Kortnyheter

Prisavdrag för fel i badrum - inte rimligt att upptäckas av köparna

Köparen gjorde gällande att badrummet haft fel vid köpet av fastigheten och begärde prisavdrag från säljarna. Utredningen visar att badkaret var fastskruvat och att fronten inte gick att ta bort varför det enligt hovrätten inte varit möjligt att upptäcka felen utan ingrepp i byggnaden. Enligt hovrätten var det alltså fråga om ett dolt fel som köparna inte borde ha upptäckt. Köparna anförde att kostnaden för att åtgärda badrummet uppgick till 209 000 kr plus visst material. Badrummet behövde repareras till nyskick på grund av felet och hovrätten bedömer att ett visst avdrag ska göras även om det varit fråga om en påtvingad fördel för köparna.

Sammantaget bestämmer hovrätten prisavdraget till 175 000 kr plus ränta och tingsrättens dom ändras i enlighet med domslutet.

Svea hovrätt T 14806-20

Fel begånget när hästtränares diplomering drogs in

Hovrätten har upphävt Svenska Ridsportsförbundets att återkalla B-diplomeringen för en tränare. Det var redan 2017 som diplomeringen drogs in precis innan SVT skulle sända ett program där tränarens förehavanden med unga tjejer inom ridsporten var ett inslag.

Enligt hovrätten får en diplomering enligt förbundets eget regelverk återkallas efter en allvarlig förseelse som varit föremål för disciplinär bestraffning. Samtidigt är det ostridigt att återkallelsen skedde utan att det fanns någon sådan. Därmed har beslutet om indagen diplomering tagits i strid med de villkor som gällde för återkallelse, varför beslutet upphävs.

Svea hovrätt T 219-21

Skyllde twitterhets på gästerna

En man som åtalats för att ha hetsat mot romer på sitt twitterkonto har friats från åtal om hets mot folkgrupp eftersom det inte går att utesluta att det var besökare hemma hos honom som skrivit på hans twitter. Andemeningen i de två aktuella inläggen var att romer skulle slås ihjäl.

Tingsrätten fäste vikt vid att den tilltalade på ett ovanligt tydligt och detaljrikt sätt beskrivit ett händelseförlopp med två gäster som förklaring till det som har skrivits. Det finns omständigheter som talar för att det är den tilltalade som själv använt sitt eget Twitterkonto men, det går inte att bortse ifrån hans invändning.

I likhet med tingsrätten anser hovrätten att vad den tilltalade berättat inte är så verklighetsfrämmande att det går att bortse från. Den friande domen fastställs.

Hovrätten för Nedre Norrland 518-22

Två vapen var ett brott

Att inneha två vapen samtidigt som förvarats på olika platser utgör ett enda vapenbrott istället för två separata sådana enligt en hovrättsdom. Frågan om det utgjorde ett eller två vapenbrott blev aktuell i samband med att en man åtalades för mordförsök efter en skjutning i Vivalla i Örebro hösten 2021.

Mannen friades från försök till mord men dömdes av tingsrätten för fyra fall av grovt vapenbrott till fyra års fängelse. Hovrätten ändrar nu bedömningen så att han döms för tre fall av grovt vapenbrott, men skärper ändå påföljden till fängelse till i 4,5 år. 

Eftersom två av vapnen innehafts under samma tidsperiod och innehaven därmed har ett tidsmässigt samband ska dessa enligt hovrätten anses utgöra ett brott, även om vapnen förvarats på olika platser. Straffskärpningen görs mot bakgrund av att innehavet av ett av vapnen skett på allmän plats och har varit av särskilt farlig art. Mannen har avlossat vapnet flera gånger mitt på dagen i ett bostadsområde där det finns skola, förskola och andra verksamheter som människor vistas i.

Göta hovrätt B 3065-22

Lånade ut lada till cannabisfabrik

När en cannabisodling med 521plantor i olika storlekar som pågått i två år avslöjades i en lada på en fastighet i Höörs kommun som kvinnan hyrde och bodde på åtalades hon tillsammans med tre män som skött själva odlingen för grovt narkotikabrott.

Kvinnans del i verksamheten skulle enligt åtalet ha varit att tillhandahålla utrymme, vatten för bevattning av plantorna, betala fastighetens och därmed också odlingens elkostnader varje månad, samt att hon vid olika tillfällen köpt utrustning till odlingen. Själv erkände hon att hon lånat ut huset men förnekade att det skett i syfte att bedriva cannabisodling.

Tingsrätten ansåg det dock bevisat att hon både känt till och deltagit så pass aktivt i verksamheten att åtalet var styrkt och dömde henne till två års fängelse för grovt narkotikabrott.

Hovrätten gör en annan bedömning och dömer henne nu istället för medhjälp till brottet till ett år och tre månaders fängelse. Odlingarna har skett i stängda utrymmen i en byggnad som kvinnan inte använt. Hon kan ha sett odlingen alldeles i början, men hon förnekar det. Att hon sagt att hon varit i ”drängahuset” för att byta säkringar men aldrig varit inne i själva odlingsutrymmena godtas av hovrätten. Det saknas enligt hovrätten stöd för att hon ska ha känt till omfattningen av produktionen, även om hon varit införstådd med tiden den pågått och den elförbrukning den orsakat.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 3064-22

Personuppgifter om nämndledamöter ska lämnas ut

Personnummer till ledamöterna i Övervakningsnämnden i Kristianstad omfattas inte av sekretess och ska därför lämnas ut, har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslutat i en ny dom. Det var en journalist vid en nätbaserad publikation som begärde att få ta del av en sammanställning av samtliga ledamöters personnummer, men det nekades av nämnden. Beslutet överklagades men kammarrätten avslog detsamma. Det kunde antas att den enskilde eller någon närstående kunde utsättas för våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjdes.

HFD uttalar emellertid att hinder mot utlämning endast föreligger när det på grund av vad som är känt om sökanden eller på grund av andra särskilda omständigheter finns skäl för bedömningen att ett utlämnande skulle medföra en inte obetydlig risk för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men. Eftersom sådan omständigheter inte finns i målet ska uppgifterna ska lämnas ut.

Högsta förvaltningsdomstolen 2089-22

Telefonavlyssning räckte inte för att döma för vapenbrott

Uppgifter från telefonavlyssning som åberopats mot en man som åtalats för försök till grovt vapenbrott är inte tillräckligt konkreta för att han ska dömas för brott, enligt en hovrättsdom. Genom avlyssning i Söderhamn i mars i år hade polisen fått uppgifter om att mannen vid två tillfällen försökt komma i besittning av en ombyggd startpistol som sedan påträffats med ammunition.

Enligt hovrätten är de avlyssnade samtalen vid det första försökstillfället visserligen besvärande, men inte är tillräckligt för att det ska ska vara styrkt att han hade för avsikt att sätta sig i besittning av vapnet.

Vid det andra försökstillfället gör hovrätten bedömningen att mannen, om han kommit i besittning av vapnet, inte skulle ha hanterat det i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras att det skulle ha kommit till brottslig användning. Därmed är det inte frågan om ett grovt vapenbrott, vilket krävs för en fällande dom. Försök till vapenbrott av normalgraden inte är straffbart.

Hovrätten för Nedre Norrland 1281-22

Konsult behövde inte avråda från att beställa bygglovsritningar

I en tvist med en bygglovskonsult har en fastighetsägare dömts att betala för framtagandet av bygglovshandlingar för en carport trots att detaljplanen inte tillät uppförandet av en sådan, enligt en dom i hovrätten. Parterna var oense om vilken omfattning konsultuppdraget avseende fastigheten strax norr om Linköping hade haft.

Enligt fastighetsägaren borde konsulten ha avrått honom från att beställa bygglovshandlingar eftersom åtgärden stred mot detaljplanen. Därför motsatte han sig att betala de dryga 23 000 kr som konsulten faktuerat. 

Hovrätten anser att konsulten inte har varit skyldig att avråda fastighetsägaren från att beställa bygglovshandlingarna och fastighetsägaren ska betala för det utförda uppdraget. Fastighetsägaren invände även att parterna avtalat om fast pris, men enligt hovrätten han inte förmått visa att det avtalats om det. Fastighetsägaren förpliktas betala 23 625 kr plus ränta i enlighet med konsultens yrkande.

Göta hovrätt T 1463-21

Osäkert om automatvapnet fungerade - inget grovt vapenbrott

Att det råder osäkerhet om en kulsprutepistol fungerar eller inte räknas den tilltalade till godo i ett åtal för vapenbrott, vilket innebär att innehavet bedöms som ett brott av normalgraden istället för grovt brott, enligt hovrätten. 

Den tilltalade hade i tingsrätten dömts för ett fall av grovt vapenbrott och ett fall av vapenbrott av normalgraden. Vapnen var en kulsprutepistol och en tårgaspistol och påföljden hade bestämts till fängelse i två år och två månader.

Vapenbrottet som avser tårgaspistolen bör enligt hovrätten bedömas precis som åklagaren angett; som vapenbrott av normalgraden. Kulsprutepistoler utgör typiskt sett vapen av särskilt farlig beskaffenhet men det råder osäkerhet om vapnets funktionsduglighet som får räknas den tilltalade tillgodo. På så vis bedöms båda vapenbrotten som brott av normalgraden och påföljden sänks som en följd av detta till ett års fängelse.

Hovrätten över Skåne Blekinge B 1067-22

 

Cyklade rakt in i skjutövning som fick ställas in

En man som cyklat rakt in i en skjutövning på Umeå garnison har dömts till villkorlig dom för obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Det var en morgon i juni 2021 som mannen under en motionstur på sin mountainbike och cyklade rakt in i ett militärt skyddsområde där en skjutövning just skulle starta, men som på grund av detta fick skjutas upp. Mannen var medveten om att han var nära området men hävdade att han inte någon skyltning om det eller om skjutövningen. I efterhand hade han hittat en skylt som dock varit felvänd varför han inte sett den.

Tingsrätten friade mannen, men hovrätten har nu dömt honom till villkorlig dom och 30 dagsböter. Skjutfältschefen hade vittnat om att det varit skyltat på sedvanligt sätt om förbud mot tillträde och mannen anses inte ha kontrollera vilka regler som gällde, trots att han varit medveten om att han rörde sig i en skog som till stora delar användes av Försvarsmakten.

Hovrätten för Övre Norrland B 1273-21

Slog barnen eftersom det var det normala

Två barn - sju och nio år gamla - ska vara fortsatt omhändertagna eftersom deras föräldrar utsatt dem för våld i hemmet. Barnen hade berättad om våld i form av bland annat slag på lår och daskningar på rumpan av sina föräldrar. Efter ett halvår av barnsamtal, utredningssamtal med föräldrarna samt polisanmälan av dem beslutade socialnämnden i Kalmar om ett omhändertagande enligt LVU. Föräldrarna hade gått på regelbundna samtal men behandlaren ansåg att de hade mycket låg förändringspotential, och de tillstod inget annat våld än lätta daskningar.

När omhändertagandet prövades i kammarrätten fortsätte föräldrarna att neka till den grad av våld som barnen vittnat om och förklade sig agerande med att gjort vad som varit normalt när de själva växte upp. Även om föräldrarna saknar sina barn och nu visar en vilja till förändring fortsätter de att förneka barnens uppgifter. När det dessutom förekommit påverkan mot barnen och samarbetsproblem med kommunen är förhållandena sådana att vården fortsatt måste beredas utanför hemmet, enligt kammarrätten.

Kammarrätten i Jönköping 2351-22

Döms för innehav av regeringspistoler

På bilder i den sociala appen WhatsApp kunde polisen identifiera en av de tiotal pistoler som stals från regeringskansliet under 2019. En 41-årig man åtalades för grovt vapenbrott för att ha innehavt vapnet då bilder på honom hållande i det skickats från hans mobiltelefon. Han friades dock av tingsrätten. Nu har han emellertid dömts i hovrätten till två års fängelse. På bilderna gick det att utläsa vapennumret och på det sättet identifiera pistolen som ett av de vapen som stulits från Regeringskansliet.

När det gäller graden konstaterar hovrätten att det är fråga om ett enhandsvapen för vilket det är svårt att se ett legalt användningsområde för en privatperson. Den åtalade mannen är dömd för narkotikabrott vid upprepade tillfällen vilket tyder på en missbruksproblematik, vilket i sin tur talar för att vapnet har innehafts under sådana omständigheter att det kan befaras kunnat komma till brottslig användning. Brottet har enligt hovrätten därmed varit av särskilt farlig art och ska bedömas som grovt. Påföljden bestäms till två års fängelse.

Svea hovrätt B 2643-21

AirBnB-värd får behålla hyreskontraktet

En hyresgäst som har hyrt ut sin lägenhet i södra Göteborg via AirBnB får behålla hyreskontraktet, efter en dom i hovrätten. Hyresvärden gjorde gällande att hyresgästen bedrivit hotellverksamhet och att hyresavtalet inte skulle förlängas. 67 stycken omdömen som värd fanns på AirBnB om honom. Enligt hyresgästen hade han aldrig hyrt ut hela lägenheten utan bara haft inneboende. 

Hovrätten konstaterar att hyresgästen inte fått någon rättelseanmaning samt att hyresavtalet sagts upp ett år och tre månader efter den sista kända uthyrningen. Det finns vissa tidsfrister som måste iakttas för att en hyresgäst ska kunna tvingas att flytta och i likhet med hyresnämnden bedömer hovrätten att det vore oskäligt att låta hyresavtalet upphöra.

Svea hovrätt ÖH 12867-21

"Håll käften jude" - 15 åring döms för uttalande på lektion

Under en slöjdlektion på en skola i Ludvika stökade en 15-årig elev och kastade suddigummin och garn omkring sig varför han blev tillsagd att lämna klassrummet. När han sedan återkom ville han låna suddgummi av en klasskamrat varpå hon påtalade att han inte borde ha slängt bort sitt. Han sa då ”håll käften jude” till henne som också var jude. 15-åringen förnekade att ha sagt så, enligt honom var det rätteligen ”håll käften hora” han sagt.

15-åringen friades från åtal om ofredande i tingsrätten. Kanske hade flickan hört fel och några vittnen hade inte presenterats. Uttalandet om hora omfattades inte av åtalet.

Men efter en justering av gärningsbeskrivningen från åklagaren, två nya vittnesmål som stödjer klasskamratens berättelse samt att hon framstått som mycket trovärdig och tillförlitlig döms nu 15-åringen för förolämpning i hovrätten.

Påföljden bestäms till 30 dagsböter. 15-åringen ska också solidariskt med sina föräldrar betala 5000 kr i skadestånd till flickan

Svea hovrätt B 9830-22

Genomsökning av bostad av säkerhetsskäl var inte husrannsakan

Att polisen för sin egen säkerhet genomsöker en bostad innebär inte att en husrannsakan därmed har genomförts, enligt ett beslut av Justitieombudsmannen (JO). JO:s uttalande görs i ett beslut där polisen ingrep mot en man utanför hans bostad.
Mannen var skäligen misstänkt för bruk av narkotika och måste därför lämna urinprov, vilket mannen själv tyckte kunde göras i hans bostad.

Efteråt klagade han på att polisen passat på att göra en husrannsakan i lägenheten. JO ser inte något hinder mot att polisen inför provtagningen översiktligt kontrollerat utrymmena i bostaden för att säkra sin trygghet. Utredningen ger inte stöd för att polisen därvid genomförde en husrannsakan eller ett liknande intrång. Det enda polisen får kritik för är bristande dokumentation av händelsen.

Riksdagens ombudsmän (JO) 1211-2021

Bilägare utan ersättning för utbränd bil

En bilägare begärde ersättning för att hans Mercedes stulits och totalförstörts genom brand. När bilen i december 2019 brann i Helsingborg var den försäkrad hos Moderna försäkringar som dock bestred att försäkringsfall förelåg och gjorde gällande att ägaren själv eller någon med hans samtycke anlagt branden.

Det var ostridigt att branden anlagts och att bilens båda nycklar var i ägarens respektive hans dotters besittning. Den tekniska utredningen tyder enligt hovrätten på att bilen förts till platsen där den hittades med någon av bilens nycklar eftersom det yttre stöldskyddet var intakt. Det är enligt hovrätten föga troligt att någon först stulit bilen genom en svår och tidskrävande förbikoppling av tändning och stöldskydd för att sedan totalförstöra den en kort sträcka därifrån. Det fanns även en annan skada på bilen, som tillskillnad från brand, inte täcktes av den försäkring ägaren tecknat.

Sammantaget finner hovrätten att Moderna har visat att branden inte anlagts av tredje man. Ägaren har alltså inte rätt till någon ersättning.

Svea hovrätt T 12466-21

Kortare straff när offrets skador läker bra

Att de skador ett misshandelsoffer tillfogats förväntas läka utan andra men än ärrbildingar gör att hovrätten mildrar påföljden för gärningsmannen. Det var i en trappuppgång i Angered i Göteborg i mars som en grov misshandel skedde . Gärningsmannen högg offret upprepade gånger i huvud, hals och bål med ett skarpeggat tillhygge samt slog honom till marken så att skador på huvud och ansikte uppstod.

Våldet resulterade i sår på kind och överläpp, hudskada på näsan, slemhinneskada i munnen och en skada på vänster framtand samt svullnader i panna, tinning och ögonlock.

Gärningsmannen dömdes i tingsrätten för grov misshandel till tre års fängelse. Hovrätten sänker nu påföljden till 2,5 års fängelse. Vid påföljdsändringen tar hovrätten främst hänsyn till att skadorna inte varit livshotande och enligt läkares bedömning förväntas läka utan andra fysiska men än ärrbildning.

Hovrätten för Västra Sverige B 4991-22

Långt fängelsestraff för kort narkotikatransport

En man som tagit emot, lastat in i en bil och transporterat cirka 71,5 kilo cannabis förpackat i en flyttkartong och två kassar har dömts till fyra års fängelse för grovt narkotikabrott. Transporten i Stockholmsförorten Hägersten pågick bara i 500 meter innan han stoppades av polis som ville kontrollera hans körkort, varpå han sprang från platsen. Mannen hävdade dels hade hotats av en person i ett kriminellt nätverk till att utföra transporten, dels att han hoppats att emballagen utgjort större delen av vikten och inte förstått att det rört sig om så mycket narkotika.

Tingsrätten dömde honom för grovt narkotikabrott till 2,5 års fängelse. Hovrätten skärper nu påföljden till fyra års fängelse.

Enligt hovrätten har mannen tagit emot de olika kollina utan att närmare undersöka hur mycket cannabis det rörde sig om, och därmed varit likgiltig inför mängden. När det gäller det påstådda hotet gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten, och anser dessutom att mannen, som även tidigare uträttat ärenden av misstänkt kriminell natur mot betalning för samma uppdragsgivare och även denna gång skulle få ersättning, hade kunnat tacka nej till uppdraget eller kontakta polis.

Så även om mannen uppfattat att uppdraget gällt en avsevärt mindre mängd narkotika än vad han fick transportera och han haft en liten roll i hanteringen utan möjlighet till egna initiativ, och det gällt en kortare transport, finner hovrätten att straffvärdet är fyra års fängelse.

Svea hovrätt B 9804-22

Tortyr utreddes inte - asylskäl ska prövas på nytt

Den asylsökande mannen gjorde gällande att han har frihetsberövats och utsatts för tortyr av såväl palestinska som israeliska myndigheter. Av läkarintyget framgår att det finns indikationer på psykiska skador som tyder på att han kan ha blivit utsatt för tortyr.

Både Migrationsverket och migrationsdomstolen avslog dock mannens begäran om att genomföra en tortyrskadeutredning. Migrationsdomstolen, som i likhet med Migrationsverket beslutade att utvisa honom, ansåg att uppgifterna om tortyr var ”vaga, detaljfattiga, osammanhängande och motstridiga”.

Migrationsöverdomstolen finner emellertid, i ljuset av det inlämnade läkarintyget, att det var fel av Migrationsdomstolen att neka mannen en tortyrskadeutredning. Särskilt då domstolen ansåg att det förekom trovärdighetsbrister i hans asylberättelse. Dessa brister gör att Migrationsdomstolens dom undanröjs. Målet återförvisas.

Migrationsöverdomstolen UM 2621-22

Psykvård för kvinna som knuffade ner man på spåret i Stockholms tunnelbana

Den 3 juli i år chockade en kvinna de som befann sig på Hökarängens tunnelbanestation i södra Stockholm när hon knuffade ned en äldre man på tunnelbanespåret. Genom rådigt ingripande från andra resänärer räddades mannen upp på perrongen igen så han undvek att bli överkörd av ett inkommande tåg.

Händelsen fångades av en övervakningskamera och en resenärer hindrade kvinnan, som var kraftigt berusad, från att lämna platsen tills polisen kom. Kvinnan åtalades för försök till mord och trots att bevisläget var synnerligen gott nekade kvinnan till att överhuvudtaget ha varit på platsen.

Enligt tingsrätten råder det dock ingen tvekan om att kvinnan är identisk med den person som knuffade mannen och att hon agerat med så kallat likgiltighetsuppsåt. Hon döms därmed för försök till  mord.

Enligt det rättspsykiatriska utlåtandet bedöms led kvinnan av en allvarlig psykisk störning både vid gärningen och vid  ndersökningen. Vidare framgår att det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet. Påföljden bestäms därför till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Södertörns tingsrätt B 10523-22

Hade tre pistoler i bilen - frias ändå från åtal om vapenbrott

En man som haft tre pistoler i sin bil frias från åtal om grovt vapenbrott då det inte är bevisat att han kände till att vapnen låg i bilen. Mannen åtalades bland annat för innehav av en pennpistol och två enkelskottspistoler samt 97 patroner som påträffades i en gympapåse i bagaget till hans bil i samband med att han greps av polis.

Själv förnekade mannen all kännedom om vapnen och hävdade att någon måste ha lagt dit dem i samband med att han hjälpte några vänner att transportera två elsparkcyklar.

Tingsrätten fann åtalet för grovt vapenbrott och olaga hot styrkt och dömde mannen till två år och två månaders fängelse.

Hovrätten gör mot bakgrund av mannens förklaring och att det inte fanns DNA-spår honom, men från två andra personer, bedömningen att åtalet inte är styrkt. Han frias därmed från åtal om grovt vapenbrott, men döms för olaga hot till en månads fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 5046-22

Påstod att intag av gummibjörnar med narkotika skett av misstag

En patrullerande polisman stoppade en man och fattade då misstanke om att den mannen kunde vara narkotikapåverkad. I en anmälan antecknade han att mannen; ”uppvisar tydliga tecken på narkotikapåverkan så som röda blanka blodsprängda ögon, stora pupiller, slött tal, hängande ögonlock samt oförmåga att korsa ögonen".

Mannen förklarade att han ätit tre till fyra gummibjörnar som han tror var ”gröna” på festen men att han inte sett någon skillnad mellan dessa och vanliga gummibjörnar.

Han friades i tingsrätten, men hovrätten bedömer att den tilltalades förklaring till hur han fått i sig narkotikan är tämligen detaljfattig. Det rättstoxikologiska yttrandet ger enligt domstolen bilden att den tilltalade fått i sig THC på annat sätt än oralt. Hovrätten beaktar också att den tilltalade inte velat kännas vid att han enligt polismannen uppvisat tydliga tecken på narkotikapåverkan och finner sammantaget att åtalet är styrkt och ändrar nu tingsrättens friande dom genom att utdöma ansvar för ringa narkotikabrott.

Svea hovrätt B 1720-22

Hovrätten fastställer fängelsestraff för SD-politiker som mördade vän

I september 2021 påträffades kroppsdelar efter en man på olika ställen i vattnet runt Stockholm, bland annat ett huvud med en kula i. En god vän till mannen, en man som då var förtroendevald inom Sverigedemokraterna, misstänktes för brottet, och när tekniska undersökningar bland annat visade blodfynd och att en skjutning skett i hans lägenhet åtalades han för mord, brott mot griftefrid och grovt vapenbrott.

Mannen förklarade att det rörde sig om ett vådaskott, men att han hade låtit bli att ringa 112 och istället gjort sig av med kroppen. Tingsrätten fann dock bevisningen övertygande och dömde mannen i enlighet med åtalet till 16 års fängelse.

Hovrätten fastställer nu tingsrättens dom. Hovrätten konstaterar att mannen lämnat sina uppgifter om att skottet varit ett vådaskott i ett mycket sent skede av förundersökningen, och att hans berättelse även innehåller en del svårförklarliga moment. Hovrätten fäster även vikt vid att mannen dolde dödsfallet, styckade kroppen samt gjorde sig av med den och vapnet. 

Svea hovrätt B 9685-22

Vite mot bolag när kommunen anlade ny gång- och cykelväg

I många år innan Huddinge kommun byggde en gång och cykelväg förbi bolagets fastighet i Kungens kurva söder om Stockholm hade bolaget en grind ut från sin fastighet. Men efter anläggandet förelade kommunen vid vite bolaget att ersätta grinden med en som öppnades inåt på fastigheten istället för ut över cykel- och gångväg. Flera hundra transporter nyttjade grinden varje dag vilket gjorde att var öppen under en stor del av dagen. 

Enligt bolaget fanns det en annan gång- och cykelväg i området som hellre kunde användas.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att grinden har funnits på platsen en längre tid och att olägenheten för trafiksäkerheten uppkom i samband med att kommunen anlade den nya gång- och cykelvägen. Grindens nuvarande utformning innebär stora olägenheter för trafiksäkerheten. Det har funnits fog för att förelägga bolaget att ändra grinden så att den inte öppnas utåt eftersom det skulle öka trafiksäkerheten. Att grinden var där först ger inte skäl för någon annan bedömning. Överklagandet avslås.

Mark- och miljööverdomstolen P 5526-22

Utbyggnaden av kommunens konserthus stoppas

Mark- och miljödomstolen stoppar utbyggnaden av konserthuset i Grästorp eftersom den sammanlagda byggnadsarean redan innan utbyggnaden överskrider den befintliga byggrätten. De som klagat på beslutet var oroliga över att det skulle innebära ökat stök och bus på platsen från ortens ungdomar med den planerade verksamheten.

Grästorp ligger vid Vänerns södra strand och enligt detaljplanen får fastigheten bebyggas till 25 procent, motsvarande 871 kvm. Det befintliga konserthuset med paviljong och sophus har en sammanlagd byggnadsarea om 910 kvm vilket innebär att byggrätten på fastigheten redan överskrids.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att det inte av utredningen framgår om de tidigare avvikelserna har prövats och godtagits. Att ge bygglov för den ansökta tillbyggnaden skulle innebära att byggrätten på fastigheten skulle överskridas med drygt 23% och mark- och miljödomstolen bedömer att det saknas förutsättningar att bevilja bygglovet. Bygglovet upphävs.

