Du använder en utdaterad webbläsare. Detta medför att viss funktionalitet inte fungerar som tänkt. Var god byt webbläsare för en bättre upplevelse.
Till övergripande innehåll för webbplatsen
https://www.nj.se
  • Tjänster

      JUNO

      Juridisk information, utbildning och nyheter samlat på ett och samma ställe..

      • JUNO A-Ö
      • Systemkrav
      Logga in i JUNO

      JUNO för jurister

      • Läs mer om JUNO för jurister
      • Abonnemang

      JUNO för kommuner

      • Läs mer om JUNO för kommuner

      Tilläggstjänster

      • Rättsområdesanalyser
      • Avtalsguiden
      • Affärsinformation
      • E-utbildning
  • Publikationer

      Litteratur

      Juridisk utgivning sedan 1823

      • Titlar A-Ö
      • Sveriges Rikes Lag
      • Kurslitteratur
      • Tidskrifter

      Serier

      • Blå Biblioteket
      • Gula Biblioteket
      • Rödvita serien
      • Lexino
      • Svensk redovisning
      • Alla serier

      Offentliga publikationer

      Direkt från Sveriges myndigheter

      • Titlar A-Ö
      • Senaste nytt
      • Myndigheter
      • Läroplaner
      • Fritzes Kalendrar
  • Utbildning

      Kurser

      • Alla kurser
      • E-utbildning
      • Kursabonnemang

      Nyhetsdagar

      • Arbetsrätt 2022
      • IT-rättsdagen 2022
      • Konsumenträtt 2022
      • Miljörättsdagen 2022
      • Pensionsstiftelser 2022
      • Stiftelser 2022

      Användarutbildning

      • JUNO
      • Avtalsguiden
  • Nyheter
  • Om Oss

      Om oss

      • Vilka vi är
      • Arbeta hos oss

      Våra experter

      • Experter A-Ö
      • Expertportalen

      Ännu mer

      • Nyheter
  • Kontakt

      Kontakta oss

      Här hittar du information om hur du kommer i kontakt med oss på Norstedts Juridik.

      • Vår kontaktinformation

      Support

      Här får du hjälp med tekniska problem eller handhavande rörande våra produkter

      • JUNO
      • Lagboksappen
  • Logga in
      • JUNO
      • JUNO för kommuner
Cart
Search
Menu
https://www.nj.se
31 augusti 2020
  • Artikel
  • Framtidens jurist
  • Design och användarfokus – pusselbitarna som saknas

  • Artikel
  • Framtidens jurist
  • Det behövs en revolution som förändrar hur vi jurister arbetar och erbjuder våra tjänster. Det krävs innovation och kreativitet i förhållandet till kunder och medborgare men även i hur vi förhåller oss till varandra inom juristbranschen. Det anser Margaret Hagan, director vid Stanford Universitys Legal Design Lab.

    Stanford Universitys Legal Design Lab är epicentrumet för Legal Design, ett fält som vuxit och blivit allt mer uppmärksammat de senaste åren. Men vad innebär då Legal Design? Legal Design är att tillämpa användarcentrerad design inom juridikens värld i syfte att skapa system och tjänster som är mer användarcentrerade, användbara och tillfredsställande.

    Legal Design kan hjälpa oss att:
    • bygga en innovationskultur i våra organisationer
    • röra oss från idéer till nya tjänster, produkter eller processer
    • förbättra tjänster och relationer till kunder/medborgare
    • kommunicera information bättre

    Sammanfattningsvis kan s.k. design thinking och legal design göra oss till bättre problemlösare, hjälpa oss att skapa användarcentrerade tjänster som sätter kundens/medborgarens behov i centrum, skapa nya roller inom juristbranschen samt förbättra vårt arbetsliv i stort genom att introducera nya sätt att samarbeta som förbättrar våra processer och vårt beslutsfattande.

    Enligt branschrapporten Framtidens Jurist 2020 är juristbranschen överens om att kreativitet kommer att bli allt viktigare i yrket. Hela 80% håller med om detta påstående. Samtidigt anser 63% av de som svarat på undersökningen att branschen är dålig på att uppmuntra till nytänkande. Här finns en kulturell utmaning. Kan det vara så att det finns strukturella och/eller kulturella hinder som står i vägen för den modernisering och det
    nytänkande som behövs i vår bransch?

