Till övergripande innehåll för webbplatsen

Kortnyheter

Utvisning efter våldtäktsförsök upphävs

Hovrätten upphäver beslutet om utvisning för en icke EU-medborgare som dömts till fängelse för ett våldtäktsförsök. Mannen var 19 år då han försökte våldta en kvinna som var på semester i Sverige. Med åldersrabatten stannade påföljden vid fängelse i ett år och fyra månader.

Påföljden fastställs av hovrätten, men i fråga om utvisningen fäster hovrätten vikt vid mannens anknytning till Sverige. Han saknar uppehållstillstånd här och har även ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut från Migrationsverket.

Men han har ett barn i Sverige som han tar del i vårdnaden om samt att han och mamman väntar ett barn till. Hänsynen till barnets bästa talar för att han inte ska utvisas enligt hovrätten.

Läs mer: Hovrätten för Västra Sverige B 5848-21

Fälls för grovt penningtvättsbrott - näringsförbudet förkortas

Behållningen på närmare 900 000 kronor från ett fakturabedrägeri riktat mot två utländska bolag hamnade på ett av mannens bolags konto, varefter nästan hela summan överfördes till andra personers konton. Mannen åtalades för bland annat sex bedrägerier mot olika leverantörer och grovt penningtvättsbrott, alternativt grov näringspenningtvätt.

Tingsrätten fann åtalet styrkt och dömde mannen till ett år och fyra månaders fängelse och tio års näringsförbud. Det senare med motiveringen att han grovt åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamheten och han hade gjort sig skyldig till grovt penningtvättsbrott genom att använda sitt bolags bankkonto vid brottet.

Hovrätten ändrar nu och reducerar antalet år med näringsförbud. Enligt hovrätten kan näringsförbudet, mot bakgrund av brottslighetens straffvärde på minst sex månader, stanna vid tre år.

Göta hovrätt B 4085-21

17-åring frias från grovt barnpornografibrott

En 17-åring åtalades för två fall av grovt barnpornografibrott efter att polisen tipsats om att hans IP-adress kunnat kopplas till en delning av 33 filmer med sexuella övergrepp mot barn genom molntjänsten Dropbox och till två filmer med liknande material på konton på molntjänsten MEGA.

Tingsrätten fällde men hovrätten friar nu 17-åringen. Enligt hovrätten stämmer visserligen uppgifterna om att hans IP-adress kunnat kopplas till filmerna via Dropbox och MEGA. Däremot har det avseende filmerna i Dropbox inte kunnat visas att han även delat dessa med andra. När det gäller filmerna via MEGA anser hovrätten det inte bevisat att 17-åringen kände till att de var nedladdade när han loggade in en minut för att, som han hävdar själv, ladda ned ett spel.

Hovrätten gör sammanfattningsvis bedömningen att den bevisning som har åberopats inte är tillräcklig för att beviskravet ska anses ha uppfyllt för fällande dom och ogillar åtalet.

Hovrätten för Västra Sverige B 6135-21

Koppeltvång efter hundattacker ska omfatta alla hundar hos ägaren

Hundar tillhörande paret har enligt utredningen år 2013 i ett naturreservat sprungit ikapp och hoppat upp mot en joggare och år 2015 bitit en älgkalv. Vid ett annat tillfälle hade hundar slitit sig och bitit en åttaåring.

Länsstyrelsen förelade paret att hålla hundarna kopplade och att ingen person under 15 år fick rasta dem. Klaganden ifrågasatte varför alla hundar skulle omfattas av koppeltvånget och ansåg att det var fråga om en kollektiv bestraffning. Han yrkade få använda ett så kallat flexikoppel på de hundar som inte varit inblandade i incidenterna. I syfte att förebygga skador och olägenheter bedömer kammarrätten att koppeltvånget ska omfatta samtliga parets hundar. 

Kammarrätten i Stockholm 7563-21

Gondolen får miljonskadestånd för störningar

Detaljplanen för Slussen i Stockholm vann laga kraft 2013 och omfattande rivnings- och byggnadsarbeten pågår sedan 2016 i området. Bolaget som driver restaurang Gondolen yrkade att kommunen skulle förpliktas betala 37,7 milj kr för de störningar som bolaget drabbats av och som inneburit minskad omsättning.

Mark- och miljödomstolen fann att störningarna orsakat bolaget förmögenhetsskada. Kommunen förpliktades betala totalt 18 570 000 kr plus ränta till bolaget.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att störningarna, särskilt med beaktande av den tid de pågått och den betydande omsättningsminskning de orsakat, inte skäligen bort tålas. Mark- och miljööverdomstolen instämmer därför i underinstansens bedömningar och fastställer mark- och miljödomstolens dom.

Mark- och miljööverdomstolen M 13114-20

Grovt arbetsmiljöbrott när man dog i sprängolycka

År 2015 dog en grävmaskinist i en sprängolycka i Vånga i norra Skåne. Eftersom det var en arbetsplatsolycka väckte åklagaren åtal mot flera i ledande ställning för arbetsmiljöbrott och yrkade på företagsbot. Tingsrätten i Kristianstad har nu dömt en den man som arbetade som sprängarbas för grovt arbetsmiljöbrott till villkorlig dom.

Enligt tingsrätten hade sprängarbasen uppenbarligen gjort en felbedömning när han förklarade sprängplatsen som säker. Vid en okulär besiktning av sprängplatsen hade han kunnat konstatera att allt sprängmedel inte hade detonerat. Han ska också solidariskt med sin arbetsgivare betala 30 000 kr i skadestånd till den avlidnes efterlevande.

Tingsrätten bedömde att den korrekta nivån på en företagsbot var 1,5 miljoner kronor, men att det fanns särskilda skäl att efterge den då sprängarbasen haft en sådan unik ställning i företaget. Påföljden för sprängarbasen stannar vid villkorlig dom eftersom han efter olyckan inte längre kan arbeta som sprängarbas och fått acceptera en anställning med halverad lön.

 
Kristianstads tingsrätt B 2146-15

Kvinna med treårig son i famnen slogs med öppen hand - brottsrubriceringen lindras

Efter ett verbalt gräl var kvinnan ute på gården med parets treårige son i famnen när mannen kom fram till henne och utdelade ett slag i ansiktet på henne med öppen hand. Mannen åtalades för misshandel. Tingsrätten konstaterade att det varit fråga om ett lättare slag med öppen hand, att kvinnan endast orsakades smärta och att en sådan misshandel regelmässigt ansågs som ringa. Men eftersom kvinnan när slaget utdelades hade sonen i famnen, vilket både påtagligt försämrat hennes möjligheter att värja sig mot slaget och skadat tryggheten och tilliten hos sonen, bedömdes misshandeln vara av normalgraden.

Hovrätten instämmer visserligen i att det är försvårande att slaget utdelats framför parets gemensamma son. Men eftersom det samtidigt inte är visat annat än att det varit ett slag med öppen hand som endast medfört hastigt övergående smärta finner hovrätten att det saknas skäl att bedöma misshandeln på annat sätt än som ringa. Påföljden ändras därmed även från villkorlig dom och 100 dagsböter till enbart 100 dagsböter.

Göta hovrätt B 3714-21

 

Har bedragen bankkund handlat särskilt klandervärt?

Efter att tingsrätten förpliktade Länsförsäkringar att betala 385 000 kr plus ränta till käranden, en 55-årig man, efter obehöriga transaktioner från dennes bankkonto, ogillade hovrätten käromålet. En bedragare hade utfört transaktionerna genom att påstå att denne ringde från banken och förmådde 55-åringen att logga in och skapa BankID.

Hovrätten ansåg att käranden agerat särskilt klandervärt i den mening som avses i betaltjänstlagen då käranden hade kunnat förhindra transaktionerna genom att motringa banken och ställa kontrollfrågor. Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd.

Högsta domstolen T 6679-21

Nio års fängelse och utvisning - var likgiltig till om knivhugg var livshotande

Sent på kvällen midsommardagen 2021 blev en berusad man knivhuggen på en gata i Varberg. Händelsen, som hade föregåtts av ett bråk mellan mannen och en kvinna där även kvinnans mamma blivit knuffad till marken, filmades. Detta tillsammans med vittnesmål ledde till att en 27-årig man som hade en relation med kvinnan greps och åtalades för försök till mord alternativt grov misshandel, samt narkotikabrott för innehav av 51,71 gram cannabis och 48 tabletter tramadol.

Tingsrätten fann åtalet styrkt mot bakgrund av filmmaterialet, vittnesmål och DNA-fynd, och dömde mannen till sex års fängelse och tio års utvisning. Hovrätten skärper nu både straffet och antalet utvisningsår. Hovrätten konstaterar liksom tingsrätten att skadan – en 8-10 cm lång, skarpkantad, gapande sårskada in i ryggen som fick sys med åtta stygn – visserligen inte var livshotande. Likväl är ett sådant knivhugg typiskt sett förenat med livsfara, och om det hade träffat en liten bit åt sidan eller vinklats annorlunda hade det kunnat få dödlig utgång. Vidare framgår det av av bland annat filmen att 27-åringen efter hugget, som utdelades mot mannen när han stod helt stilla med händerna utefter sidorna, varit likgiltig inför följderna eftersom han genast avvek från platsen utan att visa någon ånger eller oro för vad som hänt med mannen.

Hovrätten bedömer mot den bakgrunden straffvärdet vara tio års fängelse och att det finns synnerliga skäl för livstids utvisning. Eftersom mannen utvisas, även om tiden begränsas från livstids till 15 års utvisning med hänvisning bland annat till att han har en stark familjeanknytning till Sverige, bestämmer hovrätten dock påföljden till nio års fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 6679-21

 

Fyra års fängelse för miljonförskingring från Barncancerfonden

Mannens företag skulle stötta Barncancerfonden genom licensförsäljning av bland annat digitalt marknadsmaterial och företagssamarbeten. Parallellt drev mannen även andra bolag med olika affärsprojekt, till vilka han slussade totalt omkring 16,5 miljoner kronor från företaget utan att betala Barncancerfonden deras andel från licensförsäljningen.

Till slut höll detta inte längre, flera av mannens bolag sattes i konkurs och han åtalades för grov oredlighet mot borgenärer och grov trolöshet mot huvudman. Själv hävdade mannen dels att hans redovisningsperiod gentemot Barncancerfonden varit mycket längre än fondens representanter hävdade, dels att de affärsprojekt han investerat pengarna i hade varit seriösa med en välgrundad förväntan på att de skulle börja ge avkastning.

Varken tingsrätten eller nu hovrätten anser dock så vara fallet och mannen döms i enlighet med åtalet till fyra års fängelse, med skillnaden att hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer mannen för grov förskingring i stället för grov trolöshet mot huvudman.

Hovrätten för Västra Sverige B 6443-20

Knogjärnsliknande föremål på nyckelknippa ringa brott - frias

När kvinnan stoppades av polis på misstanke om ringa narkotikabrott påträffades även ett knogjärnsliknande föremål på hennes nyckelknippa, som låg nedstoppad i ytterfacket på hennes ryggsäck. Kvinna erkände ringa narkotikabrott men nekade till ansvar för brott mot knivlagen med hänvisning till att nyckelringen inte kunnat användas som knogjärn.

Tingsrätten fällde henne för både ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen men hovrätten friar henne nu från det senare brottet. Enigt hovrätten saknas anledning att ifrågasätta att kvinnans huvudsakliga syfte med det knogjärnsliknande metallföremålet varit att använda det som utsmyckning av sin nyckelknippa och inte som ett gatustridsvapen. Även om föremålet varit lätt tillgängligt och kvinnan vid tidpunkten för innehavet även innehade narkotika får, särskilt med beaktande av att hon tidigare är ostraffad, risken för att föremålet skulle komma till brottslig användning enlig hovrätten bedömas som mycket liten. Innehavet av bedöms därför som ett ringa brott, vilket kvinnan ska frikännas för.

Göta hovrätt B 3304-21

Kritik mot att egna invånare prioriterades vid covid-vaccinering

Region Halland kritiseras av Justitieombudsmannen, JO, för att ha tagit bort möjligheten till digital bokning av vaccination mot covid-19 för personer bosatta utanför regionen. Det var när bokning av vaccination från patienter bosatta i andra regioner ökade som regionen stoppade den möjligheten för de som inte var folkbokförda i Halland.

ChefsJO uttalar att han har förståelse för att det skapade problem för Region Halland när ett stort antal patienter från andra regioner valde att söka sig dit för att vaccinera sig, särskilt som tilldelningen av vaccin och ersättningen från staten inte tog hänsyn till en sådan utveckling. Men genom att prioritera sina egna invånare har regionen inte levt upp till skyldigheten enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen att erbjuda öppen hälso- och sjukvård även till patienter från andra regioner. Regionen kan därför inte undgå kritik för beslutet.

Riksdagens ombudsmän (JO) 3236-2021

Oenigt om eldfixerad psykiskt instabil mans ansvar för bilbränder

Efter att två bilar av okänd anledning börjat brinna på olika parkeringar i Linköping under sommaren 2021 riktades misstankarna och åtal väcktes för mordbrand mot en 31-årig man som under en längre tid haft kontakt med psykiatrin, och som haft en fixering vi eld.

Tingsrätten fann det sammantaget ställt utom rimligt tvivel att mannen anlagt bränderna. Mot bakgrund av de uppgifter som han lämnat om sin syn på eld, och att det av en rättspsykiatrisk undersökningen framgick att han visserligen hade en nedsatt förmåga att inse gärningarnas innebörd och att anpassa sitt handlade därefter men ändå inte helt saknat dessa förmågor, ansåg tingsrätten att han haft uppsåt till gärningarna och att han skulle dömas för två fall av mordbrand, mindre allvarligt brott.

En oenig hovrätt friar nu mannen. Enligt majoriteten leder bevisningen vid en sammanvägning till slutsatsen att utredningen inte med tillräcklig styrka knyter mannen till respektive brandplats. Två hovrättsråd är skiljaktiga och vill fälla mannen i enlighet med tingsrättens dom.

