För att få fart på den nationella livsmedelsproduktionen beslutade regeringen 2017 om en Livsmedelsstrategi som inkluderar hela livsmedelskedjan – som tar sikte på år 2030. Målet med strategin är att öka andelen hållbar produktion av mat för konsumtion främst i Sverige men även för export. Ökad påverkan från klimatförändringar gör att livsmedel inte kommer att kunna produceras på samma sätt i världen framöver samtidigt som världens befolkning hela tiden ökar.
”Målen för arbetet med en livsmedelsstrategi är att främja en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige och därmed öka innovationskraften, sysselsättningen, lönsamheten, produktionen och exporten, samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås.” (Prop. 2016/17:104)
Flera myndigheter och andra aktörer har engagerats i strategin och ansvarar för olika åtgärder som krävs för att nå de gemensamma målen fram till 2030. Förutom det övergripande målet finns mål inom tre strategiska områden; regler och villkor, konsument och marknad samt kunskap och innovation.
Vid produktion av livsmedel används idag fossila bränslen i stor utsträckning och livsmedelsproduktionen leder även till många negativa konsekvenser för miljön, t.ex. klimatförändring, övergödning och förlust av biologisk mångfald. För att kunna öka livsmedelsproduktionen samtidigt som miljömålen uppnås krävs alltså en del innovation och nytänk.
Sedan flera år tillbaka finns det en lag om så kallade nya livsmedel inom EU (EU-förordning 2015/2283 om nya livsmedel). Enligt lagen måste livsmedel och livsmedelsingredienser, som vi inte ätit i någon större utsträckning hittills, granskas och godkännas innan de kan börja säljas som mat. Det finns exempelvis många växter som innehåller skadliga naturliga gifter, andra nya livsmedel kan innehålla ämnen som utsätter överkänsliga och allergiker för risker. Dessutom kan produkterna vara näringsmässigt dåliga.
EU-kommissionen hanterar ansökningar gällande nya livsmedel. När EU-kommissionen har fått en fullständig ansökan ber de EFSA (den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) att utvärdera ansökarens bevis för livsmedlets säkerhet och ge ett utlåtande om säkerheten.
Medlemsstaterna och EU-kommissionen tar därefter ställning till EFSAs utlåtande och fattar beslut om det nya livsmedlet ska godkännas eller inte. Godkännandet riktar sig till det sökande företaget. Om andra företag vill sälja samma produkt måste de garantera att just deras produkt överensstämmer med den som är riskvärderad och godkänd.
Nya livsmedel delas in i tio kategorier och även sk. traditionella livsmedel från tredjeland (länder utanför EU) anses vara nya livsmedel. Några exempel på nya livsmedel är
- oljor som är framställda ur mikroalger
- chiafrön (Salvia hispanica)
- insekter
- noni-juice
- en rad växter/örter som ofta ingår i kosttillskott och sportpreparat.
Även nya produktionsmetoder som användning av UV-behandling för att till exempel öka D-vitaminhalten i livsmedel och så kallad nanoteknologi måste granskas och godkännas innan de används.
Astrid Walles-Granberg, rådgivare på Livsmedelsverket, berättar att ansökningarna gällande nya livsmedel har ökat de senaste åren och konstaterar att de flesta ansökningarna avser växter eller delar av växter.
- Innovation av nya livsmedel genom till exempel nya processer, tillvaratagande av andra delar av ett livsmedel än vad man har gjort traditionellt ökar i takt med både ny teknik och drivkraften att ta fram hållbara livsmedel.
- Det är jätteviktigt och något vi alla måste arbeta tillsammans med för att det ska kunna ske och nya produkter ska kunna lanseras. Men det kommer också att ställa krav på att säkerheten med de nya livsmedlen utvärderas noggrant, eftersom vi inte har ätit dem i stor omfattning tidigare.
Ett företag som arbetar för klimatvänlig och hållbar matproduktion är KosterAlg (numera Nordic Seafarm) som i november 2020 fick tillstånd av mark- och miljödomstolen i Vänersborg (M 2226-20) att etablera algodlingar på allmänt vatten utanför Bohuskusten. Företaget grundades av forskare från Göteborgs universitet och Kungliga Tekniska Högskolan som funnit att odling av inhemska makroalger är den mest miljövänliga formen av vattenbruk och har fördelar i jämförelse med odling på land. Algodling till havs kräver inte gödsling, besprutning eller bevattning och algerna motverkar också övergödning i havet genom upptag av lösta näringsämnen från vattnet.
Simon Johansson, VD för Nordic Seafarm, berättar att produktionen har gått bra första året och att företaget planerar att utöka verksamheten med odlingar av inhemska arter i fler delar av Skandinavien. Livsmedelsföretag är de främsta kunderna som använder algerna som smaksättare och nyttiga ingredienser i sina produkter men restauranger är också viktiga ambassadörer för att sprida kunskap om hållbar odling av livsmedel.
Det var en lång process fram till att tillståndet beviljades, men därefter har det enligt Simon Johansson flutit på bra. Eftersom de algsorter som företaget ville odla redan var godkända som livsmedel i Sverige (men då importerades) var en stor del av förutsättningarna redan uppfyllda, annars hade ansökningsprocessen blivit betydligt längre.
- Tips till de som har en idé på ett nytt livsmedel är att kolla om det redan finns ett godkännande för råvaran sedan tidigare. Och utveckla en riktigt god produkt i samarbete med kockar/restauranger innan ansökan, säger Simon Johansson
