Hur uppnår Sverige en mer likvärdig skola?

Av: Sofia Hellblom Ämne: Skola och utbildning, Kommun 2020-05-27

Utredningen om en mer likvärdig skola som överlämnades till regeringen i slutet av april har mottagit både ris och ros – inte sällan beroende på ideologisk hemvist. Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, menar att det krävs nya regler för att skollagens intentioner om en likvärdig skola ska få största möjliga genomslag. Ulla Hamilton, VD för Friskolornas riksförbund, anser att utredningen alltför ensidigt fokuserar på systemfrågor.

-Kunskapsmålet blir underordnat om man fokuserar på att ha rätt blandning av elever, säger hon.

ANMÄL DIG TILL NYHETSBREVET OM SKOLA

 

Under mitten av 2018 efterfrågade regeringen en utredning som skulle analysera tänkbara åtgärder för att bl.a. minska skolsegregationen i förskoleklass och grundskola. Av den statliga utredningen, som drivits av Björn Åstrand, framgår att Sverige internationellt sett är medelmåttigt vad gäller att klara det kompensatoriska uppdraget och uppväga elevers socioekonomiska förutsättningar. Utredningen har därför lagt fram flera förslag på organisatoriska förändringar inom skolväsendet.

Utredningen föreslår bl.a. ett gemensamt skolval för samtliga vårdnadshavare och huvudmän som ska samordnas centralt av Skolverket. Det fria skolvalet ska vidare kombineras med reglerade urvalsgrunder som ska gälla för såväl kommunala som fristående skolor; bl.a. syskonförtur, geografiskt baserat urval och kvoter. Regleringen innebär att friskolor inte längre kommer ha möjlighet att använda sig av urvalsgrunderna kötid eller verksamhetsmässigt samband med förskola. Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet och tidigare ledamot i Skolkommissionen, ser positivt på förslagen.

- Vi har välkomnat den här utredningen. Vi menar att skolvalet, som det är utformat idag, utgör ett hinder för att åstadkomma en mer likvärdig skola och komma åt den växande skolsegregationen.
- Urvalskriterier i sig spär på skolsegregationen. Vi vet till exempel att kötid är segregerande då det är mycket vanligt att socioekonomiskt starka föräldrar ställer sig i kö tidigare än andra, konstaterar hon.

Ulla Hamilton, VD för Friskolornas riksförbund, menar istället att fokus i utredningen borde ha legat på hur man i skolan uppnår bättre kunskapsresultat.

- Björn Åstrand har inte fullgjort uppdraget som handlat om att komma tillrätta med en bättre kvalitet i skolan. Vi hade önskat att man utgick från individperspektivet, medan han mer utgår från ett systemperspektiv.

 

- Man kan tolka utredningen som att man utgår från att friskolor är bättre och mer populära än kommunala skolor. Istället för att försöka trycka ner populära skolor borde man fundera på hur andra skolor kan komma i samma situation, säger Ulla Hamilton.

Är en allsidig social sammansättning eftersträvansvärd?

Under de senaste 20 åren har såväl familjebakgrundens betydelse för skolresultaten som spridningen i skolornas kunskapsresultat ökat. Till detta hör att elever blivit mer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund. En fråga som tagit stor plats i debatten är följaktligen hur man ska förhålla sig till frågan om den rådande skolsegregationen. I utredningen framhålls att en viktig förklaring till problemet är den växande boendesegregationen, men även skolvalet och friskolors utbredning i kommunerna. I ljuset av detta har utredningen ställt krav på att huvudmännen aktivt ska verka för en ”allsidig social sammansättning av elever” på sina skolor. Ulla Hamilton ifrågasätter att överhuvudtaget ha detta som mål.

- Det är väldigt tydligt att de urvalskriterier man föreslår, förutom syskonförtur, handlar om att man ska ha rätt blandning av elever på skolan. Det finns ingen entydig forskning som säger att man åstadkommer bättre skolresultat bara för att man har en allsidig social sammansättning – detta är väldigt omtvistat. Det handlar istället om vad du har för lärare och hur man arbetar i skolan.

