Veckans nyheter | Aktuella rättsfall v. 19

Av: Norstedts Juridik Ämne: Nyheter 2019-05-13

Kommun inte skyldig att anordna skolskjuts till vald skola trots endast 400 m omväg

Kommunen avslog ansökan om skolskjuts för eleven med hänvisning till att han valt att gå i en annan skola än den av kommunen anvisade och att han därigenom förlorat sin rätt till skolskjuts. Elevens vårdnadshavare invände att avståndet mellan elevens bostad och den valda respektive den anvisade skolan var identiskt och att anordnande av skolskjuts för eleven inte borde medföra någon mätbar merkostnad. Av utredningen framgår att eleven skulle ha haft rätt till skolskjuts med skoltaxi till den anvisade skolan. Kommunen anförde att skolskjutsen var organiserad så att elever som går i den anvisade skolan samåker med taxi till och från skolan och taxin åker bara till den anvisade skolan. För att tillhandahålla den aktuella eleven skolskjuts skulle krävas att skoltaxin tog en omväg på ca 400 m till den valda skolan vilket skulle medföra en årlig merkostnad om 9 626 kr för kommunen. Enligt kammarrätten har kommunen visat att det skulle medföra merkostnader för kommunen att anordna skolskjuts för eleven till den valda skolan och kommunens avslagsbeslut strider inte mot lag. Överklagandet avslås.

# Kammarrätten i Stockholm 10023–18

Skrivet av Linn C. Tiger


Hundägare har talerätt gällande beslut att inte omhänderta en annans hund

Länsstyrelsen har förelagt en man att enligt lagen om tillsyn över hundar och katter förse en hund med munkorg vid rastning och hålla hunden kopplad med ett högst två meter långt koppel eller se till att den befinner sig i ett inhägnat område. Föreläggandet är förenat med löpande vite. Klagandena har överklagat beslutet och yrkat att hunden istället ska omhändertas. Förvaltningsrätten har ansett att de inte har talerätt och har avvisat deras överklaganden. Båda klagandena har hundar som rör sig i samma område där den hund som föreläggandet avser rör sig. Den ena av klagandena bor dessutom i närheten av den man som meddelats föreläggandet. Kammarrätten bedömer nu att båda har talerätt och ifrågasätter inte att båda drabbats av olägenheter när de stött på hunden. Målet visas nu åter till förvaltningsrätten för prövning i sak.

Kammarrätten i Göteborg 5298-18

Skrivet av Ashik Zaman


Fastställer friande dom i mål där känd tv-profil åtalats för våldtäkt

Tv-profilen åtalades för en våldtäkt som skulle ha ägt rum för flera år sedan i en badtunna, på en personalfest hos tv-profilen. Tingsrätten fann att utredningen inte gav tillräckligt stöd för att den påstådda handlingen ägt rum. Hovrätten konstaterar att en nödvändig förutsättning för fällande dom enligt den straffbestämmelse som gällde 2008 är att tv-profilen med våld har tvingat målsäganden att tåla den sexuella gärningen. Enligt hovrätten får målsägandens berättelse inte tillräckligt stöd av övrig bevisning i detta hänseende och tv-profilen ska redan pga. detta frikännas från åtalet. Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

# Svea hovrätt B 6863–18

Skrivet av Linn C. Tiger


Förening har rätt att begära gränsbestämning av fornminnesområde

Föreningen begärde hos länsstyrelsen att gränserna för fornminnet Göta landsväg på fastigheten i Årsta utanför Stockholm skulle fastställas. Länsstyrelsen avvisade föreningens begäran och beslutade att inte vidta ytterligare åtgärder. Det finns i kulturminneslagen inga bestämmelser gällande hur eller av vem en fråga om fastställelse av ett fornminnesområdes gränser ska initieras. Enligt kammarrätten är frågor om gränsbestämning av fornlämningsområden relaterade till miljön på ett sådant sätt som avses i Århuskonventionen. En ideell förening vars syfte huvudsakligen är att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen har rätt enligt kammarrätten att överklaga beslut som rör beslut om gränsbestämning av fornlämning. Utredningen ger stöd för att föreningen uppfyller förutsättningarna för klagorätt och kammarrätten återförvisar målet till länsstyrelsen för prövning av frågan om och i så fall hur en gränsbestämning av området ska göras.

