Båda beskrivs i juristbranschen som ”rising stars” inom skiljeförfarandets ofta svårbemästrade terräng – och kompletterar varandra med såväl akademisk som praktisk spetskompetens. Daria Kozlowska Rautiainen och Rasmus Josefsson tar NJ:s tjänst Avtalsguiden till nya höjder.
Daria Kozlowska Rautiainen bedriver forskning och undervisar sedan 2017 om skiljefaranden på den juridiska fakulteten vid Stockholms universitet – dessförinnan var hon knuten till Helsingfors universitet där hon doktorerade i samma ämne. Hon har därutöver bland annat arbetat i ett tvistlösningsteam på en advokatbyrå i Polen, tjänstgjort vid ICC:s sekretariat i Paris (International Court of Arbitration) och varit sekreterare vid ett antal skiljeförfaranden i Finland. Rasmus Josefsson fick upp ögonen för ämnet i samband med att han i slutet av juristutbildningen var utbytesstudent i Shanghai. Idag arbetar han med skiljeförfaranden och annan tvistlösning på advokatbyrån Sandart & Partners – en topprankad specialistbyrå inom just tvistelösning. Han är även aktuell som medförfattare till boken ”Skiljeförfarande – en introduktion” (Norstedts Juridik) som kom ut i våras och framför allt riktar sig till studenter och praktiker med begränsad erfarenhet av skiljeförfaranden.
Sedan hösten 2018 har Daria och Rasmus varit förenade i den gemensamma missionen att revidera Norstedts Juridiks avtalstjänst, Avtalsguiden, avseende just skiljeförfarande och annan ADR (alternativ tvistlösning) som just nu är under utveckling. Deras olika erfarenheter – där Rasmus är en praktiker medan Daria har ett mer akademiskt perspektiv – gör att de kompletterar varandra väl.
-Deras olika inriktningar gör att de har en bredd som gör att de kan fånga upp alla frågeställningar som kan vara av intresse för användarna av Avtalsguiden, säger Riin Rannu, som är ansvarig för tjänsten ifråga och som såg till att sammanföra Daria och Rasmus.
Tvistlösning i form av skiljeförfarande och medling är alternativ till domstolsförfarandet och används för att lösa tvister inom både det svenska och det internationella näringslivet. De fördelar som brukar framhållas är att processen är kostnadseffektiv, flexibel och att tvistlösningen sker i ett neutralt forum. Men för den oinvigde är det inte alldeles enkelt att orientera rätt i skiljeförfarandets juridiska labyrinter - som därtill har ett närmast mystiskt skimmer över sig till följd av dess otillgängliga karaktär.
-Tanken är att materialet ska vara praktiskt inriktat och att det ska erbjuda en konkret hjälp för de som känner sig osäkra på olika aspekter av skiljeförfarande eller ADR. Sådan typ av tvistlösning är okänd mark även för många jurister. Efter att man börjar arbeta på advokatbyrå inser man tex snabbt att en väldigt stor andel av kommersiella tvister hanteras genom skiljeförfaranden och inte i domstol. Den kunskap man har om allmän process i domstol är inte helt överförbart till skiljeförfaranden och ADR utan det finns specialreglering, best practice, riktlinjer och annat att ta hänsyn till. Framförallt bygger sådan tvistlösning på avtal mellan parterna och de har själva stor frihet att förfoga över hur saker ska hanteras, säger Rasmus.
-I början av projektet frågade vi oss själva: vilka är avtalstjänstens användare och vilka behov har de? Syftet är att göra tjänsten mer användarvänlig. Vi har lagt till några viktiga praktiska verktyg som ger vägledning, bland annat hur man utarbetar en begäran om skiljeförfarande och ger ett svar och hur man utarbetar ett sekretessavtal. Vi har fokuserat på de mest relevanta skiljedomsinstituten, och lämnat mer ingående kommentarer till varje instituts skiljedomsregler och dessutom gett kommentarer till varje enskild klausul. Vi har också omstrukturerat avtalstjänsten så att informationen blir enklare att hitta. Slutligen har vi arbetat med att ge referenser till bestämmelser i kommentarerna och länkarna för att göra gränssnittet mer praktiskt och lättare att hitta, säger Daria.
