Under perioden 15-17/11 kommer vi att genomföra systemarbete i vår webshop. Detta kan medföra vissa störningar.

En juristbransch i omvandling – undersökningen Framtidens jurist visar hur

Av: Petter Svensson Ämne: Framtidens jurist, branschrapport 2019-11-05

Förändring är den enda konstanten, brukar det heta. Kanske har många i den konservativa juristbranschen trott att man är undantaget som bekräftar den regeln. Men globalisering, artificiell intelligens, och automatisering håller på att förändra det juridiska landskapet, kartor ritas om och gamla sanningar är under omprövning. Jurister och advokater ser hur yrkesrollen är på väg att förändras – det visar svaren från den stora enkätundersökningen Framtidens jurist.

En ny tid ställer krav på förändrade arbetssätt – men hur kommer denna nya verklighet att se ut?  Hur ser jurister och advokater på sin framtida yrkesroll? Bör Sveriges juristutbildningar anpassa sig för att bättre återspegla arbetsmarknadens krav? Norstedts Juridiks undersökning, Framtidens jurist, som har besvarats av över 3 500 danska och svenska jurister och advokater, har sökt svar på några av dessa frågor.

Bild framsida rapport Framtidens jurist v4Artificiell intelligens (AI) och automatisering återfinns på tredje plats (med svarsfrekvens på 60 %) över de faktorer som de tillfrågade advokaterna och juristerna tror kommer att påverka den framtida utvecklingen allra mest. Detta utmanar sannolikt mer än något annat den kollektiva självbilden i branschen - som 64 procent av juristerna själva uppfattar som konservativ. Relativt få fruktar att den tekniska utvecklingen kommer leda till ett minskat behov av jurister (30 %) - men det råder i princip konsensus (93 %) om att jurister och advokater behöver större teknisk och digital kompetens.

-Det säger sig själv att vi måste kunna hantera den nya verkligheten. Jag tror att det kommer falla sig naturligt för jurister i branschen att lära sig dessa nya verktyg på samma sätt vi hanterar de verktyg som vi har idag, säger Sophia Spala, advokat och delägare på Setterwalls advokatbyrå. 

Kreativitet och problemlösningsförmåga allt viktigare

Mickael Söderqvist, produktägare på Norstedts Juridik, instämmer i bilden av att advokater och jurister inte behöver ligga sömnlösa på grund av oro för att den tekniska utvecklingen ska leda till arbetslöshet.

-Juridiken är inte så enkel så att den kan ersättas av maskiner. Tekniken kan underlätta dussinuppgifter, underlätta i researchprocesser och i skapandet av dokument, men det intellektuella arbetet kommer inte försvinna, säger Mikael Söderqvist, Produktägare JUNO

-Juridiken är inte så enkel så att den kan ersättas av maskiner. Tekniken kan underlätta dussinuppgifter, underlätta i researchprocesser och i skapandet av dokument, men det intellektuella arbetet kommer inte försvinna, säger han.

-Men det krävs förförståelse för att kunna lita på digitala lösningar. En advokat måste kunna svara på varför utfallet ser ut på ett visst sätt. Det krävs alltså kompetens för att förstå vad en viss maskin gör.

Undersökningen visar att 82 procent av advokaterna och juristerna tror att kreativitet och problemlösningsförmåga blir allt viktigare egenskaper i takt med dem tekniska framstegen - som man hoppas ska frigöra tid från kostsamma och tidsödande sysslor.

-Jag delar den uppfattningen, att ”bulkjobb” kan hanteras på annat sätt framöver, men någon ska ju också hantera den information som den tekniska utvecklingen möjliggör. Efterfrågan ökar därför på högspecialiserad rådgivning. Den analytiska förmågan, att vara kreativ och ha problemlösningsförmåga kommer vara viktig framöver. Men den typen av egenskaper är viktiga redan idag, säger Sophia Spala.

Nya aktörer tar sig in på marknaden

Advokatbyråer som inte anpassar sig till den tekniska utvecklingen riskerar att bli ointressanta på marknaden – det tror hela 78 procent av de tillfrågade advokaterna och juristerna. Och 68 procent menar att AI/automatisering leder till att nya aktörer tar sig in på marknaden och konkurrerar med de traditionella advokatbyråerna.

-Det är helt nödvändigt att anpassa sig, absolut. Det ser man på marknaden idag, alla större aktörer lägger mycket resurser på att säkerställa att man är med i utvecklingen och helst ligger steget före. Etablerade aktörer måste vara vakna och se till att man inte halkar efter. Det finns nischade aktörer som på vissa håll redan har tagit en liten del av kakan och det är nog en naturlig utveckling att det blir en ökad rörlighet, säger Sophia Spala.

Mickael Söderqvist är delvis kritisk till AI-begreppet.

-Jag föredrar machine learning istället, som är en del av AI. AI handlar till stor del om föreställningen om att man kan lägga in ett åtal i en maskin som sedan löser resten, vilket inte kommer att ske. Men att lära en maskin att förstå något, machine learning gör vi redan nu. Vi utvecklar algoritmer för att tyda texter, men ambitionen är då inte att lösa all världens problem utan att erbjuda konkreta lösningar som användarna har stor nytta av, säger han.

