om att en man upprepade gånger våldtagit dem oralt, vaginalt och analt åtalades mannen för totalt 22 fall av våldtäkt och två fall av sexuellt ofredande. Tingsrätten fann åtalet styrkt på samtliga punkter och dömde mannen till åtta års fängelse. Tingsrättens ordförande var skiljaktig rörande tre av åtalspunkterna.

Hovrätten friar nu mannen helt. Enligt hovrätten finns det för många oklarheter i utredningen. Bland annat bedöms uppgifterna från de fyra målsäganden som motsägelsefulla. Domstolen anmärker äve på att det har ställts ledande frågor i utredningen, att personerna har på grund av sina funktionsnedsättningar varit lättpåverkade, och det kan ha funnits en konkurrenssituation mellan dem. Sammantaget finner hovrätten mot den bakgrunden inte att beviskravet i brottmål är uppnått.

Hovrätten för Västra Sverige B 1409-22

Skärpt straff för hammarmord på kvinna i Höör

I slutet av mars 2021 slog en man med knytnävsslag och hammare ihjäl en kvinna i en husbil i Höör. Efteråt grävde han ned kvinnans kropp för att dölja sitt brott. Tingsrätten dömde mannen till 16 års fängelse för mord. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att det är bevisat att mannen har slagit kvinnan med minst tio slag med hammare i huvudet och ansiktet, vilket lett till hennes död.

Även hovrätten bedömer att våldet utdelats under ett plötsligt vredesutbrott, men att mannen i gärningsögonblicket har haft för avsikt att döda kvinnan. Hovrätten konstaterar vidare att angreppet har präglats av stor brutalitet, har skett i en situation då kvinnan haft begränsade möjligheter att undkomma eller försvara sig, och att det kraftiga våldet orsakat henne allvarliga, omfattande och dödliga skador. Det råder enligt hovrätten inte heller något tvivel om att kvinnan måste ha känt svår smärta och upplevt stark dödsångest under i vart fall en del av händelseförloppet. Hovrätten anser att att omständigheterna är så försvårande att fängelsestraffet ska skärpas till 18 års fängelse.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 114-22

Misshandlade 89-årig make till döds i badrummet - två års fängelse

I oktober 2020 ringde den då 78-åriga kvinnan 112 och sa att hennes 89-årige make hade ramlat i badrummet och behövde hjälp. Mannen kördes till sjukhus med ambulans men avled där drygt två veckor senare. Innan han avled berättade han i polisförhör om hur hustrun blivit arg på honom när han försökt tömma sin kateter själv och knuffat ned honom på golvet i badrummet. Där hade han sedan blivit liggande i 16 timmar och blivit misshandlad 2-3 gånger av hustrun innan ambulansen kom.

Åtalad för grov misshandel och vållande till annans död nekade kvinnan till att på något vis hade orsakat mannens död. Istället hävdade hon att han själv ramlat och skadat sig. Tingsrätten bedömer dock att mannen i ett inspelat förhör framstår som klar och berättar detaljerat om händelsen, att hans berättelse vinner stöd i övrig utredning, och fäller kvinnan i enlighet åtalet. Tingsrätten bedömer straffvärdet vara fyra års fängelse men reducerar det på grund av kvinnans höga ålder till två års fängelse.

Helsingborgs tingsrätt B 7089-20

Eon har ansvar för miljöskada på fastighet som sålts

Från 1963 till 1996 drev Sydkraft (sedermera E.ON) en transformatorstation på en fastighet i Staffanstorp. När fastigheten såldes lämnades bl.a. en mindre transformator kvar innehållande olja. Fastigheten såldes sedan vidare 1994. Vid ett inbrott på fastigheten 2015 bröts transformatorn upp och olja kan ha läckt ut.

Utredningen visar att E.ON sålt fastigheten till en enskild person och att inga åtgärder vidtogs för att säkerställa att inga föroreningar skulle uppkomma till följd av de föremål som lämnades kvar på fastigheten.

Stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorp förelade E.ON att ta fram en provtagningsplan för att se om det fanns föroreningar på fastigheten eller i grundvattnet.

E.ONs ansvar upphörde inte när fastigheten såldes och det finns enligt Mark- och miljööverdomstolen skäl att fastställa nämndens föreläggande. Domstolen förklarar att länsstyrelsen kan bistå i fall E.ON behöver tillträde till annans mark för att utföra undersökningar och tiden för när provtagningsplanen ska lämnas in ska bestämmas av tillsynsmyndigheten.

Mark- och miljööverdomstolen  M 11752-20

Nekat inträde i advokatsamfundet står fast

Efter juristexamen arbetade juristen som biträdande jurist vid tre advokatbyråer innan han ansökte om inträde i Sveriges advokatsamfund. Stockholmsavdelningen tillstyrkte hans ansökan men styrelsen ansåg att mannen inte styrkt sin lämplighet att utöva advokatyrket och avslog ansökan.

Det avgörande för beslutet var enligt styrelsen den kritik mot mannen som framförts från domstol och ett motpartsombud gällande bristande processföring. 

I samband med ett disciplinärende uteslöts också juristens principal ur samfundet.

Juristen överklagade beslutet att inte anta honom i samfundet till Högsta domstolen. Han anförde att kritiken gällde hans principals agerande och att han i sin roll som biträdande jurist inte kunnat gå emot principalens uppfattning.

Högsta domstolen konstaterar att det inte kommit fram något nytt av betydelse för lämplighetsbedömningen. Det finns inga särskilda skäl att göra en annan bedömning än den som styrelsen har gjort och avslår avslår överklagandet.

Högsta domstolen  Ö 6159-21

Skiftersättning ingår inte när kostnaden för utköp beräknas

En anställd på ett it-företag sades upp efter lite mindre än två års anställning och tingsrätten har i dom ogiltigförklarat uppsägningen. Efter att domen vann laga kraft meddelade it-företaget att det inte hade för avsikt att rätta sig efter domen.

Parterna var överens om att anställningsförhållandet var upplöst och att den uppsagde hade rätt till ett skadestånd motsvarande 16 månadslöner, enligt 39 § LAS. Däremot var man oense om den månatliga skiftersättning om drygt 14 000 kr, som den anställde hade haft rätt till enligt anställningsavtalet, skulle ingå vid beräkningen av månadslönen.

Tingsrätten ansåg att skiftersättningen skulle ingå men Arbetsdomstolen (AD) har nu vänt på utgången i målet.

Med månadslön avses enligt AD i detta sammanhang den vid tidpunkten för anställningens upphörande avtalade årslönen, som utbetalades månatligen utan något påslag för andra lönedelar. Skiftersättningen har inte utgjort ett ytterligare månadslönebelopp, utan får anses vara ett tillägg till grundlönen, och ska således inte ingå beräkningen av den uppsagdes månadslön enligt 39 § anställningsskyddslagen.

Arbetsdomstolen 2022 nr 17

Grovt rattfull måste sluta köra taxi

En taxiförare har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri vilket enligt kammarrätten utgör ett allvarligt brott från trafiksäkerhetssynpunkt. Även om brottet inte har begåtts inom ramen för hans yrkesutövning, menar kammarrätten att brottets karaktär och omständigheterna kring det är sådana att de får anses rubba förtroendet för honom att ansvara för transport av passagerare.

Taxiförarlegitimationen ska därför återkallas och olämplighetstiden ska bestämmas till tre år. Att taxiföraren numera har behörighet att köra personbil med villkor om alkolås m.m. förändrar inte bedömningen.

Kammarrätten i Göteborg  5668-21

 

Väktare fälls för ytterligare sexbrott i tjänsten – straffet skärps

De två tonårsflickorna träffade väktaren för första gången efter att en av dem gripits sedan hon hade snattat i ett köpcentrum. Han ska sedan ha kontaktat den andra flickan vid två tillfällen när hon befann sig i samma köpcentrum, pratat med sig henne in i ett väktarrum och där tvingat till sig oralsex, och även försökt ha vaginalt samlag med henne.

Det kom också anklagelser om sexuella ofredanden mot kvinnor som väktaren stött på under sin tjänsteutövning.

Tingsrätten fällde för två fall av våldtäkt, ett fall av ofredande och fyra fall av sexuellt ofredande, och bestämde påföljden till tre år och sju månaders fängelse. Hovrätten finner nu dels ytterligare ett fall av sexuellt ofredande styrkt, dels att ofredandet istället ska bedömas som ett sexuellt ofredande, och skärper påföljden till fyra års fängelse. Hovrätten anser att mannen utnyttjat sin ställning som väktare och att övergreppen i flera fall skett mot kvinnor under 18 år påverkar straffvärdet i skärpande riktning. Rättens ordförande är skiljaktig rörande ett av de sexuella ofredandena och vill fria mannen på den åtalspunkten.

Svea hovrätt B 493-22

Tvingas flytta efter omfattande störningar

Hyresgästen - en 35 årig kvinna - bodde tillsammans med sin sambo i en lägenhet när hyresvärden sade upp hyresavtalet. Medhyresgästen, kvinnans mamma, medgav hyresvärdens talan i hyresnämnden. Kvinnan yrkade få förlängt hyresavtal gällande lägenheten för egen del, men hyresvärden ansåg att man inte kunde nöja sig med henne som hyresgäst eftersom hon utsatt de kringboende för omfattande störningar.

Genom utredningen finner hovrätten det visat att kvinnan och hennes sambo har utsatt de kringboende för omfattande störningar under lång tid. Mot denna bakgrund bedömer hovrätten att hyresvärden inte skäligen ska behöva nöja sig med henne som hyresgäst och hon har alltså inte rätt till förlängning av hyresavtalet för egen del. Inte heller hennes sambo har rätt till förlängning av hyresavtalet. Hovrätten beslutar att kvinnan och hennes sambo är skyldiga att flytta genast.

Svea hovrätt ÖH 11482-21
 
 

Bad om ursäkt i sms efteråt – fälls för våldtäkt

Efter en fest lade sig de två skolkamraterna i samma säng för att sova. Mannen började smeka kvinnan, upplevde att hon svarade på detta även om hon inte sade något, och hade samlag med henne. Enligt kvinnan hade hon däremot inte varit med på någonting utan spelat medvetslös så att mannen inte fick hjälp samtidigt som det inuti pågick många tankar om att sparka, gråta, fly och skrika, men att inget kom ut och hon ”frös till is”.

Morgonen efteråt lämnade hon lägenheten och sms:ade flera kompisar och sin bror om att hon blivit våldtagen. Hon sms:ade även mannen och ifrågasatte hur han under natten kunnat ”gå över en sån stor jävla gräns”, varpå han bad henne om ursäkt.

Tingsrätten friade men hovrätten dömer nu mannen till ett år och åtta månaders fängelse för våldtäkt. Hovrätten anser att kvinnans berättelse om samlaget och hur hon agerat då vinner stöd i hennes beteende efter händelsen, vittnesmål om hennes mående och de två sms:en. Mot den bakgrunden råder det enligt hovrätten inte någon tvekan om att mannen insett att kvinnan inte deltog frivilligt i samlaget.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 4168-21
 

Skärpt straff för hot med startad motorsåg inne på restaurang

Mannen nekades tillträde, blev arg, och kom tillbaka till restaurangen med en startad motorsåg som han gick in med och hotade fyra personer. Tingsrätten fällde honom för vårdslöshet i trafik och olaga hot, med motorsågen, och dömde honom till tre månaders fängelse. Skälet till att hotet inte bedömdes som grovt, trots att det rört sig om ett livsfarligt redskap som man endast med svårighet kunnat värja sig mot, var enligt tingsrätten att händelseförloppet varit mycket kortvarigt och att mannen inte hade befunnit sig i någon av personernas omedelbara närhet. Hovrätten instämmer i den bedömningen men bedömer straffvärdet vara något högre, och skärper påföljden till fyra månaders fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 2523-21

Tre åtalas för omfattande hundsmuggling

Under 1,5 års tid förde okända personer vid minst 19 tillfällen in 69 hundar, och kanske ännu fler, från Litauen till Sverige. Nu åtalas tre personer bosatta i Sverige för grov olovlig befattning med smuggelgods med anledning av att de inte anmält hundarna till tullbehandling eller på grund av att de lämnat felaktiga uppgifter till tullen.
 