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg P 4447-21

Hovrätten friar från åtal om gängmord

Två män som åtalats och i tingsrätten dömst för mord på en känd gängkriminell i Gävle har nu friats helt av hovrätten. Efter att boende den 11 november 2021 hade larmat om skottlossning i centrala Gävle hittades en man tillhörande ett känt kriminellt nätverk ihjälskjuten med flera skott. Totalt hittades 13 tomhylsor och en skarp patron i närheten.

Genom polisens kännedom om konflikterna mellan de olika kriminella grupperingarna och möjlig motivbild, teknisk bevisning i form av tändsatspartiklar på kläder och DNA samt vittnesuppgifter kunde två personer, 19 och 20 år, knytas till händelsen och åtalas för mord.

Tingsrätten fann åtalet styrkt och dömde de båda till 12 respektive 14 års fängelse. Hovrätten gör det däremot inte och friar nu båda männen.

Hovrätten bedömer visserligen att de möjligen haft en större vetskap om, eller delaktighet i, mordet än de velat kännas vid. Viss teknisk bevisning pekar i den riktningen, men det är inte ställt bortom rimligt tvivel att de är gärningsmän.

Svea hovrätt B 1097-22

Förvarade fem skjutvapen - Närmare fem års fängelse för synnerligen grovt vapenbrott

I december förra året kontrollerade polisen tre personer utanför en fastighet i Rosengård i Malmö, varpå misstankar om narkotikabrott ledde till beslag av vapen och ammunition i en lägenhet. Bland annat påträffades fyra pistoler, en automatkarbin, ett laddat magasin samt en ljuddämpare och annan ammunition.

Två av personerna döms nu för synnerligen grovt vapenbrott. En av dem bland annat även för grovt vapenbrott i Stockholmsområdet.

Påföljderna bestäms till fängelse fyra år och tio månader (tingsrätten förverkar också villkorligt medgiven frihet om ett år) respektive fängelse i tre år och tio månader.

Den tredje personen som kontrollerades i Rosengård frias helt på grund av bristande bevisning. Tre i målet andra tilltalade döms för annan brottslighet.

Malmö tingsrätt B 12702-21

Höll barnen hemma från skolan och vände dem mot samhället

Två bröder - sju och nio - år omhändertas enligt LVU sedan de hållits borta från skolan av föräldrarna och fått lära sig att vara emot det svenska samhället. Föräldrarna till de två bröderna, som var hemmahörande i Åkersberga nordöst om Stockholm, hade under lång tid även varit tydliga med att de inte tänkte låta barnen gå i svensk skola och hävdade redan 2019 att de skulle flytta till något annat land, vilket dock inte hade skett. Kommunen hade även uppfattat det som att familjen tillfälligt åkt utomlands för att försöka undgå omhändertagande.

Kammarrätten konstaterar att familjen alltid bott i Sverige och att de har sin släkt och sociala sammanhang här. Vidare att barnen avregistrerades från folkbokföringen först efter att kommunen bedömt att det fanns skäl för att ansöka om beredande av vård och biträden förordnats för familjen. Det finns en påtaglig risk för att deras hälsa och utveckling skadas. Eftersom föräldrarna inte samtycker till vården kan den inte ges på frivillig väg.

Kammarrätten i Stockholm 4549-22

Hemtjänstbolag vinner mål om tillstånd för verksamheten

Två bolag som nekats tillstånd att driva hemtjänsverksamhet har vunnit mot Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Företrädarna för bolagen hade på grund av skäl med ekonomiskt koppling nekats tillstånden men nu måste IVO på nytt pröva deras tillstånd.

Bolagen hade bedrivit hemtjänst under flera års tid när IVO nekade tillstånd. I det ena fallet på grund av att företrädarna inte hade deklarerat och betalat skatter i tid, i det andra fallet på grund av att företrädarna inte hade följt det bolagsrättsliga regelverket genom att inte ha en revisor och inte ha upprättat kontrollbalansräkning.

Enligt HFD är bristerna gällande deklaration och betalning av skatt är allvarliga men de är ursäktliga eftersom de uppkommit på grund av att bolagets redovisningsbyrå misskött sitt uppdrag. Vidare har tillräckliga åtgärder ha vidtagits för att säkerställa att bristerna inte skulle upprepas.

Att inte ha upprättat en kontrollbalansräkning anser HFD inte vara en tillräckligt allvarlig brist mot bakgrund av att bolagets ekonomi varit stabil och att bolaget har skött betalningarna av sina skulder. Att inte ha en revisor anses allvarligt men med beaktande av hur bristen uppkommit och att det varit under en begränsad tid anses den ursäktlig. Vidare konstaterades att bolaget hade avhjälpt bristen.

Högsta förvaltningsdomstolen 3202-21

Högsta förvaltningsdomstolen 3274-21

Saknade tillstånd för helikopterflygningar i Sälenfjällen

Enligt bolaget genomförde det så kallade introdouktionsflygningar i Sälen mot betalning för att locka nya elever till de utbildningar det bedrev. Att barn fick följa med mot ett reducerat pris var ett sätt att göra det lättare för familjer på semester i fjällen att delta.

Enligt Transportstyrelsen, som beslutat att bolaget skulle upphöra med flygningarna, rörde det sig om persontransporter för allmänheten mot ersättning som bolaget inte hade tillstånd till.

Bolaget överklagade beslutet men enligt kammarrätten utgör flygningarna persontransport mot ersättning som ska upphöra.

Bolagets marknadsföring har inte varit tydlig med att det handlar om introduktionsflygning. Exempelvis anges på en hemsida för ett hotell i Sälen att flygningen är en prova-på-tur och ett fjälläventyr samt att barn, mot en särskild taxa, kunnat följa med.

Mot denna bakgrund anser kammarrätten att flygverksamheten inte kan anses ha bedrivits i syfte att dra till sig nya elever eller nya medlemmar på så sätt som krävs för att fråga ska vara om introduktionsflygningar.

Kammarrätten i Jönköping 3861-21

Livstids fängelse för knivmord på 90-årig grannkvinna

Under flera år hjälpte den 59-åriga kvinnan sin 90-åriga granne med olika ärenden. Den aktuella dagen hade hon enligt henne själv tidigare varit inne hos grannen och lagat mat och ätit med henne. När kvinnan senare under dagen inte fick kontakt med grannen hade hon blivit orolig och kontaktat grannens släktingar, som kom till bostaden och fann henne livlös och blödande på badrumsgolvet.

Gömt i kvinnans soffa hittade polisen blodiga kläder och en kniv med DNA från både henne och grannen, som kvinnan inte kunde förklara hur de hamnat där. Kvinnan åtalades för mord och två fall av bedrägeri mot grannen.

Tingsrätten finner nu vid en sammantagen bedömning av bevisen talar så starkt för att kvinnan varit gärningsman att det kan uteslutas att någon annan än hon dödat grannen. Mot bakgrund av att mordet bedöms ha varit särskilt hänsynslöst eftersom det skedde i den 90-åriga grannens hem och med kraftigt knivvåld som hon inte kunnat värja sig mot, döms den 59-åriga kvinnan för mord och ett fall av bedrägeri till livstids fängelse.

Helsingborgs tingsrätt B 1800-22

16-åring våldtog 12-åring - HD ska avgöra påföljden

När 16-åringen och den 12-åriga flickan fått kontakt över Snapchat föreslog han först att de skulle byta nakenbilder med varandra, instruerade henne att posera naken och sedan skicka bilder och videor till honom. Några dagar senare träffades de och 16-åringen hade då vaginalt och oralt samlag.

16-åringen åtalades för och fälldes på enligt tingsrätten övertygande bevisning för utnyttjande av barn för sexuell posering och våldtäkt mot barn. Påföljden bestämdes till ungdomsvård med särskild föreskrift att följa ungdomskontrakt samt 110 timmars ungdomstjänst.

16-åringen överklagade och yrkade på att frikännas medan åklagaren överklagade och yrkade att hovrätten skulle bestämma påföljden till ungdomsövervakning.

Hovrätten bedömde i linje med åklagarens överklagande, med hänsyn till brottslighetens straffmätningsvärde och våldtäktsbrottets art, att tingsrättens påföljd inte var tillräckligt ingripande och ändrade påföljden till sju månaders ungdomsövervakning.

Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd avseende 16-åringens överklagande i fråga om påföljd.

Högsta domstolen B 4296-22

Lokal SD-politiker döms för hets mot folkgrupp

Den 58-åriga mannen åtalades för att under flera års tid ha delat bilder med rasistiska och nazistiska budskap på den ryska plattformen VK; alltifrån hyllningar till Adolf Hitler, att muslimer ska skjutas till att svarta liknas vid ”människoliknande apor”. Under samma tid som delningarna skedde var mannen vice ordförande och kassör för Sverigedemokraterna på lokal nivå.

Efter att föreningen Näthatsgranskaren upptäckt och polisanmält delningarna fråntogs mannen sina uppdrag och ströks från partiets valsedlar.

Den åtalade mannen nekade till att han delat bilderna och menar att han är utsatt för en komplott. På Facebook har han dock, i samband med att hämtades till polisförhör, skrivit ”pga att jag har delat inlägg som är hets mot folkgrupp, nu sitter jag här ovetande vad som händer”.

Tingsrätten finner att det är styrkt att det är den åtalade mannen som ligger bakom delningarna, och avfärdar hans förklaringar som efterhandskonstruktioner. Mannen döms därför för hets mot folkgrupp i enlighet med åtalet.

Östersunds tingsrätt B 3470-20

Miljonbelopp i sanktionsavgift för otillräcklig insiderinformation

Kammarrätten har fastställt ett beslut av Finansinspektionen om att Impact Coating AB ska betala en sanktionsavgift på 1,1 mkr för att ha överträtt marknadsmissbruksförordningen. Bolaget, som är registerat på First North Swden, hade åsidosatt kraven på att offentliggöra insiderinformation. Kammarrätten bedömer att bolaget har agerat i strid med artikel 17 och 18 i marknadsmissbruksförordningen genom att inte ange tillräckligt tydlig information i ett pressmeddelande, inte ha offentliggjort insiderinformation så snart som möjligt och inte ha angett samtliga uppgifter i insiderförteckningen. Sanktionsavgiften ska inte sättas ned.

Kammarrätten i Stockholm 7830-21

Värmepumpens utomhusdel kräver inte bygglov

Klaganden fick avslag på sin ansökan om bygglov i efterhand för plank på fastigheten. Underinstanserna gjorde bedömningen att värmepumpens utomhusdel var att betrakta som ett plank som behövde bygglov och det saknades förutsättningar att bevilja sådant bygglov. Till skillnad från underinstanserna konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att den aktuella anordningen är en del av en teknisk konstruktion med en annan funktion än ett plank. Enligt Mark- och miljööverdomstolen ska anordningen inte betraktas vara ett plank varmed Mark- och miljööverdomstolen upphäver nämndens beslut och förklarar att värmepumpens utomhusdel inte kräver bygglov.

Mark- och miljööverdomstolen P 6138-21

Vapnen var mindre farliga - inte grovt vapenbrott

En man aktiv i narkotikaretsar som haft mindre farliga, och i vissa avseenden obrukbara, vapen hemma döms för vapenbrott av normalgraden till fängelse i 1,5 år av Hovrätten över Skåne Blekinge. Mannen hade dömts av Ystad tingsrätt för grovt vapenbrott till fängelse i 2,5 år men hovrätten fäster vikt vid att inget av vapnen, en obrukbar revolver, en obrukbar del till ett egentillverkat skjutvapen - en så kallad slamgun - och en larmmina, legat framme utan varit inlåsta. Vapnen var inte heller har varit av särskilt farlig beskaffenhet. Vid en samlad bedömning är omständigheterna därmed inte sådan att brottet är att bedöma som grovt.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 2845-22

Friande dom efter garagegrannarnas fejd

En man som åtalats för att ha attackerat sin radhusgranne i Norsborg söder om Stockholm när denne backade in i sitt garage har friats från åtal om misshandel. Hovrätten anser att uppgifterna om misshandeln ska bedömas med försiktighet på grund av tidigare konflikter mellan de två grannarna. Målsäganden hade tidigare anmält den tilltalade för ett svartbygge och den tilltalade hävdade att målsäganden kört in i hans garageport. I tingsrätten dömdes grannen för misshandel men hovrätten anser inte att utredningen och bevisningen är tillräckligt för en fällande dom.

Svea Hovrätt B 11601-20

Misshandlade frun - förlorar läklarlegitimationen

En läkare som är dömd för att ha misshandlat sin fru blir av med sin läkarlegitimation, efter en dom i kammarrätten. Läkaren som är hemmahörande i södra Sverige dömdes 2019 i Hässleholms tingsrätt för tre fall av misshandel mot sin dåvarande fru och för grov vårdslöshet i trafik. Misshandeln hade skett inför ögonen på deras barn och i samband med trafikbrottet hade han kört på en barnvagn på en trottoar. Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) beslutade att återkalla legitimationen, men förvaltningsrätten upphävde beslutet. HSAN överklagade och nu har kammarrätten fastställt nämndens beslut. Visserligen var läkaren tidigare ostraffad och brotten hör till den lägre delen av straffskalan, men att det endast gått tre år sedan brotten begicks är inte tillräckligt lång tid för att det kan hållas för troligt att brotten inte längre har inverkan på förtroendet för honom som läkare.

Kammarrätten i Stockholm 376-22

Djursholmsbo förde vidare bedrägeripengar - döms för penningtvättsbrott

En man som fått 40 000 kr insatta på sitt konto av en kvinna som utsatts för ett bedrägeri, och därefter fört vidare pengarna till andra konton, har dömts för penningtvättsbrott. Tingsrätten fann inte åtalet styrkt men det gör hovrätten och dömer mannen till villkorlig dom och 60 dagsböter. Mannen hävdade att han antog att insättningen utgjort arvode för finansiella tjänster som han arbetade med och att han inte misstänkt att de var byte från brott. De förklaringarna bedöms av hovrätten som en efterhandskonstruktion. Istället anser hovrätten att han måste ha insett att det fanns en beaktansvärd risk att pengarna härrörde från brottslig verksamhet men att han varit likgiltig inför den risken.

Svea hovrätt B 2556-22

12 års fängelse för mordförsök i gänguppgörelse

I något som beskrivs som en gänguppgörelse åtalades tre män för att gemensamt ha försökt att döda en person under en biljakt i februari i år i Bunkeflostrand söder om Malmö. Två skott avlossades varav det ena träffade det tilltänkta offrets bil och det andra en fastighet i närheten.

Tingsrätten anser bevisningen övertygande om att den som skjutit från baksätet och den som kört bilen genomfört mordförsöket tillsammans och dömer dem till tolv års fängelse vardera. Däremot är det inte visat att en tredje man, som varit passagerare i bilen, har agerat på något brottsligt sätt och han frias därför helt. Två nämndemän är oeniga. En vill fälla samtliga tre och en vill istället fria även föraren.

Som försvårande omständigheter beaktar tingsrätten att det ena skottet träffat ett hus i närheten, att händelsen inträffade på eftermiddagen i tät rusningstrafik och att gärningsmännen har agerat helt utan hänsyn till risken att andra personer eller egendom kunnat drabbas.

Malmö tingsrätt B 1791-22

Får behålla a-kassa i väntan på nytt jobb

En arbetslös som tackat nej till en anställning eftersom han inväntat en annan anställning med senare startdatum får behålla sin a-kassa under de nio dagar som hans arbetslöshet därmed förlängdes, enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Unionens a-kassa hade stängt av mannen i 45 dagar eftersom han ansågs ha lämnat den första anställning han aldrig påbörjade utan giltigt skäl. 

HFD jämför med att en arbetssökande avvisar ett erbjudet lämpligt arbete därför att han eller hon redan har ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare. För en sådan situation har det etablerats en praxis som innebär att det kan föreligga godtagbara skäl enligt 43 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring att avvisa erbjudandet även om det innebär att arbetslösheten förlängs en viss kortare tid.

I aktuellt fall blev den enskilde arbetslös under ytterligare nio dagar. HFD noterar att det i rättspraxis finns exempel på att det vid en tillämpning av 43 b § har godtagits en längre tid mellan två arbeten än den som nu är aktuell. Sammantaget har det inte funnits någon grund för att stänga av den enskilde från rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Högsta förvaltningsdomstolen 2140-21

Kritik mot Kriminalvården som begränsade anställds yttrandefrihet

När den anställde vid Kriminalvården i Sollentuna skrev kritiska saker om IS på facebook kallades hon till personalsamtal där hon bland annat uppmanades att inte ha sin facebookprofil offentlig. Justitieombudsmannen, JO, kritiserar nu Kriminalvården för att ha försökt begränsa den anställdes grundlagsskyddade yttrandefrihet i strid med repressalieförbudet. JO anser att samtalen inte kan uppfattas på annat sätt än att Kriminalvården varit missnöjd med att den anställda hade spridit sina åsikter offentligt. Samtalen har innefattat missnöjesyttringar och tillrättavisande uttalanden som syftat till att få henne att begränsa spridningen av sina åsikter.

Riksdagens ombudsmän (JO) 1406-2021

Högsta domstolen beslutar till fördel för advokat i fråga om tidsspillan

En offentlig försvarare som av hovrätten erbjudits att delta via videolänk har rätt till ersättning för tidsspillan när han ändå inställde sig personligen, enligt ett beslut av Högsta domstolen. Ombudet förordnades som offentlig försvarare för en person som åtalats för stöld. När hovrätten kallade till huvudförhandling uteblev den tilltalade. Försvararen hade erbjudits att närvara via videolänk men valde att inställa sig vid hovrätten. Han yrkade ersättning för två timmars arbete och tre timmars tidsspillan för resan till hovrätten men beviljades endast ersättning för arbete och 30 minuters tidsspillan, som om han närvarat via videolänk. Det hade enligt Högsta domstolen varit olämpligt om försvararen deltagit via videolänk medan den tilltalade varit på plats personligen. Hovrätten erbjöd försvararen att delta via videolänk, men det fattades inte något beslut om det. Högsta domstolen anser därmed att ombudet har rätt till den yrkade ersättningen.

Högsta domstolen Ö 5768-21

SSAB vinner miljontvist om räntor med Skatteverket

Stålkoncernen SSAB har vunnit en tvist med Skatteverket och får nu rätt att göra ett ränteavdrag på över 900 miljoner kr för beskattningsåren 2013-2016, enligt en dom i kammarrätten. Skatteverket nekade SSAB avdraget då skuldförhållandet ansågs ha uppkommit inom en intressegemenskap som huvudsakligen syftade till att erhålla väsentliga skatteförmåner.

Kammarrätten konstaterar dock att SSAB sedan starten har behandlats som en verklig etablering – först efter EU-domstolens dom i Lexel-målet ifrågasatte Skatteverket om SSAB är en verklig etablering. Att en bolagsbildning syftat till att uppnå skattemässiga fördelar är inte heller tillräckligt för att etableringsfriheten ska ha missbrukats. De aktuella transaktionerna anses därför inte utgöra missbruk av reglerna om etableringsfrihet. SSAB har därmed rätt till avdrag för ränteutgifter.

Kammarrätten i Göteborg 1507-1514-19

12 års fängelse för mordförsök i utsatt förort i Göteborg

I januari i år misshandlades en man svårt av tre maskerade personer i Biskopsgården i Göteborg. En man har nu dömts till tolv års fängelse för försök till mord för sin inblandning i dådet. Han hade pekats ut av offret sedan han tagit av sig sin maskering. Vid överfallet hade livshotande skador uppstått, bland annat hade ett knivhugg skurit av kroppspulsådern och en lunga fyllts med blod. Genom vittnesmål, DNA-fynd och sökningar som den tilltalade gjort på sin telefon strax efter händelsen är åtalet styrkt. Hovrättens ordföranden är dock skiljaktig och anser inte att bevisningen räcker för att fälla för försök till mord utan vill istället döma för grov misshandel.

Hovrätten för Västra Sverige B 4805-22

Våldtogs på tågresa av okänd man

Under en tågresa utsattes en kvinnlig passagerare för ett sexuellt övergrepp av en för henne okänd man. Trots DNA-fynd från kvinnan på mannens händer friades han från åtal om våldtäkt i tingsrätten. Men hovrätten har nu dömt honom till två års fängelse. Mannen hade frågat och fått en jakanda svar till att sätta sig på platsen bredvid kvinnan på tåget mot Stockholm, men ganska snart började han kyssa henne, ta på hennes bröst och lår, och föra in fingrar i hennes underliv. En annan passagerare i vagnen insåg att något inte stod rätt till och konfronterade mannen och övergreppet avbröts. Utredningen visade bland annat på DNA-fynd på hans hand vilket tillsammans med vittnets iakttagelser var tillräckligt för en fällande dom.

Svea hovrätt B 8767-21

Hur dagbotens storlek ska bestämmas vid skuldsanering

Högsta domstolen har avgjort ett mål där frågan var hur dagsbotens storlek ska bestämmas under pågående skuldsanering. Enligt domen ska dagsbotens storlek anpassas till vad den dömde har över varje månad plus det lägsta dagsbotbeloppet om 50 kr. 

Frågan blev aktuell i ett mål där en kvinna dömts för bedrägeribrott och påföljden bestämdes till villkorlig dom och 60 dagsböter om 200 kronor. 

Enligt Högsta domstolen går det normalt inte att stanna vid det lägsta dagsbotsbeloppet på 50 kronor eftersom den som har en pågående skuldsanening har två betalningsfria månader per år. Istället ska det belopp som gäldenären enligt skuldsaneringsreglerna inte behöver betala per år räknas om till ett belopp per dag. Det beloppet ska sedan tillsammans med minimibeloppet 50 kronor läggas till grund för bestämningen av dagsbotsbeloppet.

I kvinnans fall fastställde Högsta domstolen dagsboten till 90 kr, varav 40 kr avsåg vad hon hade kvar enligt skuldsaneringen plus 50 kr som det lägsta dagsbotbeloppet.

Högsta domstolen B 7106-21

Inga utvisningar efter grovt blåljussabotage vid koranbränning

Göta hovrätt har som första hovrätt överprövat en tingsrätts fällande domar efter de så kallade påskupploppen i våras. Även Göta hovrätt dömer de fyra män som åtalet avser för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Tre av männen döms till fängelse i 5 år och en av männen till fängelse i 4,5 år, vilket är mycket nära de straff som Örebro tingsrätt utdömde. Däremot upphäver hovrätten besluten om utvisning för två av männen. De har gjort sig skyldiga till allvarliga brott men med hänsyn till deras personliga förhållanden är skälen för att utvisa dem inte tillräckligt starka.

Utvisningsbesluten är fattade enligt en äldre lydelse av utlänningslagen. Den 1 augusti i år ändrades de aktuella bestämmelserna men de var inte tillämpliga i målet.

Domarna avser de händelser som ägde rum när poliser var på plats i Sveaparken i Örebro för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samband med Rasmus Paludans planerade koranbränning. Två av hovrättens ledamöter är skiljaktiga och vill döma samtliga fyra män till fem års fängelse.

Göta hovrätt B 2667-22

Frias från våldtäkt - kan ha agerat i sömnen

En man som först i hovrätten hävdat att han sovit när han fört in sina fingar i en kvinnas underliv har friats från åtal om våldtäkt av kvinnan. Mannen och kvinnan hade träffats genom Tinder och hade först sex i samförstånd. Men när de låg och sov vaknade kvinnan av att mannen tog strupgrepp på henne och hade ett till samlag med henne, vilket han han sedan åtalades för. Mannen sa sig inte minnas någonting av att ett andra samlag skulle ha förekommit.

I tingsrätten dömdes han till 2,5 års fängelse för våldtäkt, men han har nu friats av hovrätten sedan han invänt att han kan ha utfört gärningen när han har befunnit sig i ett sömntillstånd.

Hovrätten framhåller att det visserligen kan uppfattas som märkligt att en person skulle kunna utföra sexuella handlingar när han eller hon sover, men det är belagt att sexsomni, som en variant av somnambuli, existerar. Då åklagaren har inte lagt fram någon utredning som motbevisar invändningen om agerande under sömn är det inte bevisat att mannen har haft sådan kontroll över sitt handlande att han har agerat uppsåtligen. Därmed frias mannen.Svea hovrätt B 9201-22

Livstids fängelse för mord på hustru som ville skiljas

Kvinnan som bodde i Malmö ville skiljas men det ville inte mannen, vilket ledde till en konflikt där kvinnan under en tid befann sig på skyddat boende. I september 2021 anmäldes hon försvunnen och hittades två månader senare nedgrävd i ett skogsparti. Mannen erkände först att han dödat kvinnan men tog sedan tillbaka uppgifterna och nekade till brott.

Enligt tingsrätten är det dock bevisat att det var mannen som uppsåtligen dödade kvinnan och han döms därför för mord, samt för en tidigare misshandel mot kvinnan. Det anses däremot inte säkert att sonen bevittnade mordet och därför frias mannen från barnfridsbrott. Han döms inte heller särskilt för brott mot griftefrid. 

Mannen, som är EES-medborgare och har vistats i Sverige sedan 2008, utvisas även på livstid. Att sonen eventuellt kommer att vara kvar i Sverige utgör enligt tingsrätten inte ett så påtagligt men för mannen att fängelsestraffet ska tidsbestämmas. Förutom den gemensamma sonen hade kvinnan fyra barn från ett tidgare förhållande.

Malmö tingsrätt B 8938-21

Elevassistent hotades och kallades bögjävel - elev döms till böter

En elev som hytt med näven mot en elvassistent och kallat denne för "bögjävel" döms för olaga hot till 50 dagsböter. Det var på en skola i Karslad som den 15-årige eleven sent på eftermiddagen inför skolans stängning blev förbannad på elevassistenten och kallade honom för ”bögjävel”. När elevassistenten gick mot rektorn rum för att berätta om händelsen blev eleven arg på nytt, fortsatte med sina kränkande tillmälen, ställde sig nära elevassistenten och hötte med en knuten näve.

Eleven åtalades friades i tingsrätten men döms nu av hovrätten. Hovrätten bedömer att elevens avsikt varit att framkalla allvarlig rädsla hos elevassistenten för säkerheten kring hans person. Däremot är det enligt hovrätten inte utrett att motivet för brottet varit att kränka honom på grund av sexuell läggning. Påföljden bestäms med hänsyn till elevens ålder till 50 dagsböter.