Göta hovrätt B 3788-21

Åtal för våldsamt upplopp i Borås ogillas

Den 22 juni 2021 på eller anslutning till Norrby Tvärgata i Borås uppstod ett storbråk mellan två grupper personer, och polis tillkallades för att försöka lösa och lugna ned situationen. Senare åtalades totalt 14 personer för bland annat våldsamt upplopp, grov misshandel, brott mot knivlagen och ringa vapenbrott.

Tingsrätten finner nu att de inblandade personerna inte har gjort sig skyldiga till våldsamt upplopp. Den främsta bevisningen har bestått av övervakningsfilmer och film från en av polisernas kroppskameror. Filmerna visar en folksamling och vissa personer i folksamlingen som bråkar med varandra, trots att det finns flera poliser på plats. I en filmsekvens syns hur flera personer rör sig samtidigt i en klunga förbi en ensam polisman som försöker få dem att stanna, och det är den situationen som åklagaren menar har utgjort våldsamt upplopp.

Tingsrätten gör dock bedömningen att folksamlingen inte har agerat med förenat våld för att sätta sig upp mot myndighet eller hindra eller framtvinga någon viss åtgärd, vilket krävs för att det ska vara fråga om våldsamt upplopp. Däremot fälls en tilltalad till 30 dagsböter för ringa vapenbrott och en tilltalad till 35 timmars ungdomstjänst för brott mot knivlagen.

Borås tingsrätt B 3055-21

PT meddelas i HD om underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn

Ett barn utsattes för en våldtäkt vilket den tilltalade har varit medveten om men ändå underlåtit att anmäla eller avslöja den pågående våldtäkten. Hovrätten har bedömt att det inte kan uteslutas att en anmälan eller ett avslöjande hade medfört att del av våldtäkten hade förhindrats.

Den tilltalade har emellertid själv åtalats och dömts för att, i den lägenheten våldtäkten begicks, ha filmat målsäganden i samma situation som åtalet för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn avser. Vid sådana omständigheter har det bedömts att han inte har kunnat avslöja våldtäktsbrottet utan fara och har därför friats från åtalet. HD meddelar nu prövningstillstånd.

Högsta domstolen B 7481-21

Stryka kollega på nedre delen av låret var inte sexuellt ofredande

När mannen kom in i fikarummet satte han sig mycket nära en kvinnlig kollega i en soffa, lade sin hand på hennes lår, strök den nedåt knäet och uttalade någonting i stil med att "han hade något hårt hon kunde få känna på".

Händelsen bevittnades av flera kollegor och efteråt mådde kvinnan så dåligt att hon sjukskrev sig två arbetspass. Åtalad för sexuellt ofredande hävdade mannen att han enbart varit på gott humör och att han med sin kommentar syftat på sin lårmuskel.

Tingsrätten fann åtalet styrkt men hovrätten friar. Hovrätten konstaterar att mannens agerande varit såväl olämpligt som ovälkommet och att det saknas skäl att ifrågasätta att kvinnan har upplevt det som kränkande. Samtidigt har beröringen varit relativt kortvarig och inte skett på eller nära kvinnans könsdelar. Mannens kommentar har enligt hovrätten inte heller haft en så tydlig sexuell inriktning eller prägel att det faller inom det straffbara området. Inte heller leder det som framkommit om omständigheterna i övrigt till att gärningen ska bedömas som sexuellt ofredande. Det har enligt hovrätten inte heller rört sig om ett sådant hänsynslöst beteende eller agerande som är en förutsättning för att straffansvar för ofredande.

Svea hovrätt B 5495-21

Ekparkett i köket alltför kostsamt i mål om förbättringsåtgärder

Hyresvärden yrkade tillstånd att utföra åtgärder i hyresgästernas lägenheter, vilket hyresgästerna motsatte sig bl.a. med hänvisning till väntad hyreshöjning. Hyresnämnden godkände en del av åtgärderna men hyresvärden anförde att det inte var möjligt att utföra endast de åtgärder som nämnden godkänt eftersom flera åtgärder var beroende av varandra.

Enligt hovrätten har hyresvärden ett beaktansvärt intresse av att genomföra de aktuella åtgärderna i köken, med undantag för ekparketten som anses onödigt kostsamt. Vid en avvägning mellan parternas intressen finner hovrätten att det inte kans anses oskäligt mot hyresgästerna att hyresvärden får genomföra åtgärderna. Hovrätten ändrar hyresnämndens beslut på det sätt som framgår av domslutet.

Svea hovrätt ÖH 7907-20

Glömska av trötthet ingen ursäkt – fälls för varor i ryggsäck som inte betalats

Enligt kvinnan lade hon enbart ned varorna i livsmedelsaffären för totalt 1 600 kronor i sin ryggsäck för att kontrollera att de fick plats att bära hem i den. Men sedan gick hon till en snabbkassa och betalade enbart för varor som låg löst i hennes kundkorg, och glömde enligt egen uppgift på grund av trötthet efter en arbetsdag bort att hon även lagt varor i ryggsäcken.

Tingsrätten friade kvinnan efter bedömningen att det inte gick att bortse från hennes invändning och att hon därför saknat uppsåt till stöld.

Hovrätten är av motsatt uppfattning. Hovrätten konstaterar att kvinnan i butiken fyllde sin ryggsäck med varor, stängde den och satte den på ryggen. Vidare att varorna i ryggsäcken, främst färdigmat och underkläder, hade ett värde om nästan 1 600 kronor, medan de varor i kundkorgen hon betalade för var billigare, värda mellan 100 och 200 kronor. En butikskontrollant vittnar även om att kvinnan uppträdde vaksamt under hela tiden hon befann sig i butiken. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 30 dagsböter.

Hovrätten för Västra Sverige B 6912-21

Skärpta påföljder i härva med assistansbedrägerier i mångmiljonklassen

År 2000 beviljades kvinnan första gången personlig assistans på grund av kronisk, psykisk sjukdom som yttrade sig i förvirring, desorientering och paranoida symptom, samt att hon behövde ständig tillsyn då hon inte förstod vad som var farligt för henne. Genom åren utökades sedan assistansen fram till kvinnans 65-årsdag 2005, och från 2008 erhöll hon istället hemtjänstinsatser.

Senare visade det sig att det assistansbolag som huvudsakligen skött kvinnans assistans, där främst hennes familj och släktingar arbetade, hade upprättat och signerat oriktiga tidsredovisningar och godtagit att andra upprättat och signerat oriktiga tidsredovisningar i deras namn vilket lett till att felaktiga ersättningar på totalt drygt tolv miljoner kronor hade utbetalats.

Tingsrätten fällde sju av nio tilltalade för grovt bedrägeri. Hovrätten skärper nu bland annat två av fängelsestraffen och justerar antalet brottstillfällen, där bland annat den mest framträdande och drivande familjemedlemmen får sitt straff skärpt från 3 till 3,5 års fängelse

Svea hovrätt B 13397-20

HD: Ingen reklamationsskyldighet för konsument gällande skäligt pris

Parterna avtalade inte om något fast pris för renoveringen utan skulle betala ett "skäligt pris" enligt konsumenttjänstlagen. Efter utfört arbete fakturerade bolaget klaganden som betalade fakturan - som sedermera yrkade att bolaget skulle betala tillbaka ca 59 000 kr plus ränta eftersom hon ansåg sig ha betalat ett oskäligt högt pris. Bolaget menade att beloppet som klaganden betalat var skäligt och gjorde gällande att det funnits en reklamationsskyldighet i fråga om prisets skälighet och att klaganden förlorat sin rätt genom passivitet. Luleå tingsrätt hänsköt frågor om eventuell reklamationsplikt till Högsta domstolen.

Högsta domstolen förklarar att det inte har funnits en reklamationsskyldighet beträffande prisets skälighet enligt konsumenttjänstlagen. Det hindrar dock inte att en passivitet i fråga om att göra gällande återkrav av betalning kan medföra att rätten till återbetalning går förlorad. 

Högsta domstolen Ö 672-21

Korrekt att omhänderta hund som visade tecken på psykiskt lidande

Länsstyrelsen beslutade att omedelbart omhänderta en hund som visat tecken på psykiskt lidande och mental stress samt att det fanns omständigheter som talade för att hunden riskerade att utsättas för behandling i strid mot djurskyddslagen. Utredningen visar att länsstyrelsen omhändertagit ytterligare två hundar från samma par. Ett köpeavtal upprättat samma dag som hunden omhändertogs visade att äganderätten till hunden övergått till parets dotter, men länsstyrelsen ifrågasatte hennes förmåga att ta hand om hunden mer än tillfälligt. Beslutet överklagades. Förvaltningsrätten ansåg emellertid att länsstyrelsen inte hade tillräckliga skäl för att omedelbart omhänderta hunden. Beslutet upphävdes.

Kammarrätten går nu på länstyrelsens linje och konstaterar att det står klart att det funnits allvarliga brister i parets djurhållning och finner det "utsiktslöst" att hundens lidande skulle ha blivit avhjälpt hos dottern. Det fanns alltså fog för omhändertagandet och även för det senare beslutet att överlåta hunden. Kammarrätten fastställer länsstyrelsens beslut.

Kammarrätten i Göteborg 4608-21

Bolag beslutade om vinstutdelning trots påstådd kris — tvingas återbetala stödpengar

Tillväxtverket beslutade i januari 2021 att av ett bolag återkräva tidigare utbetalt preliminärt stöd för korttidsarbete (korttidspermittering), totalt 62 743 kronor — med hänvisning till att bolaget beslutade om vinstutdelning på 225 000 kr. Förvaltningsrätten upphävde Tillväxtverkets beslut då verket inte ansågs ha uppfyllt sin bevisbörda.

Kammarrätten betonar att bolagets beslut om vinstutdelning utgör en ”tydlig indikation” på att bolaget inte ansett sig ha allvarliga ekonomiska svårigheter. Att vinstutdelningen sedermera inte kunde verkställas på grund av de oväntade ekonomiska problem som pandemin orsakade är, enligt kammarrättens mening, inte tillräckligt för att förklara varför beslut om vinstutdelning fattades i nära anslutning till stödperioden. Kammarrättens sammantagna bedömning är att bolaget vid tidpunkten för ansökan om stöd inte kan anses ha haft sådana tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll. Bolaget är därmed ansvarigt för att det ekonomiska stödet har lämnats på felaktig grund och ska därmed återbetala detsamma. 

Kammarrätten i Stockholm 4250-21

 

 

Hovrätten ogillar åtal mot advokat för förberedelse till mord

Under perioden januari 2016 – februari 2021 skickades det över 28 000 meddelanden mellan advokaten och en tidigare klient som han blivit vän med. I meddelandena kallades advokatens exfru ofta för ”whore” och hennes nya man för ”peasant”. Det talades även om advokatens behov av en ”computer”, vilket ansågs vara en omskrivning för vapen. Det hade även använts andra omskrivningar, vilket tillsammans med bevisning i form av bland annat penninginsättningar, kartor, bilder och personuppgifter ledde till att advokaten och den tidigare klienten åtalades för stämpling till mord.

Tingsrätten friade de två männen. Efter att exfruns nye man överklagat och yrkat att advokaten istället skulle fällas för förberedelse till mord ogillar hovrätten nu även åtalet för det brottet, och fastställer tingsrättens domslut. Inte heller enligt hovrätten är det styrkt att advokaten har skaffat eller beställt och betalat för ett vapen och att han sammanställt information om den nya mannen som varit särskilt ägnad att användas som hjälpmedel vid mordet.

Advokaten döms dock till fyra månaders fängelse för att ha injicerat tillväxthormon i sitt yngsta barn, grov olovlig körning, grovt rattfylleri samt hastighetsöverträdelse. 

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 2724-21

Nöjespark ska betala 250 000 kr i sanktionsavgift för brott mot produktsäkerhetslagen

Konsumentverket yrkade att Ölands Kultur och Nöjespark (bolaget) skulle förpliktas att betala en sanktionsavgift om 2 milj kr för brott mot produktsäkerhetslagen. Bolaget hade enligt Konsumentverket tillhandahållit lekredskap som inte uppfyllde säkerhetskraven. Enligt bolaget var säkerhetsrutinerna fullgoda och den aktuella lekplatsen som Konsumentverket anmärkt på var vid tillfället avstängd och de påtalade hoppborgarna var övervakade av bolagets personal.

Kammarrätten konstaterar att det är ostridigt att lekplatsen inte uppfyllde lekredskapsstandarderna och av vittnesmål framgår dessutom att lekplatsen var tillgänglig för besökare. Utredningen ger även stöd för att bolaget brustit i övervakningen av hoppborgarna som vid det aktuella tillfället tappade luft och föll samman med barn kvar inuti. Kammarrätten finner att bolaget brutit mot produktsäkerhetslagen och sanktionsavgiften fastställs till 250 000 kr.

Kammarrätten i Göteborg 3397-21

 

Uppsåt inte visat — fällande dom för olaga hot rivs upp

Hovrätten konstaterar att det inte klart framgår av utredningen att den tilltalade 32-åringen, som dömdes för olaga hot i tingsrätten, vare sig avsett eller insett att en kompis till honom skulle komma att visa upp en kniv för målsägande med dennes namn skrivet på kniven. Eftersom det alltså inte anses klarlagt att den tilltalade haft uppsåt att hota målsägande frikänns han för det åtalet. Han döms dock för annan brottslighet.

Svea hovrätt B 12167-21

Fel av förvaltningsrätten att besluta om psykatrisk tvångsvård — dom upphävs

Förvaltningsrätten lämnade i slutet av november 2021 medgivande till fortsatt öppen psykiatrisk tvångsvård gällande en 45-årig kvinna.

Kammarrätten konstaterar att ett sådant medgivande förutsätter att en samordnad vårdplan finns bifogad till chefsöverläkarens ansökan, det krävs även att ansökan omfattar en uppföljning av den samordnade vårdplanen. Kammarrätten noterar att man i det aktuella fallet inte har inkluderat en sådan samordnad vårdplan. Den uppföljning som har lagts till ansökan anses inte heller innehålla alla de uppgifter som lagen kräver. Mot den bakgrunden saknades de lagliga förutsättningarna för förvaltningsrätten att fatta beslut i frågan om fortsatt psykiatrisk tvångsvård. Domen upphävs och målet återförvisas till förvaltningsrätten.