– Hundarna hade bland annat falska pass och de saknade de intyg som krävs när man för in djur i landet till försäljning, säger kammaråklagare Jon Lindahl i ett pressmeddelande.

De tre personerna, en kvinna och två män, har enligt åtalet haft kontakt med uppföljare, säljare och transportörer av hundarna i samband med införseln till Sverige. Hundarna har sålts på internet till privatpersoner.

– Enligt min uppfattning ska brotten bedömas som grova, bland annat eftersom det varit fråga om en systematisk och omfattande brottslighet med ett mycket stort antal hundar som sålts för miljonbelopp till privatpersoner, säger kammaråklagare Jon Lindahl i ett pressmeddelande.

Uppsägning har inte skett i rätt tid – får bo kvar trots betalningsförsummelser

Under lång tid och vid flera tillfällen hade hyresgästen betalat hyran för sent vilket ledde till att hyresvärden sade upp hyresavtalet. Uppsägningen var daterad den 22 februari och skickades med rekommenderat brev, men det kvitto på rekommenderat brev som hyresvärden gav in var daterat den 19 februari.

Hyresvärden lämnade ingen förklaring till den omständigheten och hovrätten finner att någon giltig uppsägning inte har skett förrän när hyresgästen delgavs den 27 april. Uppsägningen har därför inte skett i rätt tid och hovrätten ändrar hyresnämndens beslut samt avslår hyresvärdens talan om att hyresavtalet ska upphöra.

Svea hovrätt ÖH 6525--21

Rätt till nödvärn och envarsingripande friar från grov misshandel av inbrottstjuv

Vid ett inbrottsförsök i en bilverkstad kom två män till platsen. De lyckades fånga in tjuvarna, dels genom att skrämma dem med en hagelbössa och skjuta ett hagelskott genom en vägg, dels genom att lyckas slänga ned dem på marken och hålla fast dem tills polisen kom. De båda tjuvarna fälldes för försök till stöld av drivmedel. Men även de två männen åtalades mot bakgrund av tjuvarnas skador och bruket av hagelbössan och ett basebollträ för grov misshandel och olaga hot.

De båda hävdade nödvärn och rätten till envarsingripande men tingsrätten dömde dem i enlighet med åtalet till två års fängelse vardera. En oenig hovrätt ogillar nu åtalet för grov misshandel mot en av männen och sänker hans påföljd till villkorlig dom och 160 timmars samhällstjänst. Hovrätten anser det inte klarlagt att mannen på ett uppenbart oförsvarligt sätt faktiskt misshandlat den ena tjuven i strid med hans rätt till nödvärn, rätt att göra ett envarsingripande, att det var mörkt och att han misstänkte att tjuven hade en kniv. Dessutom finns det enligt hovrätten alternativa sätt som tjuven har kunnat ådra skadorna i tumultet, eller att han fått dem vid annat tillfälle. En nämndeman är skiljaktig och vill fastställa tingsrättsdomen

Hovrätten för Västra Sverige B 4483-21

Lät mamma köpa tillståndspliktigt vapen – fälls för ringa vapenbrott

Någon tid före inköpet fick 16-åringen besked av personal i affären att han var tvungen att ta med en förälder om han ville köpa vapnet – en gasdriven och effektbegränsad pistol, från vilket mindre plastkulor (kaliber 6 mm) kunde avfyras och vars anslagsenergi inte överskred 3 joule - eftersom den som skulle betala behövde vara över 18 år.

16-åringen, som skulle få vapnet i present, skickade då dit sin mamma som gjorde inköpet. Åtalad för ringa vapenbrott, eftersom det var 18-årsgräns på vapnet, förklarade sig 16-åringen med att han inte förstått att vapnet varit tillståndspliktigt. Tingsrätten friade men hovrätten fäller och dömer 16-åringen till 30 dagsböter.

Enligt hovrätten borde 16-åringen av personalens upplysning om att den som skulle betala måste vara över 18 år ha förstått att det fanns en åldersgräns på 18 år för att inneha vapnet, och han har således uppsåtligen innehaft vapnet trots att han inte haft rätt till det. Ett hovrättsråd är skiljaktigt och vill fria. Enligt hovrättsrådet finns det inte stöd för att slå fast att risken för tillståndsplikt för 16-åringen måste ha framstått som betydande.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 4525-21
 

Halverad påföljd när grov kvinnofridskränkning blir tre fall av misshandel

Mannen och kvinnan hade varit ett par i 14 års tid och hade ett barn tillsammans, men hade under den tiden även hunnit både skilja sig och flytta ihop igen när mannen åtalades för att vid tre tillfällen med ungefär ett halvårs intervall ha misshandlat kvinnan.

Tingsrätten bedömde att det rörde sig om grov kvinnofridskränkning mot bakgrund av att gärningar skett under knappt ett års tid i den gemensamma bostaden, varit avsedda att kränka målsägandens integritet och varit riktade mot hennes självkänsla. Påföljden bestämdes till ett års fängelse. Även hovrätten finner det bevisat att mannen har gjort sig skyldig till misshandeln i gärningspåståendet och anser att de tre gärningarna har varit förhållandevis allvarliga.

Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten däremot inte att det framkommit att det förelegat ett sådant systematiskt och kvalificerat kränkande beteende från mannens sida att gärningarna kan anses ha utgjort ett led i en upprepad kränkning av kvinnan integritet. Gärningar ska enligt hovrätten därför, trots att de måste anses ha varit ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla, bedömas som tre fall av misshandel, och påföljden ändras i linje med detta till sex månaders fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 6062-21

Bråk i tvättstuga ledde av olyckshändelse till svullnad och fraktur - ringa misshandel

När den 83-årige mannen kom ned i bostadshusets tvättstuga för att tvätta upptäckte han att kvinnan som haft tvättiden innan honom haft ut tvättmedel på golvet. Han blev arg, knuffade kvinnan och slog henne med luddfiltret till torktumlaren så att hon snubblade, vred om foten och drabbades av svullnad och en fraktur.

Mannen åtalades och fälldes i tingsrätten för misshandel av normalgraden. Hovrätten ändrar nu rubriceringen till ringa misshandel och sänker påföljden från villkorlig dom och 40 dagsböter till 60 dagsböter. Hovrätten anser inte att mannen när han knuffade kvinnan hade att räkna med att hon då skulle vrida om foten med dess följder, utan att den delen av händelseförloppet framstår som en olyckshändelse och att skadan inte omfattats mannens uppsåt. Han döms därför enbart för att ha slagit och knuffat kvinnan, vilket orsakat henne smärta.

Göta hovrätt B 115-22

Två med koppling till Södertäljenätverket fälls för grov utpressning

Mellan december 2019 och mars 2020 förmådde två män med känd koppling till Södertäljenätverket och tidigare grov kriminell historia en man och hans son att betala dem minst 800 000 kronor av olika påhittade anledningar, som till exempel påstådd skuld för bilskador.

Tingsrätten friade men hovrätten fäller nu dem båda för grov utpressning och dömer dem till ett respektive två års fängelse. Hovrätten stödjer sig bland annat på bevisning i form av telefontrafik och uppgifter på facebook, samt att hotet förstärkts genom att de två förtäckt anspelat på våldskapital i form av Södertäljenätverket.

Svea hovrätt B 11588-20
 

Pappa döms för skoterolycka där hans dotter och hennes kompis dödades

Den 17 januari 2021 dödades två flickor som satt i en kälke efter en skoter vid en järnvägsövergång vid Stormyra i Timrå. Pappan till en av flickorna som körde skotern åtalades för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död.

Den aktuella järnvägsövergången hade en ljussignal som varnade för tåg genom att vara släckt. Pappan vittnade om att han vid de aktuella ljusförhållandena med lågt stående sol hade uppfattat den som tänd och därför inte stannat och tittat efter tåg innan han körde.

Tingsrätten anser dock att det oavsett ljussignal har ålegat pappan att iaktta försiktighet och uppmärksamhet, detta i synnerhet vid en obevakad korsning med järnväg som han som boende i området passerat många gånger. Att han dessutom gjorde detta med de två flickorna i kälken innebär enligt tingsrätten att han av oaktsamhet orsakat deras död. Åtalet bedöms därmed som styrkt. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 40 dagsböter.

Sundsvalls tingsrätt B 164-21

Kniv mot strupe och verbala hot inför sonen var grovt olaga hot

På kvällen efter att paret haft gäster på middag uppstod ett gräl där mannen enligt kvinnan blev våldsam och bland annat tog strypgrepp, höll en kniv mot hennes hals och hotade henne till livet. Mannen åtalades för två fall av misshandel och ett fall av grovt olaga hot - kniven mot halsen och verbala hot som att "jag kan döda dig och komma undan med det".

Tingsrätten dömde honom till nio månaders fängelse för ett fall av misshandel och olaga hot av normalgraden. Hovrätten gör en annan bedömning av hotet, bedömer det som grovt, och skärper påföljden till ett års fängelse. Även om det varit fråga om ett kortvarigt förlopp som inte orsakade kvinnan några fysiska skador har gärningen skett i samband med att mannen misshandlat kvinnan genom flera slag och strupgrepp, och i det gemensamma hemmet med parets son närvarande. Mot den bakgrunden anser hovrätten att gärningen varit så pass allvarlig att den ska bedömas som grovt brott.

 
Svea hovrätt B 7098-21

Ledamot i regionfullmäktige fälls för hets mot folkgrupp

Under ett anförande på Region Sörmlands fullmäktige inför omkring 50 personer uttryckte ledamoten sig om att sydsudaneser var ”bland de folkslag som har lägst intelligens i hela världen, vilket är väl belagt i forskning".

Åtalad för hets mot folkgrupp försvarade sig ledamoten med att hans uttalande enbart byggde på fakta, att han hade största sympati med Sydsudan och att han istället borde ha använt begreppet HDI (Human Development Index), ett begrepp som FN använder och som mäter välståndet i olika länder utifrån olika faktorer.

Tingsrätten bedömde dock att ledamoten i uttalandet pekat ut en specifik folkgrupp, att det var svårt att tolka uttalandet på annat sätt än att den utpekade folkgruppen skulle vara mindre värd än andra folkgrupper, och att detta enligt tingsrättens mening utgjorde hets mot folkgrupp. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter. Hovrätten fastställer nu tingsrättsdomen.

Svea hovrätt B 13147-21
 

Revers bedöms ha begränsat bevisvärde - påstådd fordran inte styrkt

En man köpte en båt av ett bolag 2008 och den levererades till Frankrike varefter mannen seglade båten till Sverige. I Sverige betalade bolaget mervärdesskatt avseende köpet och upprättade en revers enligt vilken mannen åtog sig att betala 325 000 kr.

Bolaget yrkade att mannen skulle förpliktas att betala enligt reversen plus ränta. Mannen invände att reversen upprättats för skens skull och att det inte fanns något verkligt skuldförhållande mellan parterna och i andra hand gjorde han gällande att fordran var preskriberad. Tingsrätten fann att mannen inte styrkt att reversen skulle vara upprättat för skens skull och han förpliktades betala beloppet plus ränta.

Hovrätten kommer dock till annan slutsats och ändrar tingsrättens dom till förmån för mannen. Av åberopad e-postkorrespondens framgår att parterna haft olika uppfattningar om den påstådda fordringen. Hovrätten menar att bevisningen inte kan anses tillräcklig för att bolaget ska anses ha styrkt sin påstådda fordran. 

Svea hovrätt T 3166-21
 

HD prövar kompensation när inställd flygning medfört tidigare ankomst till destination

Parets flyg ställdes in, varför de fick åka med ett tidigare plan. De anlände därför till destinationen ett dygn tidigare än planerat. Flygbolaget medgav att paret hade rätt till viss kompensation med anledning av en inställd flygning, men endast med hälften av de 400 EUR som paret yrkat. 

Såväl tingsrätten som hovrätten bedömde att flygbolaget skulle förpliktas betala 200 EUR till vardera klaganden.

Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd.

Högsta domstolen T 7208-21

Hovrätten dömer för ytterligare fall av grovt olaga hot vid skolattacken i Källebergsskolan

Den 19 augusti 2021 gick en 15-årig elev med rasistiska motiv till attack i Källebergsskolan i Eslöv med kniv och vapenatrapper. En lärare fick livshotande skador och flera elever och lärare hotades. Tingsrätten dömde honom för bland annat försök till mord och nio fall av grovt olaga hot till 2,5 års sluten ungdomsvård. Hovrätten dömer honom nu för grovt olaga hot i ytterligare fyra fall.