Hovrätten för Västra Sverige B 5141-22

Ljög om våldtäkten - 15-årig flickas mål tas upp av HD

Högsta domstolen ska pröva ett mål där en 15-årig flicka dömts för att ha lämnat osanna uppgifter kring händelsförloppet för en påstådd våldtäkt. Flickan hade sagt till sin mamma att hon skulle sova över hos sin kompis men hade istället sovit över hos en man, som hon sedan sa att hon blivit våldtagen av. Enligt mannen hade de haft frivillig sex och det framkom efteråt, då hennes och väninnornas berättelser inte stämde överens, att hon i två förhör ljugit om var den påstådda våldtäkten hade skett och även om andra omständigheter kring det som hänt. Mannen åtalades aldrig för våldtäkt, istället åtalades flickan för falsk tillvitelse. Hon friades i tingsrätten, men hovrätten fällde henne. Straffvärdet var fyra månaders fängelse men på grund av hennes låga ålder blev påföljden 35 timmars ungdomstjänst.

Högsta domstolen B 5232-22

Verkningslöst att ange hela kommunen som socialt utsatt

Då Eskilstuna kommun anmält att samtliga kommunens områden hade sociala och ekonomiska utmaningar gick det inte att neka en gravid kvinna dagersättning från Migrationsverket när hon flyttade inom kommunen, enligt en dom från kammarrätten. Kvinnan var asylsökande och bosatt hos sin make. De hade i samband med graviditeten flyttat till en ny bostad inom Eskilstuna. Enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) faller rätten till dagersättning bort för den som på egen hand ordnar en bostad i en kommundel som har sociala och ekonomiska utmaningar. Detta gäller dock inte om det är uppenbart oskäligt att utlänningen inte får rätt till sådant bistånd. Kammarrätten anser att det är uppenbart oskäligt att förhindra familjen, som väntar barn och där en av dem har arbete, från att överhuvudtaget kunna flytta till en ny bostad i kommunen. 

Kammarrätten i Jönköping 4138-21

Tvist om terrier avgjord i hovrätten

Då ord står mot ord lyckas en kvinna inte bevisa att hon har bättre rätt till en terrier som hon i samförstånd med en annan kvinna köpt i Spanien. En kvinna var på plats och hämtade hundarna och henens väninna betalade för hundarna från Sverige. Väl hemma hamnade hundarna hos väninnan som betalat för dem, samtidigt som en tvist uppstod om vem som skulle ha vilken hund. Nu har tvisten avgjorts i hovrätten till fördel för kvinnan som betalade för hundarna. Ord står mot ord och den andra kvinnan lyckas inte bevisa att det finns ett avtal om att hon skulle bli ägare till den hund hon föredrog. 

Svea hovrätt FT 2346-21

Lägre straff för uppgiftslämnare i narkotikamål

En kvinna som döms för grovt narkotikabrott får sitt fängelsestraff minskat med 1,5 år eftersom hon lämnat viktiga uppgifter under utredningen. Kvinnan åtalades för att tillsammans och i samförstånd med en man ha hanterat cirka 17 kilo narkotika. Tingsrätten fann två fall av grovt narkotikabrott styrkt med ett sammanlagt straffvärde på cirka 5,5 års fängelse. Men med hänsyn till de uppgifter hon lämnat om mannen sattes påföljden ned med ett år. Det fanns en hotbild mot kvinnan och det hade skett en sprängning i hennes trappuppgång. Hovrätten bedömer nu att kvinnans uppgifter haft större betydelse för utredningen än vad tingsrätten gjort. Mot den bakgrunden bedöms straffmätningsvärdet motsvara fyra års fängelse, vilket även påföljden reduceras till.

Göta hovrätt B 2683-22

Omhändertagna pojkens vistelseort hålls hemlig

Mamman till en omhändertagen pojke får inte veta var barnet befinner sig och hon förbjuds även att ha umgänge med pojken. Enligt socialnämnden har mammans agiterade beteende genomsyrat alla kontakter och när hon dagen efter omhändertagandet besökte socialkontoret slog hon oprovocerat en handläggare i huvudet med en docka. Hon var då inte mottaglig för samtal. Kammarrätten har nu beslutat att avslå mammans yrkanden om att upphäva umgängesförbudet och hemlighållandet av vistelseort.

Kammarrätten i Jönköping 2188-22

Mordförsök med machete på Ica

Hovrätten skärper straffet till elva års fängelse för en kvinna som oprovocerat attackerat flera personer med en machete.  Det var vid i Ica-affär i Oskarshamn som kvinnan i slutet på mars helt oprovocerat gick till attack mot en annan för henne helt okänd kvinna. Hon utdelade flera hugg och stick innan den attackerade kvinnan lyckades fly. På väg ut ur affären måttade hon även ett hugg mot en man som enbart snuddades av macheten. Ute på parkeringsplatsen slängde hon sedan ifrån sig macheten, gick emot en kvinna och hennes lilla barn och uttalade ”jag ska döda er”.

Kvinnan har nu dömts för försök till mord, olaga hot och försök till grov misshandel. Själv hävdade hon att hon förmåtts till gärningen av sin före detta man genom psykisk press och droger, som hon dock intagit frivilligt. Den rättspsykiatriska undersökningen visade inte på någon allvarlig psykisk störning.

Tingsrätten dömde kvinnan till tio års fängelse, men hovrätten skärper påföljden till fängelse i elva år.

Göta hovrätt B 2972-22

Döms för bild på klasskamrat i stringtrosor

En 15-årig pojke döms för olaga integritetsintrång sedan han lagt ut en bild i sociala medier på en lättklädd flicka i sin klass. 15-åringen sa att han blivit provocerad av att flickan lagt ut bilder på honom när han var yngre. Därför la han ut en bild på Snapchat där flickan satt på kanten av ett handfat i stringtrosor där man såg delar av hennes nakna rumpa och axel.

Pojken tog sedan snabbt bort bilden igen eftersom han ångrade sig och insåg att flickan tagit väldigt illa vid sig, men det hindrade inte att han åtalades för brott.

En oenig tingsrätt friade pojken, men rättens ordförande ansåg att provokationen pojken upplevt aldrig kunde ursäkta hans beteende att i hämndsyfte lägga ut en uppenbart integritetskränkande bild, och att åtalet skulle bifallas.

Hovrätten ansluter sig nu till den skiljaktiga meningen i tingsrätten och dömer pojken till 30 dagsböter. Även i hovrätten är en ledamot skiljaktig, och vill fastställa tingsrättsdomen.

Svea hovrätt B 8979-22

Två döms för storbrand på HVB-hem

Två yngre män döms för en anlagd brand då stora delar av ett HVB-hem i Ängelholm brändes ned. En döms till sluten psykiatrisk vård och en till sex års fängelse. Det var den 16 mars som en brand bröt ut på ett HVB-hem i Ängelholm. Branden fick ett snabbt förlopp och spred sig snabbt till närliggande byggnader, av vilka flera totalförstördes, och ledde bland annat till att ett fyrtiotal dementa patienter snabbt fick evakueras. Två män, 18 och 21 år gamla, som bodde på HVB-hemmet har nu dömts för gärningen. Båda två genomgick en rättspsykiatrisk undersökning men endast 21-åringen bedöms ha utfört dådet under inverkan av en allvarlig psykisk störning. En förklaring var att de ville markera att de var missnöjda men att avsikten endast var att starta en liten brand som snabbt gick att släcka.

Helsingborgs tingsrätt B 1803-22

Populära A-traktorer kan vara dolda personbilar

En 17-åring döms för olovlig körning då hans A-traktor egentligen uppfyllde kriterierna för en personbil. När 17-åringen stoppades av polis konstaterades att hans A-traktor i strid med reglerna hade både fungerande baksäte och bagageutrymme. 17-åringens hade känt till att varken baksäte eller bagageutrymme på en A-traktor får vara användbart. Hans fordon hade tidigare var utformat på det sättet. Att han trots det inte gjorde några kontroller av fordonets klassificering eller av vilka behörighetskrav som gällde kan enligt hovrätten inte uppfattas på något annat sätt än att han var likgiltig inför att fordonet var en personbil och att han inte hade rätt att köra det. Han fälls i enlighet med detta för olovlig körning och  påföljden bestäms till 30 dagsböter.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 2032-22

Misstänkt kan utlämnas till Ryssland

En rysk medborgare misstänkt för mord kan lämnas ut till Ryssland, enligt ett beslut från Högsta domstolen. Själv hävdade mannen att anklagelserna mot honom var fabricerade. Han tillhörde den etniska minoriteten orstho med kopplingar till delrepublikerna Tjetjenien och Ingusjien och den Ryssland ville förinta minoriteten och utplåna dess historia. På grund av regimkritiska uttalanden hade vid flera tillfällen blivit frihetsberövad och torterad av rysk polis.

Högsta domstolen konstaterar att situationen beträffande mänskliga rättigheter och demokrati i Ryssland är mycket bekymmersam. Däremot anser HD inte att de uppgifter som mannen har lämnat, och vad som i övrigt kommit fram genom utredningen, ger stöd för att en utlämning av honom för aktuell lagföring skulle vara oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen. Utredningen ger inte heller i övrigt underlag för bedömningen att en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen eller Barnkonventionen.

Högsta domstolen B 4000-22

Namn på hotad handläggare ska lämnas ut

Namnet på en handläggare vid en länsstyrelse som har en allvarlig hotbild mot sig ska lämnas ut, enligt en dom från kammarrätten. Handläggaren arbetade på djurskyddsenheten vid länsstyrelsens i Stockholm, och dennes namn hade maskats på en tjänsteanteckning som begärts ut. Enligt kammarrätten är namn på enskilda personer inte en sådan uppgift som kan hemlighållas med stöd av 21 kap. 3 § 1 st OSL. Den maskerade uppgiften kan inte heller hemlighållas med stöd av någon annan bestämmelse.

Kammarrätten i Stockholm 4347-22

Svartsjuk nittonåring döms för mordförsök

En nittonåring döms till 10 års fängelse för försök till mord efter ett svartsjukedrama i Orsa i Dalarna. Först misshandlade han flickvännen och tog sedan med sig en kniv från henne till en gemensamma vän och högg honom med kniv fyra gånger i hals, axlar och buk.

Nittonåringen19-åringen nekade till att ha velat mörda vännen men tingsrätten fann åtalet styrkt och dömde honom till nio års fängelse.

Hovrätten skärper nu påföljden till tio års fängelse. Nittonåringen bedöms ha agerat med avsiktsuppsåt och vid en samlad bedömning anser hovrätten att straffvärdet motsvarar tio års fängelse. Att han kort efter gärningen har lämnat vissa uppgifter om sitt agerande till vittnen, flickvännen och polis utgör enligt hovrätten inte billighetsskäl av sådan tyngd att straffet ska lindras.

Svea hovrätt B 8577-22

Fängelsestraff efter Bitcoinrån

Fyra män döms för att ha trängt in i hemmet hos en man i Falköping och rånat honom på bitcoins, kontanter och pokémonkort till ett värde av omkring 148 000 kronor. Under rånet som genomfördes i december förra året hotades mannen på olika sätt, bland annat med kniv, tejpades och fick ta emot slag. Han lämnades sedan tejpad på sin säng innan han lyckades ta sig loss och larma polisen. I tingsrätten dömdes männen till fängelse i upp till 4,5 år men hovrätten bestämmer påföljden till som mest fyra års fängelse för tre av männen. Den fjärde som väntat utanfär i en bilen döms till tre års fängelse.

Göta hovrätt B 2541-22

Elev hotade lärare i konflikt om mobiltelefon

En 15-årig elev döms av hovrätten för att ha hotat en lärare i samband med en konflikt om en mobiltelefon. När eleven inte fick ha sin telefon i klassrummet blev han frustrerad och sa till en lärare att han skulle sparka huvudet av någon inne i klassrummet och uttalade även att han skulle döda läraren. Han upprepade sedan hoten och sparkade även på dörrar och skåp. 

Tingsrätten friade eleven från åtal om olaga hot. Ord stod mot ord om vad som hänt och ögonvittnen saknades.

Hovrätten anser däremot att lärarens berättat på ett trovärdigt sätt och att det det saknas anledning för henne att ljuga eller att hon kan ha missuppfattat situationen. Hennes berättelse får dessutom stöd av två kollegor om vad hon berättade för dem senare samma dag. 15-åringen döms till ungdomsvård.

Göta hovrätt B 2685-22

Bröder placeras i olika familjehem

För tre år sedan familjehemsplacerades en pojke med sin storebror på en lantgård. När familjehemmet i år sa upp uppdraget för storebrodern beslutade kommunen att bröderna skulle placeras i ett annat familjehem.

Lillebrodern som nu var 13 år, de biologiska föräldrarna och familjehemsföräldrarna motsatte sig beslutet. Pojken hade funnit sig väl till rätta med livet på gården lantbruk och djur och fungerade även väl i skolan, där han hittat sin plats i en mindre undervisningsgrupp.

Förvaltningsrätten avslog men kammarrätten bifaller nu överklagandet och låter pojken bo kvar på lantgården.

Kammarrätten konstaterar att en placering av bröderna i olika familjehem visserligen starkt talar mot den fortsatta placeringen. Detta går dock att kompensera genom umgängestillfällen mellan dem. Nackdelen bedöms inte heller uppväga risken för att pojkens positiva utveckling bryts.

Kammarrätten i Stockholm 3512-22

Hovrätten missade kostnadsyrkande - advokat har rätt få saken prövad

Hovrätten borde ha gett ett ombud möjlighet att komma in med en kostnadsräkning innan det fattade beslut om att neka prövningstillstånd. Högsta domstolen visar nu målet åter till hovrätten i den delen.

Ombudet hade överklagat tingsrättens dom men hovrätten beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Dagen därpå antecknade hovrätten att ombudet förbehållit sig rätten att komma in med kostnadsräkning innan målet avgjordes, men att det av förbiseende inte tillförts akten eller bilagerats.

Ombudet yrkade att han skulle tillerkännas ersättning för det arbete han utfört. Högsta domstolen konstaterar att ombudet förbehållit sig rätten att komma in med kostnadsräkning innan målet avgjordes och hovrätten borde ha gett honom den möjligheten. Högsta domstolen återförvisar målet till hovrätten i den delen.

Högsta domstolen Ö 2251-22

Kan ha skjutit sig själv i ansiktet - mordförsök inte bevisat

En 22-åring som åtalats för att ha försökt mörda en 17-åring i samband med en narkotikaaffär på ett hotell i Linköping har friats i tingsrätten. Det var i november förra året som 17-åringen sköts i ansiktet i ett hotellrum där han befann sig med 22-åringen.

22-åringen, och inledningsvis även 17-åringen, hävdade att det var 17-åringen som haft med sig en pistol, lekt med den och att ett skott gått av. Senare ändrade sig 17-åringen och sa att det var 22-åringen som avlossat skottet, men att han gjort det av misstag.

Tingsrätten finner nu att bevisningen inte räcker för att fälla 22-åringen för försök till mord. Enligt tingsrätten finns det inte något som styrker att 22-åringen haft någon som helst avsikt att försöka döda 17-åringen. Dessutom finns det ett incitament för 17-åringen att ändra sina uppgifter eftersom han själv blev misstänkt för grovt vapenbrott på grund av att vad han först berättat.

När det gäller alternativyrkandet vållande till kroppsskada finns det flera andra möjliga förklaringar till händelseförloppet och de uppkomna skadorna, bland annat den som 17-åringen själv inledningsvis uppgett. Det är därmed inte ställt utom rimligt tvivel att 22-åringen hanterat och avfyrat skjutvapnet på det sätt som åklagaren har påstått.

Han fälls dock för olovlig körning, ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen och döms till 200 dagsböter.

Linköpings tingsrätt B 4550-21

Straffritt sälja tobaksfritt snus till omyndig

Kvinnan som stod i kassan i en tobaksaffär åtalades för att ha sålt en dosa så kallat "vitt snus" eller "tobaksfritt snus" till en 16-årig tjej i Uppsala. En polis hade gått bakom fyra tjejer och hört dem diskutera vem som var bäst lämpad att handla. Direkt efter köpet konfronterade han tjejen som köpt dosan och en polispatrull anlände till tobaksaffären.

Tingsrätten fällde kvinnan som sålde dosan för brott mot tobakslagen till 30 dagsböter men hovrätten har nu istället friat från brott.

Redan av tobakslagens inledande bestämmelser framgår att tobaksfritt snus inte omfattas av lagens tillämpningsområde, vilket även framgår av lagens förarbeten. Eftersom den dosa snus som kvinnan sålt inte utgör snus i tobakslagens mening ogillas åtalet.

Svea hovrätt B 1893-22

Nio års fängelse för mordförsök vid skjutning

I oktober 2021 sköts en man bakifrån i vänstra låret och högra vaden i Jordbro söder om Stockholm när han var på väg till träning med några vänner. När offret försökte fly följde skytten efter och sköt flera skott, men han överlevde. Sammanlagt påträffades sex patronhylsor på platsen, varav en med tydlig DNA-förekomst.

En man 21-årig man åtalades för skjutningen. Han hade bevisligen befunnit sig i området och hade DNA som passade in på patronfyndet. Enligt vittnesuppgifter hade han kläder och utseende som matchade gärningsmannens och han hade raderat 40 internetsökningar om skjutningen på sin telefon.

Offret hävdade att han inte haft någon konflikt med någon och att han inte sett vem som sköt. 21-åringen medgav att han varit i området men nekade till att ha haft något med skjutningen att göra.

Tingsrätten bedömde dock utifrån presenterad bevisning att den tilltalade var den som skjutit och dömde honom för försök till mord, två fall av grovt vapenbrott samt brott mot vapenlagen till nio års fängelse.

Hovrätten instämmer nu i tingsrättens bedömningar och fastställer tingsrättens dom.

Svea hovrätt B 9352-22

Enmansföretag hade arbetsmiljöansvar på annans bygge

En man som utfört takarbeten i egenskap av egenföretagare måste betala 40 000 kr i sanktionsavgift efter en arbetsplatsolycka på ett bygge. Egenföretagaren ansåg inte att han var ansvarg för arbetsmiljön och invände att han bara hyrts in tillsammans med två andra snickare för att utföra arbetena under annans ledning. Han borde ses som inhyrd personal som inte skulle drabbas av avgiften. Enligt kammarrätten är det den företagare som påstår att arbetsmiljöansvaret för ett uppdrag som den åtagit sig ska ligga hos någon annan som måste visa att det. Men då mannen inte lyckas med det fanns det skäl att påföra avgiften. En skiljaktig ansåg att han inte hade arbetsmiljöansvaret.

Kammarrätten i Jönköping 1459-21

Andrahandshyra inget hinder för bistånd

Kommunen beviljade avslog ansökan om ekonomiskt bistånd till hyra med hänvisning till att hyran avsåg ett andrahandskontrakt där det var oklart om uthyraren hade tillstånd att hyra ut i andra hand. Det framgick inte heller hur hyran var beräknad. Kommunen kunde därmed inte ta ställning till om uthyrningen var godkänd eller om kostnaden är skälig.

Mannen överklagade beslutet. Uthyraren var fortfarande var skriven på adressen och kom hem från utlandet ibland och behöva övernatta i lägenheten. Kontraktet hade ändrats till ett inneboendeavtal och att han betalade två tredjedelar av hyran för sig och sin dotter.

Förvaltningsrätten upphävde beslutet om hyran och uttalade att mannen och hans dotter var i behov av boende för att uppnå en skälig levnadsnivå. Oavsett om han var inneboende, hyrde i andra eller det fanns ett giltigt hyreskontrakt hade han rätt till ekonomiskt bistånd för skäliga kostnader för sitt boende. Nämnden hade inte haft grund för att avslå ansökan och förvaltningsrätten visade målet åter till kommunen för fortsatt handläggning.

Kammarrätten instämmer nu i förvaltningsrättens bedömning och avslår kommunens överklagande.

Kammarrätten i Jönköping 4436-21

Föräldrar ska inte kompensera bristande trafikmognad - sexåring får skolskjuts från hemmet

Barn- och utbildningsnämnden beviljade flickan, som skulle fylla 6 år, skolskjuts vid växelvis boende med linjetrafik till och från skolan, med ett bussbyte i vardera riktningen.

Föräldrarna överklagade beslutet å sin dotters räkning och menade att flickan hade rätt till skolskjuts från hemmet utan byte, bland annat med hänvisning till att platsen för bussbyte inte var lämplig för ett barn i hennes ålder.

Förvaltningsrätten avslog överklagandet och anförde bland annat att byte av buss i sig inte medför rätt till skolskjuts på annat sätt än med kollektivtrafik, trots låg ålder.

Kammarrätten gör nu en annan bedömning. Enligt domstolen är bytesmiljön med beaktande av hennes låga ålder komplicerad och det finns av samma skäl anledning till särskild försiktighet under den mörka delen av året. Den aktuella färdvägen inte är trafiksäker för ett barn som går i förskoleklass att företa på egen hand, menar kammarrätten. Vidare kan tillsynsansvaret inte anses innefatta att förälder följer med under de långa resorna för att kompensera för barnets bristande trafikmognad. Kammarrätten bifaller därför överklagandet.

Kammarrätten i Sundsvall 1571-22

Kortare fängelsestraff för våldtäktsman som utvisas

En kvinna hade försökt slippa ha kontakt med en man bland annat genom att blockera hans telefonnummer, när han en kväll bankade på hennes dörr. När kvinnan öppnade trängde sig mannen in, blev våldsam, tvingade sig på hennen och förde upp fingrar i hennes vagina. Genom att bland annat genom att bita honom i fingret lyckades kvinnan få ut honom ur lägenheten.

Mannen åtalades för grov våldtäkt och även häleri. Trots våldet bedömde tingsrätten våldtäkten som av normalgraden och bestämde påföljden till 4,5 års fängelse. Mannen hade barn i Sverige men var inte var vårdnadshavare och hade inte något umgänge med dem. Han utvisades han även på tio år.

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och sänker fängelsestraffet 3,5 år. Reduktionen sker mot bakgrund av att utvisningen med hänvisning till mannens barn i Sverige anses förorsaka honom men samt att den aktuella brottsligheten är nyupptäckt och den tidigare brottsligheten sannolikt inte haft någon betydelse för fängelsestraffets längd om samtliga gärningar hade bedömts vid samma tillfälle.

En ledamot är skiljaktig och vill häva utvisningen på grund av mannens anknytning till Sverige genom sina barn.

Hovrätten för Västra Sverige B 4165-22

Misshandel efter otrohetsdrama på gymnasieskola

En tje och hennes tre kompisar på en gymnasieskola blev upprörda över att hennes kille hånglat med en annan elev på en fest. De fyra tjejerna åtalade sedan för flera fall av misshandel av killen och tjejen på skolan i Stockholmsområdet.

Tingsrätten fann åtalet styrkt för flera av fallen men bedömde ett av dem som ringa med hänvisning. Våldet, som bestått av flertalet slag mot målsägandens bröst, ansikte och mage samt spark mot hans ben, bedömdes endast medfört viss smärta av övergående natur.

Hovrätten gör en annan bedömning och anser att det rört sig om misshandel av normalgraden. Detta med hänsyn till att gärningen begåtts av flera personer i ett trångt utrymme och att det varit fråga om upprepat våld. Påföljderna ändras däremot inte. 

Svea hovrätt B 8664-22

Studentfirandet slutade med våldtäkt

Flickan hade tagit studenten men hade ingen att fira med. Via Snapchat fick kontakt med en 20-åring som hon inte kände sedan tidigare. Hon följde med hem till honom, drack drinkar och blev berusad, och blev sedan mot sin uttryckliga vilja utsatt för orala och vaginala samlag av 20-åringen och hans 23-årige kamrat.

Båda åtalades och dömdes i tingsrätten för våldtäkt till fyra års fängelse. Hovrätten sänker nu påföljderna till 3,5 respektive tre års fängelse.

Straffreduceringen sker mot bakgrund av att den ene av männen bedöms ha varit mer drivande vid det sexuella övergreppet. Det våld som utövats bedöms ha varit förhållandevis begränsat och inte heller lett till några svårare skador. De försvårande omständigheterna består främst av att männen samtidigt utsatt flickan för orala och vaginala samlag. Trots att övergreppet pågått under en inte helt kort tid, samt utförts mot flickan då hon befunnit sig i en särskilt utsatt situation, är straffvärdet enligt hovrätten något lägre än vad tingsrätten funnit.

Göta hovrätt B 2522-22

Tvångsvård för 15-åring med dataspelmissbruk

Den snart 15-årige pojken har utvecklat ett dataspelsmissbruk och fått diagnosen ”internet gaming disorder”, som har lett till stora konsekvenser för honom och hans omgivning. Bland annat har han vid flera tillfällen har uppträtt mycket våldsamt, även i situationer utan direkt koppling till spelandet, vilket kammarrätten bedömer vara tillräckligt allvarligt för att kunna omfattas av 3 § LVU.

Även om pojkens föräldrar samtycker till den planerade vården och han själv inte invänder mot den, konstaterar kammarrätten att han fram till relativt nyligen haft avsevärda problem med dataspelsmissbruk och ett utåtagerande beteende, som har kunnat kontrolleras först efter placering på SiS-institution, alltså i en miljö med stark reglering och mycket struktur.

Han verkar enligt kammarrätten inte heller ha nått full insikt i sin situation och är benägen att lägga över ansvaret för sitt beteende på skolan och föräldrarna. Mot den bakgrunden anser kammarrätten att den fortsatta vården kan riskeras om den nu ska bedrivas på frivillig väg, och den därför fortsatt måste ges enligt LVU.

Kammarrätten i Göteborg 3318-22

Stopp för kvalitetspeng till skolan

Barn- och grundskolenämnden i Täby kommun (kommunen) beslutade att införa en kvalitetspeng som tilldelas skolor som uppnår vissa indikatorer – t.ex. elevhälsa och kunskapsprogression.

Beslutet överklagades av flera personer till förvaltningsrätten som konstaterade att det enligt skollagen är tydligt att kommunen vid en omfördelning av resurser måste utgå från barnens och elevernas förutsättningar och behov utifrån målsättningen att uppnå likvärdighet i utbildningen. Genom kvalitetspengen belönas de skolor som uppnår de av kommunen uppställda kvalitetskraven, i stället för att gå till de skolor där elevernas behov är som störst. Beslutet bedömdes därför strida mot lag och upphävdes.

Kammarrätten instämmer nu i förvaltningsrättens bedömning. Domstolen anför bland annat att kvalitetspengens konstruktion riskerar att få till följd att sådana skolor som har sämre förutsättningar att se till att eleverna når målen för utbildningen får mindre resurser. Kommunens överklagande avslås därför.

Kammarrätten i Stockholm 6760-21

Inget moms-krav för RUT-utförare i hemlandet

Skatteverket nekade utbetalningar avseende skattereduktion för hushållsarbete med hänvisning till att utföraren inte betalade mervärdesskatt eller motsvarande i hemlandet.

Kvinnan som ansökte om utbetalningarna menade att hon lämnat in alla efterfrågade handlingar och yrkade att utbetalningarna skulle beviljas.

