Till övergripande innehåll för webbplatsen

NJ Nyheter

Notiser

Påföljden påverkas av sen lagföring - HD ändrar till villkorlig dom

En man dömdes i september 2018 till en månads fängelse för grovt rattfylleri efter att ha kört bil på Gotland sommaren 2017 med en alkoholkoncentration i blodet på 1,82 promille. Sedan tog det ytterligare tre år att lagföra honom i de två ytterligare instanserna – hovrätten och Högsta domstolen – där HD nu ändrar påföljden till villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst. HD bedömer att en tidsutdräkt på omkring fyra år mellan brottstidpunkt och slutlig dom i ett mål om grovt rattfylleri får betraktas som en ovanligt lång tid för lagföring. Tidsutdräkten anses inte vara följden av sådan långsam handläggning som kränkt den tilltalades rätt till prövning inom skälig tid. Enligt HD kan den däremot beaktas i ljuset av andra omständigheter – i det här fallet att mannen har samtyckt till samhällstjänst och har förlorat sin anställning - som talar emot ett fängelsestraff vid valet av påföljd

Straffrätt

Två domar från HD om förverkande av villkorligt medgiven frihet vid ny brottslighet

Högsta domstolen avgjort två mål som gäller förverkande av villkorligt medgiven frihet för den som efter ett tidigare fängelsestraff har begått ny brottslighet. Det ena målet gäller en person som dömts till fängelse i två år och som knappt tre månader efter den villkorliga frigivningen begick ett narkotikabrott med straffvärde på en månad. Det andra målet gäller en person som dömts till fängelse i tio år för bland annat grovt narkotikabrott och som i slutet av prövotiden, som var nästan fyra år, begick mycket allvarlig brottslighet med ett straffvärde på fyra år. I det första målet har HD förklarat en månad av den villkorligt medgivna friheten förverkad, och i det andra målet förklarat 1,5 år av den villkorligt medgivna friheten förverkad.

Straffrätt

Socialnämnden har rätt att föra talan om fastställelse av moderskap

Trots avsaknad av regler som ger en socialnämnd rätt att föra ett barns talan i mål om fastställande av moderskap får socialnämnden i Filipstad rätt att föra en sådan talan enligt ett beslut av Högsta domstolen. Beslutet rör ett syskonpar som fick en god man när de kom till Sverige. Därefter kom en kvinna som påstod att hon var barnens mor, men den gode mannen förde inte barnens talan om fastställande av moderskap vid domstol. Socialnämnden väckte då  talan för barnens räkning men det avvisades av både tingsrätten och hovrätten med hänvisning till att endast gode mannen fick föra en sådan talan. Att en socialnämnd kan väcka talan om faderskap tillsammans med barnens rätt att få klarhet om sitt ursprung gör att HD ger nämnden rätt att föra talan om moderskapet. Målet visas nu åter till tingsrätten.

Social omsorg & Familjerätt

Advokat utesluts ur samfundet efter flera uppsåtliga fel

Högsta domstolen fastställer Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnds beslut om uteslutning ut Sveriges advokatsamfund för en advokat som gjort orätt i en rad avseenden i samband med försäljningen av ett tivolibolag. Advokaten företrädde säljaren och utarbetade överlåtelseavtalet. Enligt Högsta domstolen innehöll avtalet flera villkor som var osedvanligt betungande och oförmånliga för köparen. Särskilt anmärkningsvärt var den fullmakt som gav säljaren en i princip obegränsad rätt att alltjämt företräda bolaget. Köparen var oerfaren och saknade insikter om de rättsliga konsekvenserna av avtalet och Högsta domstolen konstaterar att advokaten inte uppmärksammade köparen på eventuellt behov av egen juridisk hjälp. Efter överlåtelsen bistod advokaten säljaren för att pantsätta försäkringsersättning som skulle tillkomma bolaget samt fakturerade oriktigt vid flera tillfällen bolaget för arbete som utförts åt säljaren. 

