Ett mopedbud som körde ut mat i Stockholm har inte varit anställd av Foodora utan av det företag som avtalat med Foodora om att ta på sig arbetsgivaransvaret och fungerar som bemanningsföretag, enligt en dom i Arbetsdomstolen. Transportarbetarförbundet (Transport) hade hävdat att mopedbudet var anställd av Foodora och att han sagts upp när han stängdes av från den app där utkörningar fördelades mellan förarna.
AD:s slutsats är att det har varit fråga om uthyrning av arbetstagare enligt uthyrningslagen när mopedföraren, som hade undertecknat ett ramavtal om anställning med bemanningsföretaget, var uthyrd till Foodora för att arbeta under Foodoras kontroll och ledning.
Att bemanningsföretaget i sin bolagsordning och marknadsföring inte beskrivit sig som ett bemanningsföretag utan angett att verksamheten bestod av löneadministration och därmed förenlig verksamhet, samt att det har en prissättningsmodell mot Foodora som kan påminna om den för ett löneadministrationsföretag, påverkar inte bedömningen om att mopedföraren var anställd där och uthyrd till Foodora.
Arbetsdomstolen 2022 nr 45
Arbetsdomstolen har avgjort ytterligare ett mål som rör frågan om lönefordringar vid en företagsrekonstruktion ska omfattas av det offentliga ackordet. Utgången i målet går inte helt oväntat i linje med tidigare, av arbetsgivarsidan hårt kritiserade, avgörande.
Det nya avgörandet rör två arbetstagare som var anställda hos Emmaboda Glas när bolaget ansökte om företagsrekontruktion i januari 2020. För en av arbetstagarna har AD funnit att lönefordran och fordran på intjänad arbetstidsförkortning, till den del dessa inte täckts av lönegarantin, inte omfattas av det offentliga ackordet i företagsrekonstruktionen. Detta eftersom arbetstagaren utfört arbete i tiden efter det att en månad förflutit från den s.k. kritiska tidpunkten, som är lika med tiden för ansökan om företagsrekonstruktion.
Målet är en fortsättning på avgörandet AD 2022 nr 26 där arbetsdomstolen gjorde samma bedömning i frågan om arbetstagarens fordringar omfattades av ackordet avseende Emmaboda Glas eller inte. Avgörandet skapade sådant missnöje hos arbetsgivarsidan att en ansökan om resning nu är inlämnad till högsta domstolen i det målet.
I resningsansökan vänder sig arbetsgivarsidan mot att ersättning som arbetstagaren fått även när denne varit arbetsbefriad inte omfattas av det offentliga ackordet. Det är en rättstillämpning som uppenbart strider mot lagen varför resning ska beviljas, heter det i ansökan.
Den andre arbetstagaren i det nu aktuella målet har inte utfört något arbete en månad efter den kritiska tidpunkten. Hans fordringar på lön och ersättning för arbetstidsförkortning är därmed inte undantagna från det offentliga ackordet på grund av utfört arbete.
AD 2022 nr 44
Hovrätten har upphävt Svenska Ridsportsförbundets att återkalla B-diplomeringen för en tränare. Det var redan 2017 som diplomeringen drogs in precis innan SVT skulle sända ett program där tränarens förehavanden med unga tjejer inom ridsporten var ett inslag.
Enligt hovrätten får en diplomering enligt förbundets eget regelverk återkallas efter en allvarlig förseelse som varit föremål för disciplinär bestraffning. Samtidigt är det ostridigt att återkallelsen skedde utan att det fanns någon sådan. Därmed har beslutet om indagen diplomering tagits i strid med de villkor som gällde för återkallelse, varför beslutet upphävs.
Svea hovrätt T 219-21
En arbetslös som tackat nej till en anställning eftersom han inväntat en annan anställning med senare startdatum får behålla sin a-kassa under de nio dagar som hans arbetslöshet därmed förlängdes, enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Unionens a-kassa hade stängt av mannen i 45 dagar eftersom han ansågs ha lämnat den första anställning han aldrig påbörjade utan giltigt skäl.
HFD jämför med att en arbetssökande avvisar ett erbjudet lämpligt arbete därför att han eller hon redan har ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare. För en sådan situation har det etablerats en praxis som innebär att det kan föreligga godtagbara skäl enligt 43 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring att avvisa erbjudandet även om det innebär att arbetslösheten förlängs en viss kortare tid.
I aktuellt fall blev den enskilde arbetslös under ytterligare nio dagar. HFD noterar att det i rättspraxis finns exempel på att det vid en tillämpning av 43 b § har godtagits en längre tid mellan två arbeten än den som nu är aktuell. Sammantaget har det inte funnits någon grund för att stänga av den enskilde från rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
Högsta förvaltningsdomstolen 2140-21
När den anställde vid Kriminalvården i Sollentuna skrev kritiska saker om IS på facebook kallades hon till personalsamtal där hon bland annat uppmanades att inte ha sin facebookprofil offentlig. Justitieombudsmannen, JO, kritiserar nu Kriminalvården för att ha försökt begränsa den anställdes grundlagsskyddade yttrandefrihet i strid med repressalieförbudet. JO anser att samtalen inte kan uppfattas på annat sätt än att Kriminalvården varit missnöjd med att den anställda hade spridit sina åsikter offentligt. Samtalen har innefattat missnöjesyttringar och tillrättavisande uttalanden som syftat till att få henne att begränsa spridningen av sina åsikter.