Kammarrätten konstaterar att Skatteverkets tolkning av begreppet "motsvarande kontroll" innebär att en utförare som bedriver hushållsarbete utomlands men inte bedrivit någon verksamhet i Sverige skulle vara skyldig att betala mervärdesskatt i hemlandet. Ett sådant krav kan dock inte utläsas varken i lag eller förarbeten.Enligt kammarrätten har Skatteverket inte haft fog för att avslå begäran om utbetalning på den anförda grunden och målet återförvisas till Skatteverket för ny prövning.

Kammarrätten i Jönköping 2689-2699-21

Olagligt drönarförbud vid kända barockslottet

Statens fastighetsverk har utan rättsligt stöd satt upp skyltar om förbud mot att framföra drönare vid Skokloster slott, ett av Nordeuropas mest välbevarade barockmiljöer. Fastighetsverket kritiseras nu av Justitieombudsmannen, JO, för agerandet.

Det var i början av 2021 som Statens fastighetsverk lät sätta upp skyltarna samtidigt som ansökan gjordes hos Transportstyrelsen om att luftrummet skulle utgöra ett s.k. restriktionsområde. Trots att ansökan avslogs senare under våren togs skyltarna inte bort. Först sedan en JO-anmälan hade gjorts täcktes skyltarna över.

Enligt chefsJO var det inte bara oförenligt med legalitetsprincipen att sätta upp skyltarna, det var dessutom anmärkningsvärt att skyltarna fick sitta kvar efter Transportstyrelsens avslagsbeslut. ChefsJO förutsätter nu att myndigheten avlägsnar skyltarna om det inte redan gjorts.

Riksdagens ombudsmän (JO) 6489-2021

Två års fängelse för knivrån i bostad

En kväll i april forcerade två män dörrarna till målsägandens bostad i Kiruna, hotade honom med varsin kniv mot hans hals och stal bland annat kläder från honom till ett värde av omkring 15 000 kronor. De båda åtalades och dömdes i tingsrätten för rån till ett års fängelse.

Den ene, en 19-åring, överklagade och nu skärper hovrätten påföljden till två års fängelse. Hovrätten fäster vikt vid att gärningsmännen nattetid forcerat två dörrar till målsägandens bostad och att en kniv använts för att handgripligen hota målsäganden till livet samt att utbytet inte har varit av ringa värde.

Samtidigt har det enligt hovrätten inte varit fråga om någon mer kvalificerad våldsanvändning och målsäganden har inte fått några allvarliga fysiska skador varför omständigheter som särskilt kännetecknar grovt rån eller i annat fall bestraffas i den högre delen av straffskalan för normalgradsbrottet saknas (jfr NJA 1999 s. 25). Hela förloppet har dessutom varit relativt kortvarigt.

Hovrätten för Övre Norrland B 659-22

Assistans utfördes inte - rätt till assistansersättning dras in

Enligt Försäkringskassan fanns det skäl att ompröva klagandens rätt till assistansersättning eftersom det framkommit att assistans felaktigt och systematiskt redovisats under skoltid. Utförd assistans hade även redovisats för två assistenter som samtidigt haft annan sysselsättning.

Utredningen visar att utbetald assistansersättning i betydande omfattning inte har gått till utförd assistans. Den assistansberättigade bedöms i vart fall av grov vårdslöshet ha lämnat oriktiga och vilseledande uppgifter avseende den utförda assistansen. Sammantaget finner kammarrätten att de oriktiga uppgifterna och omfattningen av den tid som redovisats felaktigt har haft betydelse för bedömningen av klagandens rätt till assistansersättning.

Till skillnad från underinstansen bedömer kammarrätten att Försäkringskassan har haft skäl att dra in assistansersättningen. Kammarrätten fastställer Försäkringskassans beslut.

Kammarrätten i Stockholm 5880-21

Bilder på Instagram gav avslag på färdtjänst

Socialnämnden beslutade att avslå kvinnans ansökan om färdtjänst då hon inte bedömdes ha väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller med allmänna kommunikationsmedel.

Enligt kvinnan innebar hennes sjukdomsbild att hon riskerade skador om hon skulle färdas kommunalt eftersom även mindre slag kunde ge henne frakturer. Förvaltningsrätten ändrade nämndens beslut och ansåg att kvinnan hade rätt till färdtjänst.

Socialnämnden överklagade och åberopade flera bilder från Instagram som visade hur kvinnan lyfter och leker med sitt barn både i slalombacke och på äventyrsbad.

Kammarrätten konstaterar att bilderna visar att kvinnans fysiska förmåga skiljer sig avsevärt från vad som framgår av läkarintygen. Sammantaget finner kammarrätten att kvinnan inte har visat att hon har väsentliga svårigheter som motiverar en rätt till färdtjänst. Med bifall till överklagandet fastställer kammarrätten socialnämndens beslut om avslag.

Kammarrätten i Sundsvall 655-22

Flera brott bedöms som ett i gängkonflikt - hovrätten sänker straffet

Dagen efter julafton 2021 besköts en bil känd från en gängkonflikt i ett villaområde i Forsbacka med minst två skott, varav ett träffade och skadade en person. En annan person i bilen, som bedömdes ha varit den egentliga måltavlan, undkom oskadd.

Några veckor senare planerade två av de tre som misstänktes ha varit inblandade i den första skjutningen för en ny skjutning mot samma person. Polisen ingrep innan skjutningen hann genomföras och de tre åtalades för bland annat försök till mord, förberedelse till mord och grovt vapenbrott.

Två av de tre fälldes i tingsrätten i enlighet med åtalet, varav den yngste – 17 år vid gärningarna – dömdes till tre år och fyra månaders sluten ungdomsvård och den äldre – 23 år – dömdes till 14 års fängelse.

Hovrätten bedömer nu två av gärningarna som ett fall av förberedelse till mord, i stället för förberedelse till mord respektive grovt vapenbrott, och sänker påföljderna till två år och åtta månaders sluten ungdomsvård respektive tolv års fängelse.

Hovrätten för Nedre Norrland B 976-22

Elev knivhögg lärare i Kristianstad - hovrätten fastställer dom

Den första dagen på vårterminen 2022 begav sig den 16-årige eleven till sin gymnasieskola i Kristianstad utrustad med fyra knivar. När den första lektionen började gick han först fram till läraren och utdelade två knivhugg – ett i låret och ett i ena armen – innan han vände sig mot två elever, varav den ena också fick ta emot två knivhugg – ett i ena armen och ett i ryggen - och den andra fick ett hugg måttat mot huvudet.

Ytterligare två elever, som först försökt tala 16-åringen till rätta, lyckades ta sig ur klassrummet efter att ha blivit hotade av honom.

Därefter larmade 16-åringen själv 112 och berättade vad han gjort, och kunde gripas. Han åtalades för tre försök till mord och två fall av grovt olaga hot.

Tingsrätten fann, bland annat mot bakgrund av att gärningarna föregåtts av långvarig och noggrann planering, att 16-åringen haft avsiktsuppsåt till att döda läraren och en av eleverna och direkt uppsåt att döda den andra angripna eleven, och att han skulle dömas för tre fall av försök till mord. Även åtalet för grovt olaga hot bedömdes som styrkt, särskilt mot bakgrund av det som hänt precis innan de två eleverna som hotats hade försökt tala med 16-åringen. Påföljden bestämdes till tre års sluten ungdomsvård.

Hovrätten ansluter sig nu till tingsrättens bedömningar och fastställer tingsrättsdomen utan några ändringar.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 2547-22

Ägaren måste betala 86 000 kr för djur som omhändertogs

Vid det omedelbara omhändertagandet av katterna och hönsen var djurägaren inte närvarande och det tog lång tid att delge honom handlingarna. Länsstyrelsen yrkade att djurägaren skulle förpliktas att betala för de uppställningskostnader som omhändertagandet medfört innan djuren kunder omplaceras/avlivas.

Enligt kammarrätten framstår länsstyrelsens beslut om omhändertagande som motiverat. Med hänsyn till att beslutet dröjde eftersom länsstyrelsen fick besked om utförd delgivning 17 dagar efter att delgivning skett så bedömer kammarrätten att dröjsmålet ska beaktas vid bestämmande av djurägarens kostnadsansvar. Rimlig tid för överlåtelseförsöken borde vidare ha satts till tre dagar vilket också beaktas vid beräkningen.

Sammantaget beslutar kammarrätten att djurgaren ska betala drygt 86 000 kr av yrkade dryga 101 000 kr för uppställning av de omhändertagna djuren.

Kammarrätten i Jönköping 1731-21

Bevisning om våld var för svag - inte grov våldtäkt mot barn

Efter nästan ett år berättade en flicka som vid händelsen hade varit 14 år att två 17-åriga pojkar som sovit över hos henne haft orala och vaginala samlag med henne mot hennes vilja. De skulle även ha utsatt henne för visst våld i form av struptag, bett, drag i håret och brukat våld mot hennes ena arm.

Redan några månader efter händelsen hade det gjorts en anonym anmälan, som flickan och hennes mamma sedan inte gick vidare med.

Åtalade för grov våldtäkt mot barn hävdade pojkarna dels att det rört sig om frivillig sex, dels att de inte känt till att flickan varit under 15 år. Utifrån bland annat korrespondens mellan de inblandade, olika vittnesmål och visst bildmaterial fann tingsrätten åtalet styrkt och dömde de två tilltalade i enlighet med åtalet till sluten ungdomsvård i ett år och en månad.

Hovrätten ändrar nu rubriceringen till våldtäkt mot barn och påföljden till skyddstillsyn. Befintlig och nytillkommen bevisning ger inte tillräckligt stöd för att det förekommit sådant våld som åklagaren påstått, eller att pojkarna uppfattat samlagen och de sexuella handlingarna som annat än frivilliga från flickans sida. Men hovrätten bedömer att det framkommit att pojkarna varit medvetna om att flickan var född 2006, och därmed att de varit oaktsamma beträffande att hon var under 15 år vid tillfället.

Göta hovrätt B 2430-22

Poolförsäljare stoppade pengarna i egen ficka

I ett bolag som var verksam inom försäljning och service av pooler och spabad sålde fanns det en säljare som anvisade betalningen till sitt privata konto via swish eller kortbetalning, alternativt behöll kontant betalning, och lämnade i några fall även oskäligt stora rabatter till kunderna.

Tingsrätten dömde säljaren för totalt 27 fall av bedrägeri och fem fall av trolöshet mot huvudman till tio månaders fängelse.

Hovrätten bedömer nu samtliga fem fall av trolöshet mot huvudman som grova brott och skärper påföljden till 1,5 års fängelse.

Det har varit fråga om förslagen och svårupptäckt brottslighet, och säljaren har i samtliga fall har gjort ändringar på de orderbekräftelser och/eller fakturor som sparats i företagets system för att dölja transaktionerna, vilket har inneburit en fara i bevishänseende.

Svea hovrätt B 7621-22

Fem km till alternativ båtplats - strandskyddsdispens för brygga beviljas

Även om fastigheten var en strandtomt gjorde ägaren gällande att det inte var möjligt att ta sig i vattnet från fastighetens landdel och han ansökte om dispens från strandskyddet för att bygga en brygga.

Länsstyrelsen ansåg att ägarens behov av båtplats inte måste tillgodoses genom en brygga för fritidsbehov på den egna fastigheten och ansökan om dispens avslogs.

Med beaktande av avståndet till alternativa båtplatser gör mark- och miljödomstolen bedömningen att mannen har visat att behovet av brygga inte kan tillgodoses inom ett rimligt avstånd utanför fastigheten.

Den föreslagna bryggans utformning framstår som väl avvägd med hänsyn till andra bryggor i området och vassväxtligheten på platsen gör att bryggan endast kommer att synas i begränsad omfattning från angränsande fastigheter. Platsen bedöms redan ha tagits i anspråk på ett sätt som gör att den saknar betydelse för strandskyddets syften och eftersom platsen inte har särskilt skyddsvärt växt- eller djurliv beslutar mark- och miljödomstolen att bevilja dispens från strandskyddet.

Mark- och miljödomstolen i Växjö M 1899-22

Ingen vill ta hand om hunden Ace - avlivas om tio dagar

Hunden Ace smet från sitt hem i maj och angrep då ett barn genom att bita och ruska i honom. Barnet orsakades sådana skador att han behövde sjukvård. Vid samma tillfälle ska Ace även sprungit efter och försökt angripa andra personer samt cyklister. Incicenten ledde till att Länsstyrelsen beslutade att omhänderta och avliva Ace.

Ägaren överklagade beslutet och förvaltningsrätten bedömde att Ace inte kunde återlämnas till ägaren utan att hunden istället skulle omplaceras. Tiden gick utan att någon omplacering kom till stånd. Länsstyrelsen, som överklagat förvaltningsrättens beslut, framhöll att Ace uppvisat ett beteende som ställer höga krav på den som ska ta hand om den. Något som gjorde det svårt att få till en omplacering.

Kammarrätten beslutar nu att Ace får avlivas inom tio dagar från kammarrättens dom om det inte går att omplacera hunden till en lämplig person. Det betyder att Ace dagar på jorden är räknade den 27 augusti om ingen vill förbarma sig över hunden. 

Kammarrätten i Sundsvall 2130-22

Hovrätten fastställer livstids fängelse för mord på 81-årig far

Under påskhelgen 2022 sköt den 59-årige mannen sin 81-årige far på nära håll i huvudet med ett hagelgevär när denne låg ned på golvet i den gemensamma bostaden. Åtalad för mord erkände mannen dråp. Till stöd för detta anförde han bland annat att han under åren innan gärningen då de bott tillsammans upplevt sig verbalt och känslomässigt attackerad av sin far.

Tingsrätten dömde honom dock till livstids fängelse för mord. Även om händelseförloppet varit snabbt måste enligt tingsrätten omständigheten att mannen inom ramen för sin plan först avfyrade ett blindskott mot fadern anses försvårande eftersom denne då utsattes för ett skendödande. Att fadern låg på golvet utan att kunna ta sig upp för att undkomma och att det dödande skottet avfyrades på nära håll måste betraktas som avgjort hänsynslöst, och i samma riktning talade att gärningen förövades mot en närstående gammal man i dennes hem.

Efter mannens överklagande i fråga om rubricering och påföljd gör hovrätten nu samma bedömning som och delar fullt ut tingsrättens bedömning av vad som är att betrakta som försvårande omständigheter. I likhet med tingsrätten anser hovrätten även att utredningen inte ger stöd för några förmildrande omständigheter, och fastställer därmed tingsrättens dom.

Hovrätten för Övre Norrland B 704-22

Sänkt straff då cannabisodling var för eget bruk

Den 63-årige mannen som brukat cannabis sedan 1970-talet åtalades för narkotikabrott efter att polisen hittat femton plantor hemma hos honom. Själv hävdade mannen att det var fråga om laglig industrihampa som han hade som prydnadsväxter.

Vid analys visade det sig dock att växtdelarna var narkotikaklassad cannabis och mannen dömdes i enlighet med åtalet till tre månaders fängelse. Mannen överklagade och hovrätten finner nu att det i viss mån är försvårande att det har varit fråga om framställning av narkotika. Men eftersom inget annat har framkommit än att narkotikan varit avsedd endast för eget bruk, och att den analyserade narkotikan även innehållit växtdelar som inte kan ha haft någon särskilt hög THC-halt, bedömer hovrätten straffvärdet vara något lägre och sänker påföljden till två månaders fängelse.

Göta hovrätt B 2067-22
 

Buddisternas ädelstensport hamnade för nära stranden

Det Vietnamesiska buddistförbundet beviljades bygglov för att uppföra en port på en fastighet Hjällbo i Göteborg. Men bygget påbörjades innan startbesked getts och porten uppfördes dessutom på en angränsande fastighet inom strandskyddat område ägd av Göteborgs kommun.

Byggnadsnämnden förelade förbundet vid vite att riva byggnadsverket, men rättelse har inte skett och nämnden ansökte om utdömande av vitet.

Buddistförbundet ansökte om dispens och anstånd med flytten av porten, som bestod av ädelstensmaterial, och anförde att en insamling pågick för att klara kostnaden.

Mark- och miljödomstolen finner att vitesföreläggandet är lagligen grundat och tillräckligt tydligt samt bedömer att det saknas skäl att jämka vitet. Förbundet förpliktas betala 120 000 kr till staten.

Mark- och miljöödomstolen i Vänersborg P 1891-22

Misstänkt bortgifte - utreseförbud står fast

En lågbegåvad 17-årig flicka med språkstörning som går i särskoleklass berättade för socialtjänsten att hon varit förlovad med en pojke i Jordanien, att föräldrarna köpt en enkelbiljett dit åt henne och att släktingar där skulle ta hand om hennes mobiltelefon och pass. Ansvarig stadsdelsnämnd i Stockholm beslutade då om tillfälligt utreseförbud för flickan.

Beslutet överklagades, där dels flickan förklarade att allt var ett missförstånd och att resan inte längre var aktuell, dels föräldrarna förklarade att det inte alls handlade om bortgifte utan om ett besök hos flickans kusiner. Därefter skulle resan fortsätta till Turkiet där mamman och systern skulle möta henne. Planen var att hon skulle vara tillbaka i god tid före skolstarten.

Både förvaltningsrätten och kammarrätten anser dock att flickans återtagande av de uppgifter som hon tidigare lämnat till socialtjänsten och föräldrarnas dementier, inte förändrar bedömningen att behovet av att utreseförbudet kvarstår, och avslår överklagandena.

Kammarrätten i Stockholm 5126-22

Strokepatient slipper försenings- och tilläggsavgift

Ett fordon som en man är registrerad ägare till passerade över Sundsvallsbron, varpå Transportstyrelsens beslut om infrastrukturavgift skickades till hans digitala brevlåda.

Eftersom mannen drabbats av hjärnblödning och låg på sjukhus i fem månader betalade han inte avgiften i tid. Han påfördes då även både försenings- och tilläggsavgift. Även dessa beslut skickades till hans digitala brevlåda.

Av läkarintyg utfärdat ett par månader senare framgår att han hade kvarstående svåra strokesymtom som bl.a. innebar att han inte kunde tala eller på samma sätt som före hjärnblödningen utföra dagliga sysslor. Kammarrätten finner att det som framkommit innebär att han blivit betalningsskyldig för försenings- och tilläggsavgift utan egen förskyllan. Det vore därför uppenbart oskäligt att ta ut försenings- och tilläggsavgift av mannen. 

Kammarrätten i Sundsvall 540-22

Sänkt straff i mål om drogsmuggling

Tidigt morgonen den 20 november 2021 körde två kvinnor en bil över Öresundsbron och fastnade tullen med cirka 29 kg cannabisharts i ett lönnutrymme i bagageutrymmet. Kvinnorna och en man som stått som ägare på bilen, och som kvinnorna haft telefonkontakt med vid flera tillfällen, åtalades för grov narkotikasmuggling.

Tingsrätten fann åtalet styrkt och dömde de tre till fängelsestraff mellan fyra och fyra år och tre månaders fängelse. Tingsrätten förklarade även bilen, då med en ny ägare, förverkad. Mot bakgrund av oklara vittnesuppgifter kring mannens inblandning i smugglingen, bla att bilen redan vid tiden för smugglingen hade överlåtits till den nya ägaren och att det inte finns tillräckligt stöd för slutsatsen att mannen handlade för egen räkning, finner hovrätten att han inte är att anse som gärningsman.

Mannen bedöms däremot ha främjat smugglingsbrottet och döms istället för medhjälp till grov narkotikasmuggling. Påföljden sänks som en konsekvens av detta till tre år och tre månader fängelse

Hovrätten för Skåne och Blekinge B 2489-22

Tio vindkraftverk stoppas - fåglar skulle påverkas

Rabbalshede Kraft AB nekas tillstånd till att bygga tio stycken vindkraftverk i Töreboda. Länsstyrelsen beviljade först tillstånd, men sedan ett stort antal privatpersoner, företag och kommuner överklagat tillståndet har mark- och miljödomstolen nu upphävt det. Beslutet fattas av hänsyn till den skyddsvärda fågelarten tjäder.

Med beaktande av förhållandena på platsen bedömer mark- och miljödomstolen att vindkraftverksamheten inte kan bedrivas utan att tjädern riskerar att påverkas på ett förbjudet sätt. Skyddsåtgärder bedöms inte vara tillräckliga och mark- och miljödomstolen upphäver beslutet om tillstånd.

Överklagande från två angränsande kommuner avvisas då mark- och miljödomstolen bedömer att de inte har klagorätt eftersom de inte anses särskilt berörda.

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg M 4607-20

 

Studerande ska flytta från studentlägenhet - maxtiden överskriden

Hyresvärden yrkade att hyresavtalet för studentlägenheten skulle upphöra eftersom mannen bott den maximala boendetiden om sex år.

Mannen motsatte sig yrkandet och anförde att han fortfarande studerade och hade behov av lägenheten.

Utredningen visar att mannen tidigare har haft ett hyresavtal avseende en annan studentlägenhet hos värden men hyresnämnden fann att det inte var visat att den totala boendetiden skulle omfatta även den tidigare lägenheten. Hyresavtalet skulle fortsätta att gälla med oförändrade villkor.

Hovrätten finner däremot att avtalet mellan hyresvärden och mannen innebär att han inte får bo i hyresvärdens fastighetsbestånd under en längre tid än sex år. Den maximala tiden har överskridits och hovrätten anser inte att det framkommit tillräckliga skäl för att ändå förlänga hyresavtalet.

Hovrätten beslutar att hyresavtalet för studentlägenheten har upphört.

Svea hovrätt ÖH 14426-21

 

ICA förlorar skiljedomsmål

Bergsala skulle enligt ramavtalet med ICA-koncernen främst leverera belysningsprodukter. 2018 uppkom en tvist och Bergsala påkallade skiljeförfarande med yrkande om att ICA skulle förpliktas att betala drygt 660 000 USD plus ränta för obetalda levererade produkter.

ICA yrkade å sin sida att Bergsala skulle betala drygt 58 milj kr plus ränta avseende överpriser.

Genom skiljedom förpliktades ICA betala det yrkade beloppet till Bergsala och Bergsala skulle betala drygt 244 kr plus ränta till ICA.

ICA yrkade att skiljedomen skulle ogiltigförklaras eller upphävas.

Sammantaget finner hovrätten att det inte finns något att invända mot skiljedomen och det saknas skäl att ogiltigförklara domen eller upphäva den.

Käromålet ogillas. Det finns dock enligt hovrätten skäl att tillåta att domen överklagas.

Svea hovrätt T 7158-20

 

Mammans psykiska besvär hindrar inte växelvis boende

Tingsrätten beslutade att parterna skulle ha gemensam vårdnad om sonen och att han skulle bo växelvist hos parterna.

Pappan yrkade att sonen skulle ha sitt stadigvarande boende hos honom och hänvisade till att mamman kort tid efter tingsrättens dom fått akut tvångsvård inom psykiatrin. Sonen bodde då hos sin mormor de veckor som han skulle bo hos mamman.

Av behandlande psykoterapeuts uppgifter framgår dock att mamman mår mycket bättre och att mamman får adekvat behandling för sitt sjukdomstillstånd. Sonen, 12 år, anförde att han ville bo lika mycket hos sina föräldrar.

Sammantaget finner hovrätten att det är sonens bästa att sonen även fortsättningsvis ska bo växelvist hos parterna, vilket också är förenligt med kontinuitetsprincipen.

Svea hovrätt T 6199-21

 

 

Lastbilschaufför fälls för dödsolyckan på Hallandsåsen

Natten till den 30 april färdades sex personer söderut på väg E6 vid Hallandsåsen när deras minibuss började brinna. De stannade fordonet i körfältet längst till höger och klev ut, på stället saknades väggren. Strax därefter stannade en trafikant i det vänstra körfältet och slog på sina varningsblinkers. När lastbilschauffören senare kom i det högra körfältet upptäckte han inte den brinnande, stillastående minibussen – krocken som följde ledde till att tre personer dog.

Det står klart att föraren har följt hastighetsbegränsningen på platsen och inte brutit mot några regler gällande kör- och vilotider. Enligt tingsrättens bedömning var lastbilschauffören dock allvarligt oaktsam genom att inte sänka hastigheten, trots att han i god tid före olyckan sett ett fordons påslagna varningsblinkers i vänster körfält. Tingsrätten anser även att han med hänsyn till omständigheterna borde ha varit mer uppmärksam på vad som fanns framför honom. Mannen döms för tre fall av vållande till annans död samt vårdslöshet i trafik. Påföljden bestäms till villkorlig dom.

Helsingborgs tingsrätt B 2848-22

 

Man som felaktigt erkände mord nekas skadestånd

År 1986 tog en då 15-årig pojke på sig mordet på sin styvmor trots att han var oskyldig. Erkännandet gjordes efter påverkan av en nära anhörig. Han häktades och dömdes till sluten psykiatrisk vård och var frihetsberövad i drygt ett år och tio månader. Redan 1988, under den psykiatriska vården, tog han tillbaka sitt erkännande, men den återupptagna förundersökningen lades ner. Först år 2016 beviljades han resning. Och när åklagaren lagt ned åtalet meddelades en frikännande dom.

Den som varit felaktigt frihetsberövad har som utgångspunkt rätt till ersättning för den skada som orsakats genom frihetsberövandet. Högsta domstolen finner att den drabbade personen genom sitt falska erkännande uppsåtligen föranledde det felaktiga frihetsberövandet och att han inte tvingats till detta genom våld eller allvarligt hot. Hans ersättningsanspråk för det felaktiga frihetsberövandet avslås.

Högsta domstolen T 4705-21

Spelade för hög musik – fälls för förargelseväckande beteende

En 22-årig man åtalades för förargelseväckande beteende efter att under natten den 10 september 2021 spelat hög musik ur en bil i centrala Torsby. Efter att en oenig tingsrätt friat mannen från straffansvar, fälls han nu i hovrätten.

Att ljudnivån från bilen varit mycket hög, att bilen framförts genom centrala Torsby och att detta skett ”under en tid på dygnet då det kan antas att boende i närheten försöker sova”, anses tillräckligt för en fällande dom. Mannen döms för förargelseväckande beteende och ska betala 1 000 kr i böter.

Hovrätten för Västra Sverige B 3193-22

Fyra månaders fängelse för mened – ljög om att han körde bilen

Den tilltalade i hovrätten som åtalats för mened hördes i tingsrätten i ett mål om olovlig körning och framförde under ed att det var han som kört en bil vid det aktuella tillfället. Han lämnade därmed uppgifter som var av betydelse för domstolens prövning av om det var den i tingsrätten tilltalade kvinnan som körde bilen eller inte. Tingsrätten som lade ett annat vittnesmål till grund för sin bedömning fann att kvinnan var skyldig till brottet och dömde henne till ansvar.