Offentlig rätt

Försvarare lämnade in överklagande för sent – försutten tid återställs inte

Högsta domstolen avslår en ansökan om återställande av försutten tid för en man vars försvarare lämnat in ett överklagande av en brottmålsdom för sent. Mannen hade i tingsrätten dömts för grov vårdslöshet i trafik och grovt rattfylleri till två månaders fängelse. Försvararen bekräftade att domen på grund av kvardröjande besvär efter tidigare sjukdomar inte hade överklagats i tid. Högsta domstolen framhåller att mannen varit delaktig att ta fram en överklagandeskrift och även tagit del av ett utkast till den. Överklagandet var också färdigställt i god tid innan överklagandetiden löpt ut. Klaganden har visserligen inte haft skäl att betvivla att försvararen avsåg lämna det i tid men dessa förhållanden utgör inte laga förfall och ansökan om att återställa försutten tid kan inte bifallas.

Processrätt

Föreningsstämma saknar behörighet att besluta om förtida upphörande av särskild granskning

Endast Bolagsverket bedöms ha möjlighet att besluta om att en särskild granskare ska entledigas från sitt uppdrag i förtid och Högsta domstolen finner att en stämma i en bostadsrättsförening handlat utanför sin behörighet när den ändå beslutat om det.  Bolagsverket hade utsett en särskild granskare efter beslut om att tillsätta en sådan på en tidigare stämma. Vid den senare föreningsstämma beslutades att den särskilda granskningen skulle upphöra. En medlem hade inte tillerkänts rösträtt vid den senare stämman med hänvisning till att hon inte betalat sina avgifter. Hon överklagade stämmobeslutet och Högsta domstolen konstaterar att det saknas reglering i lag gällande avslut i förtid av granskning men finner att det är möjligt att entlediga en särskild granskare från sitt uppdrag i förtid. Stämman har dock inte kompetens att besluta om särskild granskning, det har endast Bolagsverket, och saknar därför behörighet att besluta om förtida upphörande av granskning.

Associationsrätt

Smet från dotterns krock under övningskörning

När mannen var ute och övningskörde med sin dotter råkade dottern krocka med ett trafikljus som skadades och även orsakade repor och en punktering på bilen. Efter påkörningen kördes bilen till en intilliggande bensinmack, men utan att olycksanmälan gjordes. När ett vittne som sett det hela kontrollerade om skadeanmälan gjorts, men fick veta att så inte skett, anmälde han händelsen.

Åtalad för smitning från trafikolycksplats förklarade pappan att han inte anmält händelsen eftersom han inte sett någon skada på trafikljuset eller refugen. Tingsrätten friade mannen, men hovrätten gör nu en annan bedömning och dömer pappan till 40 dagsböter.

Hovrätten gör bedömningen utifrån den relativt omfattande skadebilden på bilen, att det även uppstått betydande skador på trafikanordningen samt att kollisionen med trafikljuset därför måste ha skett med en inte obetydlig kraft. Eftersom pappan även gått ur bilen för att göra en kontroll av skadorna kan det enligt hovrätten inte rimligen ha undgått honom att det i samband med kollisionen uppstått skador även på trafikljuset.

Straffrätt

Körde bil utan körkort - slipper betala till brottsofferfonden

Kvinnan höll på att ta svenskt körkort när hon åtalades och dömdes för olovlig körning. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter. Kvinnan överklagade och yrkade att hon skulle frikännas eller att hon i vart fall inte skulle behöva betala böter och avgift till brottsofferfonden. Högsta domstolen meddelade enbart prövningstillstånd beträffande frågan om erläggande av avgift enligt lagen om brottsofferfond och ändrar nu endast hovrättens dom på det sättet kvinnans skyldighet att betala avgiften undanröjs.

Straffrätt

HD höjer skadestånd till offer för chicken-race

Hovrätten dömde motparterna för grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada, grovt brott, för att i varsin personbil ha deltagit i ett sk. chicken-race som slutade med en allvarlig kollision. En passagerare skadades allvarligt och befinner sig fortfarande i ett vegetativt tillstånd motsvarande medicinsk invaliditet om 99 procent. Passageraren och hennes föräldrar yrkade att motparterna skulle förpliktas att betala skadestånd till dem. Högsta domstolen (HD) finner att den i praxis fastställda schablonen om 125 000 kr bör vara utgångspunkt för ersättningen. Eftersom det inte funnits uppsåt att beröva passageraren livet sätts ersättningen till henne till 110 000 kr som motparterna ska betala solidariskt. För föräldrarna bör i stort sett dubbel schabloniserad anhörigersättning utgå. HD finner att 50 000 kr vardera är skäligt för deras psykiska lidande.