Riksdagens ombudsmän (JO) 1406-2021
En man som utfört takarbeten i egenskap av egenföretagare måste betala 40 000 kr i sanktionsavgift efter en arbetsplatsolycka på ett bygge. Egenföretagaren ansåg inte att han var ansvarg för arbetsmiljön och invände att han bara hyrts in tillsammans med två andra snickare för att utföra arbetena under annans ledning. Han borde ses som inhyrd personal som inte skulle drabbas av avgiften. Enligt kammarrätten är det den företagare som påstår att arbetsmiljöansvaret för ett uppdrag som den åtagit sig ska ligga hos någon annan som måste visa att det. Men då mannen inte lyckas med det fanns det skäl att påföra avgiften. En skiljaktig ansåg att han inte hade arbetsmiljöansvaret.
Kammarrätten i Jönköping 1459-21
Måleriföretagens anmälan till Konkurrensverket om att en viss avtalsbestämmelse var konkurrensbegränsande utgör inte en otillåten stridsåtgärd, enligt Arbetsdomstolen. Anmälan gjordes av andra skäl än att utöva påtryckningar på Målareförbundet. Förbundets yrkande om 1 miljon kr i skadestånd avslås därmed.
Anmälan till Konkurrensverket innefattade ett yrkande om att Måleriföretagens medlemsföretag skulle åläggas att inte tillämpa en viss bestämmelse i måleriavtalet. Anmälan väckte ont blod hos Svenska Målareförbundet som ansåg syftet var att utöva påtryckning på förbundet att gå med på att ta bort kravet på yrkeskompetens i måleriavtalet för enklare måleriarbeten genom att på nytt teckna ett servicearbetaravtal.
Arbetsdomstolen har emellertid funnit att åtgärden att lämna in anmälan till Konkurrensverket inte var en stridsåtgärd i medbestämmandelagens mening. För att det ska vara fråga om en stridsåtgärd när en part på arbetsmarknaden utövat sina befogenheter enligt lag eller avtal krävs, enligt AD, att åtgärden vidtagits i något annat syfte än det som är ändamålet med befogenheten (AD 2020 nr 40).
Arbetsdomstolen 2022 nr 30
När Statens överklagandenämnd undanröjde ett anställningsbeslut för en tjänst vid Lantmäteriet i Visby tog det ett och ett halvt år innan den som vunnit i nämnden kallades till en intervju. I slutändan beslutade Lantmäteriet att återigen anställa den som först fått anställningen.
Justitieombudsmannen (JO) riktar nu allvarlig kritik mot Lantmäteriet för handläggningen i anställningsärendet. Kallelsen till anställningsintervjun skickades till fel adress och kom därför fram först efter tidpunkten för intervjun. Enligt JO har återförvisningsbeslutet både inneburit en formell skyldighet att kalla sökanden till en intervju och att se till att beslutsunderlaget i ärendet kompletterades innan ett nytt beslut fattades.
Lantmäteriet har inte följt beslutet från Statens överklagandenämnd och får allvarlig kritik för den bristfälliga handläggningen.
Riksdagens ombudsmän (JO) 5600-2020
Kvinnan vände sig till kommunen och begärde ut totalt 193 e-post-konversationer i en arbetsrättslig tvist som huvudsakligen skickats mellan medarbetare inom grundskoleförvaltningen. Efter överklaganden och omprövning lämnade förvaltningen endast ut åtta meddelanden - med motiveringen att de övriga inte bedömdes utgöra allmänna handlingar och inte heller omfattades av rätt till partsinsyn.
Kammarrätten avslår nu av samma skäl utlämnande av merparten av handlingarna. Endast ett e-postmeddelande som anses ha tillfört ärendet sakuppgift och därmed kan ge rätt till partsinsyn, samt e-postmeddelanden skickade till andra mottagare än de som arbetat med tvisten, visas åter för ny prövning.
Kammarrätten i Göteborg 6493-21
I en tvist om vad som är genomsnittlig arbetstid enligt gummiverkstadsavtalet går Motorbranschens arbetsgivarförbund segrande ur striden mot Transportarbetarförbundet. Efter att ha använt arbetstidslagen som tolkningsunderlag är det enligt Arbetsdomstolen tillåter avtalet att arbetstiden är 35 timmar respektive 45 timmar varannan vecka.
Transport hävdade att avtalet, som stipulerade en genomsnittlig veckoarbetstid på 40 timmar, inte tillåter den fördelning av arbetstiden som en däckanläggning i Göteborg tillämpade. Den vecka arbetstiden var 45 timmar ansåg Transport att de anställda skulle ha rätt till övertid.
Det som fällde avgörandet för utgången i målet är regleringen i arbetstidslagen som under vissa förutsättningar ger möjlighet att tillämpa en beräkningsperiod om upp till fyra veckor för den genomsnittliga veckoarbetstiden. Att förlägga arbetstiden över en tvåveckorsperiod som bolaget tillämpat stred därför inte med gummiverkstadsavtalet, enligt majoritetens uppfattning.
Två skiljaktiga fäster istället vikt vid att avtalstexten saknar reglering om hur genomsnittsberäkningen skulle göras. Orden ”i genomsnitt” gick därmed inte att tillämpa, och avtalet innebar att det inte ens gick att jämna ut den genomsnittliga veckoarbetstiden under en tvåveckorsperiod.
Arbetsdomstolen 2022 nr 20
