Hur ska man bemöta hot och våld i skolan?

Av: Petter Svensson Ämne: Skola och utbildning, Kommun 2019-11-20

Hot och våld i skolan är ett växande problem. Jan Melander, skoljuridisk expert för Juno för kommuner, menar att många lärare och rektorer saknar kunskap om de juridiska förutsättningarna för att hantera de problem som kan uppstå.            

-Utbildning är nyckeln för att få till en tryggare skolmiljö, säger han.

ANMÄL DIG TILL NYHETSBREVET OM SKOLA

Hot och våld i skolan har blivit allt vanligare – åtminstone sett till antalet anmälningar. Enligt Arbetsmiljöverket har anmälningar enligt arbetsmiljölagen om fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan ökat med 85 procent mellan 2014 och 2019 (från 319 till 590) Anmälningarna om hot har under samma tidsperiod ökat med 24 procent (från 197 till 245).

-Många lärare och rektorer vet inte hur man ska hantera våldsamma situationer, konstaterar Jan Melander. Han är skoljuridisk expert för Juno för kommuner och har även skrivit läroböcker inom ämnet.

För några år sedan var han inkopplad i ett fall där en elev gjort sig skyldig till grov misshandel av en annan elev i skolans lokaler – ett brott som hade motsvarat ungefär två års fängelse för en vuxen person. Jan Melander betonar vikten av att lärare har grundläggande kunskap om straffrätt, och att man är medveten om att barn och ungdomar under 15 år kan begå brott även om de inte kan dömas för det. Hur allvarligt det inträffade är ska också spegla skolans reaktion.

Jan

-Enligt arbetsmiljölagen ska man behandla händelser med ett sådant allvar att alla

-Konkret betyder det att skolan ska använda sig av de maktmedel som skollagen ställer till förfogande. Om en elev begår allvarligt brott mot annan elev kan avstängning vara ett sätt att hantera den akuta otryggheten i skolmiljön. Man ska inte heller vara rädd att pröva förutsättningarna för att flytta en elev till en annan skola om så krävs. åtgärder som rimligen kan vidtas för att skydda elever och lärare också ska vidtas, fastslår han. 

Rätt att ställa krav på arbetsmiljön

Jan Melander säger att han har märkt att lärare ofta har bristfälliga kunskaper om juridikens ramar när det till exempel gäller att fysiskt ta tag i elever. Får en lärare exempelvis under vissa omständigheter handgripligen föra ut en elev från klassrummet?

-Svaret enligt Högsta domstolen är otvivelaktigt ja – om det är nödvändigt. När ett brott har begåtts i ett klassrum eller i skolans lokaler är det ofta nödvändigt att ingripa omedelbart. Man är som lärare inte skyldig att riskera sin hälsa genom att ingripa, men man har rätt att använda sin fysiska kraft för att på ett välavvägt sätt hantera situationen, säger han.

Jan Melander framhåller att lärare, precis som alla andra, har ett långtgående mandat att ”inte agera perfekt” när man på kort tid tvingas överväga sina handlingsalternativ. Han varnar för konsekvenserna när lärarna på en skola inte känner till sina rättigheter.

-Då infinner sig den klassiska bilden av en kedja med svaga länkar. Man kan aldrig få ett effektivt värdearbete på en skola om inte alla dels känner till vad som gäller men också är lojala med skolans plan.

-Det är viktigt med arbetsledning, d.v.s. rektorn behöver ha medarbetarsamtal för att säkerställa att alla vet som vad som gäller och följer detta.

Jan Melander lyfter fram att lärare har rätt att ställa krav på sin arbetsmiljö.

-Enskilda lärare kan också kräva av huvudmannen att man vidtar åtgärder, det har man rätt till enligt arbetsmiljölagen. VAD som ska göras bestämmer arbetsgivaren, exempelvis att ordningsvakter eller säkerhetspersonal sätts in tillfälligtvis. Men ATT man måste göra något kan lärarna kräva via skyddsombud.

Mytbildning gällande kränkningar

Han betonar att det även är teoretiskt möjligt att rektorn eller huvudmannen agerande, eller icke-agerande om man så vill, kan leda till straffrättsliga konsekvenser – vilket det tragiska s.k. ”Krokomsfallet” belyser. En socialsekreterare mådde dåligt på arbetet utan att lämpliga åtgärder vidtogs. Tvärtom försämrades socialsekreterarens psykiska ohälsa genom arbetsgivarens bemötande vilket bidrog till att han tog sitt liv. De ansvariga cheferna åtalades för vållande till annans död och fälldes i tingsrätten, men friades senare av hovrätten.

Jan_K

-Detta kan hända också i skolans värld.

Om det exempelvis över tid pågår våld mot en elev och detta är känt för skolan. Agerar skolan på ett felaktigt eller passivt sätt kan den drabbas av vissa administrativa konsekvenser, som vite eller förlorat tillstånd att bedriva skolverksamhet. Men en ansvarig person kan också ha ett straffrättsligt ansvar genom reglerna om arbetsmiljöbrott. Det är viktigt att känna till detta och det ger tyngd i kraven gentemot arbetsgivaren, säger Jan Melander.

-Lärare är inga slagpåsar, många känner inte till att de själva kan vara brottsoffer. Om en lärare blir sparkad av en 12-åring är det fråga om misshandel som kan ge läraren rätt till skadestånd även om barnet inte kan dömas. Det är viktigt att känna till för tryggheten i sin yrkesroll även om läraren väljer att inte driva en sådan talan.värld. Om det exempelvis över tid pågår våld mot en elev och detta är känt för skolan. Agerar skolan på ett felaktigt eller passivt sätt kan den drabbas av vissa administrativa konsekvenser, som vite eller förlorat tillstånd att bedriva skolverksamhet. Men en ansvarig person kan också ha ett straffrättsligt ansvar genom reglerna om arbetsmiljöbrott. Det är viktigt att känna till detta och det ger tyngd i kraven gentemot arbetsgivaren, säger Jan Melander.

Jan Melander framhåller vikten av att samarbeta över myndighetsgränserna för att ta tag i problemen.

- En viktig del i det strategiska arbetet är att skolan är beredd att samverka med andra aktörer, som polis och socialtjänst. Ett sätt är att ha s.k Barnahus, vilket innebär att skolan, socialtjänsten och polisen aktörer träffas regelbundet och tar upp gemensamma frågor. Man kan finna sätt att tala om olika frågor utan att det innebär sekretessbrott.

Han menar att det idag finns missförstånd vad gäller kränkningar i skolan och att det i sig riskerar att göra lärarna undfallande - vilket i förlängningen skapar en otryggare skolmiljö.

-Det finns en mytbildning om att lärare kränker elever om de ger tillsägelser. Det beror på att man har blandat ihop två saker. Om en elev känner sig kränkt är skolan skyldigt att utreda detta, men det säger inte att det faktiskt var fråga om en kränkning.

-I debatten har man tidigare fokuserat nästan helt på elevernas rättigheter och påminner inte om självklarheter som att lärare givetvis får säga till en elev på skarpen.

 

Läs om JUNO för Skola och utbildning.