Ersättningsrätt

HD - villkorlig dom för stöld av ryggsäck

Tillsammans med en annan person stal mannen en ryggsäck som en kafébesökare hade lagt på golvet intill sin stol och som innehöll bland annat kreditkort och kläder. Högsta domstolen (HD) har nu bestämt påföljden till villkorlig dom för grov stöld. När straffbestämmelsen om grov stöld ändrades 2017 togs det upp att tillgrepp av en sak som någon haft i sin omedelbara närhet särskilt skulle beaktas. Enligt HD finns det däremot bara ett begränsat utrymme för att i rättspraxis bestämma att nya brottstyper ska leda till korta fängelsestraff med hänvisning till brottets art. I lagstiftningsärendet från 2017 görs inte heller några uttalanden om att brottet ska leda till fängelse med hänvisning till brottets art. HD anser därför att det inte finns underlag för att uttala att stöld av saker i någons omedelbara närhet har samma speciella karaktär som till exempel fickstölder. Slutsatsen blir därför att grov stöld genom tillgrepp av sak som någon hade i sin omedelbara närhet inte ska anses vara av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd.

Straffrätt

Socialtjänsten gjorde otillåtet hembesök

Socialnämnden Nordost i Göteborg kritiseras av Justitieombudsmannen, JO, för att två handläggare gjort ett oanmält hembesök hos en barnfamilj utan att det fanns skäl för det. Besöket gjordes efter att en orosanmälan gjorts mot föräldrarna som nyss fått barn då nämnden inte ville ge paret möjlighet att ge en tillrättalagd bild av förhållandena i hemmet. JO uttalar att utrymmet för oanmälda hembesök är mycket begränsat och endast bör godtas i undantagsfall, t.ex. om socialtjänsten befarar att det föreligger en nödsituation. Det var emellertid inte fallet rörande barnfamiljen varför samtycke krävdes. Möjligheten till samtycke måste enligt JO också vara reellt, det får inte vara så att den enskilde samtycker för att hen känner sig tvingad till det.

Socialrätt

Protester när egna pengar förbjöds på fängelser

Justitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot Kriminalvårdens beslut i februari 2020 att förbjuda intagna på fängelser och häkten att ta emot eller inneha andra pengar än sådana som betalas ut av Kriminalvården. Det var generaldirektören själv som tagit beslutet vilket ledde till en mängd klagomål till JO från de intagna. Enligt JO är det rättsosäkert att införa den nya regleringen på annat sätt än genom en ändring i myndighetens författningssamling, KVFS. Dessutom framgick inte innebörden av beslutet fullt ut och vissa frågor om utbetalning av ålderspensioner var inte heller lösta. Förbudet har lett till att många intagna har betydligt mindre pengar att röra sig med och vilket gjort att ersättning för sysselsättning har blivit mer betydelsefullt samtidigt som bristen på sysselsättning i häkten och anstalter är mycket bekymmersam.

Straffrätt

Tillsyn av bin omfattas av jävsregler

Länsstyrelsen i Östergötland kritiseras av Justitieombudsmannen, JO för att varken ha tagit ställning till en jävsinvändning mot en bitillsyningsman eller att ha vidarebefordrat jävsinvändningen till syningsmannen. JO granskning kom av att bitillsynsmannen även var biodlare och sålde honung på samma marknader som den som anmält jäv. Bitillsynsmän förordnas av och är underställda länsstyrelsen och ersätts enligt en särskild taxa. Uppdraget kan när som helst återkallas av länsstyrelsen. Enligt JO ska bitillsynsmän ses som individer till vilka förvaltningsuppgifter har överlåtits med stöd av lag på det sätt som anges i 12 kap. 4 § regeringsformen och grundlagens krav på objektivitet gäller i deras tillsynsverksamhet.

Förvaltningsrätt

HD: avtal var inte samtycke till avsteg från FBL:s ersättningsregler

Enligt ett exploateringsavtal mellan mannen och kommunen skulle mannen utveckla markområdet med gator och anläggningar och därefter överlåta den mark där anläggningar anlagts till kommunen för 1 000 kr. I samband med ansökan om fastighetsreglering från mannens bolag (motparten) gjorde motparten gällande att villkoret i avtalet inte skulle gälla men Lantmäteriet bestämde ersättningen utifrån avtalet istället för att tillämpa FBL. Högsta domstolen finner att avtalet inte är så nära knutet till förrättningsförfarandet att finns förutsättningar att göra avsteg från ersättningsbestämmelserna i FBL.

