Ingen mer statistik om vare sig kommunala eller fristående skolor

Av: Sofia Hellblom Ämne: Skola och utbildning, Kommun 2020-07-02

Från och med september kommer Skolverket inte längre publicera statistik om enskilda fristående eller kommunala skolor. Detta efter att Kammarrätten i Göteborg slagit fast att uppgifter om friskolors elevsammansättning omfattas av sekretess.                                                                                    - Skolverkets ställningstagande går väldigt mycket längre än kammarrättsdomen, menar Mikael Hellstadius, skoljuridisk expert.

ANMÄL DIG TILL NYHETSBREVET OM SKOLA

Bakgrunden i det aktuella kammarrättsmålet är att Sveriges kommuner och Landsting (numera Sveriges kommuner och Regioner, SKR) begärde att få ta del Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om friskolors elevsammansättning, genomströmning och betyg. SCB fann att uppgifterna är sådana som friskolorna konkurrerar med och att de därmed avser ekonomiska förhållanden. I de fall det endast finns en fristående skola i kommunen, vilket innebär att skolan kan identifieras, bedömde SCB att uppgifterna inte kunde lämnas ut. Detta med motiveringen att de kan påverka potentiella elevers val av skola eller användas av konkurrenter, och därmed medföra att skolan lider skada.

Kammarrätten instämde i SCB:s bedömning att uppgifterna avser ekonomiska förhållanden och avslog SKR:s överklagande. Domen står fast sedan Högsta förvaltningsdomstolen den 18 mars i år beslutade att inte meddela prövningstillstånd i målet.

SCB:s beslut föranleddes av en ny policy inom myndigheten som infördes efter att man upptäckt att sekretessreglerna tillämpades olika på friskolor och övriga näringsidkare.

-Vi anser att denna tolkning fått orimliga proportioner. Denna typ av statistik kan inte vara en risk för ekonomisk skada, säger Ulla Hamilton, VD för Friskolornas riksförbund.

 

Har Skolverket haft fog för sin bedömning?

Det är Skolverket som ansvarar för Sveriges officiella statistik på skolområdet. Till följd av den aktuella kammarrättsdomen har Skolverket bedömt att de inte längre kan publicera statistik om fristående skolor på skolenhetsnivå. Eftersom lika villkor enligt Skolverket ska gälla för kommunala och fristående skolor kommer statistik avseende kommunala skolor inte heller vara tillgänglig. Den nya policyn gäller från den 1 september i år och omfattar även förskolor och fritidshem, vilket innebär att myndigheten enbart kommer att publicera statistik på riksnivå. Ulla Hamilton menar att Skolverket inte haft utrymme att agera på annat sätt.

-I och med att Högsta förvaltningsdomstolen har vidimerat SCB:s förändrade sekretesstolkning kan Skolverket knappast agera annorlunda. Vad de gjort nu är att påpeka för regeringen att SCB:s skärpta sekretessprövning gör att de inte kan leva upp till sitt uppdrag enligt regleringsbrevet, bl.a. vad gäller lika villkor mellan huvudmännen, säger hon.

Mikael Hellstadius, skoljuridisk expert, har delvis ett annat perspektiv och menar att Skolverket inte kunnat visa med vilket stöd de drar så generella slutsatser av domen.

-Skolverkets ställningstagande går väldigt mycket längre än kammarrättsdomen, som avser en i sammanhanget mycket begränsad fråga – utlämnande av uppgifter avseende de kommuner som enbart har en fristående skola. Utifrån detta verkar Skolverket dragit slutsatsen att ingen statistik om enskilda skolor kan presenteras. Detta är en slutsats som skulle behöva underbyggas mycket mer än vad som gjorts.

-Vidare har jag väldigt svårt att se att Skolverket skulle vara förhindrade att publicera statistik avseende kommunala skolor, utifrån någon mer allmän ”likavillkors-princip”, vilket de hänvisar till. Här skulle jag vilja se ett mycket tydligare resonemang från Skolverket om vilket författningsstöd de menar sig ha för att sluta publicera statistik som rör dessa skolor, säger han.

 

Förväntade effekter av Skolverkets ställningstagande

I det aktuella målet framförde SKR att beslutet att inte lämna ut begärda handlingar medför att förutsättningarna för ett välfungerande skolsystem, såväl ur ett brukar- som styrningsperspektiv försämras, samt att tillgången till information om friskolor är en förutsättning för att kommuner ska kunna utöva sitt ansvar för elevernas skolgång. Även Ulla Hamilton menar att ställningstagandet medför betydande konsekvenser inom flera områden.

-Detta får effekter för hela Skolverkets och SCB:s samarbete när det gäller skolstatistik och skolenhetsregister men även vad gäller beräkningsunderlaget för statsbidrag, Skolinspektionens granskningsarbete och kommunernas beräkningar av skolpengen. Det måste därför ske en förändring av regelverken så att den insyn som funnits fram tills nu vad gäller statistik kan säkerställas även framgent.

-Det tillfälliga borttagandet av jämförande information mellan skolor riskerar dessutom medföra att det blir fler som vid sitt skolval går på rekommendationer från vänner och bekanta. Det är olyckligt då vi menar att skolvalet bör baseras på fakta och en bedömning av vad som passar den enskilda individen bäst, säger hon.

Mikael Hellstadius ser däremot ingen tydlig koppling mellan Skolverkets ställningstagande och det lagstadgade kravet om insyn i skolväsendet.

-Jag kan inte se att skollagens regler om insyn har någon koppling till ett uppdrag att framställa statistik. Därmed är det min uppfattning att kommuners rätt till insyn och dess resursfördelning inte påverkas av denna dom, säger han.

 

Offentlighetsprincipen i friskolor

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att senast den 4 september i år lägga fram förslag på författningsändringar som behövs för att myndigheten ska kunna fortsätta publicera skolstatistik.

En möjlig väg att gå, och som tidigare diskuterats, är att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Redan under 2015 framlades förslag om att införa regler som möjliggör detta. Ulla Hamilton menar att en sådan lösning skulle strida mot proportionalitetsprincipen.

-Offentlighetsprincipen innebär omfattande åtaganden, tillgänglighet och sekretessbedömningar. Redan idag har Skolinspektionen dessutom full insyn i verksamheterna och kommunerna har insynsrätt. Friskolor har några specifika myndighetsuppdrag, men det är också fråga om verksamheter som har rätt att få skydd för sina företagsspecifika beslut, menar hon.

Mikael Hellstadius anser att införandet av offentlighetsprincipen i fristående skolor till största del utgör en politisk fråga och att Skolverkets ställningstagande kan komma att användas för att motivera ett sådant införande.

-Det finns ett starkt politiskt intresse från regeringen att använda den uppkomna situationen för att driva igenom en offentlighetsprincip för fristående skolor. Om inte Skolverket kan redovisa en mer utförlig analys till sitt mycket generella ställningstagande kan det uppfattas som att utbildningsdepartementet och Skolverket tillsammans försöker tvinga fram ett läge där en offentlighetsprincip ses som nödvändig.

-Detta vore en fullständigt oacceptabel hantering rent konstitutionellt, säger han.

 

JUNO FÖR SKOLA & UTBILDNING

Anmäl dig till Fokus på Skola