-Det är aldrig ok för en jurist att säga att en maskin träffar rätt 85 procent av gångerna, vilket är jättebra i andra sammanhang, men långt ifrån tillräckligt när man arbetar med juridik. Det måsta vara hundra procent annars går det inte att använda sig av det, konstaterar Mickael Söderqvist.

Juristutbildning på efterkälken

Juristutbildningen verkar ha misslyckats med att följa med i den digitala utvecklingen. Hela 60 procent av tillfrågade jurister och advokater mellan 23–29 år anser att universitetens juristutbildning inte förbereder blivande jurister och advokater för den nya teknologiska verkligheten.

Sofia Lindqvist, som studerar på den näst sista terminen på juristlinjen vid Stockholms universitet, är en av dem som anser att juristutbildningen har halkat efter.

-Den digitala utvecklingen har gått snabbt, den nuvarande studieplanen är från 2010, men mycket hinner förändras på 10 år, säger Sofia Lindqvist, student

-Den digitala utvecklingen har gått snabbt, den nuvarande studieplanen är från 2010, men mycket hinner förändras på 10 år.

-De juristjobb som finns idag ställer krav på viss teknisk kompetens. Men på grundutbildningen läser man endast 6 poängs rättsinformatik, tre-fyra veckor totalt, vilket är väldigt lite med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut. Idag läser man mer rättshistoria än informatik, vilket är skevt, säger hon.

Sophia Spala ser dock en kompetenshöjning jämfört med tidigare.

-Flera yngre jurister i vår grupp har läst specialkurser inom området och vår uppfattning är generellt att de har fått ganska god utbildning att bygga vidare på, och att de i alla fall har bättre förkunskaper på dessa områden än man hade för några år sedan.

Yngre jurister prioriterar annorlunda

Yngres attityder och förväntningar på den framtida yrkesrollen kommer på fjärde plats av de faktorer som man tror främst kommer att påverka utvecklingen i juristbranschen. Undersökningen visar att yngre advokater/jurister (åldersgrupp 23-29 år och 30-39 år) i högre grad (55%), prioriterar balans i arbetslivet jämfört med övriga åldersgrupper (åldersgrupp 50-59 år, 33% respektiveåldersgrupp 60+, 25%). Det finns en lång tradition av att unga biträdande jurister, särskilt på affärsjuridiska byråer, ofta jobbar många timmar på kontoret i strävan efter att göra karriär - vilket i sig ofta ses som en indikation på framgång. Frågan är om detta håller på att förändras?

-Det är fortfarande mycket status att jobba mycket, men jag har märkt att det har minskat, och att det snarare är mer status att kunna vara ledig och ha rimliga arbetsvillkor. Man pratar mycket mer om stress idag än man gjorde tidigare, menar Sofia Lindqvist.

Framtida arbetsgivares förmåga att kunna erbjuda bra balans mellan arbete och fritid är med 74 procent det absolut mest frekventa svaret på frågan om vad som kommer vara avgörande för att kunna locka till sig de största talangerna.

-Det är naturligt att det inte bara är själva arbetet som påverkar vilka arbetsgivare man vänder sig till, utan även möjligheten till ett liv utanför arbetsplatsen. Vill man kunna skaffa familj i framtiden blir ju denna balans helt avgörande. Även om det inte alltid är möjligt i början av yrkeslivet vill man ha det efter ett tag. Man vill helt enkelt inte ge upp livet för karriärens skull, säger Sofia Lindqvist.

Sophia Spala instämmer i vikten av att erbjuda en rimlig arbetsbelastning. Men hon framhåller att klienternas berättigade förväntningar på tillgänglighet gör att det är viktigt att inte skönmåla verkligheten.

-Strävar man efter en karriär på en större affärsjuridisk advokatbyrå måste man vara medveten om att våra klienter ställer krav på att vi finns där när de behöver oss. Det kravet på tillgänglighet måste vi kunna möta, det är det som sätter den yttre gränsen för vår egen flexibilitet.

Affärsförståelse i topp

Globaliseringen återfinns på andra plats (64 %) över de faktorer som de tillfrågade advokaterna och juristerna själva tror mest kommer att påverka den framtida utvecklingen.

Våra klienter rör sig själva i en gränsöverskridande miljö och förutsätter att vi är vana att hantera uppdrag där vår rådgivning är anpassad till en sådan verklighet.

-Det kommer ha en fortsatt stor påverkan på utvecklingen. Men redan idag har stor del av våra uppdrag internationell anknytning på något sätt. Våra klienter rör sig själva i en gränsöverskridande miljö och förutsätter att vi är vana att hantera uppdrag där vår rådgivning är anpassad till en sådan verklighet. Detta kommer säkert att öka ännu mer och det är en spännande utveckling, säger Sophia Spala.

Oanade tekniska möjligheter och förändrade attityder i all ära. Affärsförståelse – knappast en ny företeelse i den affärsjuridiska världen – toppar (65 %) listan över de faktorer som advokaterna och juristerna själva tror kommer att påverka advokatens och juristens roll allra mest i framtiden. Men kraven har ökat.

-Klienterna efterfrågar affärsmässigt anpassade råd där man inte bara ser juridiken utan kan sätta den i en affärsmässig kontext. Man vill helt enkelt ha anpassade och högkvalificerade råd, säger Sophia Spala.

Läs hela undersökningen här.