Kammarrätten i Stockholm 4285–18

Skrivet av Linn C. Tiger


Läkare döms för ett stort antal grova sexualbrott mot barn — får 10 års fängelse

Mannen har under tiden oktober 2015 – november 2017 arbetat på olika läkarmottagningar i Sverige. Brotten består huvudsakligen av att han vid läkarundersökningar tittat på eller på annat sätt undersökt barnens underliv och/eller anus. Detta trots att det inte var medicinskt befogat utifrån vad barnen sökt vård för. Mannen har under år 2017 även träffat barn och föräldrar vid videosamtal via vårdtjänsten Kry och även då gjort sig skyldig till övergrepp. Mannen döms bl.a. för fyra fall av grov våldtäkt mot barn och för 46 fall av grova sexuella övergrepp mot barn huvudsakligen begångna vid läkarundersökningar. Brotten har bedömts som grova bl.a. med hänsyn till att han utnyttjat sin ställning som läkare och missbrukat ett särskilt förtroende, samt barnens låga ålder. Han döms även för flera fall av grovt barnpornografibrott. Straffet bestäms till fängelse i 10 år. Mannen utvisas på livstid och ska betala skadestånd till brottsoffren med sammanlagt ca 3,5 miljoner kr.

# Stockholms tingsrätt 17003–17

Skrivet av Petter Svensson


Penningböter pga. upprepade jävspåståenden mot domare

Kammarrätten konstaterar att klaganden använt det danska ordet inhabil, som betyder jäv, i sina skrivelser till domstolen i samband med hennes överklagande i ett mål om sjukpenninggrundande inkomst. Klaganden gjorde gällande att det måste vara tillåtet att framställa en jävsinvändning och att hennes skrivelser inte har varit överträdelser. Enligt kammarrätten har det varit fråga om anklagelser av allvarlig art mot en viss utpekad domare som har gjorts i återkommande olika e-postmeddelanden. Förvaltningsrätten dömde klaganden för rättegångsförseelse till penningböter om 1 000 kr. I likhet med förvaltningsrätten finner kammarrätten att det är fråga om sådana otillbörliga uttalanden som kan föranleda böter enligt förvaltningsprocesslagen.

# Kammarrätten i Jönköping 1049–19

Skrivet av Linn C. Tiger


Långsam handläggning gällande godmanskap — JO kritiserar överförmyndarnämnd

Överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommuner får kritik för sin långsamma hantering av ärenden gällande anordnande av godmanskap enligt föräldrabalken. Nämnden får också kritik för att den inte följde tingsrättens förelägganden, vilket ledde till att tingsrätten behövde påminna nämnden vid ”orimligt många tillfällen.” JO uttalar att det framstår som om nämnden inte eftersträvade ett fungerande samarbete med tingsrätten eftersom den inte tog kontakt med domstolen när tidsfristerna för föreläggandena gick ut. Tingsrätten får ingen kritik, men JO påpekar att en mer aktiv processledning — vid behov utövad vid sammanträden — i vissa fall skulle kunna bidra till att förkorta handläggningstiderna.

# Riksdagens ombudsmän JO 893–18

Skrivet av Petter Svensson


Bostadshus på platsen skulle strida mot syftet med naturvårdsområde

Den plats där det planerades att byggas två bostadshus med garage är belägen inom ett naturvårdsområde som inrättades för att bevara landskapsbilden, kulturhistoria och sällsynta floraelement. Platsen som avses bebyggas utgörs av åkermark/jordbruksmark och Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det råder delade meningar om marken är att betrakta som brukningsvärd och om området faktiskt ingår i ett odlings- och beteslandskap. Oavsett detta strider åtgärden mot syftet med naturvårdsområdet då bostadshusen skulle förändra landskapsbilden och det finns enligt Mark- och miljööverdomstolen inte förutsättningar att medge den sökta dispensen. Att det skett annan kompletterande bebyggelse i närområdet ändrar inte bedömningen. Med bifall till överklagandet beslutar Mark- och miljööverdomstolen att avslå ansökan om dispens.

Mark- och miljööverdomstolen M 9363–18

Skrivet av Linn C. Tiger