Hot och våld i skolan - ett växande problem

Av: Petter Svensson Ämne: Skola och utbildning, Kommun 2019-11-20

Hot och våld i skolan är ett växande problem. Jan Melander, skoljuridisk expert för Juno för kommuner, höll på Kvalitétsmässan i Göteborg en uppskattad föreläsning om hur man kan motverka utvecklingen och skapa en tryggare skolmiljö.                                                                                                                                                                     

Hot och våld i skolan har blivit allt vanligare - åtminstone sett till antalet anmälningar. Enligt Arbetsmiljöverket har anmälningar om hot i skolorna ökat med 35 procent under de senaste fem åren. Vad gäller det fysiska våldet har anmälningarna ökat ännu mer, från 319 för fem år sedan till 602 förra året - vilket motsvarar en ökning med 89 procent. 

Ämnets aktualitet är säkert ett skäl till att många lärare och andra intresserade tog plats på Kvalitétsmässan i Göteborg för att lyssna på Jan Melanders föreläsning om hot och våld i skolans värld. Förutom att vara expert för Juno för kommuner har han bland annat författat läroböcker på temat och varit lärare på rektorsprogrammet.

-Många lärare och rektorer vet inte hur man ska hantera hot och våld inom skolan, konstaterar han.

I föreläsningen tar han avstamp i ett verkligt fall som han själv var inkopplad i för några år sedan där en elev gjorde sig skyldig till grov misshandel av en annan elev i skolans lokaler – ett brott som hade motsvarat ungefär två års fängelse för en vuxen person. Han betonar vikten av att lärare har grundläggande kunskap om straffrätt, att barn och ungdomar under 15 år exempelvis kan begå brott även om de inte kan dömas för det. Hur allvarligt det inträffade är ska också spegla skolans reaktion.

-Enligt arbetsmiljölagen ska man behandla händelser med ett sådant allvar att alla åtgärder som rimligen kan vidtas för att skydda elever och lärare också ska vidtas, fastslår han.

-Konkret betyder det att skolan ska använda sig av de maktmedel som skollagen ställer till förfogande. Om en elev begår allvarligt brott mot annan elev kan avstängning vara ett sätt att hantera den akuta otryggheten i skolmiljön. Man ska inte heller vara rädd att pröva förutsättningarna för att flytta en elev till en annan skola om så krävs. 

 

Jan_K

Rätt att ställa krav på arbetsmiljön

Jan Melander framhåller att utbildning är nyckeln - I det aktuella fallet anlitades han och säkerhetsexperter av skolans huvudman för att hålla i utbildningar för lärare på skolan. Han märkte då att lärarna inte hade kunskap om de juridiska förutsättningarna när det till exempel gäller att fysiskt ta tag i elever. Får en lärare under vissa omständigheter handgripligen föra ut en elev från klassrummet?

-Svaret enligt Högsta domstolen är otvivelaktigt ja – om det är nödvändigt. När ett brott har begåtts i ett klassrum eller i skolans lokaler är det ofta nödvändigt att ingripa omedelbart. Man är som lärare inte skyldig att riskera sin hälsa genom att ingripa, men man har rätt att använda sin fysiska kraft för att på ett välavvägt sätt hantera situationen, säger han.

Jan Melander berättar därutöver om nödvärnsrätten och betonar att lärare, precis som alla andra, har ett långtgående mandat att ”inte agera perfekt” när man på kort tid tvingas överväga sina handlingsalternativ. Han varnar för konsekvenserna när lärarna på en skola inte känner till sina rättigheter.

-Då infinner sig den klassiska bilden av en kedja med svaga länkar. Man kan aldrig få ett effektivt värdearbete på en skola om inte alla dels känner till vad som gäller men också är lojala med skolans plan. I det aktuella fallet var inte alla lärare lojala mot ledningens föreskrifter. Det hade gått så långt med problem att en del lärare var cyniska och t.o.m. uppgivna.

 -Då är det snarast en fråga om arbetsledning, d.v.s. rektorn behöver ha medarbetarsamtal för att säkerställa att alla vet som vad som gäller och följer detta. Alla lärare var inte beredda att polisanmäla brott då de inte ville inte bli inblandade i något potentiellt jobbigt, vilket innebär en farlig kantring om bara vissa lärare är villiga att medverka i polisutredningar, konstaterar han.

