Du använder en utdaterad webbläsare. Detta medför att viss funktionalitet inte fungerar som tänkt. Var god byt webbläsare för en bättre upplevelse.
Till övergripande innehåll för webbplatsen
https://www.nj.se
  • Tjänster

      JUNO

      Juridisk information, utbildning och nyheter samlat på ett och samma ställe..

      • JUNO A-Ö
      • Systemkrav
      Logga in i JUNO

      JUNO för jurister

      • Läs mer om JUNO för jurister
      • Abonnemang

      JUNO för kommuner

      • Läs mer om JUNO för kommuner

      Tilläggstjänster

      • Rättsområdesanalyser
      • Avtalsguiden
      • Affärsinformation
      • E-utbildning
  • Publikationer

      Litteratur

      Juridisk utgivning sedan 1823

      • Titlar A-Ö
      • Sveriges Rikes Lag
      • Kurslitteratur
      • Tidskrifter

      Serier

      • Blå Biblioteket
      • Gula Biblioteket
      • Rödvita serien
      • Lexino
      • Svensk redovisning
      • Alla serier

      Offentliga publikationer

      Direkt från Sveriges myndigheter

      • Titlar A-Ö
      • Senaste nytt
      • Myndigheter
      • Läroplaner
      • Fritzes Kalendrar
  • Utbildning

      Kurser

      • Alla kurser
      • E-utbildning
      • Kursabonnemang

      Nyhetsdagar

      • Arbetsrätt 2022
      • IT-rättsdagen 2022
      • Konsumenträtt 2022
      • Miljörättsdagen 2022
      • Pensionsstiftelser 2022
      • Stiftelser 2022

      Användarutbildning

      • JUNO
      • Avtalsguiden
  • Nyheter
  • Om Oss

      Om oss

      • Vilka vi är
      • Arbeta hos oss

      Våra experter

      • Experter A-Ö
      • Expertportalen

      Ännu mer

      • Nyheter
  • Kontakt

      Kontakta oss

      Här hittar du information om hur du kommer i kontakt med oss på Norstedts Juridik.

      • Vår kontaktinformation

      Support

      Här får du hjälp med tekniska problem eller handhavande rörande våra produkter

      • JUNO
      • Lagboksappen
  • Logga in
      • JUNO
      • JUNO för kommuner
Cart
Search
Menu
https://www.nj.se
21 december 2018

Den förvaltningsrättsliga legalitetsprincipens utveckling

Legalitetsprincipen inom svensk förvaltningsrätt har sin motsvarighet i EU-rättens krav på rättsligt stöd och principen om tilldelad kompetens, liksom i principen om begränsningar av utrymmet för retroaktivitet i tillämpningen av EU-rätten. I sin bok,  Legalitetsprinicipen i förvaltningsrätten, går Carl Lebeck igenom hur principen utvecklats och kodifierats i Regeringsformen 1:1 3 st. och i 5 § Förvaltningslagen. Boken innehåller även drygt 850 rättsfallsreferenser från svensk och europeisk rättspraxis.

Förvaltningsrätten präglas idag av ett legalitetskrav som innebär att offentlig maktutövning måste ha stöd i föreskrifter som är förenliga med högre konstitutionella normer. Kravet på stöd i föreskrifter kan dock vara mer eller mindre precist. Kraven på precision i det rättsliga stödet har gradvis blivit högre, främst vad gäller ingrepp i enskildas personliga förhållanden och i ekonomiska förhållanden som inte har kommersiell karaktär. Däremot tillåts fortfarande en mer vag reglering i förhållande till ingrepp i kommersiella verksamheter. I EU-rätten finns ett relativt strikt krav på föreskriftsstöd men en betydande acceptans för vag reglering vad gäller tekniska, ekonomiska, vetenskapliga och politiskt väsentliga frågor.

Kravet på publicitet för rättsakter som binder enskilda är gemensamt för EU-rätten och svensk rätt.

Förutsebarhetskravet
Föreskriftskravet hänger samman med kravet på förutsebarhet. Förutsebarhetskravet är inte absolut. Däremot har praxis utvecklats mot en mer restriktiv syn på extensiv tolkning av vaga bestämmelser som innebär tvång mot enskilda eller sanktioner, liksom en restriktiv syn på tolkningsmetoder (till exempel extensiv teleologisk tolkning och analogislut) som typiskt sett innebär en större grad av oförutsebarhet. EU-domstolen har på ett liknande sätt föreskrivit vilka tolkningsmetoder som är tillåtna i EU-rätten. Både svensk rätt och EU-rätten tillåter dock betydande osäkerhet för enskilda om de faktiska konsekvenserna av rättsliga beslut, till exempel vad gäller beräkning av böter eller sanktionsavgifter.

Möjligheten till retroaktivitet
Retroaktivitet är som huvudregel tillåten i svensk förvaltningsrätt medan den som huvudregel inte får tillämpas i EU-rätten. I både svensk rätt och EU-rätten finns dels en möjlighet för lagstiftaren att beslut om retroaktivitet, men i båda fallen begränsas det av att konsekvenserna inte får bli orimliga respektive oproportionerligt betungande för enskilda.

Svensk rätt

EU-rätt

  • Krav på stöd i föreskrifter
  • Krav på stöd i EU-rättsliga rättsregler
  • Formella föreskriftskrav
  • Materiella föreskriftskrav
  • Krav på publicitet
  • krav på publicitet
  • Presumtion för retroaktivitet
  • Presumtion för retroaktivitet
  • Förbud mot orimlig retroaktivitet
  • Förbud mot oproportionerlig retroaktivitet
 

Legalitetsprincipen i förvaltningsrätten kan ses som en av domstolarna utvecklad kontroll av i synnerhet den verkställande makten, och en begränsning av dess möjligheter, samtidigt som förvaltningens uppgifter innebär att kravet på precist föreskriftsstöd och faktisk förutsebarhet för enskilda inte sällan är begränsat. Boken behandlar även rättspraxis från svenska och europeiska domstolar med utgångspunkt i drygt 850 rättsfall. 

Beställ boken Legalitetsprincipen i förvaltningsrätten

 

Norstedts Juridik


https://www.nj.se

Copyright © 2022 Norstedts Juridik

Tjänster och produkter
  • JUNO
  • Avtalsguiden
  • Litteratur
  • Offentliga publikationer
  • Utbildning
  • Sveriges Rikes Lag
Användbara länkar
  • Support
  • Vår webbshop
  • Försäljningsvillkor
  • Privacy center
  • Dataskyddspolicy
Norstedts Juridik
  • Vilka vi är
  • Kontakta oss
  • Karriär
  • Vårt expertnätverk
Ämnesområden
  • Arbetsrätt och arbetsliv
  • Associationsrätt
  • Bank- och finansmarknadsrätt
  • Ersättningsrätt
  • Familjerätt
  • Fastighetsrätt
  • Förmögenhetsrätt
  • Miljörätt
  • Immaterialrätt
  • Marknadsrätt
  • Offentlig rätt
  • Processrätt
  • Skatterätt
  • Socialrätt
  • Straffrätt