Kammarrätten i Göteborg 7301-21

Hovrätten bedömer att umgänge ska inledas med umgängesstöd under det första året

Tingsrätten beslutade att mamman skulle ha ensam vårdnad om parternas barn och att barnet skulle ha rätt till umgänge med pappan torsdagar varje jämn vecka i närvaro av umgängesstödjare fram till den 31 maj 2022.

Hovrätten delar tingsrättens bedömning gällande vårdnaden. Det står klart att mamman är rädd för pappan samt har en negativ inställning till honom, vilket måste ha präglat barnet. Enligt hovrätten är det angeläget att ett umgänge mellan barnet och pappan inleds försiktigt för att deras relation ska kunna återupptas. Hovrätten bedömer att umgänge ska ske på det sätt och i den omfattning som tingsrätten beslutat samt förordnar att umgänget ska ske med umgängesstöd under ett år från hovrättens dom.

Hovrätten för västra Sverige T 4121-21

Skyddsväst och skarpladdat vapen inte tillräckligt för grovt vapenbrott — får sänkt straff

En 32-årig man dömdes av tingsrätten för grova brott mot vapenlagen respektive brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor till fängelse i tre år och sex månader. Hovrätten ändrar nu brottsrubriceringen till brott av normalgraden och reducerar fängelsestraffet med ett år.

Hovrätten delar tingsrättens uppfattning att den tilltalades brottshistorik i viss mån talar för för att han umgås i kriminella kretsar, vilket dock inte anses ha konkretiserats närmare. Domstolen noterar vidare att det inte har framgått att mannen var narkotikapåverkad när han hanterade varorna, även om det fanns en del narkotika i lägenheten.

Att det har funnits en skyddsväst i rummet där varorna förvarades samt att vapnet varit skarpladdat och lättillgängligt är visserligen försvårande, men medför enligt hovrätten inte i sig att det varit fråga om innehav i sådan kriminell miljö som avses i den aktuella bestämmelsen.

En annan man döms för medhjälp till samma brott

Hovrätten för Nedre Norrland B 402–21

Inte bevisat att mannen hade uppsåt att köra på butiksanställd — tingsrättens dom rivs upp

Den 70-årige mannen åtalades för försök till grov misshandel efter att ha försökt köra på en butiksanställd kvinna på en parkering efter att ha ertappats med att stjäla oxfilé. För att undgå att bli påkörd tvingades kvinnan att hastigt förflytta sig åt sidan, varpå hennes arm träffades av bilen.

Tingsrätten dömde mannen för försök till grov misshandel. Hovrätten, som gör en annan bevisvärdering, noterar att målsägandens uppgifter skiljer sig från vad ett vittne har berättat om händelsen. Vidare menar hovrätten att åklagaren inte har presenterat något bildmaterial eller på annat sätt låtit parterna eller vittnet förklara var på parkeringen målsäganden stod och var den tilltalade befann sig i förhållande till henne när han började köra.

Dessa brister, i kombination med att den tilltalades berättelse inte anses så osannolik att den kan lämnas utan avseende, gör att hovrätten finner att det inte är ställt utom rimligt tvivel att mannen hade uppsåt till att köra på kvinnan. Åtalet för försök till grov misshandel alternativt misshandel ogillas därför.

Hovrätten för Nedre Norrland B 1735-20

 

Hovrätten ogiltigförklarar gåvohandlingar - egendom var satt under förvaltarskap

Kvinnan var ensam dödsbodelägare i sin brors dödsbo och bland tillgångarna fanns tre bostadsrätter. Tingsrätten beslutade att kvinnan skulle sättas under förvaltning omfattade att förvalta hennes rätt i dödsboet.

Genom tre gåvobrev överlät kvinnan bostadsrätterna till sin tidigare gode man och dennes fru. Senare avled kvinnan. Hennes dödsbo gjorde gällande att gåvobreven skulle förklaras ogiltiga eftersom egendomen skänkts bort utan förvaltarens samtycke.

Tingsrätten förklarade gåvobreven ogiltiga. Hovrätten konstaterar att tingsrätten prövat även den slutliga rättsföljden utöver mellandomstemat och ändrar därför tingsrättens dom utifrån mellandomstemat. Hovrätten förklarar att kvinnan genom gåvobreven gett bort egendom som var satt under förvaltning.

Svea Hovrätt T 13511-20

Skar sin son med en glasskärva — frias på grund av psykosliknande tillstånd

Såväl tingsrätten som hovrätten finner det klarlagt att den tilltalade, en 43-årig kvinna, har skurit målsäganden - hennes son - med en glasskärva på bröstet och sparkat honom på kroppen.

Uppgifter från såväl polis som närstående ger bilden av att den tilltalade befann sig i en psykos under händelseförloppet. Hovrätten menar att kvinnans agerande ger stöd för att hon på grund av sitt psykiska tillstånd, vilket i vart fall delvis kan ha varit föranlett av ett självförvållat drogrus, haft en upplevelse av att huset var hemsökt — en upplevelse som i kombination med stark affekt satte ned hennes förmåga att inse verkligheten och anpassa sitt handlande därefter. Det förefaller enligt hovrätten ”högst oklart” om den tilltalade varit medveten om att hon överhuvudtaget hade en glasskärva i handen.

Precis som tingsrätten friar hovrätten henne därför för åtalet gällande grov misshandel. Till skillnad från underinstansen dömer dock hovrätten kvinnan för misshandel för att två gånger ha sparkat målsäganden samt för skadegörelse. Påföljden bestäms till skyddstillsyn.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 3410-20

Åkte in i ett träd med vattenskoter - hade rökt cannabis

Den tilltalade, en 24-årig man, åtalades för sjöfylleri, ringa narkotikabrott och vårdslöshet i trafik för att ha kört en vattenskoter efter att ha intagit cannabis i sådan mängd att det har funnits narkotika kvar i blodet under färden. Färden slutade med att han med hög hastighet styrde in mot land och krockade med ett träd. Den tilltalade har själv förklarat förekomsten av narkotika i blodet med att han rökt cannabis i Christiania i Danmark några dagar före händelsen.

Tingsrätten noterade att endast vaga uppgifter lämnats om resan till Danmark och att den framkommit först vid huvudförhandlingen och att det kan bedömas som en efterhandskonstruktion. Tingsrätten dömde till ansvar för samtliga tre brott med dagsböter som påföljd - ett domslut som hovrätten nu fastställer.

Svea hovrätt B 12089-21

 

Lämnade dörr olåst – tilltalad döms efter att hund sprungit ut och attackerat granne

Då den tilltalade lämnade en bostad utan att låsa dörren kom en hund, en stor och tung American bulldog, att ta sig ut i trapphuset och där skada en person genom bit- och rivskada, svullnad och fraktur på vänster hand. Bulldoggen bet under händelseförloppet även en Chihuahua som tillhörde målsägandens fru.

HD prövar nu frågan om den tilltalade har gjort sig skyldig till vållande till kroppskada genom att lämna hunden inuti bostaden med olåst dörr. Vid tillfället hade den tilltalade även tillsyn över ytterligare en stor hund. HD framhåller att den tilltalade har intagit garantställning och att det framstår som troligt att någon av de två hundarna kunde hoppa upp mot den olåsta dörren och öppna den med tassarna och sin kroppstyngd. Det är en risk som den tilltalade enkelt hade kunnat förebygga genom att låsa dörren. Att den tilltalade lämnade dörren olåst har enligt HD inneburit ett sådant otillåtet risktagande som medför straffrättsligt ansvar.

Den tilltalade döms för vållande till kroppsskada i enlighet med underinstansernas domslut.

Högsta domstolen B 6702-20

Par skars med machete och bestals — inte grovt rån enligt hovrätten

Sex personer i 20-årsåldern, två kvinnor och fyra män, träffade på målsägandena, en man och en kvinna, vid en busshållplats. Flera av de tilltalade angrep en man och fick ner honom på marken samtidigt som de slog och sparkade honom i ansiktet och på kroppen. Därefter tvingades mannen och kvinnan att följa med till parets gemensamma lägenhet under hot om att de annars skulle dödas. På plats i bostaden har tilltalade bland annat skurit mannen och kvinnan med en machete. De har även samlat på sig en stor mängd saker i lägenheten och tvingat en av målsägandena att swisha 7 800 kronor.

Tingsrätten dömde gärningsmännen för grovt rån. Hovrätten betonar att den omständigheten att målsägandena i flera avseenden har ändrat sina uppgifter i förhållande till vad de uppgav i de inledande polisförhören, och att de enligt egna uppgifter hade använt narkotika vid tillfället, medför att deras utsagor ”måste värderas med försiktighet”. Målsägandenas övergripande beskrivning av händelseförloppet får dock mycket starkt stöd av bevisning i form av bl.a. säkrade blodspår och en filmsekvens som spelades in under händelseförloppet. Mot bakgrund av den restriktivitet som präglar rättstillämpningen har det enligt hovrätten emellertid inte varit fråga om sådan synnerlig råhet som förutsätts för att ett rån ska bedömas som grovt.

Tre av de åtalade, som av tingsrätten dömdes för medhjälp, betraktas som hovrätten av gärningsmän — samtliga sex åtalade döms således för rån. Påföljderna varierar mellan fängelse, ungdomsvård och ungdomsövervakning.

Hovrätten för Västra Sverige B 5958

Tingsrättens morddom rivs upp — knivhugg mot hjärtat bevisar inte uppsåt

Under kvällen den 26 februari 2021 avled en man efter att ha blivit knivhuggen i bröstet som också skadade hjärtat. Blod från offret och DNA från den tilltalade 57-åringen påträffades på den kniv som använts vid gärningen. Själv hävdade han att ett bråk hade uppstått i bostaden och att han angreps av den nu avlidne mannen, varför han tvingades att försvara sig själv — dock utan att använda kniv. Tingsrätten köpte inte mannens invändningar och dömde honom till 15 års fängelse för mord.

Hovrätten menar, i likhet med tingsrätten, att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade tillfogade den skada som orsakade mannens död. Hovrätten menar dock att det inte går att bedöma den tilltalades uppsåt med utgångspunkt i att sticket/hugget träffade offrets hjärta — eftersom det inte kan uteslutas att detta blev följden av en rörelse från offrets sida som den tilltalade inte kunde räkna med. Det är därför, enligt hovrättens bedömning, inte ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade agerade ens med s.k. likgiltighetsuppsåt. Därmed kan han inte dömas för mord.

Hovrätten konstaterar dock att den tilltalade har gjort sig skyldig till misshandel och vållande till annans död. Hovrätten utgår, liksom tingsrätten, från att den tilltalade agerade i en nödvärnssituation — genom att använda en kniv har han dock gjort mer än vad nöden kräver. Istället för mord dömer hovrätten den tilltalade 57-åringen för grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott. Påföljden bestäms till tre års fängelse. Göta hovrätt B 3707–21

Göta hovrätt B 3707-21

Släkter i storbråk — nödvärn friar 21–åring från knivstick i magen

Ett storbråk i Lund utbröt mellan medlemmar i två släkter. Tingsrätten dömer en 24-årig man för grovt vapenbrott till fängelse i två och ett halvt år - han hade haft med sig en skarpladdad pistol när han tillsammans med en grupp andra personer kom till en restaurang i Lund.

Den 21-årige man som åtalats för försök till mord, liksom hans bror som åtalats för skyddande av brottsling, frikänns av domstolen. Tingsrätten anser att visserligen är bevisat att 21-åringen i tumultet utdelat ett knivstick som träffat en man i magen - den tilltalade anses dock ha befunnit sig i en nödvärnssituation och hans agerande var under omständigheterna inte uppenbart oförsvarligt. Tingsrätten framhåller bland annat att angriparna varit numerärt överlägsna och beväpnade och att de påbörjat en allvarlig misshandel av 21-åringens farbror. 

Lunds tingsrätt B 5760-21

 

.

Knarkcentral avslöjades i ett flerbostadshus i Stockholm — två män får långa fängelsestraff

Den 22 februari 2021 noterade en polispatrull hur en av de tilltalade, en 50-årig man, stoppade in en kartong och en påse i sin bil och att han därefter postade ett antal vadderade kuvert i en brevlåda. När polisen konfronterade mannen upptäckte de att kuverten innehöll narkotika och dopningsmedel.

En lokal i en källarvåning i ett flerbostadshus belägen i Johanneshov i Stockholm lokaliserades strax därefter kunde kopplas till de två männen. Tingsrätten ansåg det styrkt att de två tilltalade männen, den andre är en 45-årig man som hyrt lokalen ifråga sedan ett drygt år, har förvarat stora mängder narkotika och dopningsmedel  — som de sedermera har paketerat och distribuerat till slutkunder. 

Även om flera omständigheter ansågs försvårande så rubricerades gärningen som grovt narkotikabrott av tingsrätten -  istället för synnerligen grovt narkotikabrott. De två männen dömdes till 5,5 års fängelse. 

Hovrätten, som inte gör någon annan bedömning i skuldfrågan, instämmer också i att narkotikabrottsligheten, som visserligen anses “mycket allvarlig”, inte når upp till att kvalificeras som ett synnerligen grovt brott. Tingsrättens dom fastställs utan några ändringar. 

Svea hovrätt B 13054-21

 

Domskäl kunde inte överprövas i upphandlingsmål

Kammarrätten avslog en ansökan om överprövning av en upphandling som genomförs av bland annat Gävle kommun. I skälen angav kammarrätten att det inte funnits grund för att utesluta det sökande bolagets anbud från utvärderingen, men att bolaget inte visat att det lidit, eller riskerade lida, någon skada. Därmed saknades det anledning att ingripa mot upphandlingen.
 