 

- Kunskapsmålet blir underordnat om man fokuserar på att ha rätt blandning av elever, och det är allvarligt. Att bara fokusera på elevernas bakgrund löser inte problemet om du inte har en välfungerande organisation i skolan – på så sätt skiljer sig skolan inte från någon annan arbetsplats, säger hon.

Johanna Jaara Åstrand är av en annan uppfattning och menar att alla elever gynnas av en allsidig sammansättning i klassrummet.

- Jag tycker att den typen av argument missar målet. Det är klart att alla skolor ska vara bra, men genom de urvalskriterier som nu finns samlas en väldigt homogen grupp som kommer från socioekonomiskt starka hem på vissa skolor, medan andra skolor blir bortvalsskolor med extremt mycket tuffare förutsättningar. Så det är snarare de skilda förutsättningarna och elevunderlagen som syns i resultaten än skolkapacitet och kvalitet.

 

- Det finns också ett värde i att möta människor med olika erfarenheter under sin skoltid. Det i sig ger en större beredskap och acceptans inför olikheter. Det finns ingenting dåligt med att försöka skapa en större allsidighet i svenska klassrum. Det möter dock motstånd – och det kommer inte från de socioekonomiskt svaga, betonar hon.

Mikael Hellstadius, skoljuridisk expert som bl.a. arbetat med att ta fram den nya skollagen, framför att det är tydligt att den ideologiska debatten hamnat i förgrunden och att det är svårt att lägga ett rent juridiskt perspektiv på frågan.   

- Jag tycker det är i linje med skolans värdegrund att skolan ska spegla samhället och fostra goda samhällsmedborgare - att sträva efter allsidig social sammansättning. Men om det överhuvudtaget kan anses vara något juridiskt krav är nog väldigt tveksamt.

 

- Målet – en mer likvärdig skola är det väl ingen som ifrågasätter, och det är inte i första hand förslagen i sak som debatteras, utan utredningen som kritiseras och beröms utifrån ideologiska utgångspunkter, konstaterar han.

”Det känns som att gå över ån efter vatten”

Uppfattningarna om hur man uppnår en mer likvärdig skola och ger elever de bästa förutsättningarna för en fullgod utbildning går isär. Med utgångspunkt i vad Ulla Hamilton och Johanna Jaara Åstrand framför kokar dock frågan ner till vari man anser att problemet ligger; den enskilde huvudmannens skolstruktur och förmåga eller skolsystemet i stort. Ulla Hamilton menar att man bör utgå från individen och vad som faktiskt händer i klassrummet.

- All skolforskning visar att det som händer i klassrummet är jätteviktigt, hur ledarskapet fungerar och skolans systematiska kvalitetsarbete. Även att du har höga förväntningar på alla elever, oavsett bakgrund, och har koll på hur utvecklingen ser ut för de enskilda individerna.

 

- En omorganisation är inte lösningen på skolans problem i dagens läge. Det känns som att gå över ån efter vatten när det finns mycket enklare saker man kan jobba med för att se till att skolor blir bättre. Svensk skola behöver lite arbetsro, men också tydliga riktlinjer för hur man ska förbättra kvaliteten, menar Ulla Hamilton.

Enligt Johanna Jaara Åstrand innebär de föreslagna åtgärderna däremot att man tar ett behövligt helhetsgrepp för att bryta segregationen.

- Det är viktigt att våra beslutsfattare bestämmer. Ska svensk skola ge alla elever samma chans? Ja, då måste vi rigga ett system som sätter ramarna och grundförutsättningarna för det.

 

- Jag hoppas vi har en riksdag och politiker som skrapar på ytan och bestämmer sig för att gällande styrdokument, skollagen och läroplaner ska verka till fullo överallt. Det finns dock starka ekonomiska och ideologiska intressen som inte vill ha en allsidig likvärdig skola. Det är en tuff diskussion att ta – jag hoppas att man tar den ur rätt perspektiv och med rätt argument, säger hon.
 

Läs om JUNO för Skola & utbildning

Anmäl dig till Fokus på Skola