Till skillnad från tingsrätten bedömer hovrätten att 15-åringens agerande mot de fyra uppfyller kraven för att utgöra olaga hot. Hovrätten finner även att 15-åringen har haft uppsåt till gärningarna och att de olaga hoten ska rubriceras som grovt brott. Hovrätten bedömer vidare att ytterligare två personer ska anses ingå i den krets av elever som 15-åringen riktat vapen mot och uppmanat att gå tillbaka in i skolan. Enligt hovrätten har även dessa två haft skäl att känna allvarlig rädsla på grund av hans agerande. Hovrätten finner även i detta fall att 15-åringen haft uppsåt till gärningarna och att dessa ska rubriceras som grovt brott.

Beträffande övriga tre målsägande instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning att det inte är bevisat att 15-åringen gjort sig skyldig till olaga hot riktat mot just dem och ogillar åtalet i dessa tre fall. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning av straffvärde och påföljd.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 206-22

23-åring döms till livstids fängelse för mord på öppen gata inför flickvännen

Den 2 november 2020 sköts en man till döds med flera skott på öppen gata mitt i ett tätbebyggt bostadsområde i Bromma i Stockholm, i princip inför ögonen på sin flickvän. Utöver skytten visade sig flera på olika sätt ha varit inblandade och sammanlagt åtalades sex personer för bland annat mord, grovt skyddande av brottsling och grovt vapenbrott.

Bevisningen bestod bland annat av omfattande skriftlig bevisning i form av chattmeddelanden som skickats via den krypterade kommunikationstjänsten Anom, vilket tingsrätten godtog som bevisning. Vidare hade flickvännen i ett tidigt polisförhör namngivit skytten, som hon kände till sedan tidigare, men sedan ändrat sig. Tingsrätten anser det dock visat att flickvännen har påverkats att ändra sina uppgifter och lägger hennes tidigare uppgifter till grund för fällande dom.

Mot den bakgrunden dömer tingsrätten den utpekade skytten till livstids fängelse för mord. Fyra tilltalade döms bland annat för näringspenningtvätt, grovt skyddande av brottsling, grovt vapenbrott och anstiftan till grovt skyddande av brottsling till påföljder mellan 70 dagsböter och tre år och åtta månaders fängelse. En femte som stått åtalad för grovt skyddande av brottsling frias helt.

 
Solna Tingsrätt B 10459-20 

HD meddelar prövningstillstånd för bedömning av gärningsbeskrivning

Mannen åtalades för anstiftan av mord gällande en skjutning den 2 februari 2018 på en parkering vid Docentgatan i Malmö där en person dödades och en – huvudmåltavlan – undkom. Han åtalades även för anstiftan av försök till mord vid samma skjutning, för anstiftan av mord gällande en skjutning den 30 mars 2017 och för grovt penningtvättsbrott i mångmiljonklassen.

Tingsrätten fann åtalet styrkt på samtliga åtalspunkter utom vad gäller anstiftan av mord för skjutningen på Docentgatan, och bestämde påföljden till livstids fängelse. Hovrätten ändrade på så sätt att mannen även dömdes för anstiftan av mord avseende den person som dödats vid skjutningen på Docentgatan.

Nu meddelar Högsta domstolen prövningstillstånd i fråga om den rättsliga bedömningen av mannens agerande enligt gärningsbeskrivningen i tingsrättens domsbilaga. Frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt vilandeförklaras.

Högsta domstolen B 7806-21

Tre personer åtalas för försök till mord i Kristianstad

Den 3 augusti 2021 avlossade tre personer - 16, 17 och 20 år gamla - ett flertal skott utanför Gamlegårdens köpcentrum i Kristianstad. Tre skadades allvarligt, och totalt nio personer befann sig i skottlinjen.

Nu åtalas en minderårig och två unga vuxna för försök till mord.

– Utanför köpcentrumet befann sig dessutom flera personer som hade kunnat bli träffade, utan att de befann sig i den direkta skottlinjen. De misstänkta åtalas därför också för framkallande av fara för annan avseende fem personer som hade kunnat träffas av skotten, säger kammaråklagare Marie-Louise Holmberg i ett pressmeddelande.

Två av männen åtalads även för grovt vapenbrott och ytterligare två personer för skyddande av brottsling.

Dejt slutade i mord – 18 års fängelse och utvisning på obegränsad tid

De två männen, 24 och 56 år, fick kontakt via appen Grindr och stämde träff. Då var 24-åringen på rymmen från ett straff i Nederländerna där han förstört sin fotboja. Träffen slutade med att 24-åringen knivskar, sparkade och slog ihjäl 56-åringen och sedan tog bland annat hans mobiltelefon, dator, klocka, plånbok, betalkort/bankkort, pass och bil.

Efter en polisjakt som slutade med en krasch kunde 24-åringen gripas. Tingsrätten dömde honom för mord, grov stöld och grov vårdslöshet i trafik till livstids fängelse. Mannen överklagade och yrkade att istället dömas för dråp på grund av att han agerat i nödvärn mot våld och sexuellt övergrepp. Även en oenig hovrätt dömer honom nu dock för mord, men bestämmer påföljden till fängelse i 18 år. Han utvisas också ur Sverige på obegränsad tid. Ett hovrättsråd vill sänka påföljden ytterligare, till 16 års fängelse.

Göta hovrätt B 5-22

Tonåring fälls för beställning av 10 nödbloss från Polen

En 15-åring beställde tio nödbloss från Polen och åtalades för smuggling av explosiv vara. Enligt gärningsbeskrivningen hade 15-åringen inte anmält nödblossen till tullbehandling i samband med införsel till landet och genom detta brutit mot ett särskilt föreskrivet förbud mot, eller villkor för, införseln.

Tingsrätten ansåg inte att det som gjordes gällande i gärningsbeskrivningen innebar brott enligt smugglingslagen och ogillade åtalet. Efter att gärningsbeskrivningen justerats till att 15-åringen, som varit under 18 år, inte anmält 10 stycken nödbloss till tullbehandling, kommer hovrätten nu till motsatt slutsats.

Eftersom 15-åringen själv berättat att han vid beställningen var tvungen att uppge att han var 18 år för att kunna fortsätta beställningen anser hovrätten att detta måste ha inneburit en varningssignal för honom om att han var för ung. Att han trots detta inte tog reda på vilka villkor som gällde för införseln innebär enligt hovrätten att han måste anses ha varit grovt oaktsam. Gärningen bedöms inte som ringa och 15-åringen döms därför för olovlig införsel i enlighet med åklagarens andrahandyrkande. Påföljden ska bestämmas till 30 dagsböter

Svea hovrätt B 1315-22
 

Riksåklagaren överklagar domen mot Nytorgsmannen

Den så kallade Nytorgsmannen dömdes av tingsrätt och hovrätt till fem års fängelse för bland annat ett stort antal sexualbrott. Domstolarna dömde för sexuellt övergrepp för några av de gärningar där åklagaren åtalat för våldtäkt. Riksåklagaren har nu överklagat domen till Högsta domstolen för prövning av om de sexuella handlingarna är så allvarliga att de, tvärtemot hovrättens bedömning, ska bedömas som våldtäkt. 

– Lagen är formulerad så att det är det är kränkningen som ska vara avgörande när man bedömer allvaret i en sexuell handling och man måste sätta in handlingen i ett sammanhang. I de här fallen menar jag att kränkningen har varit så allvarlig att gärningarna ska bedömas som våldtäkt, säger riksåklagare Petra Lundh i ett pressmeddelande

Av överklagandet går det att läsa att det enligt riksåklagaren mening behövs ytterligare praxis från Högsta domstolen i frågan om vilka sexuella handlingar som är så allvarliga i kränkningshänseende att de är jämförliga med samlag och därmed om hur våldtäktsbrottet ska avgränsas.

Häktning för misstänkt människorov hävd

Den 14 februari försvann en 24-årig kvinna och den 18 februari häktades en man misstänkt för människorov. Nu har mannen släppts och är helt avförd från utredningen.

– Vi har hela tiden jobbat med olika teorier eftersom det inte varit självklart att den misstänkte varit gärningsman, säger Niklas Lindström, polisens utredningsledare, i ett pressmeddelande.

– Den sammantagna bilden som vuxit fram är att mannen inte haft någon möjlighet att beröva kvinnan livet och att han därför ska försättas på fri fot. Det finns inte några kvarvarande misstankar mot honom.

Med hjälp av bland annat övervakningskameror hade man under förundersökningen kontrollerat mannens rörelser under tiden för försvinnandet.

– Denna undersökning visar, ihop med andra undersökningar, att det helt enkelt inte funnits tid att utföra gärningen att beröva kvinnan livet, säger förundersökningsledare Lars Johansson i pressmeddelandet.

Måste betala för felaktig vinterkonservering - reklamerade för sent

Kvinnan anlitade en båtreparatör för att vinterkonservera hennes båt. Efter förvaringen upptäcktes skador på båtens oljekylare varför reparatören utförde reparationsarbeten på oljekylarna, vilket han sedan fakturerade.

Enligt hovrätten har kvinnan visat att vinterkonservering och förvaring inte utfördes fackmässigt, men båtreparatören gjorde gällande att det fanns alternativa skadeorsaker. Enligt honom fanns det tecken på att en av oljekylarna tidigare hade reparerats bristfälligt.

Hovrätten menar att det framstår som osannolikt att båda oljekylarna skulle ha gått sönder på grund av tidigare bristfällig reparation på en av dem. Sammantaget finner hovrätten det klart mer sannolikt att skadorna orsakats av den felaktiga vinterkonserveringen än av någon annan orsak. Utredningen visar dock att kvinnan reklamerade först ungefär sju månader efter att hon fått kännedom om felet vilket hovrätten menar är för sent. Båtreparatören har därför rätt till betalning för sitt arbete.

Svea hovrätt T 4122-21

Hästhandlare bedöms ha riktat verksamhet till Sverige - svensk lag tillämplig

En konsument ansökte om stämning mot en näringsidkare, med hemvist i annat EU-land, gällande ett återköp av en häst samt skadestånd. Parterna var oense om vilket lands lag som skulle tillämpas på avtalet. I likhet med tingsrätten finner hovrätten att avtalet ingåtts mellan parterna. Hovrätten konstaterar att näringsidkaren i sin verksamhet vid flera tillfällen sålt hästar till Sverige samt att överlåtelserna dokumenterats bl.a. i sociala medier. Verksamheten bedöms sammantaget vara riktad till Sverige och hovrätten finner att avtalet ska vara underkastat lagen i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort. Med ändring av tingsrättens dom fastställer hovrätten att svensk lag ska tillämpas på parternas överlåtelseavtal.

Svea hovrätt T 6919-21

Lottning vid upphandling ska prövas i högsta instans

Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva om det vid upphandling är tillåtet att använda lottning för att begränsa antalet kvalificerade anbudssökande i ett selektivt förfarande. Upphandlingen i fråga rör Kammarkollegiets upphandling av IT-konsulttjänster. I upphandlingen hade antalet anbudsgivare begränsats genom lottning bland de som klarade kvalificeringskraven. Kammarrätten ansåg att det inte är visat att att någon leverantör har diskriminerats eller att Kammarkollegiet på något annat sätt har brutit mot bestämmelserna i LOU genom att tillämpa lottning.

Högsta förvaltningsdomstolen 7741-21

Äldre granne fälls för sexuellt övergrepp mot barn

Flickan som har en ADHD-diagnos och går på särskola berättade att en äldre granne som hon brukade vara hos hade tagit på henne, varpå mamman polisanmälde händelsen. Mannen åtalades för sexuellt övergrepp mot barn men friades i tingsrätten, som vid en samlad bedömning inte fann målsägandens berättelse vara så trovärdig och tillförlitlig att den kan läggas till grund för bedömningen.

