Ökar intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark?

Av: Linn Cruz Tiger Ämne: Miljörätt, Kommun 2020-01-17

Under 2019 har frågan om brukningsvärd jordbruksmark, 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808), varit uppe för prövning i ett antal mål hos Mark- och miljööverdomstolen. I de flesta av dessa domar har intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark vägt tyngre än föreslagna byggåtgärder.

Brukningsvärd jordbruksmark
 
Den aktuella paragrafen 3 kap. 4 § lyder:
 
”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
 
Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.”
 
Genomgång av 2019 års aktuella mål
 
Mark- och miljööverdomstolen P 8646-18 (Avgörandedatum: 2019–01–11)
 
Fastighetsägaren ansökte om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och eventuellt hästgård på en del av ett skifte som tillhörde fastigheten, belägen utanför detaljplan. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att skiftet låg i ett område med i huvudsak jordbruksmark och fick anses utgöra brukningsvärd jordbruksmark då marken i dagsläget användes för bete. Med hänsyn till avståndet till närmast belägna bebyggelse kunde den ansökta åtgärden inte anses utgöra komplettering av befintlig bebyggelse och ett bostadshus med stall samt komplementbyggnader var inte att betrakta som ett väsentligt samhällsintresse. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att det allmänna intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark vägde tyngre än fastighetsägarens intresse av att få bygga på platsen. Med upphävande att förhandsbeskedet fastställde Mark- och miljööverdomstolen länsstyrelsens beslut att avslå ansökan.
 
Mark- och miljööverdomstolen P 3809-18 (Avgörandedatum: 2019–01–16)
 
Nämnden gav positivt förhandsbesked för byggande av fem bostadshus i området på en halvö i närheten av Karlskrona som i översiktsplanen angavs vara ett område som föreslogs kompletteras med 20–30 bostäder. Enligt Mark- och miljööverdomstolen var marken att betrakta som brukningsvärd jordbruksmark. Även om bebyggelsen fick anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse gjorde Mark- och miljööverdomstolen bedömningen att utredningen inte gav stöd för att intresset inte kunde tillgodoses utan att brukningsvärd jordbruksmark togs i anspråk. Sammantaget fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte fanns förutsättningar att lämna positivt förhandsbesked i målet.
 
Mark- och miljööverdomstolen P 3507-18 (Avgörandedatum: 2019–01–22)
 
Positivt förhandsbesked meddelades för åtta enbostadshus på fastigheten men klagandena yrkade att förhandsbeskedet skulle upphävas då det var fråga om en jordbruksfastighet och beslutet stred mot översiktsplanen. Det var utrett att det aktuella området hade använts som betesmark men endast vid enstaka tillfällen under de senaste åren. Sammantaget fann Mark- och miljööverdomstolen att utredningen inte gav tillräckligt stöd för att marken med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar var lämpad för jordbruksproduktion. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att den aktuella platsen inte utgjorde brukningsvärd jordbruksmark och det saknades skäl att upphäva förhandsbeskedet. Bedömningen av den aktuella platsens lämplighet för bebyggelse sker utifrån platsens förutsättningar och enligt Mark- och miljööverdomstolen hade det inte framkommit skäl att inte tillåta den aktuella byggnationen.
 
Mark- och miljööverdomstolen P 5876-18 (Avgörandedatum: 2019–03–19)
 
Kommunen antog detaljplan samt upphävde strandskyddet i området till förmån för den planerade bebyggelsen och gjorde gällande att området redan var ianspråktaget och saknade betydelse för strandskyddets syften. Men Mark- och miljööverdomstolen delade inte den bedömningen eftersom hela den befintliga bebyggelsen inte kunde betraktas som en sammanhållen enhet. De skäl som kommunen hade angett för att bebygga den brukningsvärda jordbruksmarken innefattade enligt Mark- och miljööverdomstolen inte någon bedömning av möjligheten till alternativ placering av bebyggelsen. Kommunen hade inte visat att lokaliseringen var tillåten och Mark- och miljööverdomstolen upphävde detaljplanen.
 
Mark- och miljööverdomstolen P 7786–18 och P 7791–18 (Avgörandedatum: 2019–03–19)
 
Bygglov söktes för nybyggnad av bostadshus och garage på åkermark tillhörande en jordbruksfastighet och nämnden ansåg att byggnadens placering inte motverkade några allmänna intressen. För att marken skulle få tas i anspråk för bebyggelse krävdes att bebyggelsen tillgodosåg väsentliga samhällsintressen och att intresset inte kunde tillgodoses genom ianspråktagande av annan mark. Mark- och miljööverdomstolen fann att den föreslagna byggnationen inte hade ett sådant väsentligt samhällsintresse som avsågs i miljöbalken. Det fanns därför inte förutsättningar att ge bygglov för åtgärderna och Mark- och miljööverdomstolen upphävde bygglovet.
 
