Juristens psykologi – ett hinder för branchtransformation?

Av: Victoria Swedjemark Ämne: Artikel, Framtidens jurist 2020-08-25

Världen runtom oss förändras i rask takt. Undersökningen Framtidens jurist 2020 bekräftar att även juristbranschen är under transformation. Men är vi jurister redo för de krav som framtiden ställer på oss? Förstår vi vilka förändringar som sker och gör vi tillräckligt för att ställa om? Under kraftig förändring behöver både organisationer och individer utvecklas eftersom det som var relevant och framgångsrikt igår inte nödvändigtvis är det imorgon.

En absolut majoritet av respondenterna i undersökningen Framtidens jurist 2020 anger att de uppfattar juristbranschen som konservativ. Men vad betyder egentligen juristbranschen - är det ett “system” som lever sitt eget liv eller är det summan av oss individer som verkar i denna bransch?

Juristens karaktärsdrag

Den amerikanska psykologen Larry Richard är expert på ”juristens psykologi”. Hans forskning pekar på ett antal särdrag, där jurister skiljer sig från genomsnittspopulationen på bl.a. följande sätt:

• vi är betydligt mer självständiga (autonoma),
• vi är sakliga och intellektuella, snarare än sociala,empatiska och emotionella,
• vi föredrar att berätta för andra hur det är snarare än att lyssna och ta in andras perspektiv,
• vi är mer benägna att hänge oss åt abstrakta resonemang, och
• vi är betydligt mer skeptiska; vill gärna se bevis innan vi ändrar uppfattning, och är mindre mottagliga för förändringsförslag – som vi lätt uppfattar som kritik.

Det är inte helt klart vad som är ursprungliga karaktärsdrag och vad som är inlärt. Vi präglas förstås också av de metoder, antaganden och förhåll-ningssätt som vi lär oss på juristutbildningen, och de sidor vi sedan utvecklar vidare när vi börjar praktisera juridik som yrkesverksamma. Vi jurister har en viss ”programmering” helt enkelt, som styr hur vi ser på världen och hur vi typiskt sett agerar. Man kan förstås inte dra alla jurister över en kam, men oavsett hur just du är och fungerar är det viktigt med självinsikt. Vi behöver alla förstå vår ”grundriggning” och våra typiska antaganden, förhållningssätt och beteenden. För detta kan också begränsa oss.

”Expertisfällan” – din expertis kan bli ett hinder

Det finns ett fenomen som kallas expertisfällan (”the expertise trap”) . Det handlar om att vi experter tenderar att fokusera på det vi redan kan och vet (vår expertis) istället för att ta in nya perspektiv och vara öppna för att lära oss nya saker, särskilt inom nya områden. Någon som identifierar sig starkt med att vara expert gillar inte heller att utsätta sig för risken att ha fel, eftersom det kan uppfattas som ett misslyckande. Vi experter tenderar också att distansera oss från andra, med hänvisning till att den expertis vi besitter är något unikt, en särart, som gör att vi särskiljer oss från andra. Jurister använder sig ibland av uttrycket ”icke-jurister”, för att beskriva personer inom andra kompetensområden.

Kreativitet och problemlösningsförmåga viktigare i framtiden

Fallgropen för oss experter är att vi lätt övervärderar vår förmåga att lösa problem i en komplex värld. Och är det något vi vet om framtiden så är det att världen blir alltmer komplex. Detta drivs på av globalisering och av den digitala transformationen, som förändrar det mesta i grunden, inklusive branscher, konkurrenssituationer, kundbeteenden och samarbetsformer. Vilka nya krav ställer då detta? Ja, man talar till exempel om att det interpersonella och det kreativa kommer att bli viktigare hur väl vi fungerar i grupp och vad vi kan skapa tillsammans med andra. Undersökningen Framtidens jurist 2020 bekräftar att många ser just att kreativitet och problemlösningsförmåga blir allt viktigare. Men på vilket sätt? Jag ser ett antal saker som jag tycker att vi jurister behöver förstå.

1. Fler perspektiv behövs för att fatta beslut och lösa problem – agila arbetssätt blir allt vanligare

En mer komplex och snabbrörlig värld kräver nya angreppssätt för att hitta de bästa lösningarna. För att tillräckligt snabbt och relevant lösa olika frågor behöver fler perspektiv involveras. Inte bara olika kompetenser utan också olika erfarenheter och olika sätt att tänka. Alltså mångfald i vid bemärkelse. Allt fler bolag övergår till så kallade agila arbetssätt, där människor jobbar tillsammans i tvärfunktionella team istället för att experter kopplas in sekventiellt. För jurister kan det handla om att sitta ned med produktutvecklings- och marknadsföringskollegorna och tillsammans utveckla en lösning som är förenlig med GDPR och konsumenträtten. Sådana blandade team kan också lösa korta puckar som uppkommer löpande, utifrån en rad olika perspektiv.