Jan Melander framhåller att lärare har rätt att ställa krav på sin arbetsmiljö.

-Enskilda lärare kan också kräva av huvudmannen att man vidtar åtgärder, det har man rätt till enligt arbetsmiljölagen. VAD som ska göras bestämmer arbetsgivaren, exempelvis att ordningsvakter eller säkerhetspersonal sätts in tillfälligtvis. Men ATT man måste göra något kan lärarna kräva via skyddsombud.

Passivitet kan leda till straffrättsliga konsekvenser

Han betonar att det även är teoretiskt möjligt att rektorn eller huvudmannen agerande, eller icke-agerande om man så vill, kan leda till straffrättsliga konsekvenser – vilket det tragiska s.k. ”Krokomsfallet” belyser. En socialsekreterare mådde dåligt på arbetet utan att lämpliga åtgärder vidtogs. Tvärtom försämrades socialsekreterarens psykiska ohälsa genom arbetsgivarens kallhamrade bemötande vilket slutade med att han tog sitt liv. De ansvariga cheferna åtalades för vållande till annans död och fälldes i tingsrätten, men friades av hovrätten.

-Detta kan hända också i skolans värld. Om det exempelvis över tid pågår våld mot en elev och detta är känt för skolan. Agerar skolan på ett felaktigt eller passivt sätt kan den drabbas av vissa administrativa konsekvenser, som vite eller förlorat tillstånd att bedriva skolverksamhet. Men en ansvarig person kan också ha ett straffrättsligt ansvar genom reglerna om arbetsmiljöbrott. Det är viktigt att känna till detta och det ger tyngd i kraven gentemot arbetsgivaren, säger Jan Melander.

-Lärare är inga slagpåsar, många känner inte till att de själva kan vara brottsoffer. Om en lärare blir sparkad av en 12-åring är det fråga om misshandel som kan ge läraren rätt till skadestånd även om 12-åringen inte kan straffas. Det är viktigt att känna till för tryggheten i sin yrkesroll även om läraren väljer att inte driva en sådan talan.

 

JanMytbildning gällande kränkningar

Jan Melander framhåller vikten av att samarbeta över myndighetsgränserna för att ta tag i problemen.

- En viktig del i det strategiska arbetet är att skolan är beredd att samverka med andra aktörer, som polis och socialtjänst. Ett sätt är att ha s.k Barnahus, vilket innebär att skolan, socialtjänsten och polisen aktörer träffas regelbundet och tar upp gemensamma frågor. Man kan finna sätt att tala om olika frågor utan att det innebär sekretessbrott.

Han menar att det idag finns missförstånd vad gäller kränkningar i skolan och att det i sig riskerar att göra lärarna undfallande och i förlängningen skapa en otryggare skolmiljö.

-Det finns en mytbildning om att lärare kränker elever om de ger tillsägelser. Det beror på att man har blandat ihop två saker. Om en elev känner sig kränkt är skolan skyldigt att utreda detta, men det säger inte att det faktiskt var fråga om en kränkning. I debatten har man tidigare fokuserat nästan helt på elevernas rättigheter och påminner inte om självklarheter som att lärare givetvis får säga till en elev på skarpen.

Från publiken får Jan en fråga om hur han ser på lågaffektivt bemötande – en metod som fått stor medial uppmärksamhet den senare tiden. I korthet innebär det att man inte ska agera i affekt, vilket syftar till att undvika att en situation eskalerar. Kritiker menar dock att lågaffektivt bemötande i praktiken underminerar lärarens auktoritet och att det leder till mer oro i klassrummen.

-Det är samma strategi som polisen använder när de möter hotfulla personer, exempelvis genom att sänka röstläget när någon är upprörd - men det man säger är inte undfallande på något sätt. Det har betydelse som en allmän strategi men jag föredrar att se det som en del av det professionalism som lärare alltid haft.  Elever får inte ta över klassrummen, det har aldrig varit lagstiftarens intention, konstaterar han.

 

Läs om JUNO för Skola och utbildning.