Arbetet är förenat med olika utmaningar – inte minst av pedagogisk karaktär.
-Många har ett hum om hur tvistemålsrättegångar hanteras i domstol och jag har märkt att det därför är bra att jämföra med hur det går till i domstol för att läsaren på så sätt ska förstå egenheterna i en viss typ av ADR, säger Rasmus.
Daria ser vissa likheter mellan utvecklingen av Norstedts Juridiks avtalstjänst och den undervisning hon till vardags bedriver på Stockholms universitet.
-Båda uppgifterna är pedagogiska. Arbetet för Norstedts Juridik bygger huvudsakligen på ett praktiskt perspektiv, men det är inte avskilt från vad jag undervisar vid universitetet. Undervisningen innebär mycket mer teori och kritisk analys, men skiljedom är ett område där teorin är mycket starkt sammanflätad med praktiken. Man kan inte diskutera en utan den andra. Bara detta läsår höll jag mer än hundra timmar föreläsningar och seminarier med studenter som kommit till Stockholm från hela världen för att lära sig specifikt om internationell skiljerätt. Det skänker ett bredare perspektiv också till arbetet för Norstedts Juridiks avtalstjänst.
Vad är huvudutmaningen från ett kundperspektiv för att behärska och tillämpa exempelvis skiljeklasuler?
-Det är tillgången till information. Skiljeförfarandets privata karaktär, bristen på bestämmelser som reglerar förfarandet och flexibiliteten för parterna att utforma förfarandet leder till en situation där de praktiska och intressanta detaljerna inte är lättillgänglig kunskap för utomstående. Det finns ett stort antal publikationer om skiljeförfaranden, men det förefaller inte finnas några ledande handböcker riktade till internrådgivare och de som faktiskt utarbetar skiljeavtal, säger Daria.
Hur ser uppdelningen ut mellan er?
-Vi gör mycket tillsammans, men vi har delat arbetet i viss mån så att Rasmus gör det första utkastet till de svenska delarna och jag gör samma sak gällande de engelska delarna, men vi kommenterar varandras texter på ett ganska detaljerat sätt, säger Daria.
-Daria tar med sig mycket av sitt akademiska perspektiv och kan på ett bra sätt förklara komplexiteten i enskildheter inom skiljeförfaranden medan jag anlägger ett mer praktiskt perspektiv på det hela. De flesta delar i modulen finns på både svenska och engelska. Det tar ju tid att göra det vi vill göra med avtalsmodulen eftersom vi har velat komplettera den med mycket nytt material med utvecklade kommentarer. Tanken är att modulen ska kompletteras med ytterligare material längre fram, säger Rasmus.
Är det svåra avvägningar med hur mycket material man ska ta in i tjänsten?
-Ja, många gånger har vi sagt: nej, vi skriver inte en bok, vi måste fokusera på det viktigaste praktiska överväganden. Jag hoppas att vi har nått en balans mellan att täcka de viktigaste frågorna, men utan att lämna användaren förvirrad eller underinformerad, säger Daria.
-Avtalsområdet ska ju inte ge en heltäckande kommentar över skiljedomsrätten eller ADR, sådana finns det redan gott om i bokformat. Om vi hade lagt in alltför djuplodande beskrivningar i detaljfrågor tror jag att materialet hade blivit betydligt mindre användarvänligt och lite tappat sitt syfte, menar Rasmus.
Hur används Norstedts Juridiks avtalstjänst idag?
-Det beror nog på. För exempelvis en bolagsjurist som ställs inför uppgiften att hantera en avtalsfråga som hen inte har så stor erfarenhet är det nog väldigt värdefullt att kunna titta på exempelavtal för att se hur det är disponerat, vilka frågor man måste tänka på och utifrån det bedöma vad som relevant i den avtalssituation som man själv har att hantera. Jag hoppas att fler nu får upp ögonen för alternativa tvistlösningsalternativ och vilka fördelar dessa kan medföra i vissa situationer, samt att användarna upplever att de kan få praktisk hjälp av vårt material, säger Rasmus.