De upphandlande myndigheterna överklagade domen och yrkade att den skulle ändras i den del som avsåg uteslutandet av anbudet. Men yrkandet avvisas nu av Högsta förvaltningsdomstolen eftersom avgörandet inte har gått myndigheterna emot. Endast motiveringen är inte tillräckligt för att överklaga kammarrättens avgörande.
 
Högsta förvaltningsdomstolen 6404-21

Ofullständigt uttalande utgör “objektivt sett” inget hot — man frias för hot mot tjänsteman

Den tilltalade, en 57-årig man, stod tillsammans med en kamrat i en busskur i Lyckeby med ett par ölburkar i handen. Bägge var rejält berusade. En polisman stannade för att prata med dem, vilket gjorde den tilltalade så upprörd att han gick fram till polisen och sa ”Du ska inte uppfatta detta som ett hot, men när du bytt om och tagit av dig uniformen och är på väg hem...” Polisen avbröt den tilltalade, utdelade en knuff och sade åt mannen att backa. Tingsrätten dömde den tilltalade för hot mot tjänsteman.

Hovrätten anser emellertid inte att det ofullständiga uttalandet objektivt sett kan anses utgöra ett hot om våld. Åtalet för hot mot tjänsteman ogillas därför redan på denna grund. I övrigt ansluter sig hovrätten till tingsrättens bedömningar gällande övriga åtalspunkter. Påföljden för den tilltalade lindras från två till en månads fängelse.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 3382-21

Fel barn hämtades - socialsekreterare döms för tjänstefel

En socialsekreterare som arbetade i Söderköpings kommun hade fått en anmälan om att barnet ”Charlie” var utsatt för brott och beslut togs om att barnet skulle förhöras av polis på Barnahus. Problemet var bara att fel barn hämtades i skolan. Eftersom namnet ”Charlie” var så ovanligt trodde sig socialsekreteraren vara säker på vilket barn det rörde sig om och kontrollerade inte identiteten fullt ut. Misstaget uppdagades dock redan i bilen på väg till förhöret, och man vände snabbt tillbaka till skolan. Skadan var dock redan skedd, och socialsekreteraren åtalades för tjänstefel.
 
Socialsekreteraren friades i tingsrätten - men hovrätten gör en annan bedömning och dömer socialsekreteraren för tjänstefel. Även om händelsen har varit kortvarig och barnet inte verkar ha tagit någon skada anser hovrätten att den felaktiga myndighetsutövningen har inneburit en påtaglig risk för skada eller olägenhet av annat slag för barnet. Påföljden bestäms till dagsböter.
 
Göta hovrätt B 3289-21
 

Fängelsedomarna kvarstår - HD nekar prövningstillstånd i Allramålet

I ett mål som rör Svensk Fondservice AB, numera Allra Pension AB, dömde hovrätten de fyra män - som friades i tingsrätten - till mellan fyra och sex års fängelse för bl.a. mutbrott och trolöshet mot huvudman. Hovrätten beslutade även om skadestånd och näringsförbud. De dömda överklagade hovrättens dom.

Högsta domstolen har gått igenom materialet i målet och kommit fram till att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd. Hovrättens fängelsedomar står därmed fast.

Högsta domstolen B 5076-21

 

HD: Ok att utlämna brottsmisstänkt till USA — med vissa reservationer

Till stöd för utlämning har USA:s justitiedepartement åberopat att häktningsbeslut (”Arrest Warrant”) avseende en 28-årig amerikansk medborgare, daterat i maj 2021. Av handlingarna framgår att det rör sig om totalt fem åtalspunkter. Mannen ska, enligt brottsmisstankarna, ha tillfogat brottsoffret flera skärsår med en kniv. När en säkerhetsvakt kom till lägenheten där det hela utspelade sig ska den misstänkte ha erbjudit pengar för att säkerhetsvakten inte skulle kontakta polisen, han ska också ha fört över en del av målsägandes pengar till sitt eget konto.

Högsta domstolen (HD) finner att det inte finns några hinder mot att utlämna den misstänkte 28-åringen för tre av de fem åtalspunkterna; förvärrad förödelse, såvitt avser påståendet att mannen ska ha orsakat målsägande vanställdhet, tortyr och grov stöld.

Kravet på dubbel straffbarhet, vilket innebär att de påstådda gärningarna ska vara kriminaliserade i både USA och Sverige, förhindrar dock utlämning avseende ett par av åtalspunkterna - framkallande av falskt vittnesmål och förhindrande av vittnesmål efter tidigare fällande dom - då då dessa inte anses motsvara brottet övergrepp i rättssak.

Mannen ska vara fortsatt häktad.

Högsta domstolen Ö 6456-21

Förvaltare inte behörig att ansöka om skilsmässa för klients räkning — dom undanröjs

Makarna gifte sig i mars 2014. Till följd av en tilltagande demenssjukdom fick maken i november samma år en förvaltare - som för mannens räkning ansökte för om äktenskapsskillnad. Bland annat ifrågasattes om maken hade beslutsförmåga för att gifta sig och det påstods att hustrun var ute efter ekonomiska fördelar.

Tingsrätten dömde till äktenskapsskillnad och förbjöd parterna att besöka varandra till dess att skillnadsfrågan avgjorts. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.

Högsta domstolen (HD) konstaterar att det av utredningen inte framgår att maken har gett uttryck för någon vilja att skiljas innan demenssjukdomen tog över. Det har vidare inte framkommit något som tyder på att makan använder äktenskapsrättsliga regler till skada för mannens ekonomi eller att mannen på annat sätt tagit allvarlig skada av hustruns agerande. HD betonar även att det är förvaltaren som, tillsammans med vårdansvariga, beslutar om vilken vård som mannen behöver. En skilsmässa skulle därmed inte påverka förutsättningarna för att fatta beslut rörande mannens vårdbehov.

Sammanfattningsvis är det, enligt HD:s mening, inte fråga om en sådan undantagssituation där förvaltaren är behörig att ansöka om äktenskapsskillnad för mannens räkning. Tingsrättens och hovrättens domar undanröjs och ansökan om äktenskapsskillnad avvisas.

Högsta domstolen T 2508-20

 

HD: Fel att bevilja bygglov om det kräver ingrepp på grannfastighet

I ett bostadsområde i Smedjebackens kommun var varje bostadshus sammanbyggt med grannens garage. När en fastighetsägare höjde taket till sitt garage till den maximala höjden, i enlighet med detaljplanen, var det nödvändigt att kapa en vindskiva på grannens bostadshus. Grannarna motsatte sig åtgärden.

Högsta domstolen anser, med hänvisning till egendomsskyddet i annat fall skulle undermineras, att eventuella skador på grannfastigheten var något som både kunde och skulle ha beaktats i bygglovsärendet. Eftersom åtgärden i detta fall utgjorde en betydande olägenhet för grannarna nekar Högsta domstolen bygglov. 

Högsta domstolen T 1858-21

Ska betala 170 000 kr för felaktig sjukpenning och bostadstillägg

Försäkringskassan beslutade att kvinnan, som arbetade i restaurangbranschen, skulle betala tillbaka 170 000 kr som felaktigt utbetalats till henne avseende sjukersättning och bostadstillägg från januari 2018 till juli 2019. Förvaltningsrätten ändrade beslutet, vilket överklagades av Försäkringskassan. 

Kammarrätten konstaterar att uppgifterna i restaurangens personalliggare anger en arbetstid per månad under den aktuella perioden som, med få undantag, överstiger halvtid och tre fjärdedelar av heltid. Domstolen bedömer att kvinnans arbetsförmåga inte har varit stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel i förhållande till förvärvsarbeten på arbetsmarknaden, vilket krävs för ersättning. Hon ska därför återbetala utbetald sjukersättning och bostadstillägg. Förvaltningsrättens dom upphävs. 

Kammarrätten i Göteborg 3779-21

Polisen brister vid LOB-prövning

Justitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot polisens hantering av omhändertagande av berusade personer. Polismyndigheten har på JO:s begäran gått igenom alla omhändertaganden för berusning som gjorts under ett års tid vid 21 lokalpolisområden och redovisat i vilken utsträckning omhändertagandena hävts vid förmansprövningen.

Om en polis har omhändertagit en person för berusning ska det ansvariga befälet på polisstationen pröva om omhändertagandet ska bestå, s.k. förmansprövning.

JO:s granskning visar att det är ytterst sällsynt att beslut om omhändertagande ändras vid förmansprövningen. JO är mycket kritisk till hantering av förmansprövningar och bristerna är särskilt allvarliga eftersom de avser en så ingripande åtgärd som ett frihetsberövande.

Läs mer: JO 1748-2020

Frias från sexuellt övergrepp - trovärdig utsaga försvagas av övrig bevisning

Under en övernattning i en campingstuga efter en fest hävdade en av kvinnorna att en av männen, som legat bredvid henne på golvet, hade tagit och nypt henne på brösten, tagit på hennes kropp och fört in fingrar i hennes underliv, trots att hon inte kände honom sedan tidigare och sagt ”sluta”. Mannen åtalades för våldtäkt alternativt oaktsam våldtäkt. Vid tingsrättens prövning drygt två år efter händelsen fälldes mannen för sexuellt övergrepp till sex månaders fängelse.

Hovrätten konstaterar att kvinnan lämnat en trovärdig och tillförlitlig utsaga, men när hon senare har konfronterats med uppgifter från förundersökningen finns det omständigheter som i viss utsträckning avviker från de uppgifter hon lämnade vid tingsrätten. Att vittnena talat mycket med varandra om händelsen efteråt och att vissa förhör, under tveksamma former, hållits lång tid efter händelsen gör att domstolen bedömer att stödbevisningen är svag.

Sammantaget leder detta till att hovrätten anser den åtalade gärningen inte är bevisad varför mannen frias. 

Hovrätten för Nedre Norrland 1580-20

HFD prövar omfattning av omvårdnadsbidrag för barn med hörselnedsättning

Försäkringskassan beviljade mamman till en flicka med en hörselnedsättning och selektiv mutism tre fjärdedels omvårdnadsbidrag från april 2019 till september 2023. Beslutet motiverades i huvudsak med att flickan visserligen bedömdes behöva hjälp med att bland annat ta av och på hörapparaterna och stöd i sociala sammanhang, men att dessa extra behov i förhållande till andra jämnåriga inte bedömdes vara av sådan omfattning att det gav rätt till helt omvårdnadsbidrag.

Förvaltningsrätten avslog mammans överklagande men kammarrätten gav henne rätt till ett helt omvårdnadsbidrag. Kammarrätten hänvisade i sina skäl till en rad tidigare domar, enligt vilka vårdbidrag och omvårdnadsbidrag där barn med grav hörselnedsättning hade fått rätt till ett helt omvårdnadsbidrag tills de fyllde 16 år, även om en skälighetsbedömning skulle göras.

Efter Försäkringskassans överklagande meddelar Högsta förvaltningsdomstolen nu prövningstillstånd för frågan om hur rätten till omvårdnadsbidrag ska bedömas för föräldrar till barn med grav hörselnedsättning.

Högsta förvaltningsdomstolen 5922-21

 

Preskription stoppar utlämning till Ryssland för lagföring

Riksåklagarmyndigheten i Ryssland vände sig till Sverige med en begäran om utlämning av en rysk medborgare för lagföring för bland annat grovt bedrägeri under perioden oktober 2007 till februari 2008. Själv förnekade kvinnan brott och hävdade att anklagelserna var påhittade för att bestraffa henne för sitt politiska engagemang.

Högsta domstolen (HD) konstaterar att de brott som det är fråga om i svensk rätt närmast motsvarar bidragsbrott eller bedrägeri, alternativt grovt bidragsbrott eller grovt bedrägeri, för vilka tioårig preskription gäller. Eftersom inget preskriptionsavbrott har skett konstaterar riksåklagaren att gärningen därmed är preskriberad enligt svensk lag. I enlighet med detta förklarar HD att det föreligger hinder mot utlämning av kvinnan.

Högsta domstolen Ö 3360-21

Varning och 300 miljoner i sanktionsavgift för Nasdaq Clearing AB

Finansinspektionen, FI, bedömde att Nasdaq Clearing AB hade överträtt EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (Emir), och meddelade bolaget en varning - och beslutade om en sanktionsavgift på 300 miljoner kronor.

Efter bolagets överklagande anser nu förvaltningsrätten att FI har haft skäl för sitt beslut och avslår bolagets överklagande. Förvaltningsrätten bedömer att bolaget inte har ställt tillräckliga krav på sina medlemmars ekonomiska och operativa förmåga. Till följd av ett konfigureringsfel har bolaget även tagit in för lite marginalsäkerheter och haft otillfredsställande metoder och rutiner för att se till att fel inte uppstod. Förvaltningsrätten menar även att bolaget har överträtt det så kallade investeringsförbudet i Emir i samband med företagets hantering av en händelse år 2018 då en av dess medlemmar hamnade på obestånd.

Dom: Förvaltningsrätten i Stockholm 3651-21

HD prövar ersättning till Stockholmsadvokat som rest till Sundsvall

Ett omfattande brottmål i Hovrätten för Nedre Norrland handlade bland annat om försök till grov utpressning i mc-kretsar. En av de offentliga försvararna, som rest från Stockholm, begärde utöver ordinarie taxa även ersättning för åtta timmars tidsspillan och för utlägg avseende tågresor, hotellövernattning och taxiresor.

Hovrätten konstaterade att advokaten inte hade fått något förhandsbesked om rätt till ersättning för merkostnader med anledning av att hon hade sin verksamhet långt ifrån domstolsorten. Hovrätten ansåg att det saknades särskilda skäl att ge henne ersättning för merkostnaderna, och gav henne därför enbart ersättning för tidsspillan och utlägg för resa till och från förhandlingen i hovrätten motsvarande tiden mellan tingsrättsorten och hovrättsorten, som i detta fall råkade vara samma ort; Sundsvall.

Efter ombudets överklagande har Högsta domstolen nu meddelat prövningstillstånd i ersättningsfrågan.