Hovrätten bedömer att det är styrkt att den tilltalade mannen objektivt lämnat osanna uppgifter när han under ed i tingsrätten uppgett att han själv kört bilen. Han ska därför dömas för mened, som inte är ringa, och får ett fängelsestraff om fyra månader som påföljd.

Göta hovrätt B 3947-21

MÖD fastställer detaljplan för utbyggnad av Gröna Lund

Enligt detaljplanen får Gröna Lund utvidga nöjesparken med ett antal nya åkattraktioner på ett område som idag används som parkering. Den nya delen av parken kommer att synas från flera delar av Stockholms innerstad.

Sammantaget finner Mark- och miljööverdomstolen att utbyggnaden inte skadar det historiska landskapets natur- och kulturvärden och detaljplanen bedöms vara förenlig med riksintressena inom området. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljööverdomstolen kommunens beslut att anta detaljplanen.

Mark- miljöööverdomstolen P 6338-21

Ger flickans uppgifter om övergrepp stöd för LVU? – domstolarna oeniga

Den 6-åriga flicka har berättat att hennes pappa har utövat våld och begått övergrepp mot henne. Pappan menar att det rör sig om uppdiktade historier som är en följd av att flickans mamma påverkat barnet i syfte att få ensam vårdnad – föräldrarna har legat i en konfliktfylld skilsmässa sedan 2018. Frågan är om flickans uppgifter gör att det finns grund för att bereda flickan vård med stöd av LVU.

Förvaltningsrätten konstaterade att tingsrätten i ett mål om vårdnad, boende och umgänge bedömt att uppgifterna om övergrepp saknar stöd. Av en dom från tingsrätten i februari 2021 framgår bl.a. att utredare vid familjerätten gjort bedömningen att det inte finns någon beaktansvärd risk för att flickan skulle komma till skada hos sin pappa. Förvaltningsrätten bedömde att det saknades stöd för att bereda flickan vård med stöd av LVU. Nämnden överklagade beslutet.

Kammarrätten gör en annan bedömning och beaktar särskilt att ingen av de professionella aktörer som barnet har berättat om övergreppen för har ifrågasatt hennes uppgifter. Kammarrätten anser därför, till skillnad från förvaltningsrätten, att det finns ett vårdbehov enligt 1 och 2 § LVU till följd av otillbörligt utnyttjande. Kammarrätten framhåller särskilt att den omständigheten att en allmän domstol gjort andra ställningstaganden gällande barnets uppgifter inte ändrar bedömningen. Nämndens överklagande bifalls. Med hänsyn till flickans vårdbehov ska beslutet om vård gälla omedelbart. Två av rättens ledamöter, där bland ordföranden, är skiljaktiga.

Kammarrätten i Stockholm 2466-22

Bevisningen håller inte – frias från våldtäkt mot barn

I målet hade den tilltalade, en 20-årig man, stämt träff med en 13-årig flicka via appen Snapchat. Enligt åklagarens gärningsbeskrivning ska mannen ha genomfört ett samlag med flickan när de sedan träffades. Mannen menar dock att han endast träffade målsäganden och pratade. Hovrätten river nu upp tingsrättens fällande dom på grund av att bevisvärdet av den framlagda bevisningen inte är tillräckligt starkt för en fällande dom.

Enligt hovrätten är visserligen målsägandens berättelse om händelsen tydlig och konsekvent, om än något detaljfattig. Dock kan det höga beviskrav som ställs i brottmål inte anses uppfyllt, bland annat på grund av att målsäganden lämnat vaga uppgifter om huruvida mannen fått utlösning eller ej, att det inte har påträffats någon sperma, frånvaron av smutsfläckar på flickans kläder samt att teknisk och rättsmedicinsk bevisning i övrigt saknas. Mannen frikänns därför från åtalet.

Göta hovrätt B 1387-22

 

Utpressning genom påståenden om pedofili och spruthot – hovrätten mildrar straffen

De två tilltalade, 22 och 26 år gamla, utpressade målsäganden genom att skicka meddelanden till honom i stil med ”du vet vad du har gjort”. Målsäganden tolkade det som att de menade att han var en pedofil och utpressarna hotade med att berätta för anhöriga, anmäla honom till polisen och påstod att de hade order uppifrån att ta livet av honom. Den utpressade mannen betalade ut pengar vid tre tillfällen. En gång hotades han med att få spruta intryckt i sig om han inte betalade 100 000 kr, vilket han gjorde genom att ta lån.

Såväl tingsrätten som hovrätten anser att målsäganden har berättat på ett trovärdigt och tillförlitligt sätt om händelserna, vilket också får ett starkt stöd av vittnen och den skriftliga bevisningen, som framför allt består av kontoutdrag, skärmdumpar av hotfulla meddelanden samt flera korta filmer.

Tingsrätten rubricerade det som grov utpressning. Enligt hovrätten är det är dock inte visat att ”hotet förstärkts på ett sådant kvalificerat sätt som krävs” för att bedöma utpressningen som grov. Det ska istället rubriceras som utpressning av normalgraden – straffvärdet motsvarar dock i princip minimistraffet för grov utpressning, menar hovrätten. De två tilltalade döms, tillsammans med en medbrottsling, även för en liknande utpressning mot en annan man. En av de tilltalade döms för ytterligare en utpressning. Hovrätten mildrar påföljderna. Två av de tilltalade döms till två respektive två och ett halvt års fängelse, medan den tredje får skyddstillsyn istället för åtta månaders fängelse.

Göta hovrätt B 1884-22

 

Örfilar styrker uppsåt – döms för våldtäkt istället för oaktsam våldtäkt

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att det är visat att målsäganden inledningsvis frivilligt utförde oralsex men att den tilltalade, en 22-årig man, därefter tvingade till sig ytterligare oralsex genom att trycka målsägandens huvud mot sin penis och ge henne örfilar, och att han penetrerade målsägandens anal i samband med att han yttrat att han "skulle knulla henne i röven".

Tingsrätten fann att kravet på uppsåt inte var styrkt och dömde mannen för oaktsam våldtäkt till 8 månaders fängelse. Hovrätten gör nu en annan bedömning. Eftersom den 22-åriga mannen vid upprepade tillfällen gav målsäganden örfilar för att få henne att göra som han ville kan det enligt hovrätten "inte ha undgått honom att förstå att hennes deltagande inte längre var frivilligt". Vidare finner man att invändningen om att penetrationen med tummen var oavsiktlig är motbevisad. Hovrätten finner alltså, till skillnad från tingsrätten, att den tilltalade hade uppsåt och dömer honom för våldtäkt till fängelse i två år och tre månader. En nämndeman är skiljaktig.

Svea hovrätt B 426-22

 

Grov misshandel var mordförsök – uppsåtet styrkt i knivattack

Såväl tingsrätten som hovrätten finner det styrkt att det var den tilltalade, en 31-årig man, som vid upprepade tillfällen knivhögg en man mitt i centrala Stockholm en decemberkväll 2021. Av rättsintyget framgår att offret ådrog sig livshotande skador; han hade tretton hål i sina kläder och samtliga hugg var riktade mot överkroppen. Vid attacken uttalade den tilltalade att offret skulle dö. Tingsrätten menade emellertid att gärningsmannens uppsåt till döda inte var styrkt och dömde honom för bland annat grov misshandel till fängelse i två år och åtta månader.

Hovrätten drar andra slutsatser av vissa omständigheter, bland annat gällande förekomsten av blod på brottsplatsen och placeringen av vissa huvudskador, och menar att offrets berättelse i hög grad är förenlig med den bevisning som finns. Man fäster också vikt vid att den tilltalade efter de första knivhuggen jagade efter offret för att utdela ytterligare knivhugg, och dessutom uttalade att denne skulle dö. Till skillnad från tingsrätten finner hovrätten uppsåtet styrkt och bedömer gärningen som försök till mord. Påföljden bestäms till 12 års fängelse.

Svea hovrätt B 5468-22

Flyttade sin mors döda kropp – frias från brott mot griftefriden

I målet är det klarlagt att den tilltalade, en man i 55-årsåldern, undangömde kistan med kvarlevorna efter hans mamma under en presenning utanför huset. Hans syfte var att skaffa sig ett par dagars respit för att ordna en annan begravningsplats än den som kistan var på väg att föras till. Tiden för gravsättning hade vid det laget överskridits med flera månader.

Tingsrätten dömde mannen för brott mot griftefriden då han utan giltigt tillstånd eller stöd i lag eller annan författning hade förflyttat kistan med den döda kroppen.

Hovrätten konstaterar att det inte finns några bestämmelser som innebär att anhöriga blir obehöriga att ordna med gravsättningen för det fall tidsfristen överskrids. Det finns inte heller någon utredning som påvisar att kommunen vid tillfället hade tagit över ansvaret för detta. Det sagda medför att åklagaren enligt hovrätten – till skillnad från tingsrättens bedömning – inte har bevisat att åtgärden att flytta kistan med kvarlevorna skedde obehörigen. Åtalet ogillas.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 280-22

 

Fyra döms för planerat mord i Malmö

Natten den 24 juli 2021 stoppades tre personer efter en biljakt genom centrala Malmö. I bilen hittades bland annat två balaklavor, handskar med tändsatspartiklar och två dunkar bensin. En av personerna hade skyddsväst på sig och en annan bar dubbla byxor. Kort senare hittade polisen även två vapen i närheten. Åtal väcktes mot fem personer, varav två påstådda ledargestalter i kriminella nätverk, för bland annat förberedelse till mord och grovt vapenbrott.

Tingsrätten bedömer nu att utredningen är tillräcklig för att döma de tre personerna i bilen för förberedelse till mord och grovt vapenbrott. Utredningen anses däremot inte kunna styrka åtalet för samma brott gällande de påstådda ledargestalterna. En av dem frias därför helt medan den andra döms för stämpling till mord, bestående i att han den 15 och 16 juli 2021 försökt förmå en av de tilltalade i bilen att döda en eller flera personer.

Påföljderna bestäms till fem år och fyra månaders fängelse för de tre personer som stoppades i bilen, och tre år och tio månaders fängelse för den person som döms för stämpling till mord. Vid bestämmandet av straffens längd har tingsrätten beaktat att de tilltalade varit frihetsberövade med restriktioner under nästan ett år.

Malmö tingsrätt B 7729-21

Grovt förtal av DN-journalist - domen fastställs

Den ansvarige utgivaren pekade på förstasidan, och i en artikel med bild och namn, ut en journalist på Dagens Nyheter genom rubriken "Misstänkt jihadist blev journalist på Dagens Nyheter" samt "Frågorna gäller vad slags journalistisk och/eller annan verksamhet (namn) ägnat sig åt där för att komma i åtnjutande av al-Nusra-frontens och al-Qaidas beskydd och gunst." Efter publiceringen väcktes åtal för yttrandefrihetsbrottet grovt förtal.

Tingsrätten fann, särskilt med beaktande av att den aktuella journalisten hade kommit till Sverige som flykting från Syrien samt är verksam journalist och rapporterar kring frågor som rör migration och integration, att uppgifterna var ägnade att "utsätta honom för andras missaktning" och därmed utgjorde förtalsgrundande uppgifter. Vidare fann tingsrätten att det inte varit försvarligt att lämna uppgifterna och att gärningen alltså utgjorde förtal. Med hänvisning bland annat till den relativt stora spridning uppgifterna fått garderades det till  grovt förtal, och den ansvarige utgivaren dömdes för detta till villkorlig dom och 40 dagsböter.

Hovrätten finner inte skäl att göra några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort beträffande skuld, rubricering, påföljd, skadestånd och rättegångskostnader. Tingsrättens dom fastställs.

Svea hovrätt B 12785-21

 

Fel av polisen att neka Paludan tillstånd – var ingen "nödsituation"

Polisen beslutade att avslå Rasmus Paludans ansökan om tillstånd att den 1 maj 2022 anordna en allmän sammankomst i Uppsala. Polisen ansåg att säkerheten vid en sammankomst, eller som en direkt följd av densamma, inte kunde säkerställas. De befarade ordningsstörningarna ansågs inte heller i tillräcklig grad kunna motverkas genom meddelande av villkor för sammankomsten, hög polisnärvaro och/eller omfattade avspärrningar.

Förvaltningsrätten konstaterar att det inte framkommit något som visar att Rasmus Paludan eller några andra som deltagit i de till honom tidigare tillståndsgivna allmänna sammankomsterna har stört ordningen eller säkerheten. De våldsamheter och upplopp som förekommit har, såvitt framgår, utomstående personer ansvarat för. Endast i yttersta undantagsfall – när det "närmast är fråga om rena nödsituationer" – bör det enligt förvaltningsrätten vara möjligt att vägra tillstånd med hänsyn till att oroligheter kan förväntas. I det aktuella fallet rör det sig inte, menar domstolen, om sådana exceptionella förhållanden som motiverar avslag. Paludan borde alltså ha beviljats tillstånd för en allmän sammankomst på någon plats i Uppsala.

Förvaltningsrätten i Uppsala finner i en annan dom (3438-22) att polisen däremot hade grund för att avslå Paludans ansökan om allmän sammankomst på en specifik adress i Västerås. Att istället tilldela honom en plats på torget i samma stad, som polisen gjorde i det här fallet, var alltså i sin ordning. Överklagandet avslås.

Förvaltningsrätten i Uppsala 2861-22 och 3438-22

 

Oenigt om hot med kniv och kriminell organisation varit grovt

Mannens och kvinnans förhållande förändrades till en destruktiv relation präglad av ömsesidig brist på förtroende och gräl vilket kulminerade i misshandel - mannen dömdes till åtta månaders fängelse för två fall av misshandel, fyra fall av olaga hot och tre fall av skadegörelse. Ett av de olaga hoten gällde en situation där hotet förstärkts med kniv som mannen riktat mot kvinnan. Han hade vidare sagt åt henne att gå och lägga sig på sängen, och när hon vägrade hade han fortsatt med att säga att hon hade ett pris på sitt huvud, ett pris som hon skulle kunna bli av med genom att ha sex med honom. Det hela skedde i mannens bostad efter att han låst ytterdörren och han dessutom ytterligare förstärkt hotet genom att anspela på kontakter med en kriminell organisation.

Majoriteten i hovrätten bedömer, till skillnad från tingsrätten, hotet som grovt och skärper påföljden till ett års fängelse. Ordföranden och ytterligare en ledamot är skiljaktiga och delar tingsrättens bedömning.

Göta hovrätt B 1723-22

 

Hovrätt dömde för preskriberat brott – HD meddelar resning och rättar till misstaget

Mannen delgavs stämning den 4 augusti 2020 och fälldes i tingsrätten för grov näringspenningtvätt under perioden mellan den 15 juni 2018 och den 2 juli 2018. Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att han istället dömdes till ett lindrigare straff för fem fall av ringa näringspenningtvätt under samma period.

Riksåklagaren vände sig till Högsta domstolen med ett yrkande om resning, varefter HD tog upp målet till omedelbart avgörande och nu ogillar åtalet. HD konstaterar att den rättstillämpning som har legat till grund för hovrättens dom uppenbart strider mot lag eftersom de aktuella gärningarna, som på grund av hovrättens bedömning av dem som ringa, hade hunnit preskriberas när mannen fick del av åtalet den 4 augusti 2020, och att hovrätten därmed har dömt till påföljd för brott för vilka preskription inträtt.

Högsta domstolen Ö 7589-21

500 euro för riskfylld transport av 55 kg cannabis – påföljden sänks

Den litauiske mannen fick genom en landsman uppdrag att transportera cigaretter. Enlig honom själv var han misstänksam men erbjöds 500 euro för transporten och tackade ja. Efter viss tid på vägarna, där han även vid ett tillfälle bytt fordon och stött på personer som han inte kände vid en bensinmack, stoppades han av polis och lasten med 55,93 kg cannabis upptäcktes.

Åtalad för grovt narkotikabrott lade mannen bland annat fram sakkunniglåtande avseende fingeravtrycksspår, fingeravtrycksjämförelse och DNA i syfte att styrka att det inte finns några spår av att han själv hanterat narkotikan på något sätt. Tingsrätten fann dock åtalet styrkt och dömde mannen till femårs fängelse och tio års utvisning.

En oenig hovrätt sänker nu påföljden till fyra års fängelse. Majoriteten bedömer att mannen har haft en mindre roll vid hanteringen av narkotikan och endast följt de anvisningar han fått, att det har rört sig om en transport inom Sverige. Annat är inte heller visat än att han skulle få ersättning för uppdraget med 500 euro, vilket enligt hovrätten måste ses som en begränsad ersättning med hänsyn till att det rört sig om en riskfylld transport av över 55 kg cannabis. Ordföranden samt en nämndeman är skiljaktiga och vill fastställa tingsrättsdomen.

Göta hovrätt B 1904-22

 

Inte "särskilt klandervärt" att lämna ut uppgifter till bedragare – banken ska betala

I augusti 2018 utsattes en konsument, en man i 55-årsåldern, för ett bedrägeri när han blev uppringd av en person som uppgav att han ringde från bankens säkerhetsavdelning. Vid de två samtalen den dagen lyckades bedragaren få mannen att lämna ut koden till sitt BankID och svarskoder från sin bankdosa.

Om en obehörig transaktion har genomförts är huvudregeln att kontohavarens betaltjänstleverantör ska återställa kontot till den ställning som det skulle ha haft om transaktionen inte hade genomförts. Har transaktionen kunnat genomföras för att kontohavaren inte skyddat sin personliga behörighetsfunktion (BankID eller liknande) ansvarar kontohavaren för högst 400 kr. Har agerandet varit grovt vårdslöst är ansvaret begränsat till 12 000 kr. Konsumenten ansvarar för hela beloppet endast när denne har handlat särskilt klandervärt – vilket hovrätten menade att mannen hade gjort i det aktuella fallet.

Enligt Högsta domstolen (HD) uppvisade mannen en ”betydande vårdslöshet” genom att lämna ut koderna. Det kan emellertid inte, enligt HD, anses bevisat att han i samband med de båda samtalen avsiktligen lämnade ut koderna till en obehörig person. Inte heller är det bevisat att konsumenten agerade som han gjorde med insikt om att det fanns en risk för de obehöriga transaktioner skulle utföras. HD menar att det därför inte var fråga om ett sådant agerande som krävs för att en konsument ska anses ha handlat särskilt klandervärt. Mannens betalningsansvar begränsas därför till 12 000 kr av de transaktioner som har genomförts – medan banken ska betala 385 000 kr till honom. Banken ska även betala rättegångskostnaderna.

Högsta domstolen T 4623-21

Döms för medhjälp till upphovsrättsbrott och barnpornografibrott

Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade genom att administrera och vara support för iptv-sidan främjat verksamheten, olovligt tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddade filmer, gjort sig skyldig till medhjälp till upphovsrättsbrott. Den tilltalade nekade till brott och anförde att han inte haft uppsåt men bekräftade att han utfört supporten.

Patent- och marknadsdomstolen konstaterar att det inte finns någon utredning som styrker att den tilltalade skulle ha administrerat iptv-sidan. Den dator som beslagtagits från den tilltalade innehöll visst barnpornografiskt material och patent- och marknadsdomstolen finner att den tilltalade har varit medveten om innehavet och dess innehåll. Sammantaget bedömer patent- och marknadsdomstolen att den tilltalade gjort sig skyldig till medhjälp till upphovsrättsbrott genom den utförda supporten samt till barnpornografibrott av normalgraden. Påföljden blir villkorlig dom och böter.

Patent- och marknadsdomstolen B 12797-21

Samebys ensamrätt till renskötsel kvarstår

Enligt rennäringslagen är det endast den som är medlem i sameby som har rätt att utöva renskötsel på samebyns område. I det aktuella målet är det ingen av kärandeparterna medlem i Vapstens sameby, dessa har gjort gällande att de har berövats rätten till renskötsel och att detta står i konflikt med egendomsskyddet i Europakonventionen (EKMR) och i regeringsformen.

Tingsrätten konstaterar att de regler som införts vad gäller renskötseln syftar till att åstadkomma en organiserad och mer lönsam verksam – vilket anses utgöra ett godtagbart skäl för den nuvarande regleringen. Tingsrättens sammantagna bedömning är att rennäringslagens föreskrift att renskötselrätten endast får utövas av den som är medlem i sameby inte kan anses oförenlig med varken bestämmelserna i 2 kap 15 § regeringsformen eller artikel 1 i första tilläggsprotokollet i EKMR. Eftersom ingen av kärandena är medlem i Vapstens sameby kan yrkandet om bättre rätt inte bifallas. Ett bifall till yrkandet om delad rätt till renskötsel mellan kärande- och svarandeparterna skulle inte heller vara förenligt med gällande lagstiftning, konstaterar tingsrätten. Domstolen ogillar därför kärandeparternas talan och förpliktar dessa att ersätta svarandeparternas rättegångskostnader.

Lycksele tingsrätt B 699-20

Frias från olaga hot – Facebookkonto kan ha hackats

Målsäganden hade tidigare varit gift med den tilltalades syster. I april fick han ett meddelande på messenger från den tilltalades konto där det bl a stod: ”Kommer att slänga en bomb i ditt hem och du och ditt hem kommer inte att existera längre du ska vara försiktigt vad du gör med [X] inget får hända henne!!!!!”.

Den tilltalade menade att det inte varit han som skickat meddelandena utan att någon obehörigen använt hans nätverk eller Facebookkonto. Målsäganden har tidigare varit uppkopplad på hans Wifi, och han har inte ändrat lösenord sedan målsäganden och hans syster separerade. Därför kan det ha varit målsäganden själv som skickade dessa. Tingsrätten bedömde dock att det får hållas för visst att den tilltalade skickat meddelanden och dömde denna för olaga hot.

Hovrätten friar nu mannen. Enligt domstolen visar utredningen att det är möjligt att ”hacka” ett Facebookkonto och att det inte kan uteslutas att det gått till på det sätt den tilltalade beskrivit. En domare är skiljaktig och menar att meddelandena skickats i en löpande konversation och att de båda hade en djupgående konflikt. Vidare anmäldes inte hotet förrän en viss tid senare. Därför kan inte någon annan slutsats dras än att den tilltalade skickade meddelandena.

Hovrätten för Västra Sverige B 6673-21

 

Polisen nobbade finska språket - JO riktar kritik

Justitieombudsmannen, JO, är kritisk till att en finsktalande person inte fått kommunicera på sitt modersmål med polisen i samband med två förundersökningar. Minoritetsspråkslagen ger rätt att i vissa fall använda bl.a. finska vid kontakter med en myndighet.

JO konstaterar att det inte gjordes några egentliga ansträngningar för att anmälaren skulle kunna tala finska vid telefonkontakter med myndigheten och att han hade rätt att få två beslut översatta till finska, vilket Polismyndigheten inte hade gjort. JO kritiserar Polismyndigheten för de brister som framkommit.

JO 5566-20

Undermåliga samråd med boenden – LKAB nekas miljötillstånd för gruva

LKAB har ansökt om ett nytt miljötillstånd för sin gruva i Kiruna, bland annat för att kunna öka den årliga produktionen av järnmalm. Tingsrätten avvisade ansökan eftersom LKAB inte hade genomfört ett godtagbart samråd med boende och andra berörda i Kiruna. Domstolens främsta invändning var att LKAB inte hade gjort tillräckligt för att de som kan bli särskilt berörda av gruvverksamheten skulle få möjlighet att lämna synpunkter på ansökan.

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) gör samma bedömning som tingsrätten och betonar att samrådsskyldigheten enligt miljöbalken inte bara handlar om att lämna information, utan också om att få till stånd en dialog med boende och andra som kan bli berörda av gruvans verksamhet. En skiljaktig ledamot anser att samrådsförfarandet genomförts på ett godtagbart sätt.

Mark- och miljööverdomstolen M 12621-21

Kvinna som befunnit sig i IS-läger frias från bidragsbrott

Den tilltalade kvinnan har vidgått att hon under aktuell period har mottagit barnbidrag, flerbarnstillägg och underhållsstöd. Hon har vidare medgett att hon var medveten om skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan men har förnekat brott då hon saknat uppsåt. Hon har framfört att hon trodde att hon endast skulle åka på en semesterresa men att hon istället blev lurad till Syrien av sina barns far som anslöt sig till IS. Väl i Syrien har hon inte haft möjlighet att kommunicera med svenska myndigheter och har enligt sina uppgifter saknat rådighet över sitt bankkonto.

Till skillnad från tingsrätten anser inte hovrätten att den omständigheten, att den tilltalade en viss tid efter det att hon släpptes från IS-lägret befann sig i ett flyktingläger och då haft kontakt med sina släktingar, leder till slutsatsen att hon varit likgiltig inför att bidrag felaktigt betalts ut till henne. Istället anser hovrätten att den förklaring hon lämnat; om att hon då inte insåg att det fanns en sådan risk, framstår som rimlig utifrån den situation hon befann sig i.

Sammantaget finner hovrätten att den tilltalade ska frias från bidragsbrott. Tingsrätten dömde tidigare till ansvar för bidragsbrott vid 57 tillfällen, med villkorlig dom och dagsböter som påföljd.

Göta hovrätt B 1026-22

Manusfria samtal gör att poddplattform nekas reducerad skattesats

Målet gäller ett abonnemang där kunderna mot en fast månadskostnad kan lyssna till ett urval av poddar. Bolaget som säljer abonnemanget ansökte om förhandsbesked huruvida tjänsten omfattas av den reducerade skattesatsen. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) uttalar att en förutsättning för att en digital produkt i form av ljudfiler ska omfattas av den reducerade skattesatsen bör vara att ljudfilerna innehåller återgivande av texter – dvs. att framställningarna är manusbundna.

HFD konstaterar vidare att flera av poddarna i abonnemanget består i uppläsning av texter. Att vissa av uppläsningarna har förstärkts med inslag av dialog, ljudeffekter, musik m.m. hindrar inte att det är framställningar som omfattas av den reducerade skattesatsen. Eftersom det i bolagets abonnemang även ingår poddar i form av intervjuer och samtal, som till karaktären inte är manusbundna, finner emellertid domstolen att abonnemanget som helhet inte omfattas av den reducerade skattesatsen. HFD fastställer därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Högsta förvaltningsdomstolen 7095-21

Samlag i soffa efter efterfest var oaktsam våldtäkt

Efter en efterfest lade sig en kvinna i en soffa för att sova när en man som hon inte kände sedan tidigare lade sig bakom henne, och först penetrerade henne med fingrar och sedan hade vaginalt samlag med henne. Efter samlaget lämnade kvinnan och en väninna till henne lägenheten och dagen efter kontaktade hon polisen och uppgav att hon inte hade deltagit frivilligt. Tingsrätten friade mannen från våldtäkt främst utifrån ett vittnesmål som inte stämde med kvinnans egna uppgifter, bland annat rörande att hon skulle ha sagt ifrån och vilken position hon legat i.

