Vad är aktuellt inom socialrättens område?

Av: Petter Svensson Ämne: Social omsorg & Familjerätt, Kommun 2020-02-11

Jan Melander, skoljuridisk expert för Juno för kommuner, skriver varje månad i Resumé en sammanfattning av det viktigaste som har hänt och vad som är på gång inom socialrättens område. Syftet med Resumé är att läsarna håller sig à jour med utvecklingen.

ANMÄL DIG TILL NYHETSBREVET - SOCIAL OMSORG & FAMILJERÄTT

Jan Melander har en bakgrund som hovrättsjurist och har mångårig erfarenhet som ledande pedagog på juridiska utbildningar, bland annat på juristprogrammet vid Uppsala universitet.

-Jag hoppas att jag genom Resumé kan bidra till att läsarna får information och konkreta tips som de har nytta av i sina yrkesroller, och att det i sin tur kan stärka den professionella tryggheten och självförtroendet, säger Jan Melander.

I det senaste februarinumret av Resumé tar Jan Melander bland annat upp ett fall som gäller tillämpningen av reglerna om särskilt boende för äldre (med dygnet runt-tillsyn). Den 89-åriga kvinnan, som uppvisade typiska Alzheimer-symptom, nekades plats av den kommunala nämnden då hennes behov redan ansågs tillgodosedda genom hemtjänstens försorg. Förvaltningsrätten ansåg att kvinnans fysiska omsorgsbehov inte ensamt kunde motivera att hon beviljades särskilt boende. Vid en helhetsbedömning, där kvinnans sociala isolering beaktades, gjordes emellertid den slutliga bedömningen att hon hade rätt till särskilt boende.

-Juridiska bedömningar där olika intressen ska vägas mot varandra är mycket vanliga. Ibland kan sådana bedömningar i juridikens värld tendera att utföras på ett väl tekniskt sätt. Det är väl belagt att personer med Alzheimers-diagnos kan skapa stora säkerhetsrisker för sig själva, exempelvis genom att gå vilse, säger Jan Melander.

-Det går därför att ha ett bredare perspektiv på fysiskt omsorgsbehov än som kommer till uttryck i domen. Denna uppfattning ligger också väl i linje med regeln i 5 kap. 4 § SoL om att socialtjänsten ska verka för att äldre människor lever under trygga förhållanden. 

Enskilda klagar i stor utsträckning till JO när de upplever att en myndighet på något sätt har betett sig osakligt eller olämpligt. Jan Melander konstaterar att objektivitetsprincipen i regerings­formen (1 kap 9 §) ofta aktualiseras inom JO:s tillsynsområde. Ett annat återkommande problemområde är myndigheters bristfälliga hantering av ärenden där enskilda och journalister begär att få ut allmänna handlingar. Jan Melander menar att vissa onödiga fel emellanåt begås av handläggare och chefer då de helt enkelt saknar tillräckliga kunskaper om lagstiftningen och vilka krav som ställs på myndigheterna.

- Självfallet är sådana grundläggande brister, när de visar en bild av systematiska problem, mycket allvarliga för tilliten till offentlig verksamhet. De har då en sådan tyngd att de kan behöva leda till förändringar på ledningsnivå, konstaterar han.  

JO:s ämbetsberättelse för 2019 visar att vissa problem kvarstår trots att de har uppmärksammats även tidigare år.

-Ett exempel är de klagomål som riktas mot Försäkrings­kassan om att myndigheten av misstag ibland skickar handlingar med sekretessbelagda uppgifter till fel personer, säger Jan Melander.

 

Läs om JUNO för Social omsorg & familjerätt