Till övergripande innehåll för webbplatsen
https://www.nj.se
  • Tjänster

      JUNO

      Sveriges största tjänst för juridisk information, utbildning och nyheter.

      • JUNO A-Ö
      • Systemkrav
      Logga in i JUNO

      JUNO för jurister

      • Läs mer om JUNO för jurister
      • Abonnemang

      JUNO för kommuner

      • Läs mer om JUNO för kommuner

      Övriga tjänster

      • Avtalsguiden
      • Affärsinformation
      • E-utbildning
  • Publikationer

      Litteratur

      Sveriges största utgivning av juridisk information

      • Titlar A-Ö
      • Sveriges Rikes Lag
      • Kurslitteratur

      Serier

      • Blå Biblioteket
      • Gula Biblioteket
      • Rödvita serien
      • Lexino
      • Svensk redovisning
      • Alla serier

      Offentliga publikationer

      Direkt från Sveriges myndigheter

      • Titlar A-Ö
      • Senaste nytt
      • Myndigheter
      • Läroplaner
      • Fritzes Kalendrar
      • Lagstiftningskedjan
  • Utbildning

      Kurser

      • Alla kurser
      • E-utbildning
      • Kursabonnemang

      Nyhetsdagar

      • Aktuell bolags- och börsrätt 2021
      • Arbetsrätt 2021
      • Barnkonventionsdagen 2021
      • Familjerätt 2021
      • IT-rätt 2021
      • Miljörättsdagen 2021
      • Kampen mot den organiserade brottsligheten
      • Offentlig upphandling 2021
      • Pensionsstiftelser 2021
      • Svensk Juriststämma 2021

      Användarutbildning

      • JUNO
      • Avtalsguiden
  • Om Oss

      Om oss

      • Vilka vi är
      • Arbeta hos oss

      Våra experter

      • Experter A-Ö
      • Vårt arbetssätt

      Ännu mer

      • Nyheter
  • Kontakt

      Kontakta oss

      Här hittar du information om hur du kommer i kontakt med oss på Norstedts Juridik.

      • Vår kontaktinformation

      Support

      Här får du hjälp med tekniska problem eller handhavande rörande våra produkter

      • JUNO
      • Lagboksappen
  • Logga in
      • JUNO
      • JUNO för kommuner
Cart
Search
Menu
https://www.nj.se
10 mars 2020
  • Social omsorg & Familjerätt
  • Kommun
  • Barnkonventionen - symbolhandling eller grund för förändring i LVU?

  • Social omsorg & Familjerätt
  • Kommun
  • Den 1 januari i år blev barnkonventionen svensk lag. En aktuell fråga är hur den nya lagen kommer att påverka myndigheters handläggning av ärenden som rör samhällets mest utsatta barn.              

    – Barnkonventionen som lag känns som ett slag i luften, menar Tomas Törnqvist, socionom och författare med 30 års erfarenhet inom individ- och familjeomsorgen.

    ANMÄL DIG TILL NYHETSBREVET - SOCIAL OMSORG & FAMILJERÄTT

     

    Barnkonventionen ratificerades i Sverige år 1990 och sedan dess har lagstiftaren arbetat för ett tydligare barnperspektiv i svensk rätt. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär att konventionens bestämmelser numera kan läggas till grund för myndigheters beslut.

    En lagstiftning som länge varit föremål för diskussion när det gäller förenligheten med barnkonventionen är lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Regleringen ger socialnämnden möjlighet att med hänvisning till barnets skyddsbehov omhänderta barnet utan samtycke från föräldrarna. Frågan är om tolkningen och tillämpningen av LVU förändras av att barnkonventionen nu har ställning som lag.  

    LVU överensstämmer med barnkonventionen

    För att stärka barnperspektivet i LVU har det vid flera tillfällen genomförts lagändringar som innebär ett tydligare barnfokus. LVU innehåller sedan dess bestämmelser som säkerställer barns rätt att komma till tals och att barnets bästa beaktas vid alla beslut. Tomas Törnqvist anser att LVU, med en rätt utförd utredning och prövning i domstolen, ska överensstämma med barnkonventionen när det gäller barnets skydd och vård.  

    -Nuvarande kriterier i LVU är tydliga med att barnets behov av skydd och behövlig vård ska komma i första rummet. Samtidigt som andra regleringar, även barnkonventionen, i olika grad värnar om familjen och föräldrars ansvar och rättigheter, vilket i vissa fall kan innebära en konflikt med barnets intressen.

    -Barnkonventionen som lag känns som ett slag i luften. Den förefaller vara mer ett politiskt ställningstagande än en välformulerad lag, säger han.

    Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet och föreståndare vid Barnrättscentrum, instämmer i att aktuell lagstiftning redan betonar att barns synpunkter ska utgöra en viktig del av beslutsunderlaget. Hon framhåller dock att inkorporeringen kan medföra en allmän attitydförändring vad gäller värnandet om barns rättigheter.

    -LVU skulle redan innan tolkas fördragskonformt, där barnkonventionen som helhet skulle beaktas. Kanske har det dock funnits brister då kännedomen om barnkonventionen kanske varit begränsad.

