Svårt läge efter utredning – kan arbetsmarknadens parter lösa knutarna?

Av: Ulf Widlund Ämne: Arbetsrätt, JUNO, JUNO Nyheter 2020-08-04

Reaktionerna har varit starka på innehållet i utredningen om en moderniserad arbetsrätt. Den fackliga sidan och många socialdemokrater rasade mot förslagen. Alternativet till ny lagstiftning är kollektivavtalslösningar, men oavsett vilken reglering det blir är det arbetsrättsjuristerna som i förhandlingsrum och domstolar ska tillämpa de nya reglerna.

Det enskilda utredningsförslag som kanske väckt störst rabalder är att det inte ska gå att ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl. Något som bland annat innebär att arbetsgivaren inte behöver betala lön under tiden som en tvist om uppsägningen pågår. Förslaget är i linje med utredningsdirektiven om att det ska bli mindre kostsamt att säga upp anställda.

Till skillnad från arbetstagarsidan är Eva Glückman, förhandlingschef vid Grafiska företagen, positiv till en sådan förändring.

- När vi förra året frågade våra medlemsföretag om saken var det många mindre företag som tyckte att det är besvärligt att göra sig av med folk som missköter sig, säger hon.

- Så det är bra om man inte behöver betala lön under tiden som man tvistar om en uppsägning.

Mattias af Malmborg vid LO-TCO Rättskydd är inte oväntat mer negativ. LO-TCO Rättsskydd driver varje år många tvister där arbetstagare har blivit uppsagda av personliga skäl. Han ser att arbetstagarna hamnar i en klart sämre position i och med utredningens förslag.

- Maktförskjutningen är väldigt tydlig kring det här då incitamentet för en arbetsgivare att nå en uppgörelse blir mycket lägre än då lön måste betalas under en lång process med osäker utgång. Med nuvarande regelverk kan vi få till en bra förlikning eftersom arbetsgivarna kan räkna med att en process annars kommer att kosta mycket pengar.

Saklig grund kommer fortsätta att gälla
En som tonar ner betydelsen av utredningens förslag på den här punkten är Erik Danhard, en av Sveriges främst advokater inom arbetsrätt och tvistelösning. Han konstaterar förslaget på intet sätt förändrar den grundläggande förutsättningen att det krävs saklig grund för att avsluta en anställning och att skyddet mot godtycke alltjämt är kärnan i LAS.

- Det man föreslår att ta bort är det mycket konstiga att anställningen kan ligga kvar i 30 månader även om det faktiskt föreligger saklig grund för uppsägning. Finns det tio anställda går det inte att sysselsätta den individen, så arbetsgivaren har fått betala utan att få något tillbaka. Att ändra det är en betydelsefull signal som sätter press på arbetstagaren.

Även om saklig grund för uppsägning ligger kvar som grundprincip är Erik Danhard fullt inställd på att det kommer att få stora få praktiska konsekvenser i de enskilda uppsägningstvisterna om det genomförs.

- Det kommer att betyda mycket för vilka nivåer som förlikningar hamnar på, så det kommer att ändra den typen av överenskommelser på ett dramatiskt sätt.

I frågan om uppsägningar på grund av arbetsbrist innebär utredningens förslag att arbetsgivare ska få undanta fem anställda vid turordning vid uppsägning oavsett företagets storlek, i jämförelse med dagens undantag för två anställda för företag med högst tio arbetstagare.

- Jag tror inte att någon på arbetsgivarsidan skulle säga att det stora problemet är att man bara får undanta två personer i företag med högst tio anställda vid arbetsbristsituationer, säger Erik Danhard.

- Det är olyckligt att det är nästan omöjligt att säga upp på grund av personliga skäl, men när det gäller arbetsbrist är det inga problem alls.

Eva Glückman är försiktigt positiv till förslaget, men hade gärna sett att utredningen gick längre.

- Fem istället för två och att det gäller alla företag utan begränsning är en förbättring och ett steg i rätt riktning, så det kan göra stor skillnad. Kanske inte för de största företagen, men för många andra företag som har mer än tio anställda.

Arbetsbrist blandas med personliga skäl
Mattias af Malmborg vill egentligen inte spekulera i vad en sådan ändring av turordningsreglerna kan innebära i praktiken. Det skulle kunna minska antalet tvister som rör uppsägningar av personliga skäl, men på tvivelaktiga grunder då arbetsgivaren ges ett större manöverutrymme att genomföra uppsägningar som om det vore arbetsbrist, när det egentligen handlar om personliga skäl. Uppsägningar som skulle vara svårare att angripa rättsligt.

- Det blir enklare för arbetsgivaren att låtsas säga upp på grund av arbetsbrist när det egentligen är personliga skäl som ligger bakom, säger han.

- En arbetsgivare som har fem personer som är obekväma, ställer krav, är fackligt aktiva eller bara allmänt irriterande finns det nu större möjligheter att omplacera och turordna så att just dessa sägs upp på grund av arbetsbrist.

Ett sådant resonemang ansluter indirekt till Erik Danhards bild om att det är för stor skillnad mellan uppsägningar på grund av arbetsbrist och av personliga skäl. Annars skulle man inte spekulera i att använda en regel avsedd för arbetsbristsituationer vid uppsägningar av personliga skäl.

Enligt Erik Danhard ger reglerna om uppsägningar vid arbetsbrist redan idag åtminstone de lite större företagen ett tillräckligt manöverutrymme.

- I större företag går det redan idag att åstadkomma det man vill genom att arbetsgivaren bestämmer organisation och vilka befattningar som ska vara kvar.

Redan innan utredningen officiellt presenterades uttalade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark kritik mot dess innehåll. Nu har hon backat från en del av de hårda orden och säger istället att hon kommer att gå vidare med utredningens förslag, om än i justerad form, förutsatt att arbetsmarknadens parter inte kan förhandla fram en lösning. Var det hela slutar är idag svårt att säga, eftersom det inte bara handlar om juridik.

- Det är svårt att bara anlägga praktikerns perspektiv, och inte bli politisk, när man pratar om det här, säger Mattias af Malmborg.

- Men för oss kommer modus operandi inte att ändras, det är spelreglerna som gör det.

Av: Ulf Widlund, jurist och redaktör JUNO Nyheter, Norstedts Juridik

Artikeln är ursprungligen publicerad i JUNO: 2020-07-23

 
LÄS MER OM JUNO