Det gör däremot hovrätten som bedömer att denna tillsammans med vittnesmålen från flickans lillasyster och mamma är tillräckligt för fällande dom. Bland annat fäster hovrätten vikt vid att flickan ritat skisser hur hon och mannen varit placerade i en soffa vid tillfället, hur hon vid kontrollfrågor varit konsekvent i sina svar, att hon använt ett språk som framstår som naturligt för henne och att det ter sig osannolikt, särskilt med hänsyn till hennes personliga förutsättningar, att hon medvetet skulle beljuga mannen eller sanningslöst tillvita honom en handling som inte förekommit. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 150 dagsböter.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 2399-19

Pappa döms för ofredande av ettåring

Inför två socialsekreterare som var på hembesök med anledning av en orosanmälan från förskolan slog pappan sin 1,5 år gamla dotter två gånger i ryggen så kraftfullt att hon föll till golvet.

Tingsrätten dömde till villkorlig dom och 100 dagsböter för misshandel. Hovrätten ändrar nu rubriceringen till ofredande och påföljden till 80 dagsböter. Liksom tingsrätten konstaterar hovrätten att flickan är för ung för att själv kunna berätta att hon upplevde smärta. Enligt vittnesmålen från de två socialsekreterarna tycktes hon inte heller reagera känslomässigt på slagen, vilket enligt hovrätten närmast talar mot att slagen orsakade henne smärta.

Eftersom ingen ytterligare bevisning åberopats till stöd för att slagen orsakade smärta kan pappan inte dömas för misshandel. Däremot utgör knuffarna enligt hovrätten ett sådant hänsynslöst, fysiskt antastande som typiskt sett är ägnat att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, varför pappan istället döms för ofredande.

Hovrätten för Västra Sverige B 6528-21

Hundbråk slutade med mordförsök och 12 års fängelse

Efter en konflikt om ett hundbråk bröt sig den 26-åriga kvinnan tillsammans med en väninna med en kofot in i den 21-åriga kvinnas lägenhet i centrala Hässleholm, skallade henne och tryckte en kniv i hennes höft. När en väktare kom till lägenheten och ifrågasatte kvinnornas närvaro vände sig 26-åringen mot 21-åringen och högg henne i halsen så att en del av halspulsådern skars av. Enligt läkare hade hon förblött utan vård.

De båda kvinnorna åtalades bland annat för grovt hemfridsbrott, grov misshandel och försök till mord. Tingsrätten dömer nu 26-åringen för försök till mord, narkotikabrott och ringa narkotikabrott till tolv års fängelse. Väninnan döms för hemfridsbrott och ringa narkotikabrott till 100 dagsböter. Tingsrätten konstaterar att det under kvällen innan brottet och under förmiddagen samma dag förekommit en omfattande sms-kontakt mellan 21- och 26-åringen, där den senare på olika sätt hotat med att göra det som sedermera skedde.

Avseende påföljden bedömer tingsrätten att straffet hade bestämts till 16 års fängelse om 21-åringen hade dött. Men även straffet för försöksbrottet bör enligt domstolen sättas högt eftersom 26-åringen gjort allt som behövdes för att 21-åringen skulle avlida, offret har också lidit svårt och haft dödsångest under en längre tid innan hon fördes in till sjukhuset.

Hässleholms tingsrätt B 3-22

 

 

 

13 döms på encrochat-bevisning för förberedelser till grova våldsbrott

Genom kommunikation mellan kriminella som fångats upp i den krypterade kommunikationstjänsten encrochat kunde åtal väckas mot totalt 15 personer för en rad olika brott, men i huvudsak för planering av olika mord.

Tingsrätten kommer nu fram till att utredningen är tillräcklig för att döma nio personer för förberedelse eller medhjälp till mord, en person för både förberedelse till mord och stämpling till mord och en person för enbart stämpling till mord. Fem av de tilltalade döms också, eller i stället, för grovt vapenbrott eller narkotikabrott, och en av dem döms även för stämpling till synnerligen grov misshandel. Två tilltalade som åtalats för stämpling till mord frikänns helt.

De 13 personer som fälls döms till mellan sex månaders och sju års fängelse. Tingsrätten har vid bestämmandet av straffens längd beaktat att flera av de tilltalade har varit frihetsberövade med restriktioner under mycket lång tid. Vissa straff har också påverkats av att de dömda nyligen dömts i annan rättegång.

Malmö tingsrätt B 9477-21

Vite för tjänst som marknadsför ID-bevakning

Under 2017 inledde Konsumentombudsmannen (KO) ett tillsynsärende mot ett bolag efter att 116 klagomål inkommit till KO gällande bolagets ID-bevakningstjänst. Ärendet gällde avtalsvillkor och marknadsföring som KO ansåg var otillbörliga och KO väckte talan mot bolaget.

Utredningen visar bl.a. att personer kontaktats per telefon trots att de varit anslutna till NIX, att skrämselpåståenden använts och att information utelämnats i telefonsamtalen.

Patent- och marknadsdomstolen finner att marknadsföringen varit otillbörlig och avtalsvillkoren oskäliga. Bolaget förbjuds vid vite att fortsätta marknadsföringen på det sätt som framgår av domslutet och förpliktas att betala en marknadsstörningsavgift om 500 000 kr.

Patent- och marknadsdomstolen T 6426-21

Ingen vårdslöshet när racerbil kvaddades

En olycka inträffade när förarcoach körde ägarens racerbil. Ägaren gjorde gällande att coachen kört vårdslöst och orsakat olyckan varmed de begärde skadestånd om drygt 640 000 kr

I likhet med tingsrätten finner hovrätten att förarcoachen visat att hans körning inte var vårdslös. Ägarna bedöms inte heller ha visat att coachen utfäst att göra en besiktning av bilen innan körningen eller att han genomfört en besiktning. Hovrätten fastställer tingsrättens dom

MÖD: Vitesföreläggande saknar lagstöd - ansökan avslås

Nämnden förelade bolaget vid vite att komplettera dess ändringsanmälan som inte bedömdes vara komplett. Bolaget invände att det på grund av personalens föräldraledigheter och permitteringar blivit missförstånd och gjorde gällande att verksamheten höll sig inom ramen för det redan givna tillståndet. Nämnden ansåg att verksamheten potentiellt hade en betydande miljöpåverkan och att vitet skulle dömas ut eftersom bolaget inte lämnat in de efterfrågade kompletterande uppgifterna. Utredningen visar att bolaget skickade in en anmälan med önskan om att utöka verksamheten.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att prövningsmyndigheten har haft att avgöra om ändringen kunde godtas eller om det saknades tillräckligt underlag för att avvisa ansökan. Enligt Mark- och miljööverdomstolen saknas det lagstöd för att förena den aktuella typen av kompletteringsförelägganden med vite. Vitesföreläggandet är alltså inte lagligen grundat och Mark- och miljööverdomstolen avslår nämndens ansökan om utdömande av vitet.

Mark- och miljööverdomstolen M 1723-21

Drogade och våldtog närstående barn - döms till 12 års fängelse

Under närmare fyra års tid drogade den idag 40-årige mannen ett närstående barn och utsatte henne kvälls- och nattetid för upp emot 30 fall av grov våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, kränkande fotografering, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott.

Mannen erkände merparten av gärningarna och tingsrätten finner nu, genom att erkännandet även vinner stöd av hans filmmaterial, att åtalet är styrkt.

Straffvärdet bestäms mot bakgrund av att övergreppen riktats mot ett närstående barn, att det rört sig om systematiska övergrepp under längre tid samt att mannen har drogat barnet till tolv års fängelse.

Ångermanlands tingsrätt  B 662-21

Handgemäng vid stöld från second hand-butik

En civil väktare i en secondhandbutik såg en äldre kvinna stoppa en liten väska i sin egen handväska. Utanför butiken konfronterade han sedan kvinnan och hennes dotter och de gick till ett rum i butiken där en hätsk stämning uppstod.

Enligt mannen knuffade kvinnorna honom två gånger i bröstet, drog honom i jackärmen och filmade honom med en mobilkamera innan en kollega till honom dök upp och situationen lugnade ned sig. Båda kvinnorna åtalades och fälldes för förgripelse mot tjänsteman och den äldre kvinnan även för ringa stöld, men dottern frias nu av hovrätten.

Enligt vittnesuppgifter har det pågått ett handgemäng där knuffar har utdelats från båda hållen. Eftersom mannens och dotterns uppgifter bedöms som oförenliga bör enligt hovrätten den äldre kvinnans uppgifter godtas, och utifrån dessa är det inte visat att dottern dragit i eller hållit fast mannen. Det har inte påståtts att den äldre kvinnan gjort något annat mot mannen, och det är enligt hovrätten således inte heller visat att hon har agerat på något sätt som gör att dottern ska hållas ansvarig för förgripelse mot tjänsteman.

Hovrätten över Skåne och Blekinge  B 2507-21

Vägrar medverka till utvisning - dagersättning sätts ned

Migrationsverket beslutade att sätta ned kvinnans dagersättning från 61 till 42 kronor per dag med hänvisning till att hon hade ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut där tidsfristen för att lämna landet gått ut. Kvinnan hade sagt att hon inte tänkte återvända frivilligt.

Beslutet överklagades och kvinnan anförde bland annat att det var omöjligt för henne att återvända till sitt hemland och att hon hade blivit ordinerad medicinering och behandling, vilket kostade pengar. Såväl förvaltnings- som kammarrätten avslår kvinnans överklaganden.

Kammarrätten konstaterar att kvinnan har ett giltigt hemlandspass och att endast själva avresan återstår för att beslutet ska verkställas. Vidare att hon har klargjort att hon inte kommer att medverka till verkställandet men att det inte framkommit något giltigt skäl till att hon vägrar medverka. Eftersom kvinnan dessutom har fått information om skyldigheten att återvända till hemlandet och konsekvenserna vid bristande medverkan har Migrationsverket enligt kammarrätten haft fog för sitt beslut att sätta ned hennes dagersättning.

Nej till avgiftsfria hjälpmedel för all framtid

Region Örebro beslutade att införa abonnemangsavgifter för personliga hjälpmedel som bl.a. andningshjälpmedel och hjälpmedel vid synnedsättning/blindhet.

Några personer som fått hjälpmedel förskrivna innan abonnemanget började gälla och yrkade, när betalningskraven började komma, att det skulle fastställas att de inte var betalningsskyldiga för abonnemangsavgifterna så länge de inte lånade nya hjälpmedel.

Tingsrätten konstaterade att fristen för att överklaga beslutet till förvaltningsrätten löpt ut men att det inte innebar att tingsrätten är behörig att göra en laglighetsprövning. Tingsrätten förklarade även att beslutet om abonnemangsavgifter inte hade retroaktiv verkan oavsett att hjälpmedlen förskrivits innan avgifterna började tas ut. Talan lämnades utan bifall.

Hovrätten finner att klagandena inte visat att regionen skulle ha lämnat en utfästelse om avgiftsfrihet för all framtid när hjälpmedlen lånades ut. Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Göta hovrätt  T 2962-21

Beviljas gruppboende istället för dyrare insatser i hemmet

Den 24-åriga kvinnan hade i två år haft insatsen hjälp i hemmet utformad som personlig assistans, med aktivt stöd all vaken tid samt sovande jour kl. 23:00–08:00 varje dag. Beslutet var tidsbegränsat och kommunen avslog en förlängning vilket motiverades med att boende i en gruppbostad bättre skulle tillgodose kvinnans behov.

Kvinnan överklagade med framgång till förvaltningsrätten men kammarrätten upphäver nu förvaltningsrättens dom och fastställer kommunens beslut.

Kammarrätten konstaterar att det visserligen finns medicinska skäl för att fortsätta med samma form av insats - hjälp i hemmet – men att varken detta eller utredningen i övrigt ger stöd för att kvinnan inte skulle kunna flytta till ett gruppboende och på så sätt få sina behov tillgodosedda. Eftersom skillnaden i kostnad mellan insatserna uppgår till mer än en miljon kronor per år är alternativet enligt kammarrätten så kostnadskrävande att det inte är rimligt i förhållande till kostnaderna för det av kommunen erbjudna alternativet.

Kammarrätten i Jönköping  1086-21

A-kassa och föräldrapenning samtidigt - fälls för bidragsbrott

När mannen fick fysiska blanketter att fylla i blev det rätt, men när han senare skulle fylla i blanketterna digitalt gjorde han fel vilket resulterade i att han fick totalt 17 424 kronor för mycket i arbetslöshetsersättning eftersom han samtidigt uppbar föräldrapenning.