Hur ska egentligen den där missnöjda kunden eller krångliga leverantören hanteras…?

Vi jurister har förstås samarbetat med andra tidigare, men nu tar vi fram gemensamma lösningar.

2. Nya behov kräver nya juridiska lösningar, med fokus på användaren

Vad som är bästa lösningen på frågor vi ställs inför förändras i takt med att världen förändras. Vi jurister behöver vara lyhörda för vilka nya behov som uppkommer, och vara kreativa och utveckla nya lösningar. När fokus alltmer förflyttas till kunder och medarbetare blir t.ex. KPIer som kundlojalitet och NPS (Net Promoter Score) samt medarbetarengagemang allt viktigare. Det ställer krav på oss jurister att kunna skapa nya lösningar som möter dessa behov; avtal som inte bara riskminimerar utan också ger en bra kundupplevelse och som driver rätt beteenden samt anställningsavtal och policies som skapar en bra medarbetarupplevelse. Med självgående team inom bolag och ökad organisatorisk komplexitet behöver compliance-program också numera skapa äkta engagemang hos människor att aktivt välja rätt beteenden. I en sådan miljö kan fokus på företagsvärderingar och syfte (varför reglerna ska följas) samt handfast enkelhet vara mer effektivt än att lägga kraft på långa, komplexa policies. Det gäller
särskilt i en värld där människors tålamod blir allt sämre.

3. Jurister och digitalisering – HIPPO ersätts av objektiva datainsikter

Vi jurister förknippar kunskap med den kompetens vi  individuellt besitter. Men kunskap kommer i framtiden allt mer att handla om insikter från data. Nya digitala lösningar skapar bättre förutsättningar för kvalitativ insamling och analys av data och traditionella beslutsmetoder, som HIPPO (”Highest Paid Person’s Opinion”) - eller individuella expertens åsikt - kommer allt mer att lämna plats åt beslut som grundas på kvalitativa, objektiva datainsikter. Dessa är ofta vassare än en eller ett fåtal personers kunnande. Genom digitalisering kommer juridisk kunskap också att kunna paketeras och skalas/distribueras till fler på ett sätt som skapar agerbara lösningar för andra än jurister.

Framtiden – en ny slags jurist ersätter experten i elfenbenstornet

Jag tror att rollen som ”the-go-to-expert” kommer att tonas ned och allt mer ge plats åt en ny typ av jurist som är öppen, nyfiken och kreativ och riktigt bra på komplex, tvärfunktionell problemlösning. Och som dessutom förstår hur man operationaliserar och systematiserar juridik. Detta kräver nya förmågor hos oss jurister. Det handlar om nya kompetenser som tech-implementering, processutveckling, dataanalys, förändringsledning och projektledning. Men framför allt handlar det om något ”mjukare” och mer mänskligt; vår förmåga att samarbete med andra. Att vara nyfikna och öppna för nya perspektiv. Att våga testa nya tankesätt, förhållningssätt och beteenden.

Framtiden kan nog bli en rätt utmanande plats för jurister som fortsätter att premiera sin autonomi och sin roll som särartsexperter - som inte utvecklar sin förmåga till nytänkande. Som inte tar in perspektiv från de personer som ska förstå och tillämpa de juridiska lösningarna och som fortsätter att grunda bedömningar och lösningar på abstrakta resonemang i en värld som blir alltmer datadriven.

Ytterst handlar det om att utmana sig själv att utvecklas som människa. Förändring är svårt och lite läskigt. Men också spännande. Och numera absolut nödvändigt. Var befinner du dig på din personliga utvecklingsresa…?

Här kan du läsa och ladda ner hela branschrapporten Framtidens jurist 2020.

Victoria SwedjemarkVictoria Swedjemark har arbetat som chefsjurist i närmare 15 år i tre olika bolag, bl.a. Tele2, och dessförinnan länge på advokatbyrå. Med många års erfarenhet från ledningsgrupp - i en tid av kraftig förändring - har hon fått insikter om strategi och verksamhetsutveckling som hon tycker naturligt går att översätta till juridiken.

Genom sitt företag, Glowmind, hjälper hon chefsjurister och deras team att utveckla hur bolagsjuridiken utförs, med målet att fokusera på rätt saker så att arbetet blir mer meningsfullt och juridiken mer värdeskapande. Hon hjälper också bl.a advokatbyråer att förstå klientsidan bättre och bli mer kundorienterade.