Strider etableringsstopp för religiösa friskolor mot internationell rätt?

Av: Sofia Hellblom Ämne: Skola och utbildning, Kommun 2020-03-02

Lagförslaget om ett etableringsstopp för konfessionella friskolor kan strida mot grundläggande fri- och rättigheter. Det framgår av en ny statlig utredning. Politik och juridik hamnar på kollisionskurs med varandra, menar Hedvig Bernitz, förordnad expert i utredningen och universitetslektor i konstitutionell rätt vid Stockholms universitet.

ANMÄL DIG TILL NYHETSBREVET OM SKOLA

 

Frågan om konfessionella friskolors existensberättigande har under de senaste åren varit uppe för politisk diskussion. Kritiken har bestått i att undervisningen i dessa friskolor inte har ansetts uppfylla kraven på allsidighet och saklighet. Ett exempel är den utredning som Skolinspektionen gjort avseende verksamheten i Safirskolan, tidigare Vetenskapsskolan, där det framkom att otillåtna religiösa inslag förekommit i undervisningen.

Enligt gällande lagstiftning ska undervisning vid friskolor vara icke-konfessionell, men utbildningen i övrigt får ha en sådan inriktning så länge deltagandet är frivilligt. Det aktuella lagförslaget innebär att det efter ett visst datum inte kommer finnas möjlighet att starta nya konfessionella friskolor i Sverige. Förskolor undantas från förslaget och befintliga friskolor med konfessionell inriktning ska kunna fortsätta sin verksamhet - men kommer inte att kunna utvidga verksamheten eller starta en ny liknande verksamhet.

Hedvig Bernitz menar att lagförslaget illustrerar en tydlig konfliktlinje mellan politik och juridik.

- Politik och juridik hamnar på kollisionskurs med varandra. Regeringen vill komma tillrätta med problem i konfessionella skolor, men inom juridiken är det inte så lätt, eftersom det bland annat handlar om fri- och rättigheter som redan utnyttjas.

 

Lagförslaget kan strida mot Europakonventionen och EU-rätten

Av den aktuella utredningen framgår att det finns en osäkerhet kring huruvida det föreslagna etableringsstoppet skulle strida mot grundläggande fri- och rättigheter. Förslaget aktualiserar bl.a. tolkningen av Europakonventionen (EKMR) där det i det första tilläggsprotokollet artikel 2 anges att föräldrar har rätt till inflytande över barnets utbildning i den meningen att den överensstämmer med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Europadomstolen har i artikeln tolkat in en rätt att starta privata skolor, vilket enligt Hedvig Bernitz väcker frågan om likabehandling.

-Artikeln garanterar att föräldrarnas religiösa synpunkter tillvaratas och det blir därför särskilt känsligt om man ska sätta stopp för just konfessionella skolor, när man säger att man får starta skolor med andra inriktningar, säger Hedvig Bernitz.

Jan Melander, Juno:s skoljuridiska expert, betonar att man vid tolkningen av föräldrarätten måste beakta barnperspektivet.

- Det är väldigt svårt att säkerställa att föräldrarnas vilja alltid är i linje med vad som är barnets vilja eller bästa. Nu när barnkonventionen är lag markeras det att barn i ännu högre utsträckning ska ses som rättighetsbärare.

Något som ytterligare komplicerar det hela är att ett etableringsstopp även riskerar att strida mot EU-rätten eftersom det i den s.k. rättighetsstadgan finns en motsvarande bestämmelse avseende föräldrarätten.  

- Det blir här fråga om en extra dimension eftersom EU-rätten ska läsas i ljuset av fri rörlighet, vilket innebär att EU-aktörer har rätt att komma hit och starta en skola, säger Hedvig Bernitz.

- Man kan tänka sig att EU-domstolen finner att alltför stränga regler utgör ett slags handelshinder, säger hon.

 

Hur står sig lagförslaget i en prövning i internationell domstol?

Eftersom regeringen inte har lagt fram några skäl till införandet av ett etableringsstopp har utredningen stannat vid bedömningen att det i dagsläget saknas möjlighet att avgöra om förslaget strider mot EKMR och EU-rätten. I regeringens direktiv nämns dock svårigheter i förhållande till konfessionella friskolor som rör jämställdhet och integration. Hedvig Bernitz konstaterar att de angivna skälen är vaga och att det krävs att regeringen noggrant specificerar varför Sverige vill begränsa möjligheten att bedriva sådana friskolor.

- Regeringen måste presentera skäl som är proportionerliga och icke-diskriminerande. Det måste också anges varför skälen är så pass viktiga att de kan tillåtas inkräkta på rättigheterna.

- Frågan har vare sig varit upp i Europadomstolen eller EU-domstolen, och innan domstolarna uttalat sig om saken kan man inte veta exakt vad som gäller, säger hon.

 

Jan Melanders uppfattning är dock att främjandet av integration utgör ett argument som skulle väga tungt i en prövning hos Europadomstolen.

- Europadomstolen är pragmatisk i sina bedömningar och jag har svårt att se att man skulle tolka artikeln om föräldrarätt i utbildningsfrågor så starkt att medlemsstaterna skulle vara skyldiga att tillhandahålla konfessionella friskolor. En sådan hållning skulle kunna upplevas gå emot domstolens tidigare markering om att sociala integrationsintressen är ett starkt vägande argument.

 

- Min bedömning är att regeringen har rättslig möjlighet att agera kraftfullt och att frågan kan komma att prövas av Europadomstolen, där utgången troligen skulle vara i Sveriges favör, säger han.

Oavsett vad en internationell domstol skulle komma fram till misstänker Hedvig Bernitz att en mängd åsikter kommer att luftas om regeringen väljer att gå vidare med förslaget.

- Det kommer att komma en uppsjö av synpunkter från remissinstanser, inte bara vad gäller rättighetsperspektivet, utan det finns många dimensioner att tycka till om. Om man genomdriver lagförslaget kan man nog förvänta sig att det landar i Europadomstolen till slut, säger hon.
 
 

Läs om JUNO för Skola & Utbildning