    Tänk som en designer

    Se dig omkring och titta på de system, processer och tjänster som vi har omkring oss. Fråga sedan dig själv hur de skulle kunna bli bättre. Design fokuserar på frågan HUR. Hur skapar vi lösningar som minskar människors problem och tillfredsställer våra behov?

    Design mindsets

    Följande tio tankesätt, s.k. design mindsets, hjälper oss att bli mer innovativa och bättre på att lösa problem:

    1. Pausa frågan om genomförbarhet
    2. Allt är en prototyp
    3. Välkomna kritik
    4. Användarna i centrum
    5. Var specifik, sikta in dig på extremfall
    6. Ifrågasätt allt som en nybörjare
    7. Arbeta i mixade team
    8. Visualisera
    9. Bygg för att tänka
    10. Begränsa dig själv

    Attityd till förändring

    Den engelske professorn och författaren Richard Susskind konstaterade vid en konferens i juli 2019 att det endast fanns en yrkeskategori som var mer traditionell och mindre förändringsbenägen än jurister, och det var religiösa ledare. Han pratade även om en särskild attityd som enligt honom var relativt vanlig bland jurister och kallade attityden för ”irrationellt avvisande” (eng. irrational rejectionism). Susskinds framförande väcker tankar kring var gränsen går mellan sund skepsis och irrationellt avvisande.

    Oavsett om du vill börja tänka som en designer eller bara rent allmänt vill hänga med i utvecklingen är det hög tid att ifrågasätta gamla invanda tankesätt. Glöm det där med att ”så har vi alltid gjort så nu fortsätter vi med det” eller ”det känns rätt för mig så nu gör vi så”.

    Bli kär i ditt problem och inte din lösning

    Den mest grundläggande frågan när det gäller design thinking är ”Vad är problemet?”. Att börja med att förstå problemet innebär att vi behöver avvakta med våra briljanta lösningar och idéer. Ett annat sätt att uttrycka detta är: “Bli kär i ditt problem, inte din lösning”.

    Är du en del av ett team som ska lösa en utmaning är det viktigt att ni landar i en gemensam bild av problemet. Risken är annars stor att ni börjar lösa olika problem inom gruppen.

    Om du hoppar över frågan ”Vad är problemet?” kan det mycket väl bli så att du löser ett helt annat problem än det som var tänkt, eller, att du inte löser något problem alls.

    Designprocessen

    Hur ser då en designprocess ut? Följande designprocess kommer från Stanford Universitys Legal Design Lab och består av fem steg.

    1. Utforska
    2. Sammanställ
    3. Bygg
    4. Testa
    5. Utveckla

    Under utforska börjar du (eller kanske oftare du tillsammans med ett antal kollegor) med att lära känna problemet och användarna, vilka är användarna, hur ser deras behov ut? I vilken omgivning uppstår problemet för användarna?

    Under sammanställ processas den information som samlades in under steg 1. Nu preciseras vilka användarna är och vilket problem ni ska lösa. I steg 2 väljer ni strategiskt ut ett av flera olika problem som upptäcktes under steg 1. Oftast finns det inte tid att försöka lösa många olika problem utan ni behöver välja ut ett av dem.

    När du och ditt team har kommit till steg 3 bygg är det dags att släppa fram kreativiteten. NU ska ni tänka innovativt. Alla teammedlemmar bidrar konstruktivt med tankar och idéer. Det är nu ni tar fram tänkbara lösningar på ert problem. Använd enkla varianter av prototyper, t.ex. skisser på papper för att visa varandra hur er idé är tänkt att fungera. Rita, bygg, gestalta och uppmuntra varandra att kommunicera era embryon till
    lösningar på olika sätt.DesignprocessenOm du vill använda design som metod för att lösa problem är det nödvändigt att testa dina lösningar tillsammans med användare. Hur bra var er idé egentligen? Löste den användarens problem? Det finns flera olika sätt att göra användartester och sättet att användartesta kan anpassas i förhållande till storleken på budget. Oavsett vilken modell för användartester som väljs så ska användarnas feedback välkomnas. Kritiska synpunkter är värdefulla data som kan hjälpa oss närmare målet. (I detta steg kan det vara värt att påminna sig själv om det där med att inte bli kär i sin lösning, utan i sitt problem.)