Hovrätten fäller nu mannen för oaktsam våldtäkt och dömer honom till ett års fängelse. Mannen har haft ett ansvar att förvissa sig om att kvinnan faktiskt ville delta. Han har själv berättat att han började sina närmanden försiktigt och att han på grund av att hon varken reagerade eller sade ifrån utgick från att hon ville att han skulle fortsätta, vilket ledde till att han slutligen genomförde ett samlag med henne. Hovrätten konstaterar utifrån mannens egna uppgifter att han varit osäker på om kvinnan deltog frivilligt, vilket leder hovrätten till slutsatsen att han måste ha insett risken för att kvinnan inte deltog frivilligt i de inledande sexuella handlingarna och det efterföljande samlaget. 

Svea hovrätt B 12172-21

Beviskravet mildras – visat att markanvändning pågick innan strandskyddet infördes

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) menar att kravet på bevisning i strandskyddsmål inte bör ställas allt för högt beträffande sådana omständigheter som ligger långt tillbaka i tiden. I ett mål om tomtplatsbestämning finner MÖD – till skillnad från underinstanserna – att det genom den utredning som klaganden förebringat är visat att området mellan fritidshusen och stranden alltsedan tiden före 1975 har använts och fortfarande används som etablerad tomt.

Området var därmed lagligen privatiserat när reglerna om det generella strandskyddet infördes. Tomtplatsen ska därför enligt MÖD bestämmas på ett sätt som säkerställer att den markanvändning som pågått sedan före 1975 inte inskränks. Vidare finner MÖD att det främst med hänsyn till fastighetens topografi ned mot strandlinjen inte är nödvändigt att förena tomtplatsen med ett villkor om gränsmarkering.

Mark- och miljööverdomstolen M 7413-21

Starka känslor kring fornminne kritiseras av JO

Justitieombudsmannen (JO) riktar kritik mot en tjänsteman vid Länsstyrelsen i Jämtlands län som brustit i saklighet vid kontakter med en enskild. Tjänstemannen hade i mejl till en enskild vid flera tillfällen uttryckt sig på ett sätt som strider mot regeringsformens krav på saklighet, bl.a. genom att lämna felaktiga uppgifter och uttala sig om att det var cyklister som orsakat skador på ett fornminne. När tjänstemannen tillfrågades om underlaget för den slutsatsen mejlade denne hot om att Östersunds cykelklubb skulle polisanmälas som ansvariga för skadegörelsen. JO ser allvarligt på tjänstemannens agerande och kritiserar honom för det.

JO 6978-21

HD ger vägledning gällande utdömande av vite – dom upphävs

En miljö- och tillståndsnämnd beslutade att förelägga en man att vidta vissa åtgärder avseende gödselhanteringen på en fastighet – vilket förenades med vite. Mannen inkom inte med den dokumentation som krävdes enligt föreläggandet. Nämnden ansökte då i domstol om att vitet skulle dömas ut. Mannen invände bland annat att han inte längre ägde den aktuella fastigheten och att hans son enligt en överenskommelse skulle ta hand om all gödsel.

Mark- och miljööverdomstolen avslog ansökan om vite eftersom mannen, till följd av överenskommelsen, inte hade rådighet över fastigheten och inte heller i övrigt ansågs ha möjlighet att följa föreläggandet. Domen överklagades.

Högsta domstolen konstaterar att en domstol i ett mål om utdömande av vite normalt ska utgå från de ställningstaganden som låg till grund för beslutet om att utfärda vitesföreläggandet. Varken överenskommelsen med sonen eller det som förts fram i övrigt talar, enligt Högsta domstolen, med någon styrka för att mannen i det aktuella fallet saknade möjlighet att följa föreläggandet eller att han har haft giltig ursäkt för att inte göra det. Mannen ska därför betala vitet. Högsta domstolen upphäver Mark- och miljööverdomstolens dom och fastställer mark- och miljödomstolens domslut.

Högsta domstolen T 2206-21

Inspelade samtal hos 1177 låg öppna – aktörer ska betala sanktionsavgifter

Efter att det uppmärksammats att inspelade samtal till 1177 legat öppet tillgängliga på internet inledde Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, en tillsyn och beslutade om sanktionsavgifter för flera aktörer.

Efter överklagande från MedHelp, Voice, Region Stockholm och Region Värmland beslutar förvaltningsrätten nu att de ska betala sanktionsavgifter för brister i behandlingen av personuppgifter. Såväl MedHelp som deras personuppgiftsbiträde Voice anses ha haft ansvar för uppgifternas säkerhet. MedHelp, Region Stockholm och Region Värmland anses också brustit i sin plikt att informera de registrerade om behandlingen av personuppgifter.

Förvaltningsrätten gör till skillnad från IMY bedömningen att MedHelp fick dirigera en del av sina samtal till ett thailändskt vårdföretag. Enligt IMY bröt upplägget mot kravet på att personuppgifter inom sjukvården bara får behandlas av vårdgivare i Sverige. IMY prövade dock aldrig om överföringen gick rätt till, varför den frågan återförvisas till IMY för ny handläggning.

Förvaltningsrätten i Stockholm 19603-21

 

Från tolv till fyra års fängelse när mordförsök blir grov misshandel

Genom en misshandel med slag, sparkar och kniv orsakades den misshandlade mannen bland annat fraktur på käkbenet och ögonhålebotten, liksom på käkhålans bakre vägg samt blodproppar i båda inre halsvenerna. En man åtalades och bestred ansvar för försök till mord men erkände grov misshandel, som han utfört tillsammans och i samförstånd med en annan man. Däremot nekade han till stick eller hugg med kniven.

Tingsrätten fann att mannen hade visat likgiltighet inför om han skulle beröva målsäganden livet, att han därmed begått gärningen med uppsåt, och att gärningen inte var att bedöma som mindre grov utan som försök till mord. Tillsammans med en misshandel och ett ringa narkotikabrott bestämdes påföljden till tolv års fängelse.

Hovrätten anser däremot inte att utredning ger tillräckligt stöd för att mannen faktiskt har varit medveten om att skadan på luftstrupen varit livshotande eftersom han inte kunnat iaktta densamma då målsäganden kunnat röra sig obehindrat efter våldet. Sammanfattningsvis är det inte ställt utom rimligt tvivel att mannen var medveten om risken för att hans handlingar kunde orsaka målsägandens död. Mot den bakgrunden fälls han istället för grov misshandel och påföljden sänks till fyra års fängelse.

Svea hovrätt B 4558-22

4,5 års fängelse för grov kvinnofridskränkning och påtvingad abort

Under sina två perioder som gifta åren 2016-2020 var mannen vid upprepade tillfällen våldsam och hotfull mot kvinnan. Det rörde sig om knuffar och knytnävslag mot överkropp och huvud, bland annat när kvinnan var gravid. Hon drogs i håret, stryptes tills hon svimmade, mottog dödshot och tvingades att genomföra en abort. 

Mannen åtalades för grov kvinnofridskränkning bestående av fem gärningar, två fall av grov misshandel, och tillsammans med en vän för grovt olaga tvång avseende aborten. Tingsrätten fann åtalet styrkt avseende grov kvinnofridskränkning, ett fall av grov misshandel och grovt olaga tvång. Mannen dömdes till fem års fängelse och vännen till 1,5 års fängelse.

Hovrätten sänker nu påföljden för dem båda, till 4,5 års respektive tio månaders fängelse. Detta efter att ha ogillat åtalet för ett av de olaga hoten som ingått i den grova kvinnofridskränkningen och bedömt att straffvärdet för det grova olaga tvånget är något lägre än vad tingsrätten kom fram till.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 1299-22

Skyddstillsyn för trakasserier mot skol- och socialtjänstpersonal

Under omkring ett halvår trakasserade en man och en kvinna skol- och socialtjänstpersonal, samt deras familjer och grannar, efter att ett barn som kvinnan hade med en annan man hade omhändertagits. Trakasserierna bestod bland annat i en stor mängd sms-meddelanden med ofredanden, sexuella ofredanden och olaga hot - samt brev och telefonsamtal med liknande innehåll.

Både mannen och kvinnan nekade ansvar och skyllde på varandra. Tingsrätten fann dock, utifrån övriga vittnesmål och teknisk bevisning i form av bland annat fotografier och skärmdumpar av sms-meddelande, åtalet styrkt för merparten av åtalspunkterna. Paret dömdes till skyddstillsyn för tre fall av olaga förföljelse, tre fall av olaga hot, två ofredanden, två fall av sexuellt ofredande, hot samt förgripelse mot tjänsteman.

Hovrätten finner nu ytterligare fall av hot mot tjänsteman samt sex fall av olaga hot styrkta, men fastställer påföljden.

Hovrätten för Västra Sverige B 4114-21

Dokumentärfilmare beviljas högre belopp för upphovsrättsintrång – motbevisning saknas

Ett kommunalt museum tillgängliggjorde två dokumentärfilmer från 1960-talet på internet – En blick på Hötorgscity och Gamla Tennstopet – utan upphovsmannens medgivande. Patent- och marknadsdomstolen, som fann att förfarandet innebar upphovsrättsintrång, ålade kommunen att betala 30 000 kr i ersättning för nyttjandet. Patent- och marknadsöverdomstolen finner emellertid att ett betydligt högre belopp, 252 000 kr, ska utgå till upphovsmannen.

Bedömningen grundas på en värdering av den bevisning som lagts fram i målet om licensnivåer inom branschen för produktion av dokumentärfilm. Domstolen konstaterar också att Stockholms stad inte lämnat in någon motbevisning – eller hållit motförhör med vittnena ”för att utröna eventuella felkällor eller osäkerhetsfaktorer” – som tar sikte på licensavgifter för överföring av dokumentärfilm till allmänheten. Motparten ska även betala upphovsmannens rättegångskostnader. En ledamot är skiljaktig och vill fastställa underinstansens dom.

Patent- och marknadsöverdomstolen T 13244-21

 

Utlämning till Ryssland nekas – kravet på dubbel straffbarhet inte uppfyllt

Rysslands åklagarmyndighet har begärt att en rysk medborgare ska utlämnas dit för lagföring. Enligt dokument är mannen häktad i sin frånvaro på grund av misstanke om olovlig utförsel av valuta. Gärningen har rubricerats som ett grovt brott, som kan föranleda frihetsberövande i över tre år.

Riksåklagaren har framfört att det i Sverige inte är kriminaliserat att föra ut valuta ur landet. Det som lägger mannen till last kan dock enligt Riksåklagaren anses ha innefattat ett sådant klandervärt beteende som istället är straffbelagt som näringspenningtvätt enligt svensk rätt.

HD finner sammantaget att skillnaderna mellan de straffrättsliga regleringarna är så betydande att det brott som mannen begärs utlämnad för inte kan anses vara samma gärningstyp som näringspenningtvätt. Då kravet på dubbel straffbarhet inte är uppfyllt föreligger hinder enligt utlänningslagen att lämna ut mannen.

Högsta domstolen Ö 1498-21

Åklagaren överklagar inte frikännande dom om djurplågeri

Kammaråklagare Birgitta Fernlund vid Åklagarkammaren i Gävle har beslutat att inte överklaga den frikännande domen mot en lantbrukare som åtalades i december 2021 för djurplågeri vid en gård i Hudiksvalls kommun.

När åklagaren väckte åtal i ärendet i december 2021 så byggde det på framför allt iakttagelser av en länsveterinär som inspekterat djur på gården den 30 januari 2020 och på de oanmälda djurskyddskontroller som hade vidtagits av Länsstyrelsen under perioden september 2019 – februari 2020. Detta ansåg åklagaren gav stöd för att de brister som iakttagits av länsveterinären inte var tillfälliga.

Den 25 maj i år meddelade Hudiksvalls tingsrätt en frikännande dom i målet.

– Jag delar inte tingsrättens slutsatser om vilket underlag som krävs för att tingsrätten ska kunna konstatera att djurplågeri har förelegat men jag förväntar mig dock ingen ändring vid en hovrättsprövning. Jag accepterar därför utgången och har inte för avsikt att klaga på domen, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund i ett pressmeddelande.

Hudiksvalls tingsrätt: B 1208-21

 

Blockad av ryska fartyg är en olaglig stridsåtgärd

Svenska hamnarbetarförbundets blockad av lastning och lossning av fartyg med rysk anknytning är en olaglig stridsåtgärd, enligt ett interimistiskt beslut av Arbetsdomstolen (AD). Blockaden bedöms vara en politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund i den ryska invasionen av Ukraina - inte en facklig sympatiåtgärd.

Enligt varslet skulle blockaden pågå i närmare tre och en halv vecka, vilket var så pass lång tid att den inte framstod som en protest- eller demonstrationsåtgärd. AD beaktar även att hamnarbetarförbundet nyligen hade vidtagit en motsvarande blockad med ett snarlikt syfte som varade i ungefär en och en halv månad. Den nu varslade blockaden står enligt AD i strid med 41 § första stycket andra punkten MBL.

Arbetsdomstolen 2022 nr 33

Mamman får ensam vårdnad om barn som vårdas enligt LVU

Tingsrätten beslutade att pappan skulle ha ensam vårdnad om barnet, men hovrätten gör en annan bedömning och anser att det är barnets bästa att mamman får ensam vårdnad. Barnet var omhändertaget enligt LVU och genomgick psykologsamtal.

Enligt hovrätten finns det risk för att barnet inte skulle fullfölja samtalen med hänsyn till att pappan ställt sig tveksam till vården och de pågående psykologsamtalen. Sammantaget är det enligt hovrätten bäst för barnet att mamman får ensam vårdnad. Barnet har rätt till umgänge med pappan, som ska utvidgas stegvis på det sätt som framgår av hovrättens domslut.

Hovrätten för Västra Sverige T 3722-21

Inte visat att samlag med 14-åring var påtvingat – påföljden halveras

Flickan var 14 år och 10 månader när hon och mannen på 26 år fick kontakt med varandra via Snapchat, och träffades några veckor senare och hade sex hemma hos honom. Enligt flickan hade hon sagt att hon var 14 år och på olika sätt kommunicerat att hon inte velat ha sex, men enligt mannen hade hon sagt till honom att hon var 17 år och det hela varit frivilligt.

Efter någon vecka, då flickan fått veta att mannen smittat henne med gonorré, polisanmäldes händelsen och mannen åtalades för våldtäkt mot barn samt misshandel gällande smittan. Tingsrätten bedömde våldtäkten som grov och dömde mannen för den och misshandel till fem års fängelse.

Hovrätten ändrar rubriceringen till brott av normalgraden och halverar påföljden till 2,5 års fängelse. Detta bland annat mot bakgrund av att hovrätten inte anser att utredningen i målet ger en entydig bild av omständigheterna, och att det mot mannens nekande inte anses styrkt att han genom våld har tilltvingat sig samlag med flickan. Han anses genom att inte närmare kontrollera hennes ålder däremot ha varit straffbart oaktsam till den omständigheten att hon var under 15 år.

Hovrätten för Nedre Norrland B 1053-21

Nödvärnsinvändning efter vållande till annans död håller inte – tio månaders fängelse

För att lugna sig inför att han skulle köra till ett möte för att göra upp om en skuld rökte mannen lite cannabis. Väl på platsen för mötet, som han hela tiden haft en dålig känsla kring, blev han enligt egen uppgift attackerad och då så rädd att han snabbt körde därifrån, och inte märkte att han körde på en man som avled.

Mannen åtalades för grov vårdslöshet i trafik, vållande till annans död, smitning från trafikolycksplats, rattfylleri och ringa narkotikabrott - och erkände de två sista punkterna. I övrigt hävdade han nödvärn på grund av att han upplevt den uppkomna situationen som mycket hotfull. Enligt mannen hade dels en kvinna, som han visste hade knivhuggit en person tidigare och som han uppfattade hade något mörkt i handen, skrikit åt honom och försökt rycka upp hans bildörr, dels hade en man ställt sig i vägen för honom och kastat en gatsten som krossade vindrutan och träffade honom i huvudet.

Tingsrätten fällde dock mannen på samtliga punkter och dömde honom till tio månaders fängelse. Enligt tingsrätten gav vittnesmål visserligen stöd för att kvinnan varit framme vid bilen och skrikit åt mannen. Varken vittnesmål eller övrig bevisning gav dock stöd för att mannen attackerats av den andre mannen, utan snarare att han kört på denne oprovocerat. Däremot bedömde tingsrätten det inte styrkt att påkörningen varit uppsåtlig.

Mannen överklagade men hovrätten ändrar tingsrättsdomen endast på så sätt att beslutet om förverkande av den den beslagtagna gatsten som påträffats i bilens baksäte upphävs.

Svea hovrätt B 12775-21

 

Hovrätten fastställer påföljd för bilolycka i Sörfors då fyra unga personer dog

Den 31 maj 2020 inträffade en allvarlig olycka på väg 548 vid Sörfors utanför Sundsvall när en bil i mycket hög hastighet gick av vägen, fyra obältade passagerare dog och en blev allvarligt skadad. Detta efter att föraren, en 19-årig kvinna, kört mellan 150 och 200 km/h på 70-väg med bara en hand på ratten och under en del av körningen suttit med en mobiltelefon i handen - innan hon efter en omkörning tappade kontrollen på bilen.

Tingsrätten fann åtalet för grovt vållande till annans död, grovt vållande till kroppsskada och grov vårdslöshet i trafik styrkt och dömde kvinnan till två månaders fängelse samt skyddstillsyn. Hovrätten ändrar nu endast avseende skadeståndsbeloppet till den överlevande passageraren, men förklarar i övrigt att tingsrättens dom ska gälla.

Hovrätten för Nedre Norrland B 438-21

Otillåten maskering vid fotbollsmatch - domar fastställs

Hovrätten bedömer att det faktum att säkerhetschefen hade kännedom om namnen på de misstänkta personerna inte är något som förtar bevisvärdet av de utpekanden han har gjort efter att ha granskat filmen av maskerade fotbollssupporters. 

Hovrätten finner sammantaget att samtliga klagandena ska dömas för brott mot ordningslagen. En av klagandena har inte begärt domstolsprövning av åklagarens tillträdesbeslut mot honom men i övrigt delar hovrätten tingsrättens uppfattning vad gäller de tillträdesförbud som tingsrätten beslutat om.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 399-22

19-åring döms till nio års fängelse för avrättningsliknande mord i Växjö

Natten den 11 september 2021 var en man på väg hem till sin bostad i Araby i Växjö med en kamrat när två maskerade personer körde fram till honom på en el-scooter, en av dem hoppade av och sköt honom på nära håll till döds med fem skott. Därefter lämnade gärningsmännen platsen. Två personer, en 18- och en 19-åring, åtalades för mord.

Bevisningen har bland annat bestått av vittnesmål från kamraten till den skjutne som iakttog händelseförloppet från 15–20 meters avstånd, DNA från 19-åringen som påträffats på en patron som hittats vid den skjutne och som suttit i mordvapnet, en lapp som 19-åringen skrivit i häktet till vänner om att kamraten måste tystas. Därtill hade 19-åringen gjort Google-sökningar på sin telefon några veckor före mordet gällande ammunition av samma typ som användes vid mordet. Det är också klarlagt att mordvapnet vid tiden för mordet funnits inom den gruppering av personer som de båda åtalade tillhört.

När det gäller 19-åringen kommer tingsrätten fram till att det är ställt utom rimligt tvivel att han är en av gärningsmännen och dömer honom för mord. Straffet bestäms - med hänsyn till att han var 18 år vid tiden för brottet - till nio års fängelse. När det gäller 18-åringen anser tingsrätten emellertid  att bevisningen inte är tillräcklig för en fällande dom och friar honom.

Växjö tingsrätt B 4590-21

 

Ärvde kvarlåtenskap med fri förfoganderätt - inte full äganderätt

Mannen gjorde gällande att den numera avlidna kvinnan genom inbördes testamente mellan henne och hennes avlidne make ärvde kvarlåtenskapen med full äganderätt vilket innebar att hon kunde testamentera egendomen till mannen. Motparterna gjorde gällande att testamentet innebar att den avlidna kvinnan endast ärvde kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilket innebar de begränsningar som följde av lag.

I likhet med tingsrätten gör hovrätten tolkningen att testamentet innebär att den numera avlidna kvinnan ärvde den avlidne mannens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och vårdplikt. För denna tolkning talar bland annat att det finns ett förordnande om sekundosuccession i testamentet. Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Hovrätten för Västra Sverige T 6797-21

Svenskt bolag är att betrakta som arbetsgivare – efterbeskattas

I målet har arbetare från ett slovakiskt bolag utfört vissa entreprenadarbeten i Sverige. Frågan som rätten har att ta ställning till är huruvida det svenska bolag som bokfört fakturor och gjort utbetalningar till det slovakiska bolaget är att betrakta som arbetsgivare i förhållande till den personal som utfört arbetet.

Kammarrätten instämmer i tingsrättens bedömning att det är det svenska bolaget som ska betraktas som arbetsgivare. Detta beror bland annat på att det svenska bolaget i eget namn utgivit så kallade ID06-kort till de anställda samt att det tillhandahållit material och arbetskläder åt de anställda. Bolaget har därmed varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag. Efterbeskattning kan därför ske.

Kammarrätten i Göteborg 296-301-22

Frias från våldtäkt – kvinnans och vittnes uppgifter inte tillförlitliga på grund av berusning

Kvinnan var så berusad när hon följde med två män hem till den enes lägenhet att männen fick stödja henne emellan sig. Väl där blev hon trött, gick och lade sig med kläderna på, men vaknade enligt egen uppgift senare av att den ene mannen hade påbörjat ett samlag med henne. Strax därpå kom polisen till lägenheten efter ett tips från en, likaledes mycket berusad, man som hade observerat männen och kvinnan gå in i en port och hade blivit orolig för kvinnan.

Tingsrätten fällde för våldtäkt utifrån bedömningen att mannen kunde anses ha utnyttjat att kvinnan till följd av sömn hade befunnit sig i en särskilt utsatt situation - men hovrätten friar eftersom utredningen inte anses ge tillräckligt stöd för att kvinnan sov när samlaget inleddes. Däremot anses det bevisat att hon var kraftigt påverkad av alkohol, men det i sig behöver enligt hovrätten inte innebära att hon befann sig i en särskilt utsatt situation. Eftersom även tillförlitligheten kring den anmälande mannens vittnesmål ifrågasatts, bland annat på grund av hans berusningsgrad och att han först visat polisen på fel port, blir hovrättens slutsats att det inte är bevisat att samlaget inte var frivilligt från kvinnans sida.

Hovrätten för Nedre Norrland B 595-22

Elva personer döms för inblandning i insiderbrott i Collector AB

Kort innan det börsnoterade bolaget Collector AB i januari 2020 publicerade kursdrivande nyheter - bland annat ett pressmeddelande om vinstvarning och nyemission vilket påverkade aktiekursen kraftigt - bedrevs om en omfattande och samfälld aktiehandel inom en avgränsad krets personer vilka alla på något sätt hade koppling till varandra.

Elva personer åtalades för inblandning i handeln och tingsrätten fäller nu samtliga för att ha utnyttjat insiderinformation till sin fördel och därigenom gjort stora vinster. Två huvudåtalade döms till fängelse i som längst 1,5 år för bland annat grova insiderbrott. Övriga nio döms för insiderbrott av normalgraden och obehörigt röjande av insiderinformation. För dessa bestäms påföljderna till villkorlig dom med böter.

Stockholms tingsrätt B 8274-20

Företrädaransvar till följd av grov oaktsamhet innan konkurs

Kammarrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning att den 37-årige mannen varken sett till att skatterna och avgifterna betalats i tid eller vidtagit åtgärder för att få till stånd en samlad avveckling av bolagets skulder. Enligt kammarrätten borde mannen, med hänsyn till bolagets ekonomiska situation under åren 2017–2019, insett att en fortsatt drift skulle innebära en påtaglig fara för att bolaget inte skulle kunna betala sina skatter och avgifter. Han anses därigenom ha agerat grovt oaktsamt, vilket aktualiserar företrädaransvar.

Tingsrättens dom ändras endast beträffande det belopp som mannen ska betala, p.g.a. att nya uppgifter om bolagets deklaration framkommit i kammarrätten. Mannen förpliktas att, tillsammans med bolaget, betala 581 635 kr avseende bolagets obetalda skatter och avgifter.

Kammarrätten i Sundsvall 3147-21

PT gällande KO:s uppmaning om samarbetsavtal mellan Svenska Spel och TV4

I TV4:s program Nyhetsmorgon förekom några Triss-inslag och med anledning av inslagen beslutade Konsumentombudsmannen (KO) att uppmana Svenska Spel att inkomma med svar på frågan om det fanns ett samarbetsavtal gällande inslagen. Med ändring av patent- och marknadsdomstolen beslut beslutade Patent- och marknadsöverdomstolen att upphäva KO:s beslut. Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd.

Högsta domstolen Ö 2318-22

Nästan 1,5 års inaktivitet hos förvaltningsrätten medför sänkt skattetillägg

Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att det vid beräkning av skattetilläggen inte ska göras avdrag för ingående mervärdesskatt. Detta beror på att ett sådant avdrag inte hör till samma fråga som ligger till grund för skattetilläggen.

Vad gäller frågan om befrielse från skattetilläggen konstaterar kammarrätten att en total handläggningstid om 3 år och 3 månader inte i sig är oskäligt lång. Det faktum att målet under denna tid legat inaktivt hos förvaltningsrätten i nästan 17 månader är en sådan omständighet som i detta fall medför att skattetillägget ska sättas ned p.g.a. lång handläggning. En 14 månader lång handläggning i förvaltningsrätten är dock inte så lång att det kan medföra en nedsättning. Således bifaller kammarrätten delvis överklagandet genom att sätta ned skattetillägget för redovisningsperioden 2013 med hälften.

Kammarrätten i Stockholm 9561-9566-21

24-åring folkbokförde sig i polisstation – får böta

Den 24-åriga mannen gjorde den 6 november 2020 en flyttanmälan till Porslinsgatan 4B i Malmö – vilken är adressen till en polisstation. Tingsrätten konstaterar att mannen inte var bosatt på adressen ifråga och att åtgärden innebar fara i bevishänseende. Med tanke på omständigheterna – särskilt den omständigheten att adressen inrymmer en polisstation – är det enligt tingsrätten uppenbart att 24-åringen hade det uppsåt som krävs för straffansvar. Han döms således för folkbokföringsbrott och påförs böter för sin oriktiga flyttanmälan.

Malmö tingsrätt B 2878-22

Åtal gällande omfattande amfetaminproduktion i Örebro

Sju personer står åtalade vid Örebro tingsrätt för att ha styrt en organisation i ett av de största målen i Sverige gällande framställning och försäljning av amfetamin.