Högsta domstolen Ö 2543-21

 

HD: vitesförbud mot ytterligare två Whiskyannonser

Mark- och miljööverdomstolen förbjöd Mackmyra (bolaget) vid vite att använda vissa annonser i sin marknadsföring av Whisky. Konsumentombudsmannen yrkade att även de två annonserna med whiskyflaskor invid vattendrag skulle förbjudas.

Högsta domstolen konstaterar att de två kommersiella whiskyannonserna inte är förenliga med bildregeln i alkohollagen och att marknadsföringen är otillbörlig. Högsta domstolen förbjuder bolaget vid vite att i sociala medier marknadsföra alkoholdryck gentemot konsument genom att visa de aktuella bilderna eller "väsentligen liknande bilder".

Dom: Högsta domstolen T 2517-21 

HD ska pröva skyldighet för dödsbo att inträda som part i rättegång

Konkursbolaget väckte talan mot motparten och yrkade att mannen skulle betala ett visst belopp, men kort efter att motparten delgetts stämning och bestritt käromålet så avled han.

Tingsrätten avslog konkursboets yrkande om att dödsboet skulle inträda som part och skrev av målet. Hovrätten fann att dödsboet var skyldigt att inträda som part i rättegången och återförvisade målet till tingsrätten. Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd.

Högsta domstolen Ö 3927-21

HFD: Regeringens beslut om vaccinationsbevis kan inte rättsprövas

Den 23 november 2021 beslutade regeringen om en ändring i den så kallade begränsningsförordningen - som gjorde det möjligt att använda vaccinationsbevis vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar från och med den 1 december 2021.

En man ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Högsta förvaltningsdomstolen slår nu fast att regeringens beslut inte kan rättsprövas och avvisar ansökan. HFD hänvisar till artikel 6.1. i Europakonventionen, enligt vilken endast beslut i enskilda fall kan rättsprövas. HFD konstaterar att det i det här fallet rör sig om ett normbeslut, som är beslut om generella bestämmelser i lagar eller förordningar.

Dom: Högsta förvaltningsdomstolen 6938-21

Friande dom i korruptionsmål med koppling till järnvägsupphandling i Azerbajdzjan

Världsbanken skulle finansiera ett infrastrukturprojekt i Azerbajdzjan där det ingick en modernisering av järnvägens signalsystem. 2013 gjordes en upphandling där det svenska bolaget Bombardier Transportation Sweden AB deltog som ett av tre bolag i ett konsortium. I konsortiet ingick även ett lokalt azerbajdzjanskt bolag.

Efter att konsortiumet vunnit upphandlingen fattade Världsbanken misstanke om att den inte hade gått rätt till och initierade en utredning - som bland annat utmynnade i åtal mot en tidigare chef hos Bombardier för grovt givande av muta. Tingsrätten frikänner nu den tilltalade. Enligt domstolen har åklagarna visserligen styrkt att den utpekade mutmottagaren i sin roll som myndighetsanställd hypotetiskt sett haft möjlighet att utöva inflytande över upphandlingen. Tingsrätten anser dock inte att det är visat att det varit fråga om en otillbörlig förmån.

Vidare anses det inte visat att de kontakter som förekom var avvikande eller på annat sätt otillbörliga, att det varit frågan om en faktisk påverkan eller att valet av partner skedde på annat än affärsmässigt godtagbara grunder.

Dom: Stockholms tingsrätt B 9118-21

 

Hyresavtal upphör - hyresgäst hyrde olovligen ut lägenhet under tiden som frihetsberövad

Hyresvärden fick reda på att hyresgästen var frihetsberövad och konstaterade då att lägenheten hyrts ut i andra hand under flera månader. Därutöver gjorde hyresvärden gällande att hyresgästen förvarat farliga föremål i lägenheten samt begått brott i lägenheten varför hyresgästen var att betrakta som en säkerhetsrisk.

Hyresgästen invände att han inte skrivit på andrahandskontraktet utan att hans mamma gjort det för hans räkning i tron att det var rätt. Han anförde vidare att han numera bodde i lägenheten och har gemensam vårdnad om ett barn.

Hovrätten konstaterar att hyresgästen varit medveten om andrahandsuthyrningen och ansvarar för den även om den har administrerats av annan. Med hänsyn till andrahandsuthyrningens längd och att andrahandshyresgästen bott kvar i lägenheten tre månader efter uppsägningen finner hovrätten att hyresgästen allvarligt åsidosatt sina förpliktelser. Hovrätten ändrar hyresnämndens beslut och beslutar att hyresavtalet ska upphöra.

Dom: Svea hovrätt ÖH 3938-21

Prövningstillstånd i mål om ersättning efter fågelinfluensa

En anläggning för fasanuppfödning drabbades av ett utbrott av fågelinfluensa varpå Jordbruksverket beslutade om restriktioner. Ett annat bolag som hade ägg för kläckning på anläggning och drabbades på grund av restriktionerna av produktionsbortfall. Bolaget ansökte om ersättning enligt epizootilagen men fick avslag hos Jordbruksverket. Både förvaltningsrätten och kammarrätten gick på samma linje.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelar nu prövningstillstånd.

Beslut: Högsta förvaltningsdomstolen 5787-20

Fängelse för miljonbedrägeri mot Svenska Dreverklubben

Under sin tid som ordförande för Svenska Dreverklubben förde mannen mellan augusti 2015 och juni 2017 vid 21 tillfällen över cirka en miljon kronor av klubbens tillgångar till ett visst konto. Från kontot gjorde han sedan på kort tid omfattande uttag för att betala egna skulder till bland annat Kronofogden.

Efter att ha åtalats för grovt bedrägeri bekräftade mannen stora delar av gärningsbeskrivningen och den bevisning som presenterats. Han döms nu i enlighet med åtalet till ett år och två månaders fängelse. Han ska också betala skadestånd till Svenska Dreverklubben om drygt en miljon kronor.

Jönköpings tingsrätt B 3373-20

Hovrätten skärper till livstids fängelse för mord på hustru

Under eftermiddagen den 3 december 2020 angav en man sig för polisen och uppgav att han skjutit sin hustru, som senare påträffades död med ett skott i huvudet i parets gemensamma bostad. Mannen erkände att han orsakat hustruns död av misstag men förnekade uppsåt. Vid åtalet mot honom för mord gjorde åklagaren även gällande att mordet skett med så kallat hedersmotiv.

Den tekniska utredningen visade bland annat att pistolen i skottögonblicket antingen hade hållits mot kvinnans huvud eller mycket nära det. Mot bland annat den bakgrunden fann tingsrätten åtalet styrkt. Däremot ansåg tingsrätten inte att hedersmotiv var styrkt, eller att omständigheterna i övrigt var så försvårande att påföljden skulle bestämmas till livstids fängelse, varför mannen dömdes till 18 års fängelse.

Hovrätten skärper nu påföljden. Domstolen finner vid en sammanvägd bedömning av omständigheterna kring gärningen, även om motivbilden är grumlig och hedersmotivet inte är styrkt, att denna framstår som så kvalificerat allvarlig att den motiverar ett livstidsstraff.

Dom: Svea hovrätt B 10907-21

HD: tillgrepp av gammal olåst moped är ringa brott

En 16-åring och hans kamrat tillgrep en moped och körde den cirka 200 meter innan de stoppades av polis. Både tingsrätten och hovrätten ansåg att brottet var av normalgraden. Högsta domstolen bedömer däremot att tillgreppet utgör ett ringa fall av tillgrepp av fortskaffningsmedel. HD hänvisar bland annat till att det varit fråga om en olåst äldre moped, att det inte uppkommit några skador på den, att risken för skador förefaller ha varit liten och att gärningen framstår som en impulshandling. Påföljden för brottet, och två andra brott, bestämts istället för tingsrättens 30 timmars ungdomstjänst till 40 dagsböter.

Högsta domstolen B 4564-21

Inga hinder mot att utlämna en man till Rwanda för folkmordsåtal

Högsta domstolen förklarar i ett yttrande till regeringen att det inte finns något hinder enligt utlämningslagen för att utlämna en person till Rwanda gällande åtal för folkmord, gärningar som ska ha begåtts 1994. Till utlämningsframställningen från Rwanda bifogades bland annat en utredning som innehöll referat från vittnesförhör med arton personer.

Högsta domstolen menar att en utlämning av mannen inte skulle stå i strid med Europakonventionen eller Barnkonventionen, där man beaktar såväl Rwandas intresse av att kunna lagföra personer som misstänks för inblandning i folkmordet som Sveriges folkrättsliga förpliktelser.

Högsta domstolen framhåller dock att de allvarliga bristerna i Rwandas rättssystem gör att det finns anledning för regeringen att - om den beslutar att lämna ut den eftersökta personen - noga övervaka den rättsliga prövningen.

Falloumi inte förväxlingsbart med Halloumi

Stiftelsen yrkade att registreringen av varumärket Falloumi - för falafel - skulle upphävas med hänsyn till skyddet för den traditionella osten Halloumi. Patent- och marknadsöverdomstolen delar patent- och marknadsdomstolens bedömning att det finns en hög grad av märkeslikhet mellan de motstående märkena som båda avser livsmedel. Halloumi kan enligt Patent- och marknadsöverdomstolen användas som benämning på en viss typ av ost, som ingrediens i rätter eller i kombination med andra ord som benämning på maträtter.

Halloumi bedöms ha låg särskiljningsförmåga för ost och vid en helhetsbedömning finner Patent- och marknadsöverdomstolen att Halloumi inte är förväxlingsbart med Falloumi. Överklagandet avslås.

Strandskydd vs detaljplan - HD beviljar prövningstillstånd

Värmdö Kommun upphävde strandskyddet för att anta en detaljplan - men mark- och miljödomstolen konstaterade att byggrätten rymdes inom den del av fastigheten som var utanför strandskyddat område. Enligt mark- och miljöddomstolen kunde strandskyddet inte upphävas utan att komma i konflikt med strandskyddets syfte och det fanns därför inte förutsättningar att upphäva strandskyddet. Detaljplanen upphävdes.

Mark- och miljööverdomstolen avvisade klagandenas överklaganden och gav inte prövningstillstånd för kommunens överklagande. Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd.

HD återförvisar hyresmål efter rättegångsfel

Hovrätten delade hyresnämndens bedömning att hyresavtalet skulle upphöra och meddelade att beslutet inte fick överklagas. Hyresgästens ombud anförde att han lämnat in handlingar innehållande bevisuppgifter till hovrätten men handlingarna har inte återfunnits i hovrättens akt och beaktades inte vid hovrättens avgörande.

Högsta domstolen anser att det inte finns något som motsäger ombudets uppgift om att han lämnat in kompletterande handlingar till hovrätten. Eftersom det förekommit rättegångsfel beslutar Högsta domstolen att undanröja hovrättens dom och återförvisar målet till hovrätten för ny handläggning.

Nekade hyresvärden tillträde till lägenheten tre gånger - hyresrätten förverkad

Utredningen visar att hyresvärden haft ett befogat intresse av att få tillträde till lägenheten för att filma stammarna från lägenhetens badrum inför planerat underhållsarbete. Det står vidare klart att hyresgästen fått meddelande om respektive tre tillsynstillfällen i god tid innen de skulle ske, men hyresgästen vägrade tillträde till lägenheten.

Hovrätten delar hyresnämndens bedömning att hyresgästen inte haft giltig ursäkt för de nekade tillträdena och då det varit fråga om upprepade förseelser bedöms hyresgästens agerande inte ha varit av ringa betydelse. Hovrätten bedömer att hyresrätten är förverkad. Överklagandet avslås.

Saknades medicinskt underlag för utvisning — svårt sjuk pojke beviljas uppehållstillstånd

Den två och ett halvt år gamla pojken föddes med en livshotande, extremt sällsynt och prognostiskt osäker njursjukdom som kräver högspecialiserad barnmedicinsk kompetens.

Migrationsöverdomstolen konstaterar att den tidigare åberopade landinformationen om tillgången till medicinsk behandling i hemlandet Irak var bristfällig när Migrationsdomstolen utvisade pojken, utredningen som låg till grund för beslutet gav ”inte i alla delar” svar på om nödvändig vård fanns tillgänglig för honom. Det saknades därför, enligt Migrationsöverdomstolen, tillräckligt underlag för att utvisa pojken.

Efter att uppdaterad landinformation tillförts ärendet står det dock klart att den behandling som pojken är i behov av inte finns att tillgå i Irak. Domstolens sammantagna bedömning är att barnets bästa i det här fallet väger tyngre än de motstående - huvudsakligen ekonomiska - intressen som gjorts gällande. Det finns därmed sådana särskilt ömmande omständigheter enligt 5 kap 6 § utlänningslagen. Pojken beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd - beslutet om utvisning upphävs.

Rådmannen i förvaltningsrätten var jävig — flera skattedomar undanröjs

Skatteverket och förvaltningsrätten beslutade bl.a. att beskatta ett bolag för sin andel av ett kommanditbolags resultat för beskattningsåret 2016. Bolaget överklagade och yrkade på att rådmannen i förvaltningsrätten var jävig då hon vid handläggningen av målen var föremål för ett ansöknings- och prövningsförfarande hos Skatteverket med anledning av att hon sökt en tjänst som sektionschef vid myndigheten.

Kammarrätten i Göteborg konstaterar att rådmannen anställdes av Skatteverket sex dagar efter att förvaltningsrätten meddelade sin dom. Även om det inte finns någon indikation som innebär att hennes opartiskhet i subjektiv mening kan ifrågasättas kan omständigheterna enligt kammarrätten, i likhet med Högsta förvaltningsdomstolen avgörande i HFD 2020 ref. 16, rubba förtroendet för hennes oberoende och opartiskhet i objektiv mening. Rådmannen har därför varit jävig. Förvaltningsrättens avgörande undanröjs och målen visas åter dit för ny prövning.

Ett flertal andra mål med kopplingar till det aktuella bolaget återförvisas till förvaltningsrätten av samma skäl.