    Det sista steget i designprocessen är utveckla. Genom användartesterna har du fått värdefull information om vad som behöver förbättras med din idé. Du använder
    feedbacken för att förbättra din design och testar därefter några rundor till. Ju säkrare ni blir på att er idé verkligen löser problemet, desto mer motiverat är det att lägga ner resurser på att öka kvalitén på prototyperna.

    Målet för designprocessen är att landa i en färdig design som både löser det problem som skulle lösas och som uppskattas av användarna.

    Den sista pusselbiten

    Det har skrivits många artiklar de senaste åren om hur tekniken kommer att transformera juristbranschen. Jag anser att transformationen behöver ytterligare en pusselbit. Den pusselbiten är design. Utan ett användarfokus skapar vi tjänster och lösningar som bygger på cool teknik men som inte är designade utifrån användarens behov och önskemål. Framöver vill jag se fler system, tjänster, processer och kommunikation som är utformade och testade för att ge nöjda kunder, klienter och medborgare. 

    Legal Design som fält är fortfarande ungt. Ett företag värt att nämna är Parisbaserade Legal Design-byrån Amurabi. Amurabi designar complianceprogram, arbetar med tvister, avtal, privacy och CSR. Bland Amurabis kunder finns bolag som Moët Hennessy, Airbus, Shiseido, Google och Ubisoft. Grundaren Marie Potel Saville och hennes kollega Elisabeth Talbourdet höll ett enastående föredrag vid Legal Design Summit i Helsingfors i september 2019 om att designa complianceprogram som fungerar(!). I sitt arbete använder de sig av värderingar som designverktyg, nudging och s.k. neuro ux.

    Kort sammanfattat kan Legal Design erbjuda juristbranschen en process (designprocessen), som tar oss från problem till lösningar, design mindsets som hjälper oss att tänka nytt och innovativt samt olika verktyg som säkerställer ett bra slutresultat.

    Mer om Legal Design hittar du bl.a. här:
    • Law By Design av Margaret Hagan
    • Legal Design Alliance bl.a. länkar till olika artiklar som skrivits i ämnet.
    • Amurabi
    • MIT Press Journals: Design Issues, volym 36, sommaren 2020, "The Rise of Legal Design"

    Här kan du läsa och ladda ner hela branschrapporten Framtidens jurist 2020.

    Andrea Lindblom

    Andrea Lindblom arbetar som administrativ chef på Helsingborgs tingsrätt och utnämndes till Legal Innovator of the Year 2019. Andrea är initiativtagare och producent till Sveriges domstolars podcast "Domstolspodden" och initiativtagare till Legal Tech + Design @HelsingborgsTR.


    Fler artiklar

    Se alla artiklar
    24 september 2021

    ”Det tar tid och kräver resurser som inte är debiterbara” – historien om hur ett legal tech-bolag föddes

    • Legal Tech
    • Framtidens jurist
    24 september 2021

    ”Risk att svenska advokatbyråer hamnar på efterkälken i konkurrensen”

    • Legal Tech
    • Framtidens jurist
    20 september 2021

    Pandemins paradoxala effekter på den mentala hälsan

    • Norstedts Juridik
    • Framtidens jurist
    https://www.nj.se

    Copyright © 2022 Norstedts Juridik

    Tjänster och produkter
    • JUNO
    • Avtalsguiden
    • Litteratur
    • Offentliga publikationer
    • Utbildning
    • Sveriges Rikes Lag
    Användbara länkar
    • Support
    • Vår webbshop
    • Försäljningsvillkor
    • Privacy center
    • Dataskyddspolicy
    Norstedts Juridik
    • Vilka vi är
    • Kontakta oss
    • Karriär
    • Vårt expertnätverk
    Ämnesområden
    • Arbetsrätt och arbetsliv
    • Associationsrätt
    • Bank- och finansmarknadsrätt
    • Ersättningsrätt
    • Familjerätt
    • Fastighetsrätt
    • Förmögenhetsrätt
    • Miljörätt
    • Immaterialrätt
    • Marknadsrätt
    • Offentlig rätt
    • Processrätt
    • Skatterätt
    • Socialrätt
    • Straffrätt