Stora partier amfetaminolja har importerats till Sverige under tiden juli 2020 till december 2020. Amfetaminolja har använts till att framställa mycket stora mängder amfetamin i ett hus i Olshammar, Askersunds kommun. Amfetaminet har därefter sålts över hela Sverige i större partier. Flera av de nu åtalade har haft ledande positioner inom den aktuella organisationen och de har engagerat andra personer för den fysiska hanteringen. De misstänkta beräknas ha gjort vinster på narkotikahandeln med närmare 10 miljoner kronor.

Åtalet omfattar framställning av cirka 530 kg amfetamin varav cirka 450 kg sålts vidare. Ett uttalat mål inom organisationen har varit att producera 1 200 kg amfetamin per månad.

– Enligt vår uppfattning är bevisläget gott och en avgörande omständighet för att åtal av personer i toppskiktet av organisationen har kommit till stånd har varit Anom-material från den amerikanska operationen Trojan Shield, tillsammans med ett stort beslag av amfetamin och amfetaminolja, säger chefsåklagare Karin Lindell som varit förundersökningsledare, i ett pressmeddelande.

Rättegången beräknas inledas den 9 juni i Örebro tingsrätt.

Konkurrents prisbilaga kan lämnas ut – mer än två år sedan avtalet slöts

På begäran av ett bolag lämnade kommunen ut samtliga uppgifter förutom prisuppgifter som en konkurrent lämnat i samband med en upphandling som kommunen gjort. Bolaget överklagade och yrkade bland annat att även prisbilagan till avtalet skulle lämnas ut. Kammarrätten konstaterar nu att avtalet skrevs under av kommunstyrelsen den 10 februari 2020 och av konkurrenten den 31 januari 2020.

Bolagets begäran gjordes den 31 mars 2022, alltså mer än två är efter det att avtalet slöts. Oavsett vilken bedömning som görs i fråga om det aktuella skaderekvisitets tillämplighet i det här fallet, konstaterar kammarrätten att en eventuell sekretess under alla förhållanden har upphört. Det innebär att prisbilagan ska lämnas ut till bolaget.

Kammarrätten i Göteborg 2517-22

Frias från mindre grov oaktsam våldtäkt efter ömsesidiga kyssar och smekningar

Efter tinder- och snapchat-kontakt möttes mannen och kvinnan på en fest där båda var lite berusade började kyssas. Enligt kvinnan var hon redan från början tydlig med att de inte skulle ha sex. Sedan hamnade de i ett sovrum där de fortsatte att kyssas, och där mannen efter en stund även stoppade in händerna i kvinnas byxor och penetrerade henne med fingrarna. Enligt kvinnan skedde detta mot hennes vilja, även om hon inte var tydlig med detta på annat sätt än att hon vid några tillfällen avstyrt hans händer och dragit upp sina byxor. Senare anmälde kvinnan händelsen och mannen åtalades för våldtäkt. Tingsrätten fällde mannen men hovrätten gör en annan bedömning.

Hovrätten konstaterar att den handling som mannen har utfört är jämförlig med samlag, och alltså ska bedömas som våldtäkt. Samtidigt har det varit fråga om ett mycket kortvarigt händelseförlopp som inte innehållit något våld eller hot om våld, inte haft några förödmjukande eller förnedrande inslag utöver den kränkning som övergreppet i sig inneburit. Hovrätten finner därför det rör sig om en mindre grov gärning.

Vidare anser hovrätten mot bakgrund av ömsesidiga kyssar och smekningar att det inte kan anses styrkt att mannen förstått att kvinnan inte deltog frivilligt. Däremot anser hovrätten att mannen varit grovt oaktsam när han trots kvinnans markeringar stoppade ned handen innanför hennes byxor och trosor och in sina fingrar i hennes underliv utan att närmare kontrollera hur det förhöll sig, och att han därför gjort sig skyldig till oaktsam våldtäkt. Men eftersom ansvar för oaktsam våldtäkt normalt inte bör komma i fråga om gärningen, vid uppsåtligt brott, skulle ha varit att bedöma som mindre grov, finner hovrätten att ansvar inte ska utkrävas varför åtalet för våldtäkt ogillas.

Svea hovrätt B 9424-21

Långa fängelsestraff för mordförsök vid köpcentrum i Kristianstad

Den 3 augusti 2021 kom en vespa med tre personer på inkörande på parkeringen framför ett köpcentrum i Kristianstad. De två passagerarna på vespan drog var sin pistol och sköt totalt 15 skott rakt in bland de 14 personer som stod vid köpcentrets huvudingång. Tre av dem skadades av skotten, två av dem allvarligt, men ingen dog.

Tre personer åtalades för skjutningen; en 21-åring, en 18-åring och en 17-åring. Två syskon – 22 och 24 år – åtalades för skyddande av brottsling. Tingsrätten dömer nu 21-åringen till 12 års fängelse och 18-åringen till 6 år och 11 månaders fängelse för bland annat försök till mord. Även de två syskonen döms, till 8 månaders fängelse respektive 100 dagsböter för skyddande av brottsling. De fällande domarna är en följd av bevisning i form av bland annat filmmaterial från övervakningskameror och teknisk bevisning i form av DNA.

Kristianstads tingsrätt B 2097-21

Skjutsade berusade personer på traktorsläp – döms för vårdslöshet i trafik

Den tilltalade friades i tingsrätten från vårdslöshet i trafikefter att ha kört en traktor i mörkret och då skjutsat tre berusade passagerare på flaket till ett tillkopplat släp. Hovrätten konstaterar liksom tingsrätten att det inte har är tillåtet att transportera personer på släpfordonet men framhåller också att inte varje överträdelse i detta avseende ska bedömas som vårdslöshet i trafik.

Körningens trafikfara måste dock enligt hovrätten i detta fall bedömas med beaktande av att oskyddade personer befunnit sig på släpet. Att under sådana omständigheter framföra traktorn en inte obetydlig sträcka på väg E22 i relativt hög hastighet innebär ett risktagande av allvarligt slag. Åtalet bifalls och ansvar utdömas enligt åtalet, med dagsböter som påföljd.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 1046-22

Beslag av skyddsväst hävs – krav på kriminellt samband inte uppfyllt

Vid kontroll av en bil i en miljö där det rörde sig personer i ett kriminellt nätverk som bedömdes ha en pågående väpnad konflikt, påträffades en skottsäker skyddsväst, ett par handskar och en balaklava. På fråga till de två männen i bilen svarade den ene, som var känd för att röra sig i grovt kriminella kretsar, att de fanns en hotbild mot den andre och att han ville ha sakerna tillhands för att vara på den säkra sidan. Mot bakgrund av att skyddsvästen kunde befaras komma till brottslig användning beslagtogs den och förklarades senare förverkad av tingsrätten.

Domen överklagades och hovrätten ogillar nu åklagarens begäran om förverkande varför beslaget hävs. Hovrätten konstaterar att skyddsvästen inte har tagits i beslag i samband med något brott. Och även om det också funnits ett par handskar och en balaklava i bilen är situationen inte heller sådan att västen kan anses ha ingått i en sådan samling av föremål som tillsammans skulle vara av sådan särskild beskaffenhet som krävs. Inte heller vad som framkommit om männens påstådda brottslighet, eller om de konflikter som de eventuellt är inblandade i, medför enligt hovrätten att förutsättningarna för förverkande är uppfyllda.

Hovrätten för Västra Sverige B 1633-22

Skatteverket räknade fel - får bakläxa

Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten i fråga om förutsättningarna för skönsbeskattning, efterbeskattning och skattetillägg. När det gäller beloppens storlek konstaterar kammarrätten emellertid att resultaten för beskattningsåren inte är korrekt beräknade. I Skatteverkets beräkning för 2017 har kostnaderna om 111 788 kr adderats till intäkterna om 700 000 kr. Kostnaderna skulle rätteligen ha dragits av från intäkterna. Överskottet av näringsverksamhet samt skattetillägget är därmed för högt beräknat. Även återföringen av avsättning för egenavgifter för beskattningsåret 2018 har fått ett för högt belopp. Kammarrätten bifaller delvis överklagandet. Det ankommer på Skatteverket att göra nya beräkningar.

Kammarrätten i Stockholm 1604-22, 1605-22

HD: dödsbo skyldigt att träda in i rättegång om återbetalning till konkursbo

En tid innan bolaget försattes i konkurs hade pengar betalats ut till styrelseledamoten. Konkursboet yrkade att styrelseledamoten skulle återbetala pengarna. Kort efter att styrelseledamoten motsatt sig talan avled han och tingsrätten frågade dödsboet om det ville träda in i rättegången, men dödsboet avstod. Konkursboet yrkade att dödsboet skulle förpliktas att träda in i rättegången. Tingsrätten avslog konkursboets begäran och skrev av målet.

Hovrätten fann däremot att dödsboet hade en skyldighet att träda in i rättegången och återförvisade målet.

Högsta domstolen konstaterar att det inte finns någon bestämmelse i lag som reglerar situationen. I rättegångsbalken finns bestämmelser om partssuccession, byte av part, enligt vilka den som tagit över det som tvistas om är skyldig att träda in som part i rättegången. Även om reglerna om partsuccession inte är direkt tillämpliga finner Högsta domstolen att de kan tillämpas när ena parten avlider och tvisteföremålet övergår till den avlidnes dödsbo. Överklagandet avslås.

Högsta domstolen Ö 3927-21

JO om covid på häkten och anstalter - riktar kritik

Justitieombudsmannen (JO) har i två beslut granskat hur häkten och anstalter agerat under covid-19. På en anstalt har intagna placerats i samma cell trots att en av dem bekräftats smittad av covid-19, vilket JO riktar allvarlig kritik mot. Förfarandet är inte förenligt med bestämmelserna i vare sig fängelselagen, smittskyddslagen eller de europeiska fängelsereglerna. En intagen kan inte placeras i avskildhet bara för att hen är smittad, men om denne inte följer smittskyddslagens bestämmelser m.m. kan det uppkomma situationer då det finns förutsättningar för att placera vederbörande i avskildhet. Det saknas emellertid en bestämmelse i häkteslagen som uttryckligen möjliggör avskiljande för att skydda de intagnas hälsa.

Riksdagens ombudsmän (JO) 4268-20, 4846-20, 77-21

Barn som rest i förälders knä saknar rätt till ersättning för försening

Utredningen visar att passageraren, ett barn, reste med en försenad flight men hovrätten delar tingsrättens bedömning att det inte är visat att någon betalning utgått för biljetten ifråga.  Barnet hade nänmligen inte tilldelats ett eget säte på flygningen utan avsikten var att hon skulle sitta i en förälders knä under resan. Barnet har inte haft något eget boardingkort och det står klart att hon inte heller ingår i något bonusprogram.

Sammantaget finner hovrätten att barnet alltså inte omfattatades av passagerarförordningens tillämpningsområde varför det saknas rätt till ersättning för förseningen. Överklagandet avslås.

Svea hovrätt FT 7774-21

 

 

Gav långfingret till polisen – omhändertogs enligt polislagen

Polisen kritiseras av JO både för att ha omhändertagit en 13-årig pojke enligt polislagen utan att det fanns grund för det och för att ha gjort en orosanmälan till socialnämnden sedan pojkens föräldrar berättat om ingripandet i medier.

Ett omhändertagande av det slag som polisen gjorde är en social skyddsåtgärd i vad som närmast kan beskrivas som en akut situation. Att den unge beter sig illa, visar dålig attityd eller att det finns en mer allmän oro för den unges situation räcker inte, enligt JO. Någon sådan akut situation förelåg inte. Poliserna verkar i stället ha vidtagit åtgärden för att tillrättavisa pojken eftersom de trodde att han hade pekat långfinger åt dem. JO bedömer att omhändertagandet var ogrundat och Polismyndigheten kritiseras för det.

Riksdagens ombudsmän (JO) 4204-2021
 

Skärpt straff för lärares grova sexuella övergrepp under stödinsats

En tid efter att fjärdeklassarens pappa hade gått bort erbjöd sig hans lärare att börja läsa extra matematik med honom och ta med honom på sportskytte, och senare även övernattningar. Detta fortgick under drygt tre år tills eleven våren 2020 berättade att läraren under nästan varje översovning hade förgripit sig på honom.

Läraren åtalades dels för grovt sexuellt övergrepp mot eleven, dels för sexuellt ofredande riktat mot en annan, ett år yngre elev. Tingsrätten fann åtalet styrkt avseende den första eleven men inte den andra och dömde läraren till 2,5 års fängelse.

Hovrätten skärper nu påföljden till tre års fängelse. Skärpningen motiveras med att övergreppen pågått under mer än tre års tid, att de har skett återkommande och att eleven, som var tio år när de började, har befunnit sig i en mycket skyddslös och utsatt situation. Till detta kommer att läraren visat särskild hänsynslöshet och råhet då han utnyttjat sin förtroendeställning samt den roll han haft i elevens familj.

Hovrätten för Övre Norrland B 80-22

 

Nekas ta del av Säpos uppgifter om farfars bror

Mannen vände sig till Riksarkivet med en begäran om att få ta del av Säpos uppgifter om sin farfars bror, född 1918. Riksarkivet nekade utlämning med hänvisning till sekretess dels avseende risken för skada på Säkerhetspolisens verksamhet att förebygga, förhindra eller upptäcka brott, dels gällande uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.

Mannen överklagade och hävdade att han hade rätt att ta del av uppgifterna eftersom han var biologisk släkting. Kammarrätten avslår nu mannens överklagande. Kammarrätten konstaterar att sekretessen för den aktuella typen av uppgifter gäller i 70 år och att det som mannen har fört fram inte ger anledning till någon annan bedömning.

Kammarrätten i Stockholm 1747-22

Klottrade i tunnelbana - döms till fängelse och skadestånd

Under 2018 och 2019 ägnade sig tre män åt att systematiskt och vid ett stort antal tillfällen klottra på tunnelbanevagnar, pendeltåg och annan egendom i Stockholms kollektivtrafik.

Alla tre har nu dömts i tingsrätten för grov skadegörelse. Två av männen döms till fängelse i ett år resepektive 1,5 år. Den tredje mannen döms till villkorlig dom och dagsböter. Skillnaden i påföljder beror på hur omfattande skadegörelsen har varit och hur allvarligt tingsrätten har sett på brotten.

Förutom straffen ska de tre även betala skadestånd till Stockholms lokaltrafik (SL) med sammanlagda belopp på cirka en miljon kronor, cirka 500 000 kronor samt cirka 200 000 kronor.

Attunda tingsrätt B 14622-19

 

Måste återbetala nästan tio miljoner i assistansersättning

Försäkringskassan har bedömt att bolaget har inkommit med felaktiga uppgifter om utförd assistans och därmed orsakat att assistansersättning betalats ut felaktigt.

Domstolarna hade att pröva om Försäkringskassan har haft fog för sitt beslut att ett bolag i egenskap av anordnare av assistans till en brukare ska betala tillbaka ca 9,5 mkr som avser assistansersättning för en period mellan juli 2016 och november 2019.

Förvaltningsrätten bedömde att Försäkringskassan har påvisat att assistenterna inte redovisat, eller ens själva känner till, i vilken omfattning och vid vilken tidpunkt utförande av assistans ska ha ägt rum. Sammantaget var det visat att felaktiga utbetalningar hade skett i den mån att Försäkringskassans beslut om återkrav har varit motiverat.

Kammarrätten gör nu samma bedömning som förvaltningsrätten och avslår överklagandet i målet.

Kammarrätten i Göteborg 400-22

Utpekade våldtäktsman på instagram - döms för förtal

En kvinna som på sin Instagram publicerade en ”story” där hon utpekat en man som brottslig och framfört att han våldtagit henne, har dömts för förtal först i tingsrätten och nu även i hovrätten.

Kvinnan förklarade sitt agerande med att hon mådde psykiskt dåligt vid gärningstillfället och att uppgiften som publicerats blivit en bieffekt av att hon skrev av sig på Instagram om måendet.

Tingsrätten underströk att det inte är straffbart att för andra beskriva en händelse där man blivit utsatt för övergrepp eller annan kränkande behandling, utan att det är utpekandet av en person i sammanhanget som kan vara straffbart. Hon hade kunnat diskutera sitt psykiska tillstånd utan att nämna målsäganden vid namn och att hennes publicering är inte försvarlig i den mening som avses i straffbestämmelsen om förtal.

Hovrätten gör nu inga andra ändringar än att dagsbotsbeloppet (påföljden utgörs av villkorlig dom och dagsböter) sätts ned till ett lägre belopp än tingsrätten beslutat och att den tilltalade vidare befrias från att ersätta staten för försvarskostnaden i målet.

Hovrätten för Västra Sverige B 2682-22

Filmade kvinnor vid hotellsex

Under några månader hade mannen sex med olika kvinnor på hotellrum och liknande utrymmen och filmade då de sexuella aktiviteterna med dolda kameror. Han åtalades för tolv fall av kränkande fotografering men invände att det varken hade skett i hemlighet eller olovligen.

En oenig tingsrätt friade mannen. Han hade i åtminstone två fall frågat kvinnorna om han fick filma dem och fått jakande svar, och det saknades uppgifter som motsade att även övriga kvinnor godkänt inspelningarna.

Två nämndemän var skiljaktiga och ville fälla mannen. Två kvinnor hade han frågat om lov att filma,  och efter det hade filmat med sin mobiltelefon. Men det hade gjort först efter att inspelningen med den dolda utrustningen redan påbörjats. Frågan hade enligt de skiljaktiga alltså inte gällt inspelningen med den gömda utrustningen.

Hovrätten går nu på de skiljaktigas linje och dömer mannen för brott. Med beaktande av att mannen inte har lämnat någon godtagbar förklaring till att inspelningsutrustningen varit gömd, anser hovrätten nu åtalet styrkt och dömer mannen till villkorlig dom.

Svea hovrätt B 6914-21

Anmälan till Konkurrensverket var ingen stridsåtgärd

Måleriföretagens anmälan till Konkurrensverket om att en viss avtalsbestämmelse var konkurrensbegränsande utgör inte en otillåten stridsåtgärd, enligt Arbetsdomstolen. Anmälan gjordes av andra skäl än att utöva påtryckningar på Målareförbundet. Förbundets yrkande om 1 miljon kr i skadestånd avslås därmed.

Anmälan till Konkurrensverket innefattade ett yrkande om att Måleriföretagens medlemsföretag skulle åläggas att inte tillämpa en viss bestämmelse i måleriavtalet. Anmälan väckte ont blod hos Svenska Målareförbundet som ansåg syftet var att utöva påtryckning på förbundet att gå med på att ta bort kravet på yrkeskompetens i måleriavtalet för enklare måleriarbeten genom att på nytt teckna ett servicearbetaravtal.

Arbetsdomstolen har emellertid funnit att åtgärden att lämna in anmälan till Konkurrensverket inte var en stridsåtgärd i medbestämmandelagens mening. För att det ska vara fråga om en stridsåtgärd när en part på arbetsmarknaden utövat sina befogenheter enligt lag eller avtal krävs, enligt AD, att åtgärden vidtagits i något annat syfte än det som är ändamålet med befogenheten (AD 2020 nr 40).

Arbetsdomstolen 2022 nr 30

Läkare döms för vållande till annans död

En läkare döms i för vållande till annans död sedan en äldre kvinnlig patients avlidit efter att ha tagit en hög dos kaliumläkemedel i enlighet med recept.

Tingsrätten ifrågasätter inte att läkarna vid tillfället haft en mycket hög arbetsbelastning men bedömer inte att det kan frånta läkarna deras ansvar. En av läkarna bedöms dock ha haft bristande erfarenhet i den mån att agerandet inte bedöms som straffbart oaktsamt, och denne frias därför. Den läkare som däremot döms till ansvar får villkorlig dom och dagsböter som påföljd.

Uddevalla tingsrätt B 2450-10

Köra efter och blinka med helljuset överträdelse av kontaktförbud

Mannen och kvinnan bodde i samma område och hade tidigare haft en relation. Efter att mannen meddelats kontaktförbud, och kvinnan gillat ett av hans inlägg på Facebook, åkte han en kväll först efter hennes bil och blinkade med lysena, för att sedan hamna före henne på vägen innan de körde åt olika håll. Åtalad för överträdelse av kontaktförbudet hävdade mannen att han av en tillfällighet först kommit att hamna efter kvinnans bil när han skulle åka och tanka, för att sedan bli förföljd av henne.

Tingsrätten friade men hovrätten dömer nu mannen i enlighet med åtalet till 60 dagsböter. Hovrätten finner det klarlagt att kvinnan innan händelsen visserligen etablerat viss kontakt med mannen via Facebook, men att detta inte anses ha inneburit något generellt samtycke till att etablera kontakt. Vidare får kvinnans berättelse om att mannen kört efter henne mycket nära och blinkat med helljuset ett så starkt stöd av utredningen att det läggs till grund för bedömningen. Detta har enligt hovrätten uppenbarligen skett i syfte att fånga hennes uppmärksamhet, och har inneburit en överträdelse av kontaktförbudet som inte kan bedömas som ringa.

Hovrätten för Nedre Norrland B 1835-21

96-årings intresse att bo kvar i sexrummare på Östermalm väger tyngre än dödsbodelägares

I 46 år hade den 96-åriga damen bott i sexrummaren på 197 kvadratmeter på Östermalm i Stockholm när en dödsbodelägare efter en hälftenägare till fastigheten ville ta över lägenheten för att bo närmare sin åldriga mor, som också bodde i huset. Damen hade även erbjudits en mindre nyrenoverad lägenhet i samma hus. Varken hyres- och arrendenämnden eller nu hovrätten anser dock att dödsbodelägarens intresse väger tyngre än damens. Båda instanserna konstaterar mot bakgrund av damens långa hyrestid, det faktum att hon fortfarande bor i lägenheten och att det saknas stöd för att hon skulle ha åsidosatt sina förpliktelser på det sätt som hyresvärden påstått, att hennes intresse att ha kvar hyresrätten med besittningsskydd väger klart över hyresvärdssidans intresse.

Svea hovrätt ÖH 7457-21

Tjatsex riktat mot 14-åring i kärleksrelation var inte våldtäkt mot barn

Den 14-åriga flickan och den 15-årige pojken hade inlett en kärleksrelation via sociala medier och kom överens om att han skulle resa och hälsa på henne under påsklovet. Under besöket hade de sedan minst fyra samlag.

Tingsrätten dömde till ungdomsvård för våldtäkt mot barn men hovrätten ändrar nu brottsrubriceringen till fyra fall av sexuellt utnyttjande av barn.

Hovrätten konstaterar att de båda varit nära varandra i ålder – 14 år och 1 månad respektive 15 år och 7 månader – och att de haft en kärleksrelation. Domstolen konstaterar vidare att vissa omständigheter tyder på att alla samlagen inte varit helt frivilliga från flickans sida utan att pojken tjatat sig till vissa. Det finns dock inget i utredningen som ger stöd för att pojken uppfattat att flickan inte deltog frivilligt, konstaterar hovrätten. Gärningarna kan enligt hovrätten med hänsyn till detta samt övriga omständigheter inte anses vara så allvarliga att de ska bedömas som våldtäkt mot barn utan bedöms därför istället som sexuellt utnyttjande av barn.

Hovrätten för Nedre Norrland B 464-22

Häktad husse slipper betala när hunden omhändertogs

En hund kom att omhändertas när hans husse var frihetsberövad på grund av brottsmisstanke och inte själv kunde ta hand om den. Enligt kammarrätten finns det särskilda skäl att befria honom från ansvar för kostnaderna - nästan 14 000 kr - för omhändertagandet av hunden. Rätten framhåller att befrielse från betalningsskyldighet i praxis har ansetts kunna komma i fråga när en djurhållare på grund av sjukdom kan sägas oförskyllt ha hamnat i en situation som har gjort omhändertagandet nödvändigt.

Mannen friades från brottsmisstanke och han har inte orsakat det allmänna kostnader på grund av bristande djurhållning utan som en följd av frihetsberövandet. Vidare har det i kammarrätten framgått att han under häktningen lämnat uppgifter till länsstyrelsen om flera personer som eventuellt skulle kunnat ta hand om hunden, men att det visat sig att ingen kunde det.

Enligt kammarrätten får sådana omständigheter som nu är aktuella anses utgöra särskilda skäl för att befria från betalningsansvar för kostnader i samband med omhändertagandet av hunden. Överklagandet bifalls.

Kammarrätten i Sundsvall 1586-21

 

Villkorligt och dagsböter för skoterfylla

Utan hjälm och körkortsbehörighet, och med en alkoholkoncentration på 1,03 promille i blodet, körde 21-åringen av skoterleden och krockade med ett träd, låg i koma ett drygt dygn, och saknade minnesbilder från några timmar innan till några veckor efter händelsen.

Tingsrätten friade från olovlig körning, grovt rattfylleri och brott mot trafikförordningen eftersom utredningen enbart bestod av uppgifter som lämnats till mannen av en person som enligt egen uppgift hade varit passagerare men lyckats kasta sig av skotern, och sedan inte hade hörts i målet.

Efter att denna person nu hörts i hovrätten där hans vittnesmål bekräftar 21-åringens gärningar, och detta tillsammans med analysresultat av hans alkoholkoncentration, finner hovrätten åtalet styrkt på samtliga tre åtalspunkter.

När de gäller påföljden beaktar hovrätten att körningen ägde rum i terrängen där ingen annan trafik förekom och att mannens alkoholkoncentration låg precis övergränsen för grovt rattfylleri. Terrängskoter är typiskt sett inte ett lika trafikfarligt fordon som personbil på allmän väg, och körsträckan var förhållandevis kort – cirka en kilometer.

Det samt att mannen vid olyckan var 20 år, tidigare ostraffad och det saknas anledning att anta att han kommer att återfalla i brott, gör att hovrätten anser att påföljden kan stanna vid villkorlig dom och 70 dagsböter.

Hovrätten för Nedre Norrland B 896-21

 

HD: PwC skadeståndsskyldigt för oaktsam skatterådgivning

Moderbolaget anlitade PwC för utredning av förutsättningarna för underprisöverlåtelse av en fastighet, ägd av en bostadsrättsförening, till ett aktiebolag i koncernen. PwC ansåg att förutsättningarna var uppfyllda och upplyste om att det fanns möjlighet att ansöka om uppskov gällande lagfartsavgift så länge fastigheten ägdes inom koncernen. Lantmäteriet kom dock fram till att uppskov med lagfartsavgift inte kunde beviljas. Tingsrätten och hovrätten avslog överklagandet.

Moderbolaget väckte talan om skadestånd mot PwC och gjorde gällande att rådgivningen varit felaktig och vårdslös. PwC invände att rådgivningen varit korrekt med hänsyn till rättsläget vid tidpunkten och anförde att PwC:s ansvar var begränsat enligt FAR:s allmänna villkor om rådgivningstjänster som varit del av uppdragsavtalet.