Mark- och miljööverdomstolen P 8249-18 (Avgörandedatum: 2019–04–30)
 
Klaganden hade uppfört ytterligare stall och foderförråd på fastigheten som han sedan ansökt om bygglov för i efterhand, men nämnden avslog ansökan. Med beaktande av att klaganden endast hade 3 hektar mark, även om han nyligen hade köpt till 4 hektar, för odling av foder samt bete till den befintliga hästnäringen gjorde Mark- och miljööverdomstolen bedömningen att klaganden inte kunde anses ha bedrivit jordbruksverksamhet i 3 kap. 4 § MB:s mening. De nya byggnaderna kunde därför inte anses vara bygglovsbefriade ekonomibyggnader och byggnaderna överensstämde inte med översiktsplanens syfte att säkra en god hushållning med kommunens brukningsvärda jordbruksmark. Bostadshus med tillhörande komplementbyggnader har i praxis inte bedömts vara ett väsentligt samhällsintresse. Mark- och miljööverdomstolen bedömde sammantaget att det allmänna intresset av en lämplig användning av kommunens jordbruksmark vägde tyngre än klagandens enskilda intresse av att få uppföra byggnaderna.
 
Mark- och miljööverdomstolen P 7083-18 (Avgörandedatum: 2019–05–27)
 
Bygglov beviljades för bostadshus på fastigheten men klagandena yrkade att bygglovet skulle upphävas med hänvisning till att det var brukningsvärd jordbruksmark som inte borde tas i anspråk för bebyggelse. Enligt klagandena bedrev fastighetsägaren ingen jordbruksverksamhet på fastigheten utan den hästuppfödning som bedrevs var att beteckna som en hobbyverksamhet som inte bidrog till någon förbättring av marken. I samband med avstyckning angavs att den aktuella fastigheten utgjorde fastighet för bostadsändamål med möjlighet till odling och mindre djurhållning. Ett fastighetsbildningsbeslut kan enligt Mark- och miljööverdomstolen syfta till en viss markanvändning men beslutet har inte någon bindande verkan vid bygglovsprövningen. Mark- och miljööverdomstolen höll syn och konstaterade att marken där bostadshuset var avsett att placeras var jordbruksmark men med hänsyn till markens beskaffenhet inte kunde beskrivas som brukningsvärd åkermark. De ansökta åtgärderna bedömdes vara förenliga med översiktsplanen. Mark- och miljööverdomstolen fann inga hinder mot bygglovet.
 
Mark- och miljööverdomstolen P 1202-19 (Avgörandedatum: 2019–10–23)
 
Bolaget ville bygga “världens mest klimatsmarta fristående restaurangbyggnad” där värme och vatten från restaurangverksamheten skulle återvinnas i det intilliggande växthuset men klaganden invände att byggnationen inte tillgodosåg väsentliga samhällsintressen. De ansökta åtgärderna planerades att utföras på brukningsvärd jordbruksmark och Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det inte framkommit några omständigheter som talade för att åtgärderna skulle utgöra något väsentligt samhällsintresse. Sammantaget delade Mark- och miljööverdomstolen mark- och miljödomstolens bedömning att det saknades förutsättningar att ge bygglov.
 
Mark- och miljööverdomstolen P 4193-19 (Avgörandedatum: 2019–11–08)
 
Nämnden meddelade negativt förhandsbesked gällande nybyggnation av två bostadshus på fastigheten med hänvisning till att marken utgjorde brukningsvärd jordbruksmark. Trots att den sökta åtgärden var av relativ begränsad omfattning ansåg Mark- och miljööverdomstolen att det inte är fråga om en sådan komplettering som kunde tillåtas. Marken var med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar sådan jordbruksmark som ansågs väl lämpad för jordbruksproduktion samt brukningsvärd. Det allmänna intresset av att bevara den brukningsvärda jordbruksmarken vägde enligt Mark- och miljööverdomstolen tyngre än det enskilda intresset, som inte kunde anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse. Det saknades förutsättningar att tillåta den ansökta åtgärden och med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställde Mark- och miljööverdomstolen nämndens negativa förhandsbesked.
 
Kommentar
 
Efter att flera oroliga röster höjts om Sveriges importberoende och om Sverige som landet med den lägsta försörjningsgraden i Europa, beslutade regeringen om en proposition kallad ”En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet” som syftar till att öka livsmedelsproduktionen och öka självförsörjningsgraden i landet fram till 2030. Nyligen överlämnades också den första klimatpolitiska handlingsplanen i enlighet med klimatlagen till riksdagen om vilka åtgärder som bör vidtas för att bidra till att nå de nationella och globala klimatmålen.
 
I sju av de nio domar, från Mark- och miljööverdomstolen, som JUNO nyheter har skrivit om under 2019 som har gällt bedömningar enligt 3 kap. 4 § miljöbalken har Mark- och miljööverdomstolen bedömt att intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark väger tyngre än föreslagen bebyggelse och andra åtgärder.
 
Kan det vara så att intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark generellt ökar, så att marken ska kunna nyttjas för jordbruk och livsmedelsproduktion i ett längre tidsperspektiv?