Mannen åtalades för bidragsbrott men nekade med hänvisning dels till att felet varit oavsiktligt, dels till att han när han fick kännedom om felet betalat tillbaka.

Tingsrätten friade men hovrätten fäller. Hovrätten konstaterar att mannen under flera veckor fyllde i a-kassekorten på ett korrekt sätt vilket leder till slutsatsen att han kände till reglerna och visste om vilka uppgifter som skulle lämnas. Eftersom han inte ens har påstått att han hade svårt att förstå det digitala sättet att fylla i uppgifterna måste han enligt hovrätten ha insett att han inte hade rätt till arbetslöshetsersättning samtidigt som han uppbar föräldrapenning. Att han med en sådan insikt inte redovisat för a-kassan att han även fått ersättning från Försäkringskassan innebär enligt hovrätten att han med uppsåt begått de gärningar som åtalet avser. Påföljden bestäms till villkorlig dom.

Hovrätten för Västra Sverige  B 1121-22

Tog av misstag med kniv till Hyresnämnden - frias

När mannen var på väg in till en förhandling i hyresnämnden insåg han att han tagit en jacka som det låg en fällkniv med ett åtta centimeter långt blad i. Han uppmärksammade vakten vid säkerhetskontrollen på kniven, som han tidigare använt att beskära buskar med.

Mannen åtalades och i tingsrätten fälldes han för brott mot knivlagen, men nu frias han av hovrätten.

Hovrätten anser att mannens uppgifter inte är sådana att de kan lämnas utan avseende och att knivens beskaffenhet inte heller talar emot dessa. Det anses inte heller ha framkommit någon omständighet som talar för att det fanns risk för att kniven skulle komma att användas för våldshandlingar.

Sammantaget bedömer hovrätten utifrån detta att mannens oaktsamhet får uppfattas som lindrig och överträdelsen som ett straffritt ringa fall.

Tvist om försäkringsersättning efter totalkrasch med lyx-BMW

En BMW M4 med 430 hästkrafter var försäkrad hos Länsförsäkringar när den totalförstördes i en olycka, och det var försäkringstagarens son som körde bilen då olyckan skedde 

Försäkringstagaren yrkade att Länsförsäkringar skulle betala ut försäkringsersättning enligt bilförsäkringen, men Länsförsäkringar gjorde gällande att han inte var bilens verkliga ägare varför försäkringen inte gällde och att olyckan skett på grund av grov vårslöshet.

Tingsrätten fann att försäkringstagaren visat att han hade ett försäkrat intresse i bilen samt att olyckan inte orsakats av grov vårdslöshet varmed bolaget förpliktades att betala ut försäkringsersättning om 616 900 kr. Hovrättens har nu fastställt tingsrättens dom.

Hovrätten har sammanfattningsvis funnit att sonen kört om en framförvarande bil i högre hastighet än den tillåtna, trots att vägbanan var våt och säkerhetssystemet var frånkopplat. Han har enligt hovrätten varit vårdslös, men inte grovt vårdslös, vilket krävs för att försäkringen inte ska lösa ut. 

Två skiljaktiga var av uppfattningen att utredningen visade att olyckan skett i cirka 90 km/h där högsta fart var 40 km/h. Det hela var grovt vårdslöst och försäkringsersättningen borde därför sättas ned med hälften.

Göta hovrätt T 3050-20

 

Fängelse för kvinna som våldtog utslagen 17-åring

Kvinnan, som var 19 år vid tidpunkten för gärningen, åtalades för att ha våldtagit en 17-åring som hon var ytligt bekant med. Våldtäkten hade skett i baksätet på en bil som parkerats utanför en fest.

17-åringen berättade att han hade druckit 70 cl starksprit och blivit riktigt full och att gått och lagt i sig baksätet i en tom bil som stått olåst. Han vaknade av att någon bankade på en bildörr, varpå han upptäckte att kvinnan satt över honom i en sexuell position. Efteråt spreds filmklipp på sociala medier och 17-åringen mådde dåligt. Han anmälde händelsen till polisen. 

Kvinnan friades i tingsrätten som ansåg att det inte genom vittnens uppgifter gick att utesluta att killen i något skede frivilligt deltagit i ett samlag och att oskarpa filmsnuttar inte tillräckligt påvisat vad som har inträffat.

Hovrätten vänder nu på utgången i målet och dömer kvinnan för  våldtäkt. Stödbevisningen för att kvinnan är skyldig är osedvanligt stark enligt hovrätten. Hon kan inte ha misstagit sig på killens tillstånd och hon ska dömas till ansvar för våldtäkt.

Med hänsyn till hennes ålder bestäms påföljden till fängelse i 1 år 4 månader.

Hovrätten över Skåne och Blekinge  B 3338-21

Sekretess för lägesrapporter om svensk intensivvård

En journalist begärde att få ta del av tio lägesrapporter om nationell intensivvårdsavdelningskapacitet som presenterats på en presskonferens, där vissa ospecificerade regioner pekades ut som särskilt belastade genom angivande av procentsatser, med uppgift om namn på regionerna.

Socialstyrelsen lämnade ut de begärda handlingarna men med namnet på regionerna maskerade med hänvisning till sekretess för att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser kunde motverkas om uppgifterna röjdes.

Kammarrätten avslår nu ett överklagande av sekretessbeslutet. Även kammarrätten gör bedömningen att uppgifterna som omfattas av begäran och som inte har lämnats ut är av sådan art att ett utlämnande typiskt sett kan medföra skada för det intresse som ska skyddas.

En ledamot är skiljaktig och anser att överklagandet kan bifallas.

Kammarrätten i Stockholm  9631-21

Kritik mot gränskontroll som gick för långt

I ett beslut kritiserar Justitieombudsmannen (JO) polisen som har kroppsvisiterat och hållit kvar två personer vid en gränskontroll utan stöd i lag. Det var två personer som skulle resa in i Sverige från Danmark som blev föremål för en gränskontroll. När deras id-handlingar kontrollerades tog polisen kontakt med Tullverket, som ville undersöka deras bil. De kroppsvisiterades och hölls kvar i cirka en och en halv timme i avvaktan på att Tullverket undersökte bilen. Något lagstöd för kroppsvisitationerna fanns inte och inte heller några uttryckliga bestämmelser till stöd för att hålla kvar en person vid Tullverkets kontroll.

JO 933-2020

HD: Fastighetsägare har rätt att överklaga beslut om upphävd detaljplan

För att möjliggöra större byggrätter och anpassa dem för permanentboende antogs detaljplan för området inom vilket klaganden äger en fastighet. Detaljplanen överklagades och mark- och miljödomstolen upphävde planen. 

Mark- och miljööverdomstolen ansåg att beslutet inte angick klaganden och avvisade hennes överklagande. Eftersom detaljplanen omfattar klagandens fastighet och påverkar fastighetens byggrätt så bedömer Högsta domstolen att beslutet om upphävande har berört klaganden på sådant sätt att hon har rätt att överklaga beslutet.

Högsta domstolen undanröjer Mark- och miljööverdomstolens avvisningsbeslut och återförvisar målet dit för fortsatt behandling.

Högsta domstolen Ö 491-21

Fyra fastställda livstidsstraff i det s.k. Gamlestadsmålet

Tingsrätten dömde i målet - som handlar om mordet på en man samt förberedelse till mord på släktingar till denne - tolv personer för medhjälp till mord och förberedelse till mord. De i tingsrätten utdömda fängelsestraffen sträcker sig mellan 8 år och 10 månader till livstids fängelse.

Hovrätten ändrar rubriceringen för en av de åtalade från medhjälp till mord till mord eftersom domstolen finner att mannen varit medgärningsman även om det inte har gått att fastställa vilka som skjutit under händelseförloppet. Mannen som är ung döms nu till ett längre fängelsestraff än i tingsrätten. En person som har haft ledande ställning bedöms ha förstärkt gärningsmännen i sitt beslut att begå mordet - och att detta inte skulle ha utförts om det inte vore för dessa påtryckningar. Hans straff blir precis som i tingsrätten livstids fängelse.

Sammantaget utdömer hovrätten fyra livsstidsstraff.

Hovrätten för Västra Sverige B 4794-21

 

 

Förvaltarskap upphör - bedöms ha tagit sig ur spelmissbruk

Utredningen visar att kvinnan tidigare haft en omfattande problematik med spelande, alkohol och shoppingbeteende som gjort att hon dragit på sig stora skulder. På hennes eget initiativ förordnades förvaltarskap för henne i syfte att hindra fortsatt skuldsättning. Hon yrkade att förvaltarskapet skulle upphöra men Överförmyndarnämnden motsatte sig ändring. Av läkarintyg framgår att förvaltarskapet inte längre bedömdes vara nödvändigt. Både klaganden och hennes nära anhöriga intygade att det skett en markant förbättring och att ingen ny skuldsättning skett sedan ungefär ett och ett halvt år tillbaka.

Sammantaget finner hovrätten att klagandens hjälpbehov kan tillgodoses på mindre ingripande sätt exempelvis  genom stöd och hjälp inom hennes nätverk. Till skillnad från tingsrätten beslutar hovrätten att förvaltarskapet ska upphöra.

Hovrätten för Övre Norrland ÖÄ 487-21

 

Obefogat av Migrationsverket att neka bistånd enligt LMA

Sökanden har varit asylsökande och har tidigare fått ett beslut om att han ska lämna landet. Migrationsverket har avslagit sökandens ansökan om rätt till bistånd. Av avgörande betydelse för bedömningen i målet om huruvida Migrationsverket har haft fog för sitt beslut att beka bistånd enligt LMA är om sökanden, vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut, bodde tillsammans med ett eget barn under 18 år.

Av handlingarna i målet framgår att tingsrätten i dom i juni 2018 beslutat att sökanden ska ha gemensam vårdnad om tre av hans barn, men att barnen stadigvarande ska bo tillsammans med barnens mamma på en annan adress än den tingsrätten antecknat att sökanden var bosatt på. Av handlingarna framgår emellertid också att sökanden ingick äktenskap med barnens mamma under 2019.

Kammarrätten noterar att sökandens uppgifter om att han sedan viss tid bor ihop med fru och sina barn inte ifrågasattes av Migrationsverket under handläggningen i förvaltningsrätten och att det är på något oklara grunder som de synes ifrågasättas först nu. Mot den bakgrunden bedömer kammarrätten att utredningen inte ger stöd för annat än att sökanden vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut bodde med sina underåriga barn. Migrationsverket hade därför inte rätt att neka mannen bistånd.

Kammarrätten i Jönköping 1003-21

Obefintlig el- och vattenförbrukning - krävs mer för slutsatsen att bostaden står tom

Hyresvärden yrkade att hyresavtalet inte skulle förlängas med hänvisning till att hyresgästen hade sitt boende ordnat på annan adress och saknade behov av lägenheten. Genom kontakt med grannar, besök i byggnaden och av hyresavier där det framgick att ingen värme eller varmvatten användes konstaterade hyresvärden att ingen bodde i lägenheten.

Hyresgästen motsatte sig emellertid hyresavtalets upphörande och anförde att han inte hade något avtal med hyresvärden om att han måste förbruka viss mängd el och vatten. Enligt hovrätten är det besvärande för hyresgästen att vatten och elförbrukningen i lägenheten under lång tid varit i princip obefintlig. Även de misslyckade delgivningsförsöken på adressen anses besvärande men hovrätten konstaterar att hyresvärden inte har presenterat någon ytterligare utredning gällande exempelvis i vilken omfattning hyresgästen varit frånvarande.

Sammantaget finner hovrätten att hyresvärdens utredning inte är så stark att det kan anses styrka att hyresgästen inte har sin permanenta bostad i lägenheten.

Svea hovrätt ÖH 5985-21

 

En döms för mord i Husby Centrum - tre frias

I slutet av maj 2021 sköts en man till döds av två maskerade män kring torget i Husby Centrum. Två män, 17 och 18 år gamla, åtalades för att ha dödat mannen. Två andra män, även de unga, 17 och 20 år gamla, åtalades för delaktighet vid mordet, för mord i första hand och medhjälp till mord i andra hand - då de ska ha hållit mannen som dödats under uppsikt och framfört information om var han befann sig till de två andra.