Högsta domstolen anser att PwC:s rådgivare haft goda skäl för antagandet att uppskov skulle beviljas, men det var en udda situation som inte behandlats i förarbeten eller litteratur. Med hänsyn till att moderbolaget uttryckligen ville undvika negativa skattekonsekvenser så borde saken ha undersökts närmare. Högsta domstolen finner att PwC handlat oaktsamt och PwC är ersättningsskyldigt för stämpelskatten. En oenig Högsta domstol finner att skadeståndsskyldigheten ska begränsas enligt den avtalade ansvarsbegränsningen till 444 000 kr, av dryga 1,5 milj kr. Två justitieråd anför skiljaktig mening att PwC blir fullt ersättningsskyldig.

Högsta domstolen T 3131-21

 

Fastighetsägare ska betala avgift för kommunal va-anslutning trots befintligt enskilt avlopp

Bolaget yrkade att fastighetsägaren skulle förpliktas att betala anläggningsavgift för spillvatten för fastigheten. Mannen motsatte sig att fastigheten skulle bli tvångsansluten till kommunalt avlopp eftersom fastigheten hade en fungerande avloppsanläggning. Med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön bedömer mark- och miljödomstolen att det föreligger ett behov av att ordna avlopp i ett större sammanhang i området.

Utredningen visar att bolaget meddelat mannen förbindelsepunkt och mark- och miljödomstolen finner att bolaget haft laglig grund att debitera mannen enligt kommunens va-taxa. Mark- och miljödomstolen förpliktar fastighetsägaren att betala avgifter enligt bolagets yrkanden.

Mark- och miljödomstolen i Växjö M 5289-21

Bilder i vetenskapliga artiklar var förfalskade - frias från forskningsfusk

Frågan i målet är om forskaren har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning avseende fyra medicinska publicerade artiklar under åren 2013, 2014, 2015 respektive 2016. Nämnden för prövning av oredlighet i forskning menade att det i artiklarna förekommit felaktiga bilder som utgör förfalskningar i lagens mening och att forskaren genom att godkänna artiklarna agerat grovt oaktsamt. Förvaltningsrätten gjorde emellertid en annan bedömning gällande oaktsamheten och friade forskaren.

Kammarrätten konstaterar att det är ostridigt att de aktuella bilderna är förfalskade och att detta innebär allvarliga avvikelser från god forskningssed. Det har inte gjorts gällande att de aktuella avvikelserna ska ha begåtts uppsåtligen. Forskaren visserligenm enligt kammarrätten, brustit i sitt ansvar när hon granskat och godkänt artiklarna utan att säkerställa att dessa var korrekta före publicering. Hennes agerande har dock inte i något fall, enligt kammarrättens bedömning, varit så klandervärt och nonchalant att det är fråga om grov oaktsamhet. Kammarrätten ansluter därmed till förvaltningsrättens slutsats att hon inte har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.

Kammarrätten i Stockholm 6503-21

 

Ska betala drygt 19 milj kr för förtida uppsägning

Dataanalys hyrde lokaler av Hemsö för hotellverksamhet enligt tre hyresavtal och Hemsö sade upp avtalen för avflyttning före hyrestidens utgång. Det var ostridigt att Dataanalys tvingats lägga ned sin hotellverksamhet med anledning av uppsägningen och att Hemsö inte erbjudit Dataanalys någon ersättningslokal. Den verksamhet som Dataanalys bedrev i lokalerna var korttidsboende för personer över 21 år som levde i hemlöshet, med sociala problem och med särskilda svårigheter att på den öppna marknaden hitta en bostad.

Dataanalys yrkade att Hemsö skulle förpliktas att betala drygt 28 milj kr plus ränta medan Hemsö bestred talan och betonade den misskötsamhet som förekommit.

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att Hemsö haft tungt vägande skäl att upplösa hyresförhållandet men Dataanalys har också haft ett starkt intresse av att fortsätta att bedriva sin verksamhet i lokalerna. Sammantaget finner hovrätten att Hemsö inte haft befogad anledning att upplösa hyresförhållandet i den mening som avses i generalklausulen. Till skillnad från tingsrätten beräknar hovrätten Dataanalys rörelseförlust till 19 milj kr. En oenig hovrätt ändrar tingsrättens dom i enlighet med domslutet. 

Hovrätten för Västra Sverige T 2116-21

Kritik mot narkotikaförhör i matbutik

I en förundersökning om ringa narkotikabrott beslutade polisen att som första utredningsåtgärd hålla ett förhör med en 16-åring i hemmet enligt en arbetsmetod som kallas Linköpingsmodellen. Den går ut på att förhör genomförs i hemmet med personer mellan 15 och 18 år som misstänks ha använt narkotika men där misstanken inte når upp till skälig misstanke. När 16-åringen inte var hemma utan i en matbutik åkte polisen dit och höll förhöret där.

JO konstaterar att platsen och formerna för förhöret var i direkt strid med den s.k. hänsynsprincipen och bestämmelserna om förhör i förundersökningskungörelsen. Polismyndigheten kritiseras för det inträffade. 

Riksdagens ombudsmän (JO) 8758-2019

Omfattande bankningar var störningar som grannarna inte skäligen skulle tåla

Utredningen visar att hyresgästen genom framförallt bankningar utsatt sina grannar för störningar som inte skäligen bör tålas. Hyresgästen har även knuffat en granne i trapphuset. Hovrätten delar hyresnämndens bedömning att hyresgästen genom störningarna åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet inte ska förlängas. Överklagandet avslås och hyresgästen förpliktas att flytta från lägenheten genast.

Svea hovrätt ÖH 3985-22

JO-kritik mot anställningsärende vid Lantmäteriet

När Statens överklagandenämnd undanröjde ett anställningsbeslut för en tjänst vid Lantmäteriet i Visby tog det ett och ett halvt år innan den som vunnit i nämnden kallades till en intervju. I slutändan beslutade Lantmäteriet att återigen anställa den som först fått anställningen.

Justitieombudsmannen (JO) riktar nu allvarlig kritik mot Lantmäteriet för handläggningen i anställningsärendet. Kallelsen till anställningsintervjun skickades till fel adress och kom därför fram först efter tidpunkten för intervjun. Enligt JO har återförvisningsbeslutet både inneburit en formell skyldighet att kalla sökanden till en intervju och att se till att beslutsunderlaget i ärendet kompletterades innan ett nytt beslut fattades.

Lantmäteriet har inte följt beslutet från Statens överklagandenämnd och får allvarlig kritik för den bristfälliga handläggningen.

Riksdagens ombudsmän (JO) 5600-2020

HFD: fel att ta upp värde av tidigare bostad vid beräkning av bostadstillägg

En kvinna fick bostadstillägg för en bostad som då var hennes permanentbostad. Under påföljande år flyttade hon till en ny bostad. Pensionsmyndigheten beslutade då, vid prövningen av rätten till bostadstillägg för den nya bostaden, att ta upp värdet av den tidigare som inkomst eftersom kvinnan ägde den fastigheten den 31 december året före och den då inte längre var hennes permanentbostad. Förvaltnings- och kammarrätten gjorde samma bedömning.

Högsta förvaltningsdomstolen finner dock att förmögenhetsberäkningen ska göras utifrån de förhållanden som gällde den 31 december året före det år prövningen avser. HFD konstaterar att regelverket inte lämnar något utrymme för att beakta förändringar som skett efter årsskiftet. Eftersom den tidigare bostaden vid den tidpunkten var kvinnans permanentbostad, var det alltså fel att ta upp värdet av den vid prövningen av rätten till bostadstillägg för den nya permanentbostaden. Underinstansernas avgöranden upphävs därför och målet visas åter till Pensionsmyndigheten för ny prövning.

Högsta förvaltningsdomstolen 811-21

Polisbil fick tvärbromsa - våldsam cyklist döms för våld mot tjänsteman

Efter att en cyklist kört ut på en cykelöverfart precis framför en polisbil, som fick tvärbromsa, körde poliserna efter cyklisten för att upplysa honom om det olämpliga i hans körsätt. Tumult uppstod, där mannen bland annat skrek hot, krängde med kroppen och sparkade, och där poliserna bland annat OC-sprayade honom innan han greps. Mannen själv hävdade att poliserna provocerat och trängt honom, att han försökt förvara sig och även kort hade tuppat av.

Tingsrätten fann hot men inte våld mot tjänsteman styrkt och dömde mannen till 60 dagsböter. Hovrätten finner nu även våld mot tjänsteman styrkt och ändrar påföljden till villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst. I likhet med tingsrätten finner inte heller hovrätten det utrett att mannen i tumultet avsiktligen träffat en av poliserna med ett slag i ansiktet eller med armbågen i sidan.

När det däremot gäller en spark i bröstet konstaterar hovrätten att det som mannen berättat inte är förenligt med vad de två polismännen uppgett, och att deras uppgifter inte kan uppfattas på annat sätt än att mannen utdelade sparken i bröstet på en av dem i avsikt att skada denne.  Det anses också utrett att våldet medfört smärta och en kontusion på polismannens bröstkorg.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 993-22

MÖD fastställer detaljplan för omfattande förändring av Stureplanskvarter

Ett antal byggnader skulle enligt detaljplanen rivas och ersättas med nya byggnationer, bland annat en utökad galleria som enligt bolaget skulle förstärka upplevelsen av den klassiska stenstaden kring Stureplan i Stockholm. Kommunen bedömde att riksintresset kunde tillgodoses samtidigt som utveckling av city möjliggjordes genom förändringarna. Klagomål riktades mot handläggningen. Mark- och miljööverdomstolen höll syn. Kommunen medgav relativt omfattande förändringar av detaljplanen och

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att konsekvenserna för de olika intressena är svåra att överblicka. Även om rivningarna har negativ påverkan på de kulturhistoriska värdena på lokal nivå så innebär de inte någon påtaglig skada på riksintresset. Kvarteret avviker från stenstadens gängse principer och dess särart innebär enligt Mark- och miljööverdomstolen att detaljplanens förändringar kan accepteras. Även om de högre byggnadshöjderna upplevs som olägenheter för boende bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det inte är fråga om betydande olägenheter. Överklagandena avslås.

Mark- och miljööverdomstolen P 266-21

Enbart förvarat narkotika mot ersättning – straffet sänks

Mannen dömdes till två års fängelse för narkotikabrott, brott mot knivlagen och ringa narkotikabrott. Narkotikabrottet, som var de allvarligaste, avsåg anskaffande, förvaring och innehav av 604 tramadoltabletter och 427 gram amfetamin. Själv hävdade mannen att han fått 5 000 kronor och 20 kartor Tramadol av en vagt bekant person för förvaring. När han kom hem hade han upptäckt att påsen även innehöll små påsar med vitt pulver som han trodde var kokain. Han hade dock inte sett någon annan utväg än att förvara narkotikan tills den vagt bekante personen kontaktade honom eftersom han inte hade några kontaktuppgifter till denne.

Varken tingsrätten eller hovrätten anser att berättelsen kan lämnas utan avseende, men anser ändå att mannen begick gärningen med i vart fall likgiltighetsuppsåt. Sett enbart utifrån sort och mängd narkotika uppgår narkotikabrottets straffvärde enligt hovrätten till ett år och tio månaders fängelse. Men eftersom mannens roll endast varit att förvara narkotikan mot ersättning anser hovrätten det inte visat att han var den slutliga mottagaren av narkotikan eller den som skulle ha fått vinning av en framtida försäljning. Detta sänker straffvärdet och påföljden för den samlade brottsligheten till ett år och nio månaders fängelse.

Göta hovrätt B 3847-21

Rätt att stoppa Paludan i Hjällbo men fel i Borås

Polismyndigheten avslog den danske politikern Rasmus Paludans ansökningar om att få hålla allmänna sammankomster i Borås den 29 april 2022 och i Hjällbo Centrum samt på Angereds torg den 26 februari 2022 för att bland annat bränna Koranen. Paludan överklagade besluten och förvaltningsrätten kommer nu till olika slutsatser avseende de båda ansökningarna.

När det gäller Borås anser förvaltningsrätten att de förväntade ordnings- och säkerhetsproblem som Polismyndigheten hade anfört visserligen är allvarliga, men att de inte var så exceptionella att det förelåg skäl för att helt vägra det sökta tillståndet på den grunden. Om inte tidpunkten för sammankomsten hade passerat hade förvaltningsrätten därför beviljat tillstånd och målet hade återförvisats till Polismyndigheten för ny prövning.

När det däremot gäller ansökan om de specifikt utpekade platserna i Hjällbo centrum och på Angereds torg, där Polismyndigheten inte funnit platserna lämpliga utifrån ett ordnings- och säkerhetsperspektiv, och då Paludan motsatt sig att genomföra sammankomsterna på annan plats, finner förvaltningsrätten inte anledning att ifrågasätta bedömningen och avslår överklagandet.

Förvaltningsrätten i Göteborg 3248-22

 

Personer utan allvarlig brännskada kan ha liknande problem - får inte ersättning

Efter att den idag 63-årige mannen 2006 vid en arbetsplatsolycka ådrog sig 70-procentiga brännskador erhöll han hel sjukersättning, livränta och personlig assistans. Från januari 2016 erhöll han även handikappersättning med 36 procent av prisbasbeloppet för perioden januari 2016 – december 2018. Men när han ansökte om fortsatt ersättning på samma nivå för merkostnader från januari 2019 blev det avslag.

Enligt Försäkringskassan nådde hans merkostnader inte upp till kvalifikationsgränsen på minst 28,5 procent av prisbasbeloppet eftersom han bland annat inte fick räkna med kostnaderna medicinsk fotvård. Enligt kammarrätten har det inte framkommit att besvären i sig har en sådan koppling till funktionsnedsättningen att de är en direkt följd av den. Domstolen menar att en person utan funktionsnedsättning skulle kunna ha motsvarande besvär och kostnader.

Kammarrätten i Sundsvall 3256-20

Får uppskov med utflytt från hyresrätt - med hänsyn till barnen

Med hänvisning till att det fanns en hyresskuld och att flera hyror betalats för sent begärde hyresvärden att hyresavtalet inte skulle förlängas. Hyresgästen anförde att han blivit arbetslös under pandemin men att han nu hade arbete igen och kunde sköta hyrorna. Han berättade att han bodde i lägenheten med flera barn varav tre var under sju år och att han med hänsyn till barnens bästa borde få behålla lägenheten.

Hovrätten konstaterar att betalningsförsummelserna innebär att hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser på ett mycket allvarligt sätt samt att hyresskulden kvarstår oförändrad trots att han fått ett arbete. Även med beaktande av barnens bästa finner hovrätten att betalningsförsummelserna är så allvarliga att hyresavtalet ska upphöra. Överklagandet avslås men med beaktande av barnens bästa medger hovrätten ett kortare uppskov med utflytt trots den befintliga hyresskulden.

Svea hovrätt ÖH 577-22

 

Hög ålder sänker straffet för truckbedragare

Den 78-årige mannen var sedan tidigare vid flera tillfällen dömd för grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och överträdelse av näringsförbud. Han var meddelad näringsförbud i samma typ av verksamhet som han nu på nytt åtalades för likartad brottslighet i; handel/förmedling av truckar och kranar mot provision. Den här gången gällde det även grovt bedrägeri när han i samband med köpet av en truck skulle ha vilselett leverantören att ge honom kredit och utlämna trucken till honom trots att han saknade betalningsförmåga.

Den här gången fälldes mannen för grovt bedrägeri, två fall av grovt bokföringsbrott och överträdelse av näringsförbud och dömdes till två års fängelse. Hovrätten instämmer nu i tingsrättens bedömningar av såväl brotten som påföljden, men anser att mannens ålder ska beaktas vid bestämmande av straffets längd, och sänker det i enlighet med detta till ett år och åtta månaders fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 2379-22

 

Fängelsedömd aktieägare har rätt till skadestånd för överträdelse av ABL

Käranden anställdes 2007 som redovisningskonsult av bolaget och han blev ägare till en del av aktierna. År 2018 dömdes samma man för bokföringsbrott till tio månaders fängelse samt näringsförbud. Under tiden som fängelsestraffet avtjänades köptes aktierna i bolaget av ett annat bolag och gick sedan i konkurs på egen begäran. Käranden yrkade att företrädarna för bolaget solidariskt skulle förpliktas att betala drygt 555 000 kr plus ränta med hänvisning till att de i samförstånd agerat så att hans aktier blev värdelösa. 

Tingsrätten ogillade käromålet - men hovrätten gör nu en annan bedömning. Sammantaget finner hovrätten att svarandenas agerande vid fullgörandet av uppdraget innebar en överträdelse av ABL på ett sådant sätt som krävs för skadeståndsskyldighet. Hovrätten förpliktar dessa att solidariskt betala 50 000 kr plus ränta till käranden samt ersättning för rättegångskostnader.

Hovrätten över Skåne och Blekinge T 3451-21

Endast ett fåtal mejl ska lämnas ut i kommunal arbetsrättslig tvist

Kvinnan vände sig till kommunen och begärde ut totalt 193 e-post-konversationer i en arbetsrättslig tvist som huvudsakligen skickats mellan medarbetare inom grundskoleförvaltningen. Efter överklaganden och omprövning lämnade förvaltningen endast ut åtta meddelanden - med motiveringen att de övriga inte bedömdes utgöra allmänna handlingar och inte heller omfattades av rätt till partsinsyn.

Kammarrätten avslår nu av samma skäl utlämnande av merparten av handlingarna. Endast ett e-postmeddelande som anses ha tillfört ärendet sakuppgift och därmed kan ge rätt till partsinsyn, samt e-postmeddelanden skickade till andra mottagare än de som arbetat med tvisten, visas åter för ny prövning.

Kammarrätten i Göteborg 6493-21

Näringsförbud ger sänkt fängelsestraff

Mannen dömdes till sex månaders fängelse och tre års näringsförbud för bokföringsbrott efter att tingsrätten bedömt att hans bolag helt saknat bokföring för tiden efter april 2016 - dessutom hade befintligt räkenskapsmaterial inte bevarats på rätt sätt.

Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömningar och dömer mannen för bokföringsbrott i enlighet med en i hovrätten justerad gärningsbeskrivning. Med beaktande av det men som mannen får anses lida av näringsförbudet bedömer hovrätten att straffmätningsvärdet motsvarar fyra månaders fängelse, och sänker fängelsestraffets längd i enlighet med detta.

Svea hovrätt B 7186-19

Skärpt straff för fyra våldtäkter och fotografering av sovande kvinna

Mannen åtalades och dömdes i tingsrätten till fyra års fängelse för fyra fall av våldtäkt och fyra fall av kränkande fotografering i samband med våldtäkterna. Dessa begicks efter att han och kvinnan umgåtts och druckit alkohol och hon somnat hemma hos honom, och därmed befunnit sig i en särskilt utsatt situation.

Hovrätten anser liksom tingsrätten att det är utrett att kvinnan vid samtliga tillfällen saknat förmåga att värja sig och därmed inte deltagit frivilligt i samlagen, vilket mannen varit medveten om och otillbörligt utnyttjat. Det gäller även att han fotograferat henne olovligen och i hemlighet.

Hovrätten anser att det samlade straffvärdet motsvarar 4,5 års fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 2402-22

5,5 års fängelse för sju fall av våldtäkt mot sambo

Under flera år utsatte mannen sin sambo och mamman till deras barn för bland annat vaginala, anala och orala samlag samt penetration med dildos, där han bland annat använde kontroll över hennes mediciner som påtryckning. Tingsrätten fann åtalet styrkt för fem av sju åtalade våldtäkter och dömde mannen till tre år och fyra månaders fängelse.

Hovrätten finner nu åtalet styrkt för samtliga sju åtalspunkter och skärper straffet till 5,5 års fängelse. Kvinnans uppgifter får enligt hovrätten starkt stöd av annan åberopad bevisning i ett antal relevanta avseenden. Hennes uppgifter om tid och plats för händelserna, de sexuella handlingarna och mannens kontrollerande beteende får ett mycket starkt stöd av övrig utredning. Även när det gäller att hon utsatts för visst våld finns stödbevisning, även om den är något svagare och endast avser händelser strax före undersökningen. Även i frågan om tvång, våld och ofrivillig sex får kvinnans uppgifter enligt hovrätten sådant stöd av den övriga utredningen att hennes uppgifter ska läggas till grund för bedömningen av åtalet. Kvinnans redogörelse ger inte heller utrymme för att mannen kan ha missförstått hennes ovilja att delta i de sexuella handlingarna. Genom hennes uppgifter är det enligt hovrätten alltså klarlagt att mannen begick gärningarna med uppsåt.

Hovrätten bedömer att det samlade straffvärdet överstiger minimistraffet för grov våldtäkt, och tar vid bestämmande av straffet även hänsyn till att mannen skiljs från sina politiska uppdrag.

Hovrätten för Västra Sverige B 2087-22

Döms för att ha anstiftat olovlig trädfällning

Den tilltalade friades i tingsrätten från anstiftan av skadegörelse - åklagaren påstod att han anlitat personer som på hans uppdrag avverkat ett träd på en fastighet så att det blev skador "för okänt men inte ringa värde". Ett vittne har berättat att han såg då trädet, en tall, höll på att kapas och att han i samband med händelseförloppet kommit att prata med den tilltalade som uppgett att han hade fått kommunens godkännande till trädfällningen.

Den tilltalades påstående om att de personer som utförde trädfällningen av misstag fällde tallen och att det inte skedde på uppdrag av honom framstår enligt hovrätten som påtagligt vaga och otydliga. Sammantaget finner hovrätten att åtalet är styrkt varför den tilltalade döms för anstiftan till skadegörelse.

Svea hovrätt B 508-22

 

Förvaltningsrätten prövade mål om jobb- och utvecklingsgarantin i strid med överklagandeförbud

En man deltog inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin i en arbetsmarknadsutbildning. Arbetsförmedlingen beslutade att avbryta insatsen efter bedömningen att han inte kunde tillgodogöra sig utbildningen.

När mannen begärde omprövning av beslutet avvisade Arbetsförmedlingen begäran med motiveringen att ett beslut om att avbryta en viss insats inom programmet inte är ett beslut som kan omprövas. Förvaltningsrätten upphävde beslutet och återförvisade målet till Arbetsförmedlingen för omprövning av beslutet, och kammarrätten avslog Arbetsförmedlingens överklagande.

Arbetsförmedlingen fullföljde talan till Högsta förvaltningsdomstolen, som nu upphäver kammarrättens och förvaltningsrättens avgöranden samt avvisar mannens överklagande till förvaltningsrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen 1454-21

 

Kringflackande man har rätt till prövning av bistånd i vistelsekommunen

Kommunen avslog mannens ansökan om ekonomiskt bistånd för juni 2020 samt för en skuld, bland annat med motiveringen att kommun inte bedömdes vara hans bosättningskommun. Han var då folkbokförd på en adress i en annan kommun och bostaden som han uppgav sig ha i sökandekommunen hade utmätts och gått till tvångsförsäljning månaden innan, och kunde enligt kommunen därför inte anses ge någon reell och permanent boendemöjlighet. Han bedömdes enligt kontoutdrag även ha haft sin huvudsakliga vistelse i en annan kommun.

Förvaltningsrätten avslog respektive avvisade mannens överklagande men kammarrätten återförvisar nu frågorna om biståndet för juni respektive skulden till kommunen respektive förvaltningsrätten. När det gäller biståndet för juni bedömer kammarrätten att det inte har stått klart att någon annan kommun än vistelsekommunen har haft ansvaret för att ge mannen stöd och hjälp, och eftersom denna även varit sökandekommunen är det den som är ansvarig för att pröva den ansökan. När det gäller bistånd till skulden konstaterar kammarrätten att en förvaltningsdomstols avgörande inte utgör hinder mot att samma sak prövas på nytt om avgörandet är betungande för den enskilde, vilket det aktuella avslaget är. Detta avgörande hindrar enligt kammarrätten därför inte att frågan prövas på nytt varför målet visas åter till förvaltningsrätten för prövning i sak.

Kammarrätten i Stockholm 7442-21

Handlingar ska lämnas ut på stället även under en pandemi

Sveriges lantbruksuniversitet gjorde fel som med hänvisning till covid-19-pandemin nekade en person att ta del av allmänna handlingar på stället, har Justitieombudsmannen (JO) kommit fram till i ett beslut.
 
Det var sommaren 2021 som begäran gjordes att snarast få ta del av allmänna handlingar i Sveriges lantbruksuniversitets lokaler. Med hänvisning till covid-19-pandemin meddelade universitetet att detta inte kunde ske förrän två och en halv månad senare. ChefsJO uttalar att myndigheter under pandemin endast i undantagsfall har kunnat vägra att genast lämna ut en allmän handling på stället med hänvisning till risken för smittspridning. Universitetet kritiseras för att det inte tillgodosett personens begäran och för att heller inte ha meddelat ett överklagbart beslut om saken.
 
 

Rejäl straffskärpning för husbilsbedragare

Utan avsikt att fullfölja avtalen och redovisa likviden erbjöd sig mannen och kvinnan att via en bilfirma förmedla försäljningen av två personbilar och nio husbilar, varav de dyraste två var värda omkring 750 000 kronor styck.

Mannen åtalades och fälldes för totalt 10 fall av grovt bedrägeri, ett fall av bedrägeri och ett penningtvättsbrott avseende en handpenning som en köpare betalat. Kvinnan dömdes för åtta fall av grovt bedrägeri och ett fall av rattfylleri. Påföljderna bestämdes till fyra respektive två års fängelse.

Hovrätten skärper nu kvinnans påföljd. Hovrätten konstaterar att kvinnan gjort sig skyldig till åtta fall av grova bedrägerier som samtliga har utgjort led i en brottslighet som har utövats i organiserad form och har varit systematisk. Vidare hade brottsupplägget inte kunnat realiserats utan hennes insatser. Bland annat mot den bakgrunden bedömer hovrätten att straffvärdet är högre än vad tingsrätten har kommit fram till och skärper påföljden till tre års fängelse.

Göta hovrätt B 1484-21
 

Skadestånd för förtal på Facebook-sida

På sin facebooksida delade kvinnan två artiklar och annat innehåll om mannen, som arbetar som polis. Mannen gjorde gällande att kvinnan gjort sig skyldig till förtal. Eftersom hon pekat ut honom som brottsling/klandervärd yrkade mannen att kvinnan skulle betala skadestånd.

Av utredningen framgår att kvinnan lämnat uppgifterna om mannen och hans person medvetet och hovrätten konstaterar att hon inte har gjort antagligt att hennes gärning har varit försvarlig. Anklagelserna har inneburit ett allvarligt angrepp mot mannens integritet och hovrätten bedömer att den yrkade ersättningen om 5 000 kr med hänsyn till uppgifternas karaktär och spridning. Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Svea hovrätt FT 11242-20