Man sköts med 18 skott - två unga män frias från mordförsök i Malmö

I november 2020 sköts en man på Hyacintgatan i Malmö med 18 skott och fick livshotande skador - mannen överlevde men blev halvkroppsförlamad och fick andra kvarstående men. Två män, 19 och 24 år gamla, åtalades för försök till mord och medhjälp till försök till mord. De åtalades också för grovt vapenbrott för att ha hanterat vapnet som användes vid mordförsöket.

Malmö tingsrätt frikänner nu båda männen för delaktighet i mordförsöket. Den yngre mannen döms dock för grovt vapenbrott. Enigt domstolen finns det inte någon direkt bevisning som styrker att männen skjutit mot brottsoffret eller deltagit vid planering och utförande, utan endast en samling indirekt bevisning som varken var för sig eller tillsammans utesluter delaktighet av andra gärningsmän.

Tingsrätten anser att det grova vapenbrottet har ett straffvärde på två års fängelse, men eftersom mannen endast var 18 år vid brottet och varit häktad med restriktioner i elva månader bestäms påföljden till tio månaders fängelse.

Flera fängelsestraff för grova bidragsbrott i mångmiljonklassen

En 68-årig man med postpolio uppgav för Försäkringskassan att hans rörelseförmåga stadigt försämrades vilket innebar att hans assistansbehov utökades och hans assistansersättning höjdes. De assistenter han anlitade var anställda av ett assistansbolag som ägdes av hans ena son,  två andra söner var också involverade i bolaget. Efter att det kommit fram att 68-åringen hade lämnat oriktiga uppgifter om bland annat sitt hälsotillstånd och sitt behov av assistans påbörjade Försäkringskassan en utredning.

Det visade sig att han på på grund av vilseledande upppgifter sedan 2011 fått utbetalt drygt 17 miljoner kronor i assistansersättning. Av totalt åtta tilltalade dömer Attunda tingsrätt nu mannen och hans hustru till tre år och tre månaders fängelse vardera för grovt bidragsbrott respektive medhjälp samt försök till bedrägeri. De tre sönerna döms till grovt bidragsbrott för sin medverkan till flera av utbetalningarna. Samtliga döms till mellan tre och fyra års fängelse. Av tre andra tilltalade döms två till villkorlig dom och böter respektive skyddstillsyn och samhällstjänst.

Statistik om motorcykelolyckor lämnas inte ut till motorcykelförbund

En representant för ett motorcykelförbund begärde ut statistisk avseende olyckor med motorcykel under perioden 1 januari 2015 – 31 juli 2021 från Transportstyrelsens system STRADA. Som skäl för begäran framfördes att statistiken ska användas i ett remissvar till Trafikverket. Transportstyrelsen avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna omfattas av sekretess.

Kammarrätten instämmer nu i Transportstyrelsens bedömning, och framhåller att det även med beaktande av förbundets syfte med att ta del av uppgifterna inte står klart att det inte går att identifiera enskilda personer utifrån materialet. Det går därför inte med säkerhet att säga att uppgifterna kan röjas utan att den eller någon närstående till denne lider men eller skada.

Många fel när högskola stängde av student

Justitieombudsmannen, JO, kritiserar Högskolan i Dalarna för en rad brister i hanteringen av ett ärende där en student stängdes av. I ett e-postmeddelande till studenten fick veta att han stängts av pga av störande beteende och att avstängningen började gälla samma dag. Högskolan kritiseras nu för bristfällig beslutsunderrättelse, för att inte ha lämnat handlingar till förvaltningsrätten vid överklagandet av beslutet och för bristande samverkan med förvaltningsrätten.

 

Tusentals anmälningar om barnfridsbrott på bara ett halvår

Den nya lagen om barnfridsbrott trädde i kraft den 1 juli 2021. En sammanställning som SVT har gjort visar att över ett mycket stort antal polisanmälningar har inkommit sedan dess – 3 339 stycken på bara ett halvår. Detta är långt fler än man räknade med under förarbetena.

– I utredningen som lagstiftningen bygger på beräknade man ungefär 4 000 anmälningar per år. Om utvecklingen är matematiskt linjär skulle det leda till 7 – 8 000 ärenden på ett år, säger Eva-Maria Persson, överåklagare vid utvecklingscentrum väst, till SVT.

Barnfridsbrottet gör det straffbart att låta barn bevittna vissa typer av brott eller försök till dessa. Detta innebär att det är en förutsättning för brottet det även finns ett grundbrott – till exempel misshandel.

Det är inte bara anmälningarna som är många till antalet, visar SVT:s sammanställning. Mindre än en månad efter det att lagen trädde i kraft föll den första domen där barnfridsbrott var ett av de åtalade brotten. Totalt har ett sextiotal domar fallit sedan den 29 juli 2021 – fyrtio av dem med fängelse som påföljd.

Låg namnlikhet och olika branscher - yrkande om hävning avslås

Publicus Holding ansökte om administrativ hävning av One Publicus Fastighets företagsnamn med hänvisning till förväxlingsrisk. Patent- och marknadsdomstolen konstaterar att det finns tydliga skillnader mellan företagsnamnen och företagen verkar inte inom samma bransch. Sammantaget finner patent- och marknadsdomstolen att namnlikheten är låg och då det inte är visat att företagens verksamheter är av liknande slag finns ingen förväxlingsrisk. Yrkandet om hävning avslås

Innehav av modifierad tårgaspistol under narkotikapåverkan inte grovt vapenbrott

När polisen stoppade den narkotikapåverkade mannen på E4:an gjordes flera fynd i hans bild. Dels hittades en halvautomatisk tårgaspistol som modifierats till ett skarpt skjutvapen, dels 11,9 gram amfetamin, 7,5 tabletter Diazepam och 14 tabletter Alprazolam.

Mannen fälldes i tingsrätten för grovt vapenbrott. Detta mot bakgrund av att han innehaft vapnet narkotikapåverkad med narkotikan lätt åtkomligt i sin bil. Hovrätten ändrar nu rubriceringen av vapenbrottet och sänker påföljden från två år och två månaders fängelse till fängelse i 1,5 år.

Enligt hovrätten talar visserligen omständigheterna för att brottet ska rubriceras som grovt. Samtidigt konstaterar hovrätten att vapnet varit oladdat och att någon ammunition inte påträffats. Vapnet har inte heller varit särskilt kraftfullt och har haft vissa funktionsbrister. Det har inte heller framkommit annat än att narkotikan har innehafts för eget bruk. Sammantaget anser hovrätten att brottet ska rubriceras som vapenbrott av normalgraden.

Nytt justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen

Regeringen har utnämnt rättschefen Magnus Medin till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Magnus Medin är sedan 2012 rättschef i Justitiedepartementet. Dessförinnan arbetade han i sammanlagt 14 år i samma departement, som rättssakkunnig, kansliråd, ämnesråd och sedermera departementsråd och chef för enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt.

Magnus Medin tillträder som justitieråd den 14 februari 2022.

Gåvobrev ogiltigt - påstådd gåvogivare bedöms inte ha undertecknat

Klaganden gjorde gällande att hon fått fastigheten av gåvogivaren och åberopade ett gåvobrev som ska ha skrivits under när gåvogivaren befann sig på ett ålderdomshem. Motparten påstod emmertid att gåvogivaren inte undertecknat gåvobrevet varför det är ogiltigt.

Vittnen har berättat att gåvogivaren på grund av sjukdom behövde hjälp att hålla och greppa en penna samt hade svårigheter att skriva. Namnteckningen på gåvobrevet är väldigt annorlunda vid en jämförelse med namnteckningen på framtidsfullmakten. Hovrätten finner att den påstådda gåvogivaren inte har undertecknat gåvobrevet. Gåvobrevet är därför ogiltigt - hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Fälls även i hovrätten för grovt vapenbrott med AK-47:a som dödade 12-årig flicka

Tingsrätten dömde tre män för grovt vapenbrott avseende tre vapen i samband med en inspelning av en musikvideo, varav ett av vapnen även kunde kopplas till dödsskjutningen av en 12-årig flicka i Norsborg den 2 augusti 2020. I samma dom prövade tingsrätten ytterligare åtal för bland annat grovt vapenbrott, och domstolen dömde sammanlagt fem män för bland annat grovt vapenbrott. Påföljderna bestämdes till mellan ett år och två månaders och 5,5 års fängelse.

Efter tingsrättsdomen lade åklagaren fram ytterligare utredning bland annat i form av beslag av den i målet AK-47:an samt information från den krypterade chattjänsten SKY ECC. Hovrätten anser att det nu är klarlagt att samtliga vapen som fanns med vid inspelningen av musikvideon var riktiga skjutvapen och inte replikor, och att de åtalade visste om detta. Därmed anser hovrätten det visat att sammanlagt fem vapen användes vid olika tillfällen under inspelningen av musikvideon.

Hovrätten skärper påföljden för en av männen från ett år och två månaders till 2,5 års fängelse och sänker den för en annan från 5,5 till fem års fängelse. I övrigt fastställer hovrätten tingsrättens dom.

HD prövar skadestånd efter flera förtal på Facebook

I två Facebookgrupper delade kvinnan ett inlägg som innehöll påståenden om att en man - som bland annat sysslade med näthatsgranskning - bland annat var en djurplågare, bluffmakare, mytoman och "värsta sortens bedragare" och att han i sin tidigare tjänst som polis trakasserat människor och missbrukat polisens datasystem.

Tingsrätten dömde kvinnan för förtal samt att betala skadestånd till mannen. Kvinnan överklagade i skadeståndsdelen och hävdade att mannen redan kompenserats genom skadestånd från andra som också fällts för förtal av honom. Hovrätten bedömde att en inte obetydlig del av kränkningen låg i att uppgifterna i inlägget hade spridits på Internet. I just det avseendet utgick hovrätten, i linje med vad kvinnan hävdat, att mannen redan hade berättigats till viss skadeståndsersättning - ersättningen för kränkningen begränsades därför till 5 000 kronor.

Kvinnan överklagade igen och Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd i ärendet.

Urmakare i lyxsegmentet får betala mångmiljonavgifter för bristande penningtvättkontroller

Vid tillsyn kom länsstyrelsen fram till att tre bolag som sålde mycket exklusiva och dyra armbandsur inte hade fullgjort sina skyldigheter att se till att deras verksamheter inte utnyttjades för penningtvätt och finansiering av terrorism. Bolagen hade bland annat haft en omfattande kontanthantering med mycket höga belopp men saknat rutiner för kundkännedom, och inte bedömt vilka risker för penningtvätt som verksamheten kunnat medföra.

Länsstyrelsen ansåg att bolagens överträdelser hade varit av stor omfattning, rört höga belopp och skett systematiskt och att de därför skulle betala sanktionsavgifter. Förvaltningsrätten gjorde i stort sett samma bedömning men sänkte sanktionsavgifterna för två av bolagen.

Kammarrätten ändrar nu förvaltningsrättens domar gällande dessa två bolag och anser att överträdelserna har varit så allvarliga att det motiverar högre sanktionsavgifter, som landar på 8,5, 2,2 och 6 miljoner kronor.

HD nekar utlämning av turkisk chefsredaktör

Turkiet begärde att en 43-årig turkisk medborgare, som sedan 2017 har uppehålls- och arbetstillstånd som flykting i Sverige, ska utlämnas till Turkiet för en rättslig prövning. 

Turkiet har framfört att mannen är misstänkt för brottet medlemskap i en väpnad terroristorganisation. I egenskap av chefsredaktör för en tidning ska han, enligt anklagelserna, haft samröre med högt uppsatta personer inom den s.k. Gülenrörelsen och i den funktionen fungerat som ett språkrör för organisationen ifråga. 

Högsta domstolen (HD) framhåller att misstankarna är kopplade till mannens arbete som journalist och att de påstådda gärningarna inte motsvarar brott enligt svensk lag. Det finns därför hinder mot utlämning enligt 4 § utlämningslagen. HD framhåller vidare att inget annat framkommit än att skälen för flyktingstatus kvarstår.

HD prövar mål om skadeståndskrav efter uppsägning

Käranden väckte talan mot bolaget och yrkade ersättning om 287 230 kr avseende bl.a. skadestånd, löneavdrag, semesterersättning och pension. Bolaget anförde att käranden fått allt som han haft rätt till i enlighet med hans anställningsavtal.

Parterna kom under förhandlingarna fram till en överenskommelse där bolaget skulle betala 200 000 kr och käranden åtog sig att återkalla sin talan. Tingsrätten fann att överenskommelsen skulle tolkas så att den omfattade alla parternas mellanhavanden - käranden bedömdes därför inte ha rätt till ytterligare skadestånd med anledning av uppsägningen. Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

JO-kritik mot kroppsvisitering på apotek

Polisen kritiseras av Justitieombudsmannen, JO, för hur en kroppsvisitation i samband med misstanke om narkotikabrott genomfördes. Det var en polispatrull som fattade misstankar mot en person som befann sig på ett apotek. Patrullen kände igen mannen från narkotikasammanhang, han uppfattades som undvikande och vägrade på uppmaning att ta händerna ur fickorna. Enligt JO räcker inte det för att mannen ska ses som skäligen misstänkt för narkotikabrott.

Hänsynsprincipen innebär bl.a. att diskretion ska iakttas vid användningen av ett tvångsmedel. Enligt JO framstår det som direkt olämpligt att polisen sökte igenom mannens kläder inför andra personer på apoteket. JO kritiserar även att beslutet om kroppsvisitation togs av en polis, och inte av en undersökningsledare, trots att det inte var ett brådskande fall.

Makar döms för yxmord på kusin under spritfest i Mariestad

Under en spritfest natten mot den 21 februari 2021 i Mariestad mördades en kvinna med kniv- och yxhugg på underarmarna, halsen och i huvudet. Kvinnan var då tillfälligt inneboende hos sin kusin och dennes man, vilka båda hade missbruksproblem, mannen hade dessutom allvarliga psykiska problem.

Under utredningen framkom att det förekommit viss svartsjuka från kusinen mot kvinnan. Makarna åtalades för mord. Genom teknisk bevisning och olika vittnesmål fann tingsrätten åtalet mot dem båda styrkt i alla delar. Efter att de båda genomgått rättspsykiatrisk undersökning konstaterar tingsrätten att mannen såväl vid tiden för gärningen som vid undersökningen haft en allvarlig psykisk störning. Kvinnan bedöms däremot inte ha begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning och anses inte heller lida av en en sådan störning idag. 

I enlighet med detta bestäms påföljderna till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för mannen och 18 års fängelse för kvinnan.

Upphäver förordnande om umgänge - risk att skyddad vistelseort röjs

Utredningen visar att pappan dömts för misshandel och olaga hot mot sin f.d. sambo (mamman) och deras son samt att mamman och barnen bor på skyddad ort. Tingsrätten beslutade att mamman skulle ha ensam vårdnad om dottern och att dottern skulle ha rätt till umgänge med pappan varannan söndag.

Mamman yrkade att förordnandet om umgänge skulle upphävas eftersom det inte var förenligt med dotterns bästa, samt att det fanns risk för att dottern eller någon i familjen skulle utsättas för fara eller övergrepp i samband med umgänget med pappan. 

Hovrätten finner att det inte är förenligt med dotterns bästa att i dagsläget besluta om umgänge mot hennes vilja - och att detta skulle medföra risk för att familjens bostadsort avslöjas. Hovrätten upphäver tingsrättens dom i denna del.

Är en kommunal lantmäterimyndighet en myndighet enligt TF?

Lantmäterimyndigheten avslog sökandens begäran att få ta del av uppgifter om ett samtal i ett visst ärende mellan ett tekniskt råd i mark- och miljödomstolen och en förrättningslantmätare vid lantmäterimyndigheten i kommunen.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelar nu prövningstillstånd huruvida en kommunal lantmäterimyndighet är en myndighet i den mening som avses i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. HFD förordnar också att Lantmäteriet ska avge yttrande i målet. Även kommunen och Sveriges Kommuner och Regioner bereds tillfälle att avge yttrande.

Gråt-skrattande emojis i sms med bombhot hjälper inte – fälls för olaga hot

”Hallå du får ta bort fläkten från fönstret, kunde lika bra kasta en bomb där inne” – så löd ett sms som mannen skickade till sin före detta sambo. Mannen hade strax därefter även sänt en film från kvinnans gata med texten ”passa dig bitch”.

Mannen hävdade att det första meddelandet bara var en oskyldig referens till en tidigare händelse då en kompis till paret slängt en sten från gatan på fläkten i fönstret. Kvinnan hade däremot upplevt meddelandet som hotfullt och blivit rädd, och hävdade dessutom att händelsen med fläkten aldrig inträffat.

Tingsrätten godtog mannens förklaring - men hovrätten dömer honom nu för olaga hot till 60 dagsböter. Efter att ha tagit del av ytterligare sms står det enligt hovrätten klart att det meddelande som mannen skickade till kvinnan inte var på skämt utan i avsikt att skrämma henne. Detta får ytterligare stöd av de meddelanden som han skickade till henne senare samm. Att han även lagt till ett flertal gråt-skrattande emojis i sina meddelanden förändrar inte bedömningen.

Svårt att kontrollera ofrivillig drogpåverkan efter ett år – frias från våld mot ordningsvakter

När två ordningsvakter skulle omhänderta en kvinna som var stökig på ett nöjesställe sparkade och slog hon dem. Kvinnan åtalades och fälldes i tingsrätten för misshandel och våld mot tjänsteman - men nu friar hovrätten. Skälet är att det vid utredningen, där vakterna hörts redan i samband med händelsen men kvinnan först ett år senare, inte varit möjligt att undersöka om hon, vilket hon själv påstått, hade blivit ofrivilligt drogad, vilket skulle kunnat vara en förklaring till hennes beteende. Detta får enligt hovrätten dock visst stöd av uppgifter från ordningsvakterna och entrévärden.

Det är enligt hovrätten främst den mycket långa tid som gått från det att händelsen inträffade till dess att kvinnan fick vetskap om att hon var misstänkt för brott som har medfört att hennes invändning i stort sett inte längre går att kontrollera. Eftersom den långa tidsfördröjningen inte beror på henne kommer hovrätten, till skillnad från tingsrätten, fram till att kvinnans invändning om att hon blivit ofrivilligt drogad inte kan lämnas utan avseende.

HD: inte försvarligt att utmäta bostad - barnens intresse väger tyngre

För betalning av klagandens skulder beslutade Kronofogdemyndigheten att utmäta hennes fastighet och ett pantbrev uttaget i fastigheten. Fastigheten är bostad för kvinnan och hennes sex barn. Flera av barnen har funktionsnedsättningar och särskilda behov. Kvinnan anförde att det skulle innebära stora svårigheter att hitta en annan rimlig bostad för familjen i området där barnen vuxit upp och går i skolan. En tvångsförsäljning av fastigheten skulle enligt Högsta domstolen ge ett överskott på ungefär 85 000 kr till de nio borgenärerna som har sammanlagda fordringar om ungefär 250 000 kr. Högsta domstolen bedömer - vid en avvägning mellan borgenärernas intresse att utnyttja fastighetens värde och barnens intresse av att inte behöva lämna sin hemmiljö - att en utmätning inte kan anses försvarlig. Beslutet om utmätning hävs.

Den förre Elfsborgsspelaren fälls för mutbrott

Under våren och sommaren 2019 tog den dåvarande målvakten i division tre-klubben Kvarnby IK emot sammanlagt drygt 44 000 kronor för att underprestera i sex seriematcher. Vid samma tid kom en tidigare allsvensk fotbollsspelare i Elfsborg överens med två personer, varav en var samma person som i Kvarnby, om att ”ta ett gult kort” i en match mot Kalmar FF i utbyte mot ett lån på 300 000 kronor. Hovrätten dömer nu samtliga fyra tilltalade till villkorlig dom.  I delen avseende Elfsborg gör hovrätten en annan bedömning än tingsrätten, som frikände de tilltalade. Ett av skälen är att det i nära anslutning till matchen öppnades 27 nya spelkonton av personer med koppling till de två personer som skulle ordna lånet. Från bland annat alla dessa spelkonton satsades pengar på att fotbollsspelaren skulle få en varning under matchen. Hovrätten anser det därmed bevisat att ett syfte med spelfusket var att finansiera lånet till fotbollsspelaren. Utlåningen skulle i sin tur generera en vinst om 100 000 kronor för utlånarna. Fotbollsspelaren döms för tagande av muta och spelfusk och de två personer som erbjöd lånet döms för givande av muta och spelfusk.

HD: Aktivitetscenter bedöms ha vidtagit rimliga åtgärder för att förebygga skador

När kvinnan besökte ett aktivitetscenter med sina barn så fick hon en fraktur på sin fotled efter att ha hoppat i en hoppgrop. Kvinnan yrkade att det skulle fastställas att bolaget var skadeståndsskyldigt för skadan. Tingsrätten ogillade talan - men hovrätten fann att kvinnan i tillräcklig grad visat att bolaget brustit i tillsyn och därigenom agerat oaktsamt. Det står enligt Högsta domstolen klart att kvinnan landade i hoppgropen med fötterna först, vilket avvek från de anvisningar som fanns vid hoppgropen. Utredningen ger inte stöd för att det skulle ha varit otillräckligt lufttryck i kudden på gropens botten utan skadan måste enligt Högsta domstolen berott på hur hoppet utfördes. Bolaget hade en anställd som övervakade gropen och gav klartecken inför varje hopp och där fanns tydliga anvisningar. Sammantaget finner Högsta domstolen att bolaget får anses ha vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder.

Fornlämningar stoppar meteoritsökning i Gävleborgs län

Länsstyrelsen avslog ett bolags ansökan om generellt tillstånd att använda metallsökare avseende meteoritsökning inom hela Gävleborgs län. Skälen var att området inte var tillräckligt avgränsat för att länsstyrelsen skulle kunna göra en tillfredsställande prövning av om verksamheten innebar en hög risk för fornfynd eller skador på fornlämningar. Förvaltningsrätten ändrade beslutet och beviljade tillstånd - men kammarrätten fastställer länsstyrelsens beslut. Utredningen ger visserligen inte stöd för att länet har en sådan utbredning av kända fornlämningar och möjliga fornfynd att området kan betraktas som ett av de fyndtätaste i landet. Eftersom bolagets ansökan avser ett omfattande geografiskt område anser kammarrätten att det ändå finns risk för att fornlämningar skadas.

Inte visat att samlag efter fest var ofrivilligt – frias från våldtäkt

Kvinnan åkte hem till sin bostad tillsammans med en man som hon träffat på en fest - där de enligt kvinnan hade sex mot hennes vilja. Mannen hävdade å sin sida att han haft svårt att bedöma hur mycket kvinnan hade druckit men att hon varit aktiv i konversationen när de talade med varandra, att hon inte vinglat och han inte behövt stödja henne när hon gick, och att samlaget varit frivilligt. Tingsrätten fällde mannen men hovrätten friar nu mannen från våldtäkt. Visserligen talar vittnesuppgifter, om hur kvinnan agerat och mått efter händelsen, för att det inte var fråga om en frivillig händelse. Men enligt hovrätten har de uppgifter hon lämnat om det inträffade för sina vänner varken varit konkreta eller tillräckligt detaljerade för att ge ett starkt stöd för hennes berättelse. Detta ställt mot mannens berättelse och vittnesmål. Hovrätten sammantagna bedömning är att den presenterade utredningen inte är tillräcklig för att kvinnans berättelse ska kunna läggas till grund för prövningen.

Tre års fängelse fastställs för spioneri mot Scania och Volvo

Den 47-årige civilingenjören arbetade som konsult på Volvo personvagnar och Scania. Under 2016 fick han kontakt med en rysk ambassadtjänsteman och de två började träffas med viss regelbundenhet, fram tills han greps vid ett möte med ambassadtjänstemannen på en restaurang i Stockholm i februari 2019 - misstänkt för att ha kopierat och sålt hemlig information från både Volvo och Scania. Mannen åtalades och fälldes i tingsrätten för spioneri. Tingsrätten fann det styrkt att han kopierat hemlig information från både Volvo och Scania, att han överfört denna på bland annat USB-minnen som han överlämnat till den ryske ambassadtjänstemannen. Det ansågs också klarlagt att han varit fullt medveten om att uppgifterna skulle komma Ryssland till del, samt att han vid mötena även regelbundet mottagit kontanter som ersättning för informationen. Påföljden bestämdes till tre års fängelse. Även hovrätten anser spioneri bevisat. Men till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att även uppgifterna från Volvo är sådana att de kan medföra men för Sveriges säkerhet om en främmande makt får del av dem. Påföljden fastställs till tre års fängelse.

Tillitsfullmakt binder sambo som lånat ut sitt BankID

I syfte att sambon skulle betala hans del av hushållets räkningar lämnade han sitt BankID till sambon, men utan hans vetskap använde hon BankID:t för att ta upp lån. Kreditgivaren ansökte om betalningsföreläggande mot mannen som bestred betalningsskyldighet. Underinstanserna ansåg att sambon gått utanför sin behörighet att företräda mannen och att han inte var betalningsskyldig som låntagare. Låneavtalet ingicks med användande av motpartens BankID som svarade mot högt ställda säkerhetskrav och Högsta domstolen finner att bolaget hyst en befogad tillit till att BankID:t användes av en behörig person. Det är uppenbart att mannen måste ha insett att tredje man skulle uppfatta rättshandlingar som företogs med BankID:t som att de hade företagits för hans räkning. Omständigheterna gav upphov till en tillitsfullmakt som enligt Högsta domstolen gav sambon behörighet att ta lånet för mannens räkning. Han är därför betalningsskyldig för lånet

Påföljden påverkas av sen lagföring - HD ändrar till villkorlig dom

En man dömdes i september 2018 till en månads fängelse för grovt rattfylleri efter att ha kört bil på Gotland sommaren 2017 med en alkoholkoncentration i blodet på 1,82 promille. Sedan tog det ytterligare tre år att lagföra honom i de två ytterligare instanserna – hovrätten och Högsta domstolen – där HD nu ändrar påföljden till villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst. HD bedömer att en tidsutdräkt på omkring fyra år mellan brottstidpunkt och slutlig dom i ett mål om grovt rattfylleri får betraktas som en ovanligt lång tid för lagföring. Tidsutdräkten anses inte vara följden av sådan långsam handläggning som kränkt den tilltalades rätt till prövning inom skälig tid. Enligt HD kan den däremot beaktas i ljuset av andra omständigheter – i det här fallet att mannen har samtyckt till samhällstjänst och har förlorat sin anställning - som talar emot ett fängelsestraff vid valet av påföljd

Två domar från HD om förverkande av villkorligt medgiven frihet vid ny brottslighet

Högsta domstolen avgjort två mål som gäller förverkande av villkorligt medgiven frihet för den som efter ett tidigare fängelsestraff har begått ny brottslighet. Det ena målet gäller en person som dömts till fängelse i två år och som knappt tre månader efter den villkorliga frigivningen begick ett narkotikabrott med straffvärde på en månad. Det andra målet gäller en person som dömts till fängelse i tio år för bland annat grovt narkotikabrott och som i slutet av prövotiden, som var nästan fyra år, begick mycket allvarlig brottslighet med ett straffvärde på fyra år. I det första målet har HD förklarat en månad av den villkorligt medgivna friheten förverkad, och i det andra målet förklarat 1,5 år av den villkorligt medgivna friheten förverkad.

Socialnämnden har rätt att föra talan om fastställelse av moderskap

Trots avsaknad av regler som ger en socialnämnd rätt att föra ett barns talan i mål om fastställande av moderskap får socialnämnden i Filipstad rätt att föra en sådan talan enligt ett beslut av Högsta domstolen. Beslutet rör ett syskonpar som fick en god man när de kom till Sverige. Därefter kom en kvinna som påstod att hon var barnens mor, men den gode mannen förde inte barnens talan om fastställande av moderskap vid domstol. Socialnämnden väckte då  talan för barnens räkning men det avvisades av både tingsrätten och hovrätten med hänvisning till att endast gode mannen fick föra en sådan talan. Att en socialnämnd kan väcka talan om faderskap tillsammans med barnens rätt att få klarhet om sitt ursprung gör att HD ger nämnden rätt att föra talan om moderskapet. Målet visas nu åter till tingsrätten.

Advokat utesluts ur samfundet efter flera uppsåtliga fel

Högsta domstolen fastställer Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnds beslut om uteslutning ut Sveriges advokatsamfund för en advokat som gjort orätt i en rad avseenden i samband med försäljningen av ett tivolibolag. Advokaten företrädde säljaren och utarbetade överlåtelseavtalet. Enligt Högsta domstolen innehöll avtalet flera villkor som var osedvanligt betungande och oförmånliga för köparen. Särskilt anmärkningsvärt var den fullmakt som gav säljaren en i princip obegränsad rätt att alltjämt företräda bolaget. Köparen var oerfaren och saknade insikter om de rättsliga konsekvenserna av avtalet och Högsta domstolen konstaterar att advokaten inte uppmärksammade köparen på eventuellt behov av egen juridisk hjälp. Efter överlåtelsen bistod advokaten säljaren för att pantsätta försäkringsersättning som skulle tillkomma bolaget samt fakturerade oriktigt vid flera tillfällen bolaget för arbete som utförts åt säljaren. 

Försvarare lämnade in överklagande för sent – försutten tid återställs inte

Högsta domstolen avslår en ansökan om återställande av försutten tid för en man vars försvarare lämnat in ett överklagande av en brottmålsdom för sent. Mannen hade i tingsrätten dömts för grov vårdslöshet i trafik och grovt rattfylleri till två månaders fängelse. Försvararen bekräftade att domen på grund av kvardröjande besvär efter tidigare sjukdomar inte hade överklagats i tid. Högsta domstolen framhåller att mannen varit delaktig att ta fram en överklagandeskrift och även tagit del av ett utkast till den. Överklagandet var också färdigställt i god tid innan överklagandetiden löpt ut. Klaganden har visserligen inte haft skäl att betvivla att försvararen avsåg lämna det i tid men dessa förhållanden utgör inte laga förfall och ansökan om att återställa försutten tid kan inte bifallas.

Föreningsstämma saknar behörighet att besluta om förtida upphörande av särskild granskning

Endast Bolagsverket bedöms ha möjlighet att besluta om att en särskild granskare ska entledigas från sitt uppdrag i förtid och Högsta domstolen finner att en stämma i en bostadsrättsförening handlat utanför sin behörighet när den ändå beslutat om det.  Bolagsverket hade utsett en särskild granskare efter beslut om att tillsätta en sådan på en tidigare stämma. Vid den senare föreningsstämma beslutades att den särskilda granskningen skulle upphöra. En medlem hade inte tillerkänts rösträtt vid den senare stämman med hänvisning till att hon inte betalat sina avgifter. Hon överklagade stämmobeslutet och Högsta domstolen konstaterar att det saknas reglering i lag gällande avslut i förtid av granskning men finner att det är möjligt att entlediga en särskild granskare från sitt uppdrag i förtid. Stämman har dock inte kompetens att besluta om särskild granskning, det har endast Bolagsverket, och saknar därför behörighet att besluta om förtida upphörande av granskning.

Smet från dotterns krock under övningskörning

När mannen var ute och övningskörde med sin dotter råkade dottern krocka med ett trafikljus som skadades och även orsakade repor och en punktering på bilen. Efter påkörningen kördes bilen till en intilliggande bensinmack, men utan att olycksanmälan gjordes. När ett vittne som sett det hela kontrollerade om skadeanmälan gjorts, men fick veta att så inte skett, anmälde han händelsen.

Åtalad för smitning från trafikolycksplats förklarade pappan att han inte anmält händelsen eftersom han inte sett någon skada på trafikljuset eller refugen. Tingsrätten friade mannen, men hovrätten gör nu en annan bedömning och dömer pappan till 40 dagsböter.

Hovrätten gör bedömningen utifrån den relativt omfattande skadebilden på bilen, att det även uppstått betydande skador på trafikanordningen samt att kollisionen med trafikljuset därför måste ha skett med en inte obetydlig kraft. Eftersom pappan även gått ur bilen för att göra en kontroll av skadorna kan det enligt hovrätten inte rimligen ha undgått honom att det i samband med kollisionen uppstått skador även på trafikljuset.

Körde bil utan körkort - slipper betala till brottsofferfonden

Kvinnan höll på att ta svenskt körkort när hon åtalades och dömdes för olovlig körning. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter. Kvinnan överklagade och yrkade att hon skulle frikännas eller att hon i vart fall inte skulle behöva betala böter och avgift till brottsofferfonden. Högsta domstolen meddelade enbart prövningstillstånd beträffande frågan om erläggande av avgift enligt lagen om brottsofferfond och ändrar nu endast hovrättens dom på det sättet kvinnans skyldighet att betala avgiften undanröjs.

HD höjer skadestånd till offer för chicken-race

Hovrätten dömde motparterna för grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada, grovt brott, för att i varsin personbil ha deltagit i ett sk. chicken-race som slutade med en allvarlig kollision. En passagerare skadades allvarligt och befinner sig fortfarande i ett vegetativt tillstånd motsvarande medicinsk invaliditet om 99 procent. Passageraren och hennes föräldrar yrkade att motparterna skulle förpliktas att betala skadestånd till dem. Högsta domstolen (HD) finner att den i praxis fastställda schablonen om 125 000 kr bör vara utgångspunkt för ersättningen. Eftersom det inte funnits uppsåt att beröva passageraren livet sätts ersättningen till henne till 110 000 kr som motparterna ska betala solidariskt. För föräldrarna bör i stort sett dubbel schabloniserad anhörigersättning utgå. HD finner att 50 000 kr vardera är skäligt för deras psykiska lidande.

HD - villkorlig dom för stöld av ryggsäck

Tillsammans med en annan person stal mannen en ryggsäck som en kafébesökare hade lagt på golvet intill sin stol och som innehöll bland annat kreditkort och kläder. Högsta domstolen (HD) har nu bestämt påföljden till villkorlig dom för grov stöld. När straffbestämmelsen om grov stöld ändrades 2017 togs det upp att tillgrepp av en sak som någon haft i sin omedelbara närhet särskilt skulle beaktas. Enligt HD finns det däremot bara ett begränsat utrymme för att i rättspraxis bestämma att nya brottstyper ska leda till korta fängelsestraff med hänvisning till brottets art. I lagstiftningsärendet från 2017 görs inte heller några uttalanden om att brottet ska leda till fängelse med hänvisning till brottets art. HD anser därför att det inte finns underlag för att uttala att stöld av saker i någons omedelbara närhet har samma speciella karaktär som till exempel fickstölder. Slutsatsen blir därför att grov stöld genom tillgrepp av sak som någon hade i sin omedelbara närhet inte ska anses vara av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd.

Socialtjänsten gjorde otillåtet hembesök

Socialnämnden Nordost i Göteborg kritiseras av Justitieombudsmannen, JO, för att två handläggare gjort ett oanmält hembesök hos en barnfamilj utan att det fanns skäl för det. Besöket gjordes efter att en orosanmälan gjorts mot föräldrarna som nyss fått barn då nämnden inte ville ge paret möjlighet att ge en tillrättalagd bild av förhållandena i hemmet. JO uttalar att utrymmet för oanmälda hembesök är mycket begränsat och endast bör godtas i undantagsfall, t.ex. om socialtjänsten befarar att det föreligger en nödsituation. Det var emellertid inte fallet rörande barnfamiljen varför samtycke krävdes. Möjligheten till samtycke måste enligt JO också vara reellt, det får inte vara så att den enskilde samtycker för att hen känner sig tvingad till det.

Protester när egna pengar förbjöds på fängelser

Justitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot Kriminalvårdens beslut i februari 2020 att förbjuda intagna på fängelser och häkten att ta emot eller inneha andra pengar än sådana som betalas ut av Kriminalvården. Det var generaldirektören själv som tagit beslutet vilket ledde till en mängd klagomål till JO från de intagna. Enligt JO är det rättsosäkert att införa den nya regleringen på annat sätt än genom en ändring i myndighetens författningssamling, KVFS. Dessutom framgick inte innebörden av beslutet fullt ut och vissa frågor om utbetalning av ålderspensioner var inte heller lösta. Förbudet har lett till att många intagna har betydligt mindre pengar att röra sig med och vilket gjort att ersättning för sysselsättning har blivit mer betydelsefullt samtidigt som bristen på sysselsättning i häkten och anstalter är mycket bekymmersam.

Tillsyn av bin omfattas av jävsregler

Länsstyrelsen i Östergötland kritiseras av Justitieombudsmannen, JO för att varken ha tagit ställning till en jävsinvändning mot en bitillsyningsman eller att ha vidarebefordrat jävsinvändningen till syningsmannen. JO granskning kom av att bitillsynsmannen även var biodlare och sålde honung på samma marknader som den som anmält jäv. Bitillsynsmän förordnas av och är underställda länsstyrelsen och ersätts enligt en särskild taxa. Uppdraget kan när som helst återkallas av länsstyrelsen. Enligt JO ska bitillsynsmän ses som individer till vilka förvaltningsuppgifter har överlåtits med stöd av lag på det sätt som anges i 12 kap. 4 § regeringsformen och grundlagens krav på objektivitet gäller i deras tillsynsverksamhet.

HD: avtal var inte samtycke till avsteg från FBL:s ersättningsregler

Enligt ett exploateringsavtal mellan mannen och kommunen skulle mannen utveckla markområdet med gator och anläggningar och därefter överlåta den mark där anläggningar anlagts till kommunen för 1 000 kr. I samband med ansökan om fastighetsreglering från mannens bolag (motparten) gjorde motparten gällande att villkoret i avtalet inte skulle gälla men Lantmäteriet bestämde ersättningen utifrån avtalet istället för att tillämpa FBL. Högsta domstolen finner att avtalet inte är så nära knutet till förrättningsförfarandet att finns förutsättningar att göra avsteg från ersättningsbestämmelserna i FBL.

 

HFD beslutar att förvar ska bestå i säkerhetsärende

Mannen beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige 2007. I juni 2021 togs mannen i förvar på beslut av Säkerhetspolisen med stöd av 9 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll (LSU). Samma dag ansökte Säkerhetspolisen hos Migrationsverket om att mannen skulle utvisas från Sverige med hänvisning till att det var särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet. Migrationsverket beslutade att mannen skulle utvisas och att han fortsatt skulle hållas i förvar. Beslutet överklagades till regeringen. Migrationsöverdomstolen beslutade att mannen skulle kvarhållas i förvar och anförde även att regeringen borde fastställa Migrationsverkets beslut. Ansvarigt statsråd beslutade att mannen skulle hållas kvar i förvar. Regeringen har ännu inte tagit ställning i frågan om utvisning. Högsta förvaltningsdomstolen bedömer nu att förvaret ska bestå. Domstolen anser att det med hänsyn till uppgifterna i ärendet finns det anledning att anta att mannen kommer att hålla sig undan samt bedriva brottslig verksamhet i Sverige om han tas ur förvar.

HD: Hembudsskyldighet i gåvobrev var inte bindande för fastighetsandel

Genom gåva 1975 fick tre döttrar en tredjedel var av en fastighet. I gåvobrevet angavs att del av fastigheten inte fick säljas utan hembudsskyldighet till övriga gåvotagare eller deras arvingar. Nu har Högsta domstolen (HD) beslutat att en kvinna som i sin tur ärvt en av andelarna från en av de ursprungliga gåvotagarna inte är bunden av hembudsskyldigheten. HD konstaterar att ett överlåtelseförbud som följer med egendomen skulle ha klara nackdelar och riskera att leda till inlåsningseffekter. En inskränkning i förfoganderätt som inte upprepas vid vidareöverlåtelse är enligt HD inte möjlig att knyta till den nya förvärvaren så att även denne skulle vara bunden av inskränkningen.

Föreningsägt aktiebolag inte skattskyldigt för driftbidrag

En ideell förening ansökte om förhandsbesked från Skatterättsnämnden då föreningen avser flytta sin utbildningsverksamhet till ett helägt men ännu ej bildat aktiebolag. Högsta förvaltningsdomstolen gör nu bedömningen att då föreningen genom bidrag avser täcka det underskott utbildningsverksamheten i bolaget förväntas ge ska tillskotten anses utgöra driftbidrag och inte aktieägartillskott. Domstolen gör vidare bedömningen att bolaget är ett allmänt undervisningsverk vilket innebär att bolaget inte kommer att vara skattskyldigt för driftbidragen från föreningen. Slutligen konstaterar HFD att värdet av de tjänster föreningen kommer tillhandahålla bolaget till underpris inte kan betraktas som ringa. Det kan inte heller anses affärsmässigt motiverat att tjänsterna utförs mot en ersättning som understiger marknadsvärdet, varför föreningen ska uttagsbeskattas för tjänsterna. Högsta förvaltningsdomstolen fastställer därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked i de delar som överklagats.

Reducerad moms på digitalt läromedel

Vissa läromedel som tillhandahålls på elektronisk väg ska omfattas av den reducerade mervärdesskattesatsen 6 procent enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Därmed fastställs Skatterättsnämndens förhandsbesked om saken. De digitala läromedlen ifråga var innehålls- och informationsmässigt i princip identiska med motsvarande fysiska läroböcker. Skillnaderna bestod i hur innehållet presenteras för användaren samt av vissa funktioner som bara finns i de digitala läromedlen. HFD bedömer att läromedlen till största delen består av text för läsning och av funktioner som hade kunnat finnas i en motsvarande fysisk publikation, eller som är en följd av det elektroniska tillhandahållandet. Att det fanns ytterligare funktioner i form av meddelandemöjligheter och möjligheter för läraren till digital uppföljning gjorde inte att läromedlen fick ett annat eller betydligt större användningsområde än vad motsvarande tryckta produkter skulle kunna ha. Därmed ska momssatsen för de elektroniska läromedlen vara 6 procent.