 
Ersättningsrätt

HFD beslutar att förvar ska bestå i säkerhetsärende

Mannen beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige 2007. I juni 2021 togs mannen i förvar på beslut av Säkerhetspolisen med stöd av 9 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll (LSU). Samma dag ansökte Säkerhetspolisen hos Migrationsverket om att mannen skulle utvisas från Sverige med hänvisning till att det var särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet. Migrationsverket beslutade att mannen skulle utvisas och att han fortsatt skulle hållas i förvar. Beslutet överklagades till regeringen. Migrationsöverdomstolen beslutade att mannen skulle kvarhållas i förvar och anförde även att regeringen borde fastställa Migrationsverkets beslut. Ansvarigt statsråd beslutade att mannen skulle hållas kvar i förvar. Regeringen har ännu inte tagit ställning i frågan om utvisning. Högsta förvaltningsdomstolen bedömer nu att förvaret ska bestå. Domstolen anser att det med hänsyn till uppgifterna i ärendet finns det anledning att anta att mannen kommer att hålla sig undan samt bedriva brottslig verksamhet i Sverige om han tas ur förvar.

Offentlig rätt

HD: Hembudsskyldighet i gåvobrev var inte bindande för fastighetsandel

Genom gåva 1975 fick tre döttrar en tredjedel var av en fastighet. I gåvobrevet angavs att del av fastigheten inte fick säljas utan hembudsskyldighet till övriga gåvotagare eller deras arvingar. Nu har Högsta domstolen (HD) beslutat att en kvinna som i sin tur ärvt en av andelarna från en av de ursprungliga gåvotagarna inte är bunden av hembudsskyldigheten. HD konstaterar att ett överlåtelseförbud som följer med egendomen skulle ha klara nackdelar och riskera att leda till inlåsningseffekter. En inskränkning i förfoganderätt som inte upprepas vid vidareöverlåtelse är enligt HD inte möjlig att knyta till den nya förvärvaren så att även denne skulle vara bunden av inskränkningen.

Fastighetsrätt

Föreningsägt aktiebolag inte skattskyldigt för driftbidrag

En ideell förening ansökte om förhandsbesked från Skatterättsnämnden då föreningen avser flytta sin utbildningsverksamhet till ett helägt men ännu ej bildat aktiebolag. Högsta förvaltningsdomstolen gör nu bedömningen att då föreningen genom bidrag avser täcka det underskott utbildningsverksamheten i bolaget förväntas ge ska tillskotten anses utgöra driftbidrag och inte aktieägartillskott. Domstolen gör vidare bedömningen att bolaget är ett allmänt undervisningsverk vilket innebär att bolaget inte kommer att vara skattskyldigt för driftbidragen från föreningen. Slutligen konstaterar HFD att värdet av de tjänster föreningen kommer tillhandahålla bolaget till underpris inte kan betraktas som ringa. Det kan inte heller anses affärsmässigt motiverat att tjänsterna utförs mot en ersättning som understiger marknadsvärdet, varför föreningen ska uttagsbeskattas för tjänsterna. Högsta förvaltningsdomstolen fastställer därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked i de delar som överklagats.

Skatterätt Associationsrätt

Reducerad moms på digitalt läromedel

Vissa läromedel som tillhandahålls på elektronisk väg ska omfattas av den reducerade mervärdesskattesatsen 6 procent enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Därmed fastställs Skatterättsnämndens förhandsbesked om saken. De digitala läromedlen ifråga var innehålls- och informationsmässigt i princip identiska med motsvarande fysiska läroböcker. Skillnaderna bestod i hur innehållet presenteras för användaren samt av vissa funktioner som bara finns i de digitala läromedlen. HFD bedömer att läromedlen till största delen består av text för läsning och av funktioner som hade kunnat finnas i en motsvarande fysisk publikation, eller som är en följd av det elektroniska tillhandahållandet. Att det fanns ytterligare funktioner i form av meddelandemöjligheter och möjligheter för läraren till digital uppföljning gjorde inte att läromedlen fick ett annat eller betydligt större användningsområde än vad motsvarande tryckta produkter skulle kunna ha. Därmed ska momssatsen för de elektroniska läromedlen vara 6 procent.
Skatterätt