    -Det finns mycket att hämta därifrån vad gäller tanke- och synsätt och bara det faktum att man genomfört inkorporeringen kan öka medvetandet om konventionen, säger hon.

    Förväntade förändringar

    Pernilla Leviner anser att inkorporeringen kan få konkret betydelse vad gäller tillämpningen av artikel 2 om icke-diskriminering, som idag inte finns tydligt uttryckt i svensk lag.

    -Artikeln säger är att varje barn ska tillgodoses rättigheter utan åtskillnad av något slag, bland annat baserat på rättslig status. Detta kan påverka hur man ser på barns rätt till insatser, till exempel när det gäller barn som lever som papperslösa. 

    Vidare förutspår Pernilla Leviner att tillämpningen av artikel 12, om barns rätt att komma till tals, kan innebära en förändring av handläggningsprocessen i domstol. 

    -Artikeln och allmänna kommentarer som tydliggör hur denna artikel bör tillämpas ställer krav på barnets ställföreträdare och dennes kompetens, och kan innebära att företrädaren kräver utvidgade uppdrag för att säkerställa en meningsfull delaktighet.

    -Den öppnar även upp för att barn oftare bör och kan komma till domstol, och även få domsluten förklarade för sig, menar hon.

    ”Barnkonventionen ger inte svaret”

    När förslaget om en inkorporering av barnkonventionen låg under remiss framfördes kraftig kritik från Lagrådet, som menade att det framstod som en bakvänd ordning att först efter en inkorporering låta en utredning kartlägga hur konventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning. En kartläggning av Bris som genomfördes hösten 2019 visade dessutom att nästan varannan svensk kommun saknade en strategi för hur de skulle implementera barnkonventionen i samband med att den blev svensk lag. Pernilla Leviner framhåller att barnkonventionen inte specifikt svarar på hur tillämpningen ska ske i praktiken och att konventionen är målinriktad till sin karaktär.

    -Barnkonventionen ger möjligen en förstärkt syn på barns rättigheter, men ger sällan svar på hur man ska agera i en viss situation. Den är inte heller skriven för att användas på det sättet.

    Hon instämmer i Lagrådets uppfattning att det saknas tydlig vägledning för hur myndigheter ska förhålla sig till barnkonventionen.

    -Så som konventionen har inkorporerats ges det väldigt lite vägledning till kommunerna. En möjlig väg att gå är att man låter Socialstyrelsen gå in och utforma detta i form av föreskrifter eller allmänna råd, säger hon.

    Trots att det återstår en del att göra för att ge barn det skydd och den vård de har rätt till anser Tomas Törnqvist att det huvudsakliga arbetet för att implementera barnkonventionens bestämmelser i den praktiska handläggningen av LVU-ärenden redan är gjort.

    -Under de senaste 40 åren inom socialtjänsten har det successivt skett ett närmande till barnkonventionen. Inom socialtjänsten har vi i flera år använt oss av ett dokumentsystem, BBIC, som säkrar att barnets behov är i förgrunden.

    För att barnrättsperspektivet ska få ett kraftfullt genomslag anser Pernilla Leviner att det krävs att lagstiftaren träder fram.

    -Barnkonventionen ger inga konkreta svar, men kan bidra med ett synsätt som påverkar rättstillämpningen. Sedan är en ytterligare fråga vilken grad av bestämmande barn ska ha, och vad som ska trumfa – det barnet vill eller det vuxna anser är barnets bästa?

    -I avsaknad av ett tydliggörande från lagstiftaren om vad man vill att en inkorporering av barnkonventionen ska betyda och få ”kosta” så är läget oklart, konstaterar hon.

     

    Läs om JUNO för Social omsorg & familjerätt

    Sofia Hellblom

    Sofia är jurist och nyhetsredaktör för JUNO nyheter.


    Fler artiklar

    Se alla artiklar
    24 mars 2021

    Strider kommunala tiggeriförbud mot Europakonventionen?

    • Social omsorg & Familjerätt
    • Socialrätt
    • Familjerätt
    24 mars 2021

    Lex lilla hjärtat – nya lagförslag för att stärka barnets bästa

    • Social omsorg & Familjerätt
    • Socialrätt
    • Familjerätt
    27 januari 2021

    Vår juridiska expert svarar på frågor om förvaltningslagen

    • Social omsorg & Familjerätt
    • Socialrätt
    • Familjerätt
    https://www.nj.se

    • Facebook
    • LinkedIn
    • YouTube

    Copyright © 2021 Norstedts Juridik

    Tjänster och produkter
    • JUNO
    • Avtalsguiden
    • Litteratur
    • Offentliga publikationer
    • Utbildning
    • Sveriges Rikes Lag
    Användbara länkar
    • Support
    • Vår webbshop
    • Försäljningsvillkor
    • Privacy center
    • Dataskyddspolicy
    Norstedts Juridik
    • Vilka vi är
    • Kontakta oss
    • Karriär
    • Vårt expertnätverk