Tingsrätten finner att endast en av männen kan dömas förd mord och bestämmer  påföljd till fängelse i 9 år 10 månader. De övriga tre frikänns på grund av bristande bevisning.

Solna tingsrätt B 5491-21

Sex års fängelse för grovt folkrättsbrott och grov krigsförbrytelse

Tingsrätten finner att den tilltalade kvinnan och hennes man har levt i en sektliknande islamistisk miljö som förespråkat väpnad kamp för sharia och utvandring i syfte att leva i ett fundamentalistiskt samhälle. Utredningen visar att kvinnan fört med sig sin son som var 12-15 års åldern till Syrien under pågående inbördeskrig, varpå pojken på plats i Syrien rekryterades och användes som barnsoldat för terrororganisationen IS. Tingsrätten bedömer att detta legat i linje med den tilltalades önskan och övertygelse.

Kvinnan döms nu till sex års fängelse för grovt folkrättsbrott och grov krigsförbrytelse.

Stockholms tingsrätt B 20218-20

Prisavdrag för fel i badrum - inte rimligt att upptäckas av köparna

Köparen gjorde gällande att badrummet haft fel vid köpet av fastigheten och begärde prisavdrag från säljarna. Utredningen visar att badkaret var fastskruvat och att fronten inte gick att ta bort varför det enligt hovrätten inte varit möjligt att upptäcka felen utan ingrepp i byggnaden. Enligt hovrätten var det alltså fråga om ett dolt fel som köparna inte borde ha upptäckt. Köparna anförde att kostnaden för att åtgärda badrummet uppgick till 209 000 kr plus visst material. Badrummet behövde repareras till nyskick på grund av felet och hovrätten bedömer att ett visst avdrag ska göras även om det varit fråga om en påtvingad fördel för köparna.

Sammantaget bestämmer hovrätten prisavdraget till 175 000 kr plus ränta och tingsrättens dom ändras i enlighet med domslutet.

Svea hovrätt T 14806-20

HD: Återkallelse av resultat och avstängning inget hinder mot åtal

Universitets- och högskolerådet återkallade studentens resultat från högskoleprovet och stängde av henne från deltagande i provet under kommande två år med hänvisning till att hon använt otillåtna hjälpmedel. Riksåklagaren väckte sedan åtal för osann försäkran, grovt brott då studenten använt avancerade tekniska hjälpmedel. Tingsrätten fann att det inte fanns hinder mot en prövning av åtalet, men hovrätten undanröjde tingsrättens dom med hänvisning till förbudet mot dubbel lagföring.

Högsta domstolen finner att förfarandet för ett beslut om återkallelse av provresultat och avstängning inte är av straffrättslig karaktär och omfattas därför inte av EKMR:s förbud mot dubbel lagföring. Ett åtal om osann försäkran bygger på en annan grund och tar sikte på agerandet att skriftligen intyga att inga otillåtna hjälpmedel använts vid provtillfället. Hovrätten borde alltså ha prövat motpartens överklagande - Högsta domstolen återförvisar målet till hovrätten för fortsatt handläggning.

Högsta domstolen Ö 2019-21

 

 

HD: staten inte skyldig att betala dröjsmålsränta för KFM:s sena utbetalningar

Motparten, en man i 70-årsåldern, ansökte om verkställighet av en dom med betalningsförpliktelse och delbelopp kom in till Kronofogdemyndigheten (KFM) - som dock med viss fördröjning betalade ut beloppen till mannen. Med hänvisning till de sena utbetalningarna från KFM begärde mannen ersättning från staten för dröjsmålsränta alternativt skadestånd för utebliven avkastning.

Tingsrätten fann att staten inte var skyldig att betala dröjsmålsränta men att motparten hade rätt till skadestånd för dröjsmålet med 1 188 kr plus ränta. Hovrätten ansåg däremot att motparten hade rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen.

Det är ostridigt att KFM:s utbetalningar gjordes för sent men Högsta domstolen konstaterar att förhållandet mellan KFM och motparten i grunden är offentligrättsligt. De förmögenhetsrättsliga inslagen i parternas rättsförhållande är  inte så tydliga att räntelagens regler om dröjsmålsränta ska tillämpas gällande dröjsmålen med den aktuella utbetalningen. Målet återförvisas till hovrätten för ny prövning.

Högsta domstolen T 1032-21

"Familjen kan komma att splittras" - migrationsdomstolens dom undanröjs

Migrationsverket beslutade i december 2018 att utvisa en familj, bestående av föräldrar och två minderåriga barn, till Afghanistan. Familjen överklagade beslutet till migrationsdomstolen – som upphävde Migrationsverkets beslut avseende pappan i familjen efter att nya uppgifter framkommit om att han ska ha konverterat. Övriga familjemedlemmars överklaganden avslogs emellertid.

Migrationsöverdomstolen konstaterar att principen om familjens enhet är grundläggande inom svensk migrationsrätt och att migrationsdomstolens dom, om den vinner laga kraft, innebär att utvisningsbesluten för delar av familjen får verkställas samtidigt som en familjemedlem har en pågående asylprövning. Det innebär att familjen kan komma att splittras – vilket strider mot principen om familjens enhet. Detta utgör enligt Migrationsöverdomstolen en sådan brist i migrationsdomstolens handläggning att domen undanröjs. Målet återförvisas till migrationsverket.

Migrationsöverdomstolen UM 6923-21

Travkusk åtalas för djurplågeri

Åklagare har väckt åtal mot en travkusk misstänkt för djurplågeri av en häst i samband med ett travlopp i Sundbyholm, Eskilstuna kommun sommaren 2020.

Åklagaren menar att travkusken ska åtalas för djurplågeri då han under ett travlopp på Sundbyholms travbana i Eskilstuna kommun den 6 juli 2020 utsatt sin häst för lidande utan godtagbara skäl. Kusken ska enligt åklagarens stämningsansökan ha använt ett körspö på ett icke tillåtet sätt genom att piska hästen med det.

Eskilstuna tingsrätt B 4393-20

Köpte 172 termosar för att tillverka bomber - får fem års fängelse

Fyra personer åtalades för att bland annat ha tillverkat och hanterat termosbomber. En av dem är en känd företagare som i detta syfte köpte in 172 termosar. Utöver förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, för tillverkningen av termosbomber döms han också för grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott. Han har bland annat hanterat och förvarat svartkrut tillsammans med vapen och ammunition samt innehaft 3 kg amfetamin. En styrelsesuppleant i samma företag döms för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor och brott mot vapenlagen för att ha hanterat och köpt in svartkrut till företagaren utan att ha tillstånd. Företagaren får sitt straff bestämt till fem års fängelse medan styrelsesuppleanten får sex månaders fängelse.

En tredje tilltalad hade tillgång till en verkstadslokal där en termosbomb påträffades. Domstolen menar att han förstått att termosbomben skulle användas i brottsligt syfte och döms till nio månaders fängelse för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. En fjärde tilltalad frias för åtalet gällande förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse men döms för narkotikabrott till 1 månads fängelse.

Hässleholms tingsrätt B 81-20

Dödade f.d. sambo efter självförvållad psykos - får livstids fängelse

Den 27-årige tilltalade erkände flera mycket allvarliga våldshandlingar, bland annat att han knivskurit sin f.d. sambo i halsen, vilket ledde till hennes död. Till sitt försvar har han framfört att han under händelseförloppet hade drabbats av en psykos som gjorde att han inte kunde kontrollera sitt handlande. Enligt den rättspsykiatriska undersökningen begick den tilltalade gärningen under påverkan av en allvarlig störning - vid tidpunkten för undersökningen bedömdes han dock inte lida av en allvarlig psykisk störning.

Utlåtandet innebär att den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd och kontrollera sitt handlande har varit nedsatt, men att det inte saknats helt. Eftersom tingsrätten bedömer att den tilltalade vid gärningstillfället agerat med avsikt att döda kvinnan döms han för mord. Tingsrätten beaktar att den tilltalade själv orsakat psykosen genom att inta narkotikaklassade droger och läkemedel.

Påföljden bestäms till livstids fängelse.

Kristianstads tingsrätt B 2453-21

Finns det förutsättningar att använda stationshus som skola?

Nämnden beviljade bygglov för ändrad användning av stationshus som skola, men beslutet upphävdes av mark- och miljödomstolen. Bolaget överklagade och anförde att det inte krävdes av ändring av detaljplanen eftersom användningsområdet för stationshuset var ospecificerat allmänt ändamål. Enligt detaljplanen omfattas området av bebyggelse bl.a. barnhus och bolaget ansåg att ändringen var förenlig med planens syfte. Trafikverket motsatte sig ändring.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att en ändring av användningen av byggnaden från kontor till skola är förenlig med detaljplanens bestämmelse för området. Nämnden har inte prövat förutsättningarna i övrigt för den ändrade användningen och för det bullerplank som är en förutsättning för att använda byggnaden som skola. Mark- och miljööverdomstolen återförvisar därför målet till nämnden för fortsatt handläggning.

Mark- och miljööverdomstolen P 2871-20

SVT får stå för saneringskostnader efter brandskada i uthyrd lokal

Förbundet hyrde en lokal av Sveriges Television (SVT). Lokalen omfattade flera rum som användes som bl.a. repetitionslokaler samt även toaletter och förråd. En brand uppstod i ett av förråden och brandskadorna krävde sanering som SVT betalat 273 650 kr för. SVT yrkade att förbundet skulle betala saneringskostnaderna.

Hovrätten finner att SVT inte har styrkt vare sig att branden skulle ha varit anlagd eller att den i så fall skulle ha varit anlagd av någon person som förbundet ansvarat för. Det är enligt hovrätten inte heller styrkt att förbundet skulle ha brustit i sin tillsyn och omsorg över lokalen. Hovrätten finner vidare att SVT inte lagt fram någon bevisning som visar att parterna skulle ha ingått en muntlig överenskommelse gällande ersättning för brandskadan. SVT:s käromål kan inte få bifall och hovrätten fastställer tingsrättens dom.

Svea hovrätt T 2952-20

Jaktvapen fick förvaras hos föräldrarna

I början av 2000-talet köpte mannen sina jaktvapen och har sedan dess förvarat dem hos sin far eftersom jakten bedrivs invid föräldrahemmet. Han äger hälften av föräldrahemmet, bedriver skogsbruk där och flyttar ofta. Därför har han bedömt det som olämpligt och opraktiskt att förvara vapnen hos sig själv.

Men när mannen ansökte om tillstånd att få förvara vapnen hos annan blev det avslag; Polismyndigheten såg inget som tydde på att inte han själv skulle klara av att ta hand om vapnen eller några särskilda skäl för förvaringen hos annan.

Förvaltningsrätten avslog mannens överklagande men kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och visar målet åter till Polismyndigheten för fortsatt tillståndsprövning.

Kammarrätten anser vid en helhetsbedömning av det framstår som motiverat att låta mannen förvara sina vapen och sin ammunition hos sin far. Att han till exempel inte närmare har preciserat hur ofta han vistas i föräldrahemmet ger enligt kammarrätten inte anledning till någon annan bedömning.

Tidigare utlandsresa hindrar inte försörjningsstöd

Kommunen nekade en man försörjningsstöd för mars och april 2021. Beslutet motiverades med att mannen ett år tidigare befunnit sig utomlands i flera månader och att han därmed föreföll ha haft oredovisade tillgångar. Vidare bedömdes det kompletterande underlag krävts in i form av till exempel flyghandlingar inte som tillräckligt. Själv hävdade mannen att han besökt sin bror i Tyskland, som även betalat hela resan.

Förvaltningsrätten biföll mannens överklagande delvis och kammarrätten bifaller nu även försörjningsstöd enligt riksnorm.

Kammarrätten konstaterar att det förflutit cirka åtta månader sedan mannen återkom till Sverige. Enbart det förhållandet att han eventuellt bekostat en utlandsresa nästan ett år tidigare kan enligt kammarrätten inte medföra att han kan antas ha haft egna medel i sådan omfattning att dessa kan påverka rätten till bistånd för den aktuella perioden. Redan förbrukade medel kan till exempel endast i undantagsfall beaktas längre än tre månader vid bedömningen av rätten till bistånd. Kompletteringarna avseende utlandsvistelsen som kommunen krävt är enligt kammarrätten därför inte nödvändiga eller relevanta för att rätten till bistånd för nu aktuella månader ska kunna utredas.

Assistansbolag blir av med tillståndet

Efter flera anmälningar från Försäkringskassan, anmälan från en kommun om bristande redovisningsskyldighet, uppgifter om skenanställningar i beslut från Migrationsverket, beslut från Arbetsmiljöverket om allvarliga brister i arbetsmiljön, uppgifter från assistenter gällande missförhållanden i arbetsmiljö samt brister i lämplighet hos bolagets ägare tillika styrelseledamot beslutade Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att återkalla bolagets tillstånd att bedriva verksamhet i form av personlig assistans.

Bolaget överklagade och vann bifall i förvaltningsrätten, men kammarrätten fastställer nu IVO:s beslut.

I det här fallet anser kammarrätten dessutom att IVO haft fog för att återkalla bolagets tillstånd utan föregående föreläggande eftersom de brister som ligger till grund för beslutet är sådana brister som inte hade kunnat åtgärdas

Elva års fängelse för mordförsök i Borås

I något som närmast framstod som ett infall av svartsjuka slog mannen oprovocerat den andre mot huvudet, tog struptag på honom, högg honom två gånger livsfarligt i ryggen med kniv, och tog sedan dennes mobiltelefon och nycklar. Det hela utspelade sig i stadsdelen Kristineberg i Borås i september 2021.

Förövaren åtalades och fälldes för försök till mord, olovlig körning, stöld, ringa narkotikabrott och rattfylleri. Mot bakgrund av det livsfarliga knivvåldet bestämdes påföljden till tolv års fängelse.

Hovrätten justerar nu påföljden till elva års fängelse. Gärningsmannen hade gjort allt som krävdes för att den brottsliga effekten skulle inträda och skadan var livshotande. Men eftersom våldet inte ledde till några bestående skador anser hovrätten att straffvärdet för försöksbrottet är något lägre än vad tingsrätten har kommit fram till.

Tandläkare tog betalt för patienter som inte fanns

Försäkringskassan riktade återkrav mot tandläkaren för utbetalda tandvårdsstöd, men tandläkaren menade att hon inte tagit emot utbetalningarna. Genom utredningen har Försäkringskassan styrkt att de aktuella tandvårdsbidragen betalats ut till tandläkaren.

Vid efterhandskontroller står det enligt hovrätten klart att tandläkaren oriktigt begärt ersättning för patienter som inte ens besökt hennes mottagning eller för behandlingar som inte skett eller inte varit nödvändiga.

I likhet med tingsrätten bedömer hovrätten att tandläkaren ska återbetala drygt 485 000 kr till Försäkringskassan, samt betala kassans inkassokostnad och rättegångskostnader.

Scotch & Soda eller Skate & Soda

Figurvarumärket Skate & Soda registrerades för sportkläder i klass 25 och skateboards i klass 28, men Scotch & Soda invände mot registreringen och anförde att det förelåg förväxling med dess varumärken. Patent- och registreringsverket avslog invändningen.

Scotch & Soda överklagade beslut och anförde att märkena fonetiskt, visuellt och konceptuellt lika. 

Patent- och marknadsdomstolen bedömer att Scotch & Soda endast har ursprunglig särskiljningsförmåga och rävhuvudet mitt i figurvarumärket på Skate & Soda innebär att det tydligt distanserar sig från Scotch & Sodas märken.

Även om det finns vissa visuella och fonetiska likheter mellan märkena så finns också betydande skillnader. Vid en helhetsbedömning finner patent- och marknadsdomstolen att det inte föreligger förväxlingsrisk. Överklagandet avslås.

Bankkund förlorar tvist om överföring från internetbank

En kund förlorar en tvist med Swedbank där han krävt att banken ska ersätta honom för en brottslig överföring om 220 000 kr från hans konto. Som kund hade mannen ett Mobilt BankID med kodkort. Efter att ett nytt Mobilt BankID skapades via hans internetbank kom en överföring om 220 tkr att ske från hans konto några månader senare.

Överföringen blev föremål för en rättslig prövning i ett brottmål angående penningtvättsbrott. Den tilltalade hade mottagit och omsatt pengar som överförts från mannens konto genom en brottslig handling och den tilltalade dömdes att betala 220 000 kr.

Kunden i Swedbank yrkade sedan i tvistemålet att banken (i första hand) skulle betala honom samma belopp.

Tvistefrågorna var om det har rört sig om en obehörig transaktion samt om sådan transaktion i så fall har kunnat genomföras på grund av att kunden agerat grovt oaktsamt och särskilt klandervärt.

Tingsrätten ansåg att kunden handlande varit särskilt klandervärt i den mening som avses i parternas avtal och lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Tingsrätten fäste vikt vid att kunden lämnat ut sin mobiltelefon till en person utanför familjen och inte skyddat sin kod och sitt kodkort.

Hovrätten fastställer nu domen.

Vad är ett tak?

En fast regelkonstruktion i trä som vilar på tre trästolpar, med en plastduk ovanpå, har - till en grannes stora förtret - uppförts på en fastighet i Botkyrka kommun. Mark- och miljöverdomstolen (MÖD) har nu kommit fram till att det inte rör sig om en tillbyggnad som kräver bygglov. 

MÖD bedömer att plastduken inte beständig på ett sådant sätt som krävs för att konstruktionen ska anses ha ett tak - till skillnad från mark- och miljödomstolen som menade att det är fråga om just ett tak då duken kommer att sitta på plats under relativt långa perioder.

MÖD anser också att den underliggande träkonstruktionen, utan beständig takbeklädnad, inte ger ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad eller innebär någon volymökning av byggnaden. Därmed utgör konstruktionen inte en bygglovspliktig tillbyggnad. Samhällsbyggnadsnämnden har därför haft fog för att inte ingripa mot konstruktionen varför nämndens beslut fastställs i den delen.

Skriftlig svenska gäller i svenska domstolar

Ett bolag lämnade in en stämningsansökan på engelska i ett dispositivt tvistemål. Ett föreläggande om att den skulle översättas till svenska genom bolagets försorg följdes inte. Tingsrätten avvisade därför ansökan – ett beslut som nu landat på Högsta domstolens bord.

HD framhåller att stämningsansökan, det skriftliga svaromålet, eventuella tilläggsstämningar och skrifter som innehåller ytterligare yrkanden alltid bör vara på svenska samt att detta normalt också bör gälla för skrifter som innehåller parternas rättsliga argumentation. Det är den domstol som får in en handling på ett annat språk som bedömer om det finns behov av att översätta den.

Det finns i dispositiva tvistemål, konstaterar HD, i regel inte någon anledning att översätta handlingen på det allmännas bekostnad, även om kan vara motiverat i undantagsfall. I det nu aktuella målet saknas det enligt HD godtagbara skäl till att bolaget inte skulle svara för översättningen. Eftersom stämningsansökan, trots föreläggande, inte getts in eller översatts till svenska, var det alltså korrekt att avvisa ansökan

Klippte av lillfinger på kvinna med avbitartång och spolade ner det i toaletten

Medan mannen höll fast kvinnan, som angripits när hon låg och sov i sin bostad, tog en annan person och klippte av hennes ena lillfinger med en avbitartång. Därefter tvingades kvinnan att visa upp handen med det saknade fingret för en kamerna innan mannen spolade ned det i toaletten.

Tingsrätten dömde mannen till fem års fängelse för synnerligen grov misshandel. En oenig hovrätt ändrar nu rubriceringen till grov misshandel och sänker påföljden till fyra års fängelse.

Enligt hovrätten står det visserligen klart att handlandet varit särskilt hänsynslöst och att kvinnan tillfogats svår kroppsskada. Men omständigheterna är sådana att mannen kan anses ha visat synnerlig hänsynslöshet eller att gärningen inneburit synnerligt lidande, och han döms därför inte för synnerligen grov misshandel.

Två nämndemän var skiljaktiga.

Sköt mot reklamutdelare - frias från mordförsök

När den 43-årige jägaren, som festat två dagar i sträck och sovit väldigt lite, fick syn på en bil utanför sitt hus misstänkte han att det var rånare, tog sitt förberedda jaktgevär och sprang ut och sköt minst fyra skott mot bilen, som i själva verket var en reklamutdelare på uppdrag. Dock utan att skada denne.

Mannen åtalades för mordförsök, brott mot vapenlagen samt ringa narkotikabrott och hans sambo för skyddande av brottsling.

Tingsrätten fällde dem båda i enlighet med åtalen men hovrätten friar nu mannen, på grund av bristande uppsåt att döda, från mordförsök. Som en följd frias även sambon.

Mannen har dels befunnit sig i ett alkohol- eller drogutlöst psykotiskt tillstånd med nedsatt förmåga till insikt och handlingskontroll, dels har han avlossat skotten utifrån en upplevd hotbild mot sig och sin familj efter att både han själv och sonen tidigare blivit rånade och att han fått kännedom att det funnits rånplaner mot honom, dels med hänsyn till skottvinklar och att han varit en erfaren skytt samt hans egna uppgifter om att han enbart haft för avsikt att skrämmas.

Eftersom åklagaren endast gjort gällande ansvar för mordförsök eller försök till misshandel och uttryckligen har avstått från att justera åtalet finns det enligt hovrätten inte förutsättningar att pröva om skjutningen skulle utgöra något annat brott.

Påföljden bestäm därmed till villkorlig dom

Studiemedel under fängelsevistelse funkade inte

Det var ostridigt att en man var intagen på Norrtälje-anstalten under en period när han fick studiestöd utbetalat till sig. Och det står även klart att han inte hade rätt till studiemedlet.

Mannen förnekade att han ansökt om studiemedel och det var inte utrett att det faktiskt var han som hade gjort det, men hovrätten bedömer att han borde ha insett att han inte hade rätt till de utbetalningar han fått från Centrala Studiestödsnämnden (CSN).

Med ändring av tingsrättens dom förpliktar hovrätten mannen att betala drygt 37 000 kr plus ränta till CSN samt att ersätta CSN:s rättegångskostnader

Konfliktfyllt när hopphäst såldes för 28 miljoner

Två personer ägde tillsammans en framgångsrik tävlingshäst genom ett enkelt bolag. Ägarna enades om att bolaget skulle upplösas och en utomstående.

Likvidatorns huvudsakliga uppdrag var att sälja hästen och försäljningen gav 28,1 milj kr varefter likvidatorn lämnade slutredovisning.

Försäljningen var konfliktfylld och likvidatorn fick bland begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att kunna visa hästen för spekulanter. Genom likvidatorns arbete med försäljningen lyckades han höja priset från 23 till 28 miljoner kr. För arbetet som likvidator begärde han knappt 2 miljoner kr i ersättning.

En av ägarna klandrade slutredovisningen och yrkade att likvidatorns arvode skulle sättas ned. Med hänsyn till uppdragets art, omfattning, komplexitet och slutliga utfall gör hovrätten bedömningen att arvodet framstår som skäligt.

Käromålet lämnas nu utan bifall. Käranden ska även ersätta likvidatorns rättegångskostnader.

Kunskapen om alkoholreglerna så dåliga att tillstånd återkallas

I likhet med förvaltningsrätten bedömer kammarrätten att bolaget vid upprepade tillfällen har brutit mot alkohollagen genom att servera alkohol till allmänheten utan att ha ett för ändamålet giltigt serveringstillstånd.

Bolaget har även underlåtit att anmäla serveringstillfällen till nämnden. Bolaget har genom utbildning och kontakter med tillståndsgivaren fått kännedom om alkohollagens krav och innebörden av ett tillstånd för cateringverksamhet. Sammantaget finner kammarrätten att bolaget har visat en allvarlig brist på kunskap och lämplighet.

Även vid en framåtsyftande bedömning finner kammarrätten att det finns förutsättningar att besluta om återkallelse utan föregående varning. Vad bolaget anfört om vilka åtgärder som vidtagits ändrar inte bedömningen. Med upphävande av förvaltningsrättens dom beslutar kammarrätten att återkalla bolagets serveringstillstånd.

Kammarrätten i Stockholm 6321-21

Nekas strandskyddsdispens för stugor i Stockholms skärgård

Naturskyddsföreningen yrkade att strandskyddsdispensen som Värmdö kommun beslutat för fem uthyrningsstugor på Gällnö i Stockholms skärgård skulle upphävas med hänsyn till påverkan på den allemansrättsliga tillgången till riksintresset för naturvård. Området är även riksintresse för friluftslivet, har bedömts ha särskilda strandskyddsvärden och har därför ett utvidgat strandskydd.

Stugorna är tänkta att hyras ut till enskilda och enligt Mark- och miljööverdomstolen riskerar området privatisering och det allmänna intresset av att bygga stugorna kan tillgodoses på andra platser på ön utanför strandskyddat område. Domstolen anser inte heller att en nekad dispens är oproportionerligt med hänsyn till det starka skyddsintresset på platsen.

Ansökan om dispens avslås och Mark- och miljööverdomstolen upphäver nämndens beslut att bevilja strandskyddsdispens.

Mark- och miljööverdomstolen M 7759-20

Döms för kursmanipulation - ska betala 200 000 kr i sanktionsavgift

Finansinspektionen uppmärksammade att en man den 31 augusti 2017 på kort tid utfört ett antal transaktioner av kursmanipulerande karaktär med teckningsrätter i bolag på värdepappersmarknaden i Stockholm och beslutade om ett sanktionsföreläggande som delgavs mannen den 17 april 2018.

Fråga uppkom om preskription inträtt men hovrätten finner nu, till skillnad från tingsrätten, att så inte är fallet och ändrar tingsrättens dom på så sätt att mannen ska betala en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

Hovrätten konstaterar att delgivning av ett sanktionsföreläggande inom två år från överträdelsen har preskriptionsbrytande verkan även när talan väcks senare om att sanktion ska beslutas. Vidare konstaterar hovrätten att de preskriptionsregler i brottsbalken som mannen åberopat inte gäller i det här fallet, ens analogvis.

Svea Hovrätt B 11523-20

Gravrättsinnehavare ändrades - och ändrades tillbaka

Mannen var gravrättsinnehavare när han avled och gravsattes inom gravplatsen. Han efterlämnade sin maka och två vuxna barn. Dottern skickade en handling benämnd "Underrättelse gravrätt - Anmälan" till pastoratet för dödsboets räkning och församlingen antecknade dottern som gravrättsinnehavare.

I samband med att makan senare avled begärde sonen att bli antecknad som gravrättsinnehavare för gravplatsen och även han antecknades då som gravrättsinnehavare tillsammans med dottern. Dottern överklagade beslutet och länsstyrelsen upphävde det.

Sonen yrkade att få antecknas som gravrättsinnehavare för gravplatsen.

Även om pastoratet/församlingen i de flesta fall bör kunna godta uppgifter som lämnas av dödsboet så konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att det finns en utredningsskyldighet. Pastoratet/församlingen måste förvissa sig om att dödsboet företräds av en behörig person samt att alla dödsbodelägare skrivit under anmälan eller lämnat fullmakt. Det borde ha stått klart för församlingen att det fanns en efterlevande maka och fler arvingar än dottern och Högsta förvaltningsdomstolen finner att utredningen varit bristfällig.

Det är inte visat att dottern skulle ha lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter till församlingen och det var därför fel av församlingen att ändra det ursprungliga beslutet som får anses vara ett gynnande beslut för dottern. Överklagandet avslås.

Högsta förvaltningsdomstolen 775-21

12 miljoner i straffavgift för SL - använde otillåtna kameror

Förvaltningsrätten anser att SL:s användning av kroppsburna kameror för att förebygga och dokumentera hot och våld är förenlig med dataskyddsförordningen (GDPR). Däremot har SL inte haft rätt att använda tekniken för att säkerställa identiteten på resenärer som ska betala tilläggsavgift.

Användningen av av kroppsburna kameror i det syftet anses särskilt allvarlig eftersom det rör sig om en omfattande behandling av personuppgifter samtidigt som det av underlaget inte framgår något behov av det - förvaltningsrätten konstaterar att svårigheter sällan uppstår och i sådana fall ofta kan tillgodoses på andra sätt. SL har dessutom inte lämnat tillräcklig information, i rätt tid, till de som träffats av kamerabevakningen.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) bestämde den administrativa sanktionsavgiften till 16 miljoner kr. Förvaltningsrätten sätter nu ned sanktionsavgiften till 12 miljoner kr.

Förvaltningsrätten i Stockholm 21905-21

Hyresrätten förverkad efter omfattande störningar

Hyresgästen hade skrikit och bankat inifrån sin lägenhet, uppträtt aggressivt samt konfronterat personer med olika tillmälen. Störningarna har enligt hovrätten varit av sådan omfattning och karaktär att de inte skäligen bör tålas av de boende i byggnaden. Störningarna har inte varit av ringa betydelse och har fortsatt efter både informella varningar och skriftlig rättelseanmaning. I likhet med hyresnämnden finner hovrätten att hyresrätten är förverkad och överklagandet avslås.

Svea hovrätt ÖH 2383-21

Två nya justitieråd i Högsta domstolen

Regeringen har utnämnt Christine Lager och Jonas Malmberg till justitieråd i Högsta domstolen. 

Christine Lager arbetar sedan 2014 som hovrättslagman och avdelningschef i Svea hovrätt och sedan 2016 som chef för Patent- och marknadsöverdomstolen. Tidigare har hon bland annat arbetat som planeringsdirektör och chef för generaldirektörens stab vid Domstolsverket och som departementsråd och enhetschef på Justitiedepartementet. 

Jonas Malmberg arbetar sedan 2012 som ordförande i Arbetsdomstolen. Tidigare har han bland annat varit anställd som professor i civilrätt vid Uppsala universitet och som professor i arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet. 

Christine Lager tillträder som justitieråd i Högsta domstolen den 29 augusti 2022, och Jonas Malmberg den 1 maj 2022.

Lindrig utvecklingsstörning hos föräldrarna – LVU-vård för kroniskt sjuk bebis

Den fem månader gamla pojken lider sedan födseln av en kronisk sjukdom vilken innebär att han inte kan bryta ner ämnet fenylalanin som ingår i protein. Detta innebär att han kommer att vara i behov av dietbehandling med en mycket proteinstrikt diet resten av sitt liv, och att mäta mängden fenylalanin i blodet varje vecka.

Eftersom detta ställer stora krav på hans föräldrar, som båda lider av lindrig utvecklingsstörning, placerades familjen på ett hem för utredning, där föräldrarna bland annat gavs råd och stöd. Efter det beviljade kommunen bistånd i form av fortsatt placering på samma hem, men föräldrarna lyckades inte följa det rekommenderade kostschemat vilket ledde till att pojken vid flera tillfällen hade mycket låga värden.

Såväl förvaltnings- som nu kammarrätten anser att föräldrarnas oförmåga att följa den strikta kostrutin som pojken fordrar utgör en sådan brist i omsorgen av honom att det föreligger en risk för att hans hälsa och utveckling kommer att skadas. Förutsättningar för LVU förligger därför enligt kammarrätten. 

Kammarrätten i Sundsvall 3548-21

 

HD prövar mål om försäkringsersättning till sambo efter dödsfall

Föräldrarna gjorde gällande att de var arvsberättigade förmånstagare till den avlidna dotterns livförsäkring, men svaranden invände att hon varit sambo med deras dotter vid hennes bortgång. Enligt svaranden hade hon och den numera avlidna kvinnan haft ett djupt känslomässigt förhållande och betraktat sig som sambor även om de inte hade någon sexuell relation.

Hovrätten delade tingsrättens bedömning att svaranden visat att hon varit sambo med den avlidna vid hennes bortgång och därför var första förmånstagare till försäkringsersättningen. Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Högsta domstolen T 6931-21

Äga överbelånat hus inget hinder för försörjningsstöd

Kommunen avslog en kvinnas ansökan om försörjningsstöd för oktober och november 2020 med motiveringen att hon ägde en ekonomisk tillgång i form av ett hus som hon kunde sälja.

Kvinnan överklagade och anförde att huset var i väldigt dåligt skick och inte kunde säljas för samma pris som hon köpt det för. Nu hyrde hon istället ut det för 1 500 kronor per månad, vilket precis täckte huslån och försäkring men inte gav någon vinst. Om hon sålde huset skulle det innebära att hon stod kvar med en skuld och ytterligare en utgift.

Förvaltningsrätten avslog överklagandet men kammarrätten förklarar nu att husägandet inte utgör hinder för försörjningsstöd och bifaller. Kammarrätten konstaterar att huset är pantsatt och belånat till ett värde som överstiger dess marknadsvärde och därmed inte kan betraktas som en realiserbar tillgång vid bedömningen av kvinnans behov av ekonomiskt bistånd för aktuella perioder.

Kammarrätten i Sundsvall 768-21

 

HD prövar mål om testamente - innebär återkallelse att det första testamentet gäller?

En kvinna hade upprättat ett testamente 2012. Det var i målet ostridigt att detta testamente återkallats genom ett testamente upprättat 2017. Under samma år, 2017, antecknade emellertid kvinnan på en kopia av det nya testamentet att det inte skulle gälla. Hon kryssade över originalet, rev sönder båda dokumenten och kastade dem i en papperskorg.

Hjärt-Lungfonden gjorde gällande att kvinnan genom agerandet återtagit sitt återkallande av 2012 års testamente och att testamentet av 2012 därför skulle gälla.

Hovrätten konstaterade att kvinnan låtit 2012 års testamente ligga kvar i bankfacket, vilket talade för att hon ville ha det kvar ifall hon skulle ångra sig gällande 2017 års testamente. Sammantaget fann hovrätten att 2012 års testamente åter skulle gälla efter att kvinnan återkallat 2017 års testamente. Den fastställelsetalan som kvinnans släktingar fört ogillades. Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Högsta domstolen T 3918-21

Sju personer döms i bedrägerihärva med bolån

Åtta personer agerade på olika sätt inom en verksamhet som mot betalning hjälpte privatpersoner att få bolån med hjälp av oriktiga uppgifter om anställningar, löner, familjeförhållanden i låneansökningar till olika bolåneinstitutet, bland annat Danske Bank, SBAB och Skandiabanken.

De oriktiga uppgifterna verifierades med förfalskade handlingar i form av arbetsgivarintyg och lönebesked eftersom bolånetagarna i de flesta fall inte hade de anställningar eller de löner som angavs och de inte skulle ha fått bolån med användande av korrekta uppgifter.

Totalt rörde det sig om felaktigt beviljade bolån på över 100 miljoner kronor. För hjälpen betalade bolånetagarna totalt cirka fyra miljoner kronor till verksamheten. Sju av de åtalade döms nu för olika grad av inblandning i verksamheten. Huvudmannen döms till fem års fängelse och fyra av de övriga till fängelse i mellan 1,5 och 4 år. Två av de tilltalade döms till villkorlig dom och 240 timmars samhällstjänst respektive 160 dagsböter. För en tilltalad ogillas åtalet helt.

Stockholms tingsrätt B 825-21

Kritik mot drogtest av elev

En gymnasieelev i Vilhelmina hämtades i klassrummet och  i tillfrågades därefter om han kunde tänka sig att lämna ett drogtest. Utbildningsnämnden i Vilhelmina kritiseras nu av Justitieombudsmannen, JO, som anser att eleven i praktiken inte gavs möjlighet att fritt välja om han ville genomföra testet.

Det fanns en oro från skolans sida över elevens tilltagande frånvaro - men drogtestet var negativt och nämnden kritiseras nu för genomförandet av provtagningen. Vidare ifrågasätter JO starkt om inte skolan borde ha gjort en anmälan till socialnämnden i enlighet med 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i stället för att på egen hand utreda misstankarna.

Riksdagens ombudsmän (JO) 413-20

JO-kritik mot Folkhälsomyndigheten

Pandemin har krävt omfattande arbetsinsatser på Folkhälsomyndigheten (FHM) samtidigt som trycket på att lämna ut allmänna handlingar till media och allmänhet har ökat. Nu kritiseras FHM av Justitieombudsmannen, JO, för brister i handläggningen vid utlämnade av allmänna handlingar.

ChefsJO har förståelse för de problem som det ökade trycket på FHM skapade men framhåller att offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen och ett av demokratins fundament. Därför är det av stor vikt att en myndighet kan se till att principen får genomslag, inte minst under en så allvarlig samhällskris som pandemin har inneburit.

Riksdagens